Motion till riksdagen
1985/86:421

Karin Söder m. fl. (c)

Inkomstskatten för åren 1987 och 1988 (prop. 1985/86:130)

Den socialdemokratiska politiken har genom åren präglats av oförmåga att
konsekvent hantera de fördelningspolitiska problemen. Avvägningen har
brustit mellan nödvändig stramhet i den ekonomiska politiken och målmedvetna
satsningar för de grupper som i skilda avseenden har det ekonomiskt
svårast.

I anslutning till att centerpartiet under allmänna motionstiden presenterade
sin politik uttalade vi att behovet av en målmedveten fördelningspolitik är
stort. Vi presenterade mot denna bakgrund en politik till gagn för barnfamiljer,
människor i normala eller låga inkomstlägen, för att minska
befolkningskoncentrationens negativa miljöeffekter i storstadsregionerna
och för att skapa goda och likvärdiga möjligheter till arbete och service i hela
landet.

Grunden för en sådan utveckling är en fasthet i den långsiktiga ekonomiska
politiken med målet att nå ekonomisk stabilitet. Skattepolitiken, regionalpolitiken,
närings- och småföretagspolitiken samt olika former av transfereringar
måste målmedvetet användas för detta syfte. Dessa utgör delar av en
samlad centerpolitik som representerar en helhetssyn på samhällsutvecklingen.
Vi kan nu konstatera att regeringen i vissa avseenden har tagit intryck av
centerförslagen. Samtidigt noterar vi de allvarliga brister som de nu presenterade
regeringsförslagen innebär när det gäller helhetssynen på samhällsutvecklingen.

Centerpartiets förslag, vilka ännu inte behandlats av riksdagen, innebär
bl. a.:

o Det kommunala grundavdraget höjs för 1987 från 7 500 kr. till 9 000 kr.
Det innebär en skattesänkning för alla med 450 kr.

o Den kommunala skatteutjämningen byggs ut och förstärks med 1000
milj. kr. Det innebär möjligheter till rättvisare skatter mellan landets olika
kommuner och landsting.

o Den statliga skatteskalan inflationsskyddas. Det innebär att inflationen
inte tillåts att smyghöja skatten och att avtalsförhandlingarna underlättas.

o Gränsen för 50% marginalskatt höjs från 124800 kr. till ca 145000 kr.
Det innebär att intentionerna i marginalskattereformen från 1981 fullföljs.

o En beskattad och ATP-grundande vårdnadsersättning om 24 000 kr./år
införs i en första etapp till dess barnen är tre år. Det innebär ökad valfrihet i
barnomsorgen för familjerna, mer tid för barnen och ökad social rättvisa för
de som som tar det största ansvaret för barnen.

Mot.

1985/86

421-422

1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 421-422

o Skattereduktionen för familjer med enbart en inkomst byggs i en första Mot. 1985/86:421

etapp ut från 1800 kr. till 4000 kr. Det innebär att de hårdast trängda
barnfamiljernas ekonomi förstärks med 2 200 kr.

o Barnbidraget höjs från den 1 juli 1986. Det innebären generell förstärkning
av barnfamiljernas ekonomi - inte minst flerbarnsfamiljernas.

o Pensionssystemet förbättras genom att alla med låg eller ingen ATP
tillerkänns rätt till pensionstillskott. Det innebär rättvisa för de pensionärer
som nu har den lägsta pensionen.

0 Det regionalpolitiska stödet och glesbygdsstödet byggs ut. Högskolan
och utbildningsväsendet i övrigt ges en mera aktiv roll i regionalpolitiken.

Jordbruket ges mera rimliga arbetsvillkor. Satsningen på energihushållning
och inhemska energikällor fullföljs. De mindre företagen ges rimligare villkor.
Teknikspridning främjas. Det innebär en allsidig utveckling i landets
olika delar och större möjligheter till arbete.

1 FiU 1985/86:10 reservation nr 19 har vi redovisat ett budgetalternativ,
som ger ett med ca 3 000 milj. kr. minskat budgetunderskott i förhållande till
regeringens förslag och som inrymmer de fördelningspolitiska insatser som
ovan redovisats. Centerpartiets alternativ bygger på ett målmedvetet sparande
och en omfördelning av resurserna.

I centerpartiets ekonomiska och energipolitiska motioner pekade vi på en
råd åtgärder som borde vidtas av energipolitiska och arbetsmarknadspolitiska
skäl. Vi föreslog bl. a. en energiutvecklingsfond, vilken skulle finansieras
genom en särskild avgift på kärnkraftsproducerad el. Vi föreslog en höjd och
energilikformig skatt på kol. Vi erinrade om att ett fortsatt och varaktigt
prisras på olja skulle motivera en omfördelning av skattetrycket på energi
och arbete. Centerpartiet begärde att möjligheterna att sänka arbetsgivaravgifterna
i småföretagen prövas.

Regeringen redovisar en politik som avsevärt skiljer sig från centerpartiets
helhetssyn. Regeringen har meddelat att man skjuter upp en reformering av
den kommunala skatteutjämningen. Man är inte beredd att inflationsskydda
den statliga skatteskalan. Regeringen är inte beredd vidta särskilda insatser
för eninkomstfamiljerna. Regeringen förhåller sig fortfarande passiv i de
grundläggande regionalpolitiska frågorna. Något förslag till förmån för undantagandepensionärerna
tycks inte vara att vänta från regeringen.

Från centerpartiets sida vill vi ändå med tillfredsställelse konstatera att
regeringen i vissa avseenden anammat, eller närmat sig, de synpunkter vi
redovisade i januari. Förslaget att höja det kommunala grundavdraget är
identiskt med centerpartiets förslag. Förslaget att höja den s. k. brytpunkten
för 1987 är något mer än halvvägs upp till den nivå vi förordat. Förslaget att
höja garantinivån i föräldraförsäkringen kan möjligen ses som ett första
socialdemokratiskt medgivande för att centerkravet om en beskattad och
ATP-grundande vårdnadsersättning är berättigad. Förslaget att höja barnbidraget
kan också hälsas med tillfredsställelse. Förslaget om förstärkt studiebidrag
är i enlighet med centerns familjepolitiska program.

På det energipolitiska området innebär förslaget om höjd kolskatt i huvudsak
samma skattehöjning som centerpartiet förordat. Förslaget att höja
oljeskatten grundas på samma argumentation som centerpartiet tidigare

anfört. Däremot är förslagen till höjd skatt på naturgas och gasol i strid med Mot. 1985/86:421
de energipolitiska och miljöpolitiska värderingar centerpartiet står för.

I enskildheter har socialdemokratin på det skattepolitiska området tagit
intryck av vid olika tidpunkter framförda centerkrav. Det gäller t. ex. räntetilläggen
och den slopade sambeskattningen av makars B-inkomster.

Inkomstskatten (prop. 1985/86:130)

Centerpartiets förslag på inkomstskattepolitikens område gäller 1987 samt
krav på inflationsskyddade skatteskalor för framtiden. Genom inflationsskyddet
får skattepolitiken en långsiktig stabilitet till gagn för avtalsförhandlingar
och samhällsekonomi.

1981 års skattereform avsåg med stöd av en stor majoritet att ge en
långsiktig stabilitet åt skattepolitiken. Centerpartiet har riktat allvarlig kritik
mot socialdemokratin när man successivt urholkat och frångått vad som
överenskommits. Det socialdemokratiska agerandet äventyrar långsiktigt
den politiska samling kring skattepolitiken som den av Thorbjörn Fälldin
ledda regeringen avsåg att åstadkomma.

Centerpartiet står i sak för den inriktning av skattepolitiken som överenskoms
1981. Våra förslag syftar till att i dag utifrån nya förutsättningar
återskapa den stabilitet som då eftersträvades. Nu tvingas vi konstatera att
socialdemokratin frångår ytterligare en komponent i beslutet, nämligen rätten
att kvitta villaunderskottet med kapitalinkomst. Centerpartiet yrkar
avslag på detta förslag.

Regeringen avvisar den stabila grund för skattepolitiken som en inflationsskyddad
skatteskala ger. I stället redovisar man förändringar i skatteskalan
för 1987 och 1988. Vi har inte funnit anledning ändra vårt skattealternativ för
1987. Enligt vår mening måste frågan om en justering av den statliga skatteskalan
för 1988 prövas utifrån stabiliseringspolitiska och fördelningspolitiska
utgångspunkter och med hänsyn till resultatet av ingångna avtal.

För 1988 vill vi redan nu framhålla att det är rimligt att ytterligare höja det
kommunala grundavdraget till 10000 kr., för att därmed trygga den fördelningspolitiska
profilen i skattepolitiken. Detta överensstämmer med regeringens
förslag. Vi vill emellertid understryka att kommunerna har vitt skilda
förutsättningar att bära denna påfrestning. Denna metod för skatteomläggning
skärper kraven på ökade resurser till den kommunala skatteutjämningen.
Vi avser att återkomma med förslag i denna del utöver vad vi redan
förordat i 1986 års ekonomiska motion.

Mot denna bakgrund bör den närmare avvägningen mellan vilka besparingar
eller justeringar inom skattesystemet som är rimligt att göra 1988 ske
med hänsyn till den ekonomiska situation som då råder.

Regeringen har för sin del för 1988 redovisat en minskad skatteintäkt för
statskassan om 2 232 milj. kr. Man har då uppenbart utgått ifrån den beskattning
som skulle råda om inflationen tilläts smyghöja skatten. Härvidlag bör
erinras om att statens skatteintäkter de senaste åren väsentligt överstigit de
antaganden regeringen redovisat för riksdagen i budgetpropositionen. Detta
beror bl. a. på att skatterna smyghöjts av inflationen. Också detta måste

3

vägas in i en samlad ekonomisk-politisk bedömning av regeringens alternativ Mot. 1985/86:421

och när det gäller att utforma vad som långsiktigt är möjligt, rimligt och

rättvist.

Inkomstförstärkningar (prop. 1985/86:140)

Omsättningsskatt på värdepapper

Centerpartiet har i motioner och i den allmänpolitiska debatten redovisat
kritiska synpunkter på vissa företeelser på börsen. Våra framförda förslag
har syftat till att stärka det personliga ägandet av aktier för att begränsa
utvecklingen mot alltmer institutionellt ägande. Löntagarfonderna skall avskaffas.
Enligt centerpartiets uppfattning skall småspararnas intressen bättre
skyddas bl. a. genom rättvisare skatteregler, och genom att begränsa möjligheterna
till riktade emissioner av det slag som innebär brott mot sund
affärsetik.

Vi anser det rimligt att inrikta åtgärderna för att trygga en sund utveckling
på börsen. Förslaget om höjd omsättningsskatt har inte denna karaktär. En
omsättningsskatt kan t. o. m. under vissa förutsättningar motverka börsens
grundläggande funktion, nämligen att utgöra ett instrument för en rationell
och marknadsmässig omstrukturering av näringslivet och med uppgift att
förse näringslivets vitala och utvecklingskraftiga delar med nödvändigt riskkapital.
Höjd omsättningsskatt löser inte de problem som i dag finns på
börsen.

Till viss del är börsens utveckling ett direkt resultat av att socialdemokraterna
i sin politik inte beaktat marknadens sätt att fungera. Löntagarfonderna
har inneburit att nytt kapital tillförts utan att börsen fått mer substans.

Med centerpartiets politik hade löntagarfonder inte införts. Däremot hade
börsen tillförts substans genom utförsäljning av statliga företag, vilket marknadsmässigt
rimligen hade dämpat kursuppgången.

Enligt centerpartiets mening får inte de statliga åtgärderna på aktiemarknaden
motverka dess grundläggande funktioner. Den ”klippekonomi” som
utvecklas skall mötas med åtgärder riktade mot just detta fenomen. Företagens
revisorer bör ha viktiga uppgifter i detta sammanhang. Ett kortsiktigt
ägande vars motiv är spekulation i snabb kursstegring borde kunna mötas
med skärpta regler för realisationsvinstbeskattningen riktade mot dessa fall.

Det är särskilt angeläget att favoriseringen av institutioner och aktiebolag på
enskilda individers bekostnad upphör genom rättvisare skatteregler för
småsparare. Införande av privata investeringskonton, enligt centerns tidigare
framförda krav, verkar i samma riktning. Riktade emissioner, utan insyn
från enskilda småsparare, borde mötas med att återinföra de före 1973
gällande reglerna om att sådana beslut måste tas på bolagsstämman.

Höjda energiskatter

Energiskatter är ett av de mest centrala instrumenten för att förverkliga de
energipolitiska och miljöpolitiska målen. Mot den bakgrunden beslöt riksdagen
1981 på förslag av den dåvarande regeringen att prisutvecklingen på olja 4

skulle motsvara en real ökning om 2% per år. På grundval av detta beslut har Mot. 1985/86:421
enskilda kommuner och företag gjort betydande insatser för energihushållning
och för att ersätta olja med inhemska förnybara bränslen.

Den senare tidens kraftiga prisfall på olja hotar den fortsatta förnyelsen av
det svenska energisystemet. Enligt centerpartiets mening får detta inte ske
då det långsiktigt hotar en miljö och prismässigt positiv utveckling.

Om energibeskattningen skall fungera som ett instrument i energipolitiken
måste skattesatserna vara rationellt motiverade utifrån de idémässiga mål
som man avser uppnå. Enligt centerpartiets mening skall energibeskattningen
utformas för att säkra kärnkraftens avveckling och minska oljeberoendet.

Beskattningen skall vara ett styrmedel för att åstadkomma en övergång till
ett energisystem baserat på i huvudsak förnybara energikällor och en effektivare
energianvändning. Miljövänliga energikällor skall främjas.

Från dessa utgångspunkter hävdar centerpartiet följande riktlinjer för
energibeskattningen:

1. Importerade och miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör
ha en energilikformig (per energienhet likvärdig) beskattning. I jämförelse
med den höjning av oljeskatten som nu föreslås bör därför kolskatten höjas
till 450 kr./ton. (Regeringen föreslår 305 kr./ton).

2. Miljövänliga energikällor bör ha en skattemässig miljörabatt. Naturgas
beskattas med hälften av vad en med olja energilikformig beskattning motsvarar,
dvs. med 290 kr. per m3. (Regeringen föreslår 480 kr./m3.) Gasol
beskattas med 25% av vad energilikformig beskattning motiverar eller med
185 kr./ton. (Regeringen föreslår 550 kr./ton.)

3. Inhemska fasta bränslen och alternativa drivmedel, såsom etanol, producerade
på inhemska råvaror bör ej beskattas.

4. Undantag från energilikformig beskattning bör kunna göras för drivmedel
där rimliga substitut saknas.

I centerpartiets ekonomiska motion påtalades att ett fortsatt sänkt oljepris,
med tillämpande av de energipolitiska riktlinjerna, borde leda till en
ökad skatt på olja och en minskad beskattning av arbete. Med den utveckling
som nu kan förutses är det nödvändigt att höja oljebeskattningen. Om
oljemarknaden långsiktigt skulle utvecklas så att oljepriset åter drastiskt
skulle höjas, måste denna skatt omprövas.

Från regionalpolitiska utgångspunkter är det angeläget att minska prisskillnaderna
på olja mellan landets olika delar. Centerpartiet kräver att
regeringen lägger förslag för en prisutjämning.

Det grundläggande syftet med en förändrad oljeskatt är energi- och miljöpolitiskt.
Det gäller att trygga den fortsatta omvandlingen av energisystemet
och säkra redan gjorda investeringar. I det längre perspektivet bör enligt
centerpartiets uppfattning en överföring ske av skattebördan från arbete till
främst knappa miljöstörande energiråvaror.

I en särskild centermotion utvecklas våra synpunkter om energibeskattningen.

5

Familjepolitiken (prop. 1985/86:137)

Mot. 1985/86:421

Regeringens nu presenterade förslag föranleder oss inte till några särskilda
yrkanden utöver dem som vi lämnade i vår familjepolitiska motion från
januari. Förslagen att höja barnbidragen och studiebidragen är i enlighet
med våra krav och centerns familjepolitiska program. Det innebär att vi
beträffande garantinivån i föräldraförsäkringen anser att riksdagen i stället
bör ansluta sig till vårt förslag om utbyggd vårdnadsersättning med de fördelar
från familjepolitisk, fördelningspolitisk och jämställdhetspolitisk utgångspunkt
detta innebär.

Centerpartiet har i många år drivit kravet om en vårdnadsersättning för att
småbarnsföräldrar skall få ekonomisk möjlighet att ge små barn mera tid.
Det är glädjande att regeringen till sist insett det berättigade i dessa krav. När
det gäller garantimånaderna i föräldraförsäkringen framhåller nämligen föredragande
statsråd att dessa kan vara av stort värde även för heltidsarbetande
föräldrar. ”Genom att ta ut hel föräldrapenning med ersättning motsvarande
garantinivån kan de få hela eller delar av inkomstbortfallet vid en
arbetstidsförkortning med två timmar ersatt med hjälp av garantibeloppet”.
Detta måste ses som ett genombrott för tanken om vårdnadsersättning. Dock
saknas fortfarande ett konkret förslag som skulle ge en långsiktig lösning.

För att det inte skall råda något tvivel om den framtida långsiktiga målsättningen
bör riksdagen uttala att vårdnadsersättningen skall byggas ut till att
omfatta alla familjer med barn i förskoleåldern i enlighet med centerpartiets
program. Centerns förslag motsvarar en ersättning om 66 kr./dag.

Budgeteffekter

Sorn redovisas i centerpartiets reservation till FiU:s betänkande 1985/86:10
motsvarar centerpartiets budgetalternativ, efter de justeringar som föranletts
av finansutskottets granskning ett minskat budgetunderskott om ca
3 000 milj. kr. i förhållande till regeringens budget. Vi har då inte tillgodoräknat
oss den effekt på statsbudgeten om 400 milj. kr. som regeringen anser
följer av höjningen av det kommunala grundavdraget.

I förhållande till centerns budgetalternativ innebär förslagen ovan för
budgetåren 1986/87 och helårseffekt för 1987 följande förändringar och för
1988 följande förändringar i förhållande till regeringens förslag:

I förhållande till
FiU 1985/86:10 res. 19

1986/87 helår -87

Barnbidrag 0 -795

Förl. barnbidr. studiebidr. —285 —570

Kvartalsregeln -23 —45

Energiskatter +950 +1900l)

Energiprisutjämning 0 -50

Extra avdrag -5 -10

Slopad sambeskattn. -63 —125

Repr. avdrag +50 +100

Summa +624 +395

Här har vi beaktat den särskilda skatt på kärnkraftsproducerad el som vi begärt för
finansiering av en energiutvecklingsfond.

Som framgår av sammanställningen innebär våra förslag en ytterligare för- Mot. 1985/86:421
stärkning av det budgetalternativ vi redovisade i reservation till finansutskottets
betänkande nr 10. För 1988 innebär våra förslag en i förhållande till
regeringen minskad skattebelastning genom kapitalinkomst och villaunderskott,
liksom den uteblivna höjningen av omsättningsskatten på aktier.

Enligt centerpartiets mening är det emellertid inte lämpligt att, som regeringen
föreslår, genom skattehöjningar åstadkomma en budgetförbättring.

De representerar ett nytt inflationstryck och försvårar avtalsrörelsen. Regeringens
politik är mot denna bakgrund inte en framkomlig väg när det gäller
att nå stabilitet i ekonomin. Enligt vår mening bör politiken långsiktigt
inriktas för att minska skattebelastningen på arbete, i första hand i de små
och medelstora företagen.

Våra yrkanden skall ses som komplement till de av oss redan väckta
förslagen i enlighet med vad som ovan anförts.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av fördelningspolitiken och bl. a.
regionalpolitikens roll i detta sammanhang,

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till skatteskala för
statlig inkomstskatt för 1987 och 1988,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förstärkta
resurser till den kommunala skatteutjämningen för såväl 1987 som 1988 i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar avslå förslaget om slopad kvittningsrätt mellan
villaunderskott och kapitalinkomst.

Stockholm den 1 april 1986

Karin Söder (c)

Gunnel Jonäng (c) Olof Johansson (c)

Bertil Fiskesjö (c) Nils G. Åsling (c)

P. O. Eriksson (c) Kjell A. Mattsson (c)

Britta Hammarbacken (c) Gunilla André (c)

Gunnar Björk (c) Karl-Erik Olsson (c)

i Gävle

1