Motion till riksdagen
1985/86:479

Alf Wennerfors m. fl. (m)
Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 (prop. 1985/86:125)

1 Inledning

Svenska Varvs ledning har funnit det nödvändigt att avveckla den civila fartygsproduktionen
vid Kockums varv. Beslutet innebär att personalen vid
Kockums måste minskas med ca 2 000 personer. Det medför också en
minskning av sysselsättningen för flera underleverantörer både i och utanför
Malmöregionen.

Redan vid riksdagens beslut om den framtida varvspolitiken 1981 varnade
vi för utvecklingen och framhöll att varvskapaciteten borde minska kraftigare.
Hade så skett kunde neddragningen av Kockums ha kunnat genomföras
under en konjunkturuppgång. Nu kommer i stället neddragningen att ske i
en tid av tilltagande problem på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsminskningen vid Kockums kommer att innebära en svår
belastning på arbetsmarknaden i Malmö. Detta motiverar speciella åtgärder
trots att alla de grundläggande förutsättningarna för god tillväxt finns i och
omkring Malmö. Dess värre medförde emellertid det långvariga socialdemokratiska
styret av Malmö stad att det under lång tid drevs en politik som
försämrade förutsättningarna för näringslivet. Den socialdemokratiska
markpolitiken i Malmö är ett avskräckande exempel på hur kommuner kan
försämra näringslivsklimatet. Resultatet har visat sig i ökad arbetslöshet,
minskande befolkning och landets högsta socialhjälpsandel.

En förutsättning för att problemen varaktigt skall kunna lösas är dock att
det förs en allmän ekonomisk politik, som ger förutsättningar för tillväxt i
hela Sverige. Vi har tidigare i olika motioner, bl. a. 1985/86:Fi213 och
1985/86:A225 redovisat den politik vi anser att regeringen borde föra.

Den kan i korthet sammanfattas på följande sätt:

- Det allmänna skattetrycket måste sänkas.

- Marginalskatter och andra tillväxthämmande skatter måste minska.

- De offentliga monopolen måste öppnas för konkurrens.

2 Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för Malmö

Det är mycket viktigt att de som friställs från Kockums så snabbt som möjligt
kan slussas ut på arbetsmarknaden. Trots att arbetsmarknadsläget i Malmöregionen
är ansträngt finns det goda förutsättningar att placera många av de
friställda på den ordinarie arbetsmarknaden i Malmö eller inom pendlings

avstånd. Vi tillstyrker därför förslaget om förstärkta resurser för arbetsför- Mot. 1985/86:479
medlingen.

Omskolning och förbättrad utbildning är det mest effektiva medlet för att
stärka de arbetslösas situation på abetsmarknaden. Åldersstrukturen vid
Kockums är sådan att en stor del av de anställda är för unga för att vara
aktuella för förtidspension av arbetsmarknadsskäl, samtidigt som deras ålder
och starka specialisering utgör ett hinder för nyanställning. Kortvariga
beredskapsarbeten kan inte ge någon tillfredsställande lösning på deras problem.
Det är därför mer angeläget att genom utbildning ge denna grupp
möjligheter att bygga på sitt yrkeskunnande så att de får goda möjligheter
att hävda sig på expansiva områden och på områden där det i dag råder brist
på arbetskraft. Eftersom andelen yrkesarbetare vid varvet är hög bör en väl
anpassad utbildning göra dem väl rustade att finna ett nytt arbete inom andra
verksamhetsområden.

Vid behandlingen av budgetpropositionen i januari föreslog vi en utökning
av antalet platser för abetsmarknadsutbildning. Samtidigt förordade vi
en minskning av antalet beredskapsabeten. Vi anser förfarande att detta
vore till fördel för arbetsmarknadspolitiken i hela landet. Dessutom skapar
en sådan disponering av resurserna utrymme för det utökade behovet av arbetsmarknadsutbildning
i Malmöregionen. Vi upprepar därför våra förslag
från motion 1985/86:A226. Huvuddelen av behovet av arbetsmarknadsutbildning
kommer att uppkomma först under kommande budgetår. Därför är
det, enligt vår mening, naturligt att dessa kostnader också belastar anslaget
för budgetåret 1986/87.

Det finns ett stort antal invandrare vid Kockums. Det är väsentligt att
svenskundervisning ordnas för dem som har otillfredsställande kunskaper i
svenska.

Vi vill, liksom i motion 1985/86:A748, understryka att om ett företag
måste omstruktureras är det väsentligt att man kan behålla den personal som
är bäst lämpad med tanke på den framtida produktionsinriktningen. En
strikt tillämpning av turordningsreglerna kan medföra att den framtida
produktionen sätts i fara. Enligt vår mening skall detta inte behöva medföra
problem för den äldre arbetskraften. Vissa äldre kommer att ianspråktas för
den framtida ubåts- och marintekniska tillverkningen vid Kockums.

Den ombyggnad av järnvägsvagnar som kommer att ske vid Kockums de
närmaste åren kan också medverka till att ge sysselsättning åt många äldre.

Regeringen föreslår att 20 milj. kr. disponeras för beredskapsarbete. Vi
har tidigare understrukit att beredskapsarbete inte är något effektivt medel
för att främja de arbetslösas möjligheter att få arbete på den ordinarie arbetsmarknaden.
Beredskapsarbete skapar inlåsningseffekter för individerna.
När beredskapsarbeten ordnas innebär det också en undanträngning av
arbetsuppgifter från den ordinarie arbetsmarknaden. Beredskapsarbeten
bör, som vi understrukit i motion 1985/86:A225, huvudsakligen tillgripas av
sociala skäl — för att låta de arbetslösa bibehålla anknytning till arbetsmarknaden.

I viss utsträckning kan det av bl. a. sociala skäl vara nödvändigt att stödja
de äldre personer som blivit arbetslösa genom att ge dem beredskapsarbete.

Med tanke på att länsarbetsnämnden disponerar mycket stora resurser för 7

beredskapsarbeten bedömer vi att det utökade behov som kan uppstå under Mot. 1985/86:479
innevarande och nästkommande budgetår i första hand täcks inom ramen
för en omdisponering av existerande anslag. I den mån detta inte skulle vara
tillräckligt finns det möjlighet för regeringen att nyttja de medel den disponerar
i enlighet med finansfullmakten.

Regeringen föreslår att 9 milj. kr. ställs till arbetsförmedlingens förfogande
för ett ospecificerat projekt. Liksom beträffande ett liknande anslag till
Uddevallaregionen anser vi att arbetsförmedlingen i Malmö bör arbeta med
samma metod och medel som landets övriga arbetsförmedlingar. Det finns
anledning att understryka att arbetsmarknadsläget i Malmö visserligen redan
är allvarligt och att det kan komma att ytterligare försämras, men det
finns många andra regioner som har minst lika svår situation.

3 Lokaliseringsbidrag till Saab-Scania

Regeringen föreslår att 414 milj. kr. anslås till lokaliseringsbidrag till SaabScania
för att uppföra en bilfabrik i Malmö. Förslaget innebär att lokaliseringsbidrag
skulle beviljas vid investeringar utanför det stödområde som
riksdagen fastställt vid det senaste regionalpolitiska beslutet 1985 samt att
stödet skulle specialdestineras till ett enda företag. Detta kan i värsta fall ge
upphov till handelspolitiska problem.

Enligt regeringens förslag skall lokaliseringsbidraget beräknas efter
200 000 kr. per nyinrättad arbetsplats, dock högst 15% av de totala investeringskostnaderna.

Saab-Scanias bilfabrik i Malmö kommer att uppföras i två etapper. Den
första etappen avses bli helt färdig 1992, varvid det förväntas ha skett en
nettoökning av antalet arbetstillfällen med ca 1 000 personer. Regeringens
beräkning av lokaliseringsbidraget beräknas på det förväntade nettoantalet
nyanställda fram till 1994/95, då även den andra etappen förväntas stå färdig.

När riksdagen under förra året hade att ta ställning till ett förslag som innebar
att Volvo skulle få lokaliseringsbidrag för att uppföra en bilfabrik i
Uddevalla förslog vi att detta skulle avvisas. Det måste från principiell synpunkt
anses felaktigt att stora vinstgivande företag skall erhålla lokaliseringsbidrag
för industrietableringar utanför de områden som riksdagen fastställt
som stödområden. Det finns all anledning att anta att de båda bilfabrikerna
kan etableras utan statligt stöd.

Med hänsyn till konkurrensläget mellan de två svenska biltillverkarna är
det väsentligt att staten behandlar dessa lika. Det vore därför olyckligt om
endast ett av företagen kom i åtnjutande av lokaliseringsbidrag för i princip
likartade investeringar. Samtidigt är det högst otillfredsställande att riksdagen
genom det tidigare beslutet i fråga om Uddevalla ”tvingas” att bevilja
lokaliseringsbidrag även till Saab-Scania. Det bör emellertid noteras att medan
Volvo beviljats lokaliseringsbidrag på 230 milj. kr. föreslår regeringen
att Saab-Scania tilldelas inte mindre än 414 milj. kr.

Enligt vår mening bör regeringen låta undersöka möjligheterna att förändra
beslutet att tilldela Volvo lokaliseringsbidrag för att uppföra en bilfabrik
i Uddevalla. Om detta visar sig möjligt bör regeringen kunna förändra ®

beslutet. I sådant fall bör naturligtvis inte heller något bidrag utgå till Saab- Mot. 1985/86:479
Scania.

Om det icke är möjligt att förändra det tidigare beslutet bör bidraget till
Saab-Scania endast omfatta fabrikens första etapp, vilket skulle innebära att
de båda bilproducenterna erhåller lokaliseringsbidrag av samma storleksordning.

4 Användning av medel i investeringsfonder

Regeringen har beslutat att Saab-Scania skall få disponera 12,5 miljarder
kronor ur de medel som företaget satt undan och kommer att sätta undan i
investeringsfonder för att göra olika investeringar inom koncernen. Regeringen
fattade ett likartat beslut beträffande Volvokoncernen. Liksom vid
det tillfället vill vi framhålla att vi ser det naturligt att företagen skall få lov
att disponera investeringsfondsmedel för att genomföra investeringar. Detta
skall naturligtvis inte inskränka sig till de stora bilföretagen - alla företag
bör fritt få disponera sina investeringsfondsmedel. Investeringsfonderna bör
åter vara generellt frisläppta.

En sådan åtgärd skulle ha en positiv effekt på investeringar och expansionsvilja
bland företagen. Som investeringsfonderna nu fungerar kan de
snarast betecknas som ett medel för statsupplåning.

5 Bidrag till utveckling av näringslivet i Malmöregionen

Under industridepartementets huvudtitel föreslår regeringen att sammanlagt
68 milj. kr. anvisas till ovanstående ändamål. Regeringen vill inrätta ett
nytt investmentbolag som skall verka i Malmö. Detta skall ägas av staten och
privata intressen. Det finns också anledning att påpeka att det redan finns
ett investmentbolag med motsvarande uppgifter — Malmöhus Invest, som
ägs av utvecklingsfonden i Malmöhus län. Vi anser inte att regeringen har
redovisat ett underlag som styrker behovet av ett nytt investmentbolag. Utvecklingen
i Malmö skulle främjas betydligt mera om investeringsfonderna
blev generellt frisläppta. Det skulle stimulera investeringar och tillväxt, vilket
även skulle främja tillkomsten av småföretag, bl. a. i Malmö. Regeringens
förslag beträffande ett nytt investmentföretag bör avvisas.

Regeringens förslag att utvecklingsfonden i Malmöhus skall få 8 milj. kr.
att disponera under tre år bör också avvisas. Som vi tidigare har framhållit i
motion 1985/86:N314 bör utvecklingsfonderna huvudsakligen syssla med
rådgivningsverksamhet i regioner där det finns otillräckligt kommersiellt utbud
av rådgivning till småföretag. Detta kan knappast anses gälla för Malmö
- Sveriges tredje största stad.

Vi kan däremot acceptera att 10 milj. kr. ställs till länsstyrelsens förfogande
under tre år.

9

6 Utbildning för tekniska yrken

Mot. 1985/86:479

En satsning på universitetet i Lund ingår bland regeringens förslag att stärka
den industriella utvecklingen i Malmöregionen. Regeringen vill anslå 24
milj. kr. att fördela över en fyraårsperiod till fler nybörjarplatser på fyra olika
utbildningslinjer.

Investering i utbildning är, enligt vår mening, en bra och nödvändig långsiktig
satsning för att främja näringslivet, basen för vårt välstånd. Vi har därför
redan i vår motion 1985/86:Ub820 angående teknik och teknikerutbildning
lämnat förslag till betydande förstärkningar av den tekniska utbildningen
och forskningen.

Regeringens eget förslag till förstärkningar i årets budgetmotion var anmärkningsvärt
blygsamt, i synnerhet om man jämför med de summor som
den nu är beredd att anslå till enstaka regioner.

Av de 120 nya utbildningsplatserna i Lund föreslås 30 tillfalla verkstadsindustrilinjen,
som är en yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH). Vi har i tidigare
sammanhang avvisat en utbyggnad av YTH-utbildningen i avvaktan på
att denna utbildningsform utvärderas, bl. a. vad gäller innehåll och
organisation.

Vi kan därför inte acceptera förslaget att utöka verkstadsindustrilinjen
och föreslår i stället att motsvarande medel används för andra förstärkningar.
Vad gäller dessa liksom de övriga ökningarna av nybörjarplatser
föreslår vi att den konkreta utläggningen skall göras i samråd med Lunds
universitet.

7 Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen ger regeringen i bemyndigande att för arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1986/87 disponera 130 000 000 kr. under
anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1986/87,

2. att riksdagen till arbetsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.,

3. att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheterna att
förändra beslutet att tilldela Volvo lokaliseringsbidrag för bilfabriken
i Uddevalla i enlighet med vad som anförts i motionen samt att riksdagen
i avvaktan på detta inte anslår medel till lokaliseringsbidrag till
Saab-Scania för Malmöfabriken,

4. att riksdagen till Utveckling av näringslivet i Malmöregionen,
m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

10

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1985/86:479
i motionen anförs om generellt frisläppande av medel i investeringsfonder.

Stockholm den 7 april 1986

Alf Wennerfors (m)

Bengt Wittbom (m)

Sonja Rembo (m)

Anders G Högmark (m)
Ingrid Hemmingsson (m)

Per Westerberg (m)
Erik Holmkvist (m)
Gullan Lindblad (m)
Sten Svensson (m)

11