Motion till riksdagen
1985/86:399

Lars-Erik Lövdén m. fl. (s)

Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)

I regeringens proposition 1985/86:120 om vissa varvsfrågor m. m. framläggs
förslag om den svenska varvspolitiken fram till 1989.1 propositionen
föreslås att den tidigare direktsubventionen till varven, som enligt 1983 års
varvsbeslut upphörde i och med utgången av år 1985, inte bör återinföras.
Detta ställningstagande av regeringen resulterade i att styrelserna för
Kockums AB och Svenska Varv AB den 20 februari 1986 beslöt inleda
MBL-förhandlingar om avveckling av produktionen av handelsfartyg vid
Kockums.

Regeringen har beslutat om omfattande åtgärder som kommer att vidtas
för att främja utvecklingen av ny industri och ge ny sysselsättning i Malmö
när produktionen av handelsfartyg avvecklas vid Kockums. Enligt vår uppfattning
är regeringens åtgärdspaket av en sådan omfattning att det bör med
vissa kompletteringar kunna ge regionen förutsättningar att lyfta sig ur den
rådande sysselsättningskrisen. Åtgärdspaketet har en inriktning som stämmer
väl överens med förslag som under en följd av år väckts i riksdagsmotioner
av de socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Malmö.

Åtgärdspaketet är i huvudsak tillfredsställande och visar att regeringen
tar ett betydande ansvar för sysselsättningen i Malmöregionen. Vi kommer
nedan och i en särskild motion med anledning av arbetsmarknadspolitiska
insatser som redovisas i tilläggsbudget III (proposition 1985/86:125) lägga
fram förslag om vissa kompletteringar av regeringens åtgärdspaket.

Även om regeringen tar ett stort ansvar för sysselsättningen i Malmöregionen
så talar dock fortfarande starka industripolitiska skäl mot en avveckling
av den civila fartygsproduktionen vid Kockums. Dessa skäl har vi
utförligt redovisat i en motion under den allmänna motionstiden (1985/
86:A402). I motionen anförs bl. a. följande:

Sverige hör till de länder som kraftigast har bantat sin varvskapacitet. I dag
återstår endast ca 10 % av den nybyggnadskapacitet vi hade för tio år sedan.
Utan tvekan har vi i våra återstående varv rationaliserat hårt och uppnått ett
konkurrenskraftigt kostnadsläge. Internationella undersökningar visar att
Kockums är ett effektivt och kostnadsmässigt konkurrenskraftigt varv som
väl hävdar sig jämfört med exempelvis japanska varv. Tyvärr har detta inte
någon betydelse för möjligheterna att få order, eftersom det är storleken på
subventionerna som är avgörande. För att svenska varv skall kunna ta order
måste subventionerna hos oss vara jämförbara med åtminstone övriga europeiska
länders.

Kockums redovisar i dag troligen Europas högsta varvseffektivitet. Det
avancerade byggnadssättet och den breda kunskapen som finns inom var

vet har lett till framgångar inom nya områden, som exempelvis kryssnings- Mot. 1985/86:399
fartyg.

Det är angeläget för Sverige att behålla sitt sista stora nybyggnadsvarv.

Den industripolitiska betydelsen av varvet kan inte nog uppskattas, när
man tänker på betydelsen för den svenska handelsflottans tekniska utveckling
och för hela den marina teknikspridningen i landet.

Kockums har stor betydelse för handelsflottan, för underleverantörer
och för den marina kulturen. Vidare har produktionen av handelsfartyg
varit betydelsefull för utvecklandet av undervattenstekniken, både den militära
och den civila.

Vi står kvar vid uppfattningen att starka industripolitiska skäl talar för ett
bibehållande av civila fartygsproduktionen vid Kockums. För detta talar
också beredskaps- och transportpolitiska skäl.

Regeringens besked till svenska varv om direktsubventioner resulterade i
att Svenska Varv och Kockums snabbt inledde MBL-förhandlingar om
avveckling av den civila fartygsproduktionen. Avvecklingsprocessen har
därefter fortsatt i snabb takt. Förhandlingen med Saab om markupplåtelse
och med personalorganisationerna om formerna för avvecklingen är två
exempel på detta. När riksdagen skall fatta beslut om varvspolitiken torde
avvecklingsprocessen vid Kockums vara så långt framskriden att förutsättningarna
för fortsatt handelsfartygsproduktion får bedömas som små.

Trots detta menar vi att de starka industripolitiska skälen talar för att
möjligheterna till fortsatt handelsfartygsproduktion vid Kockums bör övervägas
mot bakgrund av de nya förutsättningarna. Detta bör ges regeringen
till känna.

Om riksdagen skulle avvisa detta yrkande vill vi förorda några kompletteringar
i det av regeringen redovisade åtgärdspaketet, i syfte att underlätta
övergången till ny sysselsättning.

Utgångspunkten för en socialt acceptabel avveckling måste vara att ingen
skall behöva lämna sin anställning utan att veta att det Finns nytt arbete,
utbildning som leder till arbete eller pension.

En viktig förutsättning för att detta mål skall kunna uppnås är att omställningstiden
blir tillräckligt lång. Medel måste därför avsättas till övergångsproduktion
i en omfattning som möjliggör ett uppnående av denna målsättning.

Den i åtgärdspaketet föreslagna satsningen på undervattenstekniken är
bra, men det är viktigt att medel kan avsättas för detta. Här bör också
förutsättningarna för tidigareläggning av ubåtsbeställningar övervägas.

På Kockums varvsområde finns värdefull verkstadskapacitet, bl. a. för
tung verkstadsindustri. Det gäller bl. a. den stora dockan, bockkranar och i
anslutning härtill förlagda verkstadslokaler. Enligt vår uppfattning bör dessa
resurser bilda underlag för ett särskilt bolag, vars uppgift bör vara att
upplåta lokalerna till lämplig verksamhet. Svenska Varv och Kockums bör
medverka till tillkomsten av ett sådant bolag.

I åtgärdspaketet föreslås inrättandet av ett investmentbolag i regionen.

Villkoren för den statliga medverkan vid bildandet är emellertid enligt vår
mening alltför hårda. Den statliga kapitalinsatsen skall nämligen motsvaras
av en insats av bundet eget kapital från näringslivet, som minst skulle vara 14

1,5 gånger den statliga insatsen. Vi förordar att staten garanterar en insats Mot. 1985/86:399
på 50 milj. kr., även om näringslivet inte uppnår sin andel.

I en särskild motion med anledning av tilläggsbudget III (proposition
1985/86:125) kommer vi att lägga fram förslag om kompletteringar av de
arbetsmarknadspolitiska delarna i regeringens åtgärdspaket.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställer vi

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som angivits i motionen om den fortsatta varvspolitiken,

2. att riksdagen — om yrkande 1 skulle avvisas — beslutar som sin
mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om regeringens
åtgärdspaket i Malmöregionen.

Stockholm den I april 1986
Lars-Erik Lövdén (s)

Kurt Ove Johansson (s) Nils T Svensson (s)

Ingegerd Anderlund (s) Birthe Sörestedt (s)

15