Motion till riksdagen
1985/86:401

Birgitta Hambraeus (c)
Inriktningen av konsumentpolitiken m. m. (prop.
1985/86:121)

Information som underlättar ansvarstagande

Vi konsumenter plågar medmänniskor och djur och förstör naturen, därför
att vi inte vet tillräckligt om de varor vi köper.

Den konsumentpolitiska kommittén anser att det finns anledning för konsumentverket
att successivt ställa krav på bredare information från företagen
om exempelvis verkningsgrad, miljöpåverkan, teknisk livslängd, service,
skrotning och allergirisker.

Föredragande statsrådet Johansson säger på s. 42 i propositionen att den
vidgade produktinformation som kommittén föreslår avser frågor av stort
samhällsintresse.

För att vi exempelvis skall kunna värna om miljön och hushålla med våra
naturtillgångar är det önskvärt att vi som brukare av olika produkter får
bättre kännedom om de effekter tillverkning, konsumtion, skrotning etc av
dessa har på miljön, energiförbrukningen etc. Det kommittén kallar bredare
produktinformation omfattar fakta i många avseenden.

Statsrådet kommer emellertid fram till:

Jag bedömer det inte förenligt med de uppgifter jag här har preciserat för
konsumentverket att verket självt kräver information från företagen i alla
de avseenden kommittén anger. Exempelvis när det gäller en produkts påverkan
på den yttre miljön ankommer det på naturvårdsverket att göra bedömningar
i denna fråga. Paralleller till exemplet finns på andra områden
där en bredare produktinformation skulle kunna bli aktuell och där sektorsmyndigheter
har att svara för utvecklingen inom området i fråga.

Statsrådet anser att konsumentverket kan vidga sina insatser när det gäller
en sådan bredare information som andra myndigheter tagit fram och även
samarbeta med näringslivet och olika intresseorganisationer.

Enligt min mening är propositionen för otydlig och svag på detta viktiga
område. Sektorsmyndigheterna får inga närmare instruktioner när det gäller
information till konsumenterna. De har att följa lagar som inte ålägger
dem att bedöma produktionsmetoder ur naturhushållningssynpunkt eller
beskriva etiska och ekologiska konsekvenser av olika sätt företagen använder
då de producerar eller gör inköp.

Det kan vara riktigt att inte ålägga konsumentverket att tvinga företagen
att lämna en sådan information. Men verket skulle kunna erbjuda de företag
som så önskar hjälp med metoder för en sådan bredare samhällsinformation
på varorna. Detta skulle kunna bli ett led i marknadsföringen hos företag

som anstränger sig att ta ett större socialt och ekologiskt ansvar i sitt sätt att Mot. 1985/86:401
producera.

Statsrådet säger på s. 17:

Samhällets mål för de enskilda hushållen är att de skall uppnå fysiskt, psykiskt
och socialt välbefinnande. För att kunna utnyttja sina resurser effektivt
måste hushållen fatta rationella konsumtionsbeslut.

Men i sitt fortsatta resonemang tycks statsrådet med rationellt, dvs. förnuftigt
beslutsfattande inskränka sig till den snäva egennyttan.

I likhet med vad Jordens vänner skriver i sitt remissyttrande (s. 135,177)
tror jag att många människor längtar efter att i handling visa sin solidaritet
med andra folk och sin omsorg om naturen. De behöver en lättillgänglig information
som stöd för ett ansvarigt handlande. Då kan också marknaden
ge vettiga signaler i detta avseende.

Med välfärd kan inte endast avses kroppens välmåga utan även själens. En
förutsättning för själsligt välbefinnande torde bl. a. vara vetskapen om att
man med sin konsumtion inte föröder naturen, plågar sina medlevande, djuren,
eller förstör livsförutsättningarna för sina medmänniskor och för kommande
generationer.

Konsumenter som är kunniga om konsekvenserna i ett större sammanhang
av de varor de köper kan driva fram en god utveckling. Om samhället fortsätter
att trycka på lägsta möjliga pris som viktigaste kriterium, tvingar vi
fram en produktion som ur helhetsperspektiv är förödande.

Konsumentverket bör i samarbete med andra myndigheter, olika intresseorganisationer
och näringslivet utarbeta kriterier för en bredare information
till konsumenterna om etiska, sociala och ekologiska konsekvenser av olika
varor, system och produktionsmetoder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en bredare information till konsumenterna som
hjälper dem ta större ansvar.

Stockholm den 31 mars 1986
Birgitta Hambraeus (c)

5