Motion till riksdagen
1985/86:472
Lars De Geer m. fl. (fp)
Förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 (Prop. 1985/86:125)
1 Utvecklingen i Bergslagen
Situationen i Bergslagsregionen har under de senaste två månaderna
undergått drastiska förändringar, både till det bättre men tyvärr i ännu större
utsträckning till det sämre.
Nobel Industriers anläggning i Bofors har kunnat notera den största
exportorder något svenskt företag någonsin fått, omfattande 400 artilleripjäser
till en ordersumma om 8,4 miljarder kronor. Denna beställning är av
sådan omfattning, att den dels långsiktigt (fem år) säkerställer sysselsättningsläget
i Karlskoga kommun, dels kommer att ge ett värdefullt sysselsättningstillskott
även till vissa grannkommuner - i första hand Storfors.
Örebro län, dit Karlskoga hör, har emellertid drabbats hårt av strukturåtgärder
i sin norra del. Sålunda diskuteras att stålverket i Hällefors skall läggas
ned inom något år, med 500 friställningar som följd. I Ljusnarsbergs
kommun kommer sannolikt volframgruvan i Yxsjöberg att avvecklas, vilket
drabbar drygt 100 anställda. I samma kommun har SKF meddelat att
kallvalsverket i Bångbro (i vilket ort Stråssa gruva nedlagts för några år
sedan, med ett bortfall av 500 jobb) skall nedläggas, med 230 friställningar
som följd.
I Älvkarleby kommun i Uppsala län har Stora AB varslat om nedläggning
av sågverket i Skutskär, länge Sveriges största sågverk, med en förlust av 240
arbetsplatser. Även i övriga Bergslagslän finns antydningar om en annalkande
försämring av sysselsättningsläget, bl. a. beroende på befarade protektionistiska
åtgärder i fråga om stålimporten i USA och Västtyskland.
2 Regeringens förslag
I proposition 1985/86:125, avsnitt CII, har regeringen föreslagit ett program
för utvecklingen i Bergslagen, baserat på en kostnadsram om 425 milj. kr. för
en treårsperiod. Programmet täcker i princip samma problem som folkpartiets
Bergslagsmotion (1985/86:A494) behandlar. Det finns emellertid med
anledning av den senaste utvecklingen i Bergslagsregionen skäl att upprepa
och vidareutveckla några av tankegångarna i denna.
Med hänsyn till att Bergslagsregionen förlorar nästan ett storvarvs
personal varje år förefaller den totala kostnadsramen om 425 milj. kr. för en
treårsperiod vara för snävt tilltagen. Detta i synnerhet om stödet jämförs
med motsvarande anslag för Malmöområdet under C12 i samma proposition. Mot. 1985/86:472
där enbart Saab-Scania tilldelas 414 milj. kr. i lokaliseringsbidrag för en
bilfabrik i det välbelägna Malmöområdet ”på Sveriges framsida".
I propositionen föreslås vidare att Bergslagsdelegationen skall tilldelas ett
eget anslag om 53 miljoner. I folkpartiets motion har föreslagits att
delegationen endast skall vara rådgivande och vägledande. Om delegationen
tilldelas rätten att utdela projektbistånd av egna medel, anser folkpartiet att
risk föreligger att oreda och oordning uppstår på den offentliga sidan i
Bergslagen. Ett företag kan då söka bidrag och/eller lån hos länsstyrelsen och
utvecklingsfond i det egna länet, samtidigt som man söker samma anslag hos
Bergslagsdelegationen. Vi föreslår i stället, att både delegationsprojektmedel
och de 68 milj. kr som i propositionen anslagits till företagsutveckling
fördelas på länsorganen, samtidigt som dessa åläggs att hålla nära kontakt
med den rådgivande Bergslagsdelegationen då medlen fördelas. Delegationens
egna kanslikostnader bör dock bestridas av statliga medel såsom
föreslås i propositionen.
Vidare anser vi att samtliga Bergslagsområden, Karlskoga undantaget, bör
inplaceras i stödområde C, varvid enhet erhålls för alla kommuner i
regionen. På grund av den stora Indienordern bör dock Karlskogastödet tas
bort, så att ökade resurser per capita kan sättas in i övriga Bergslagen.
3 Kommunikationer
Bergslagens infrastruktur måste stärkas. Tillgången till lämpliga transportmedel
och möjligheten att använda dem är en viktig faktor för konkurrensförmågan
hos existerande företag och vid valet av lokalisering av ny
verksamhet. Goda kommunikationer är således en förutsättning för överlevnad
och expansion av företagsamheten i Bergslagen.
För närvarande är vägnätet i Bergslagen undermåligt, särskilt i öst-västlig
riktning där flera flaskhalsar existerar.
Särskilt angelägna vägprojekt i Bergslagen är sträckorna Örebro-Gävle,
Karlskoga-Hagfors och Hällefors-Karlskoga. I årets infrastrukturproposition
gavs Bergslagen för låg prioritet. Speciellt var de 3 milj. kr. som anslagits
till Värmlands län alldeles otillräckliga. Mot bakgrund av Indienordern samt
nedläggningen av flottningen på Klarälven vore det angeläget att nämnda
vägprojekt gavs högre prioritet.
Även regionens teleförbindelser är undermåliga. Bergslagens behov får
inte glömmas bort i det omfattande utbyggnadsprogram som televerket för
närvarande genomför. Bergslagens företag måste få möjlighet till teleöverföring
av data till rimliga kostnader, annars kommer områdets konkurrensförmåga
inom dataserviceområdet att ytterligare förvärras.
4 Energiproduktionen
Bergslagen är rikt på vattendrag och dammar. I kölvattnet på nedläggningarna
av kvarnar, sågar, hyttor och smedjor skapades följaktligen en stor
outnyttjad energiproduktionskälla. Regionens energiproduktion skulle kunna
förbättras genom en satsning på minikraftverk i anslutning till befintliga 10
dammar, självfallet inte där vi i annat sammanhang föreslagit lagskydd mot Mot. 1985/86:472
utbyggnad. Aven annan energiproduktion än via minikraftverk bör övervägas.
Skogsavfall kan t. ex. lätt förädlas till flis eller pellets för att användas i
fastbränsleanläggningar. Aven möjligheterna för en utökad torvbrytning bör
undersökas.
Regeringen borde i samband med västgas-I-projektet ha undersökt
möjligheten att förlänga ledningen till Bergslagen. Det finns skäl att tro att
industrianvändningen i regionen skulle bli omfattande.
I en skatteproposition har regeringen föreslagit att gasolskatten - som så
sent som i december 1984 var 0 kr./ton - skall höjas från 130 kr./ton till 550
kr./ton. Tre fjärdedelar av Sveriges industriella konsumtion om 200 000 ton
gasol per år äger rum i Bergslagslänen, varför den föreslagna skattehöjningen
drabbar regionens tunga industri med hela 63 milj. kr. per år, eller med
190 milj. kr. för den treårsperiod som regeringen i Bergslagspropositionen
anvisat 425 milj. kr. Detta kan inte vara rimligt!
Gasol används inom Bergslagens tunga industri inte enbart som bränsle,
utan också som ett medel för att åstadkomma en reducerande atmosfär i
värmebehandlingsugnar. Den industri på Europas kontinent som dessa
företag har att konkurrera med använder i stället för gasol naturgas, vilken
dels är obeskattad, dels 30 % billigare per kaloriinnehåll än vad den svenska
gasolen i dag kostar utan skatt. Ett genomförande av den planerade
skattehöjningen på gasol vore därför mycket allvarligt för Bergslagens
industri. I sammanhanget bör också beaktas, att gasol aldrig kan ersättas av
fasta bränslen som flis, pellets eller torv, varför de argument som kan anföras
att av energipolitiska skäl höja skatten på olja och stenkol rimligtvis ej kan
användas i fråga om gasol.
5 Sjukvården
I vår tidigare motion angående strukturproblemen i Bergslagen föreslog vi
att överblivna sjukhus eller ålderdomshem i regionen skulle byggas om så att
de blev lämpliga för vård av utländska medborgare som ej kan beredas
omsorg i sina hemländer. Delar av denna vård skulle kunna finansieras av
SIDA och i övriga fall genom vederbörandes egen försorg. Vi menar att man
borde närmare undersöka denna möjlighet.
6 Gruvdrift och mineralletning
Gruv-, järn- och stålindustrin har drabbats hårt av den svåra strukturkrisen.
Den kompetens inom gruvdriften som byggts upp inom regionen under flera
sekler riskerar nu att gå förlorad. Visserligen torde brytning av järnmalm och
sulfidmalmer inte komma att bli lönsam, men det finns en rad andra
mineraler som är intressanta.
Sedan en tid tillbaka bedriver statens geologiska undersökning (SGU) och
en del privata företag omfattande prospektering efter brytvärda mineraler i
Bergslagen. Denna verksamhet måste nu forceras och utvidgas till att även
omfatta fyndigheter av cyanit, porfyr och andra mineraler. Man bör också
11
inleda förhandlingar mellan naturvårdsverket och berörda gruvföretag så att Mot. 1985/86:472
brytning av fyndigheterna under Damsjön snart kan påbörjas.
7 Jordbruket
Möjligheterna att i Bergslagens glesbygder tillskapa de stora jordbruksenheter
som lantbruksnämnderna enligt gällande direktiv skall främja är mycket
begränsade. Lantbruksnämnderna har därigenom bidragit till avfolkningen
av Bergslagens landsbygd. För att skapa förutsättningar för Bergslagens
jordbruk att överleva är det nödvändigt att tillåta jordbrukarna att komplettera
sina jordbruksinkomster med en rad bisysselsättningar, t. ex. skogsarbeten,
turism, persontransporter, godstransporter, fiskodling, entreprenadarbeten
etc.
Bland deltidsjordbruken existerade tidigare en kategori av lantbrukare
som kombinerade jordbruk med hantverk. Delar av Bergslagsstödet bör
utnyttjas till att stödja hantverket, då det skapar förutsättningar för små
jordbruk att leva vidare.
En stor del av ansvaret för lantbrukets vidareutveckling faller således på
lantbruksnämnder och länsstyrelser. I det föreslagna Bergslagspaketet borde
också medel ha anslagits till stöd för denna näringsgren.
8 Turism
Bergslagens skogar och vattendrag erbjuder mycket goda förutsättningar för
rekreation och olika former av turism. Turistnäringen kan komma att ge
såväl sysselsättning som värdefullt bidrag till regionens försörjning. Möjligheterna
att utveckla Bergslagen som turistland har nyligen kartlagts av en
kommitté tillsatt av Bergslagsdelegationen. Denna har dock funnit att
omfattande arbete måste utföras innan områdets potential kan utnyttjas. Hit
hör bl. a.:
- Skapandet av en gemensam, slagkraftig logotype.
- Upprättandet av en beskrivande atlas, där kartor kompletteras med
ortsbeskrivningar och bilder.
- En enkel reseguide, en förkortad atlas.
- Tillskapandet av en lättillgänglig kår av ciceroner.
- En gynnsam marknadsföringskampanj för Bergslagen i Sverige.
- Översättning av lämpliga delar av materialet till andra språk.
Kostnaden för ovanstående kan beräknas till 10 milj. kr., varav 2 milj. kr. bör
kunna lämnas av ordinarie anslag från de statligt stödda turistfrämjande
organisationerna och resten betalas av dels de 6 länen, dels de 22 kommunerna.
Själva turistobjekten, gruvor, hyttor, smedjor, gårdar och museer, är
redan i dag iordningställda och i sådant skick att de med fördel kan förevisas
utan ytterligare kostnader. Hotell, motell och stugbyar finns i området,
medan antalet iordningställda campingplatser behöver utökas. Turismen
anses växa med minst 10 % per år, och Bergslagen måste få sin beskärda del
av de ökade sysselsättningsmöjligheter som en sådan tillväxtbransch ger.
I anslutning till turismen bör också framhållas, att det är av vikt att ^
kulturella aktiviteter som kringresande teatrar, musikkårer, sommarspel och Mot. 1985/86:472
lokaler för dessa aktiviteter också vidmakthålls i Bergslagen. En industribygd
utan kultur blir otrivsam varför nysatsningar inom näringslivet måste
kompletteras med fortsatt satsning på olika kulturella aktiviteter.
9 Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om administrationen av Bergslagsstödet,
2. att riksdagen beslutar om inplacering av samtliga i regionen
ingående kommuner, med undantag för Karlskoga, i stödområde C,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en förstärkning av infrastrukturen i Bergslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utbyggnaden av minikraftverk,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om framdragningen av naturgasledningen till Bergslagen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om mineralletningen i Bergslagen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om vikten av att skapa förutsättningar för deltidsjordbruken
att leva kvar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till turistnäringen i Bergslagen.
Stockholm den 7 april 1986
Lars De Geer (fp)
Hugo Bergdahl (fp)
Karl Erik Eriksson (fp)
Barbro Sandberg (fp)
Per Arne Aglert (fp)
Hans Lindblad (fp)
Lars Ernestam (fp)
Gudrun Norberg (fp)
13