Motion till riksdagen
1985/86:48

Per-Olof Strindberg m. fl.
Lag om disciplinförseelser av krigsmän m. m. (prop. 1985/86:9)

I propositionen föreslås att det nuvarande militära disciplinansvarssystemet
skall ersättas med ett nytt utomstraffrättsligt ansvarssystern. Det nya
ansvarssystemet innebär att förseelser i tjänsten av försvarsmaktens militära
personal inte längre kommer handläggas enligt den militära rättegångslagen
(1948:472) och lagen (1973:18) om disciplinstraff för krigsmän. I stället
kommer en disciplinpåföljd att bestämmas i administrativ ordning genom
beslut av tjänstgöringsmyndigheten. I fred skall dock den anställda personalen
likställas med övriga statsanställda, vilket betyder att reglerna om
disciplinansvar i lagen (1976:600) om offentlig anställning blir tillämpliga.
Moderata samlingspartiet har bl. a. i en partimotion innevarande år krävt att
ämbetsansvaret skall återinföras för tjänstemän i offentlig tjänst. Detta
ansvar avskaffades 1975 och ersattes med ett disciplinansvar som vilar på en
privaträttslig syn på den offentliga tjänsten. En effekt blev att JO:s
möjligheter att ingripa mot missförhållanden i den offentliga förvaltningen
minskade kraftigt. Ändringen medförde således minskad rättssäkerhet för
den enskilde. Mot denna bakgrund motsätter vi oss regeringens förslag.

Utöver den redovisade principiella inställningen gällande ämbetsansvaret
är vi också kritiska till viktiga delar i förslaget.

Det föreslagna ansvarssystemet innebär att i fred kommer olika regler att
gälla för värnpliktiga och anställda i försvaret. För den anställda personalen
kommer skilda ansvarsregler att gälla med hänsyn till om fred eller krig
råder. Flera remissinstanser har vänt sig mot förslaget. Man har bl. a. gjort
gällande att det är olyckligt att olikheter i disciplinhänseende kommer att
finnas mellan de olika personalkategorierna. Vissa remissinstanser har
särskilt framhållit att anställda alltid bör likställas med värnpliktiga i
disciplinhänseende vid tjänstgöring i krigsorganiserade förband. Enligt vår
mening kan den nya ordning som föreslås medföra klara nackdelar. Det är
angeläget att ett enhetligt ansvarssystem finns för försvarsmakten.

Om en disciplinförseelse samtidigt utgör ett brott enligt straffrätten skall
anmälan till åtal ske. Enligt propositionen kan dock i vissa fall åtalsanmälan
underlåtas. Bl. a. JK, domstolsverket och Föreningen Sveriges åklagare har
påtalat att förslaget kan leda till olikheter i rättstillämpningen. Vi är
tveksamma till förslaget i denna del. Det kommer att skapas en ”gråzon”
mellan det disciplinära ansvarssystemet och allmänna straffbestämmelser. I
praktiken kommer oklarhet att råda beträffande hur ett enskilt fall skall
handläggas. Vi menar att det är av största betydelse att all rättstillämpning är
förutsebar. Detta krav uppfyller inte förslaget.

I propositionen föreslås också att den särskilda krigsrättsorganisationen Mot. 1985/86:48
skall upphöra. Detta har flera remissinstanser vänt sig mot och framhållit att
därmed kommer inte kraven på snabb handläggning nära fältförbanden att
kunna tillgodoses. Vi menar att denna kritik är starkt befogad. Det är
uppenbart att det kommet att ställas höga krav på krigsplanläggningen av
vårt civila rättsväsende. Domstols-, åklagar- och polisväsende måste erhålla
tillräckliga resurser så att de kan verka snabbt och effektivt inom stridsområdena.
Vi kan inte finna att det är klarlagt att en sådan omorganisation alls är
möjlig att genomföra. Enligt vår mening är det inte acceptabelt att avskaffa
en väl etablerad krigsrättsorganisation innan det är tillfredsställande utrett
vad som skall sättas i dess ställe.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs
att riksdagen avslår propositionen i sin helhet.

Stockholm den 15 oktober 1985

Per-Olof Strindberg (m)
Björn Körlof (m)

Nic Grönvall (m)

Håkan Stjernlöf (m)
Sven Munke (m)

Göran Ericsson (m)
Margareta Gard (m)

Allan Ekström (m)
Ewy Möller (m)
Hugo Hegeland (m)
Arne Svensson (m)
Stig Rindborg (m)

12