Motion till riksdagen
1985/86:390

Sten Östlund och Kurt Hugosson (s)
Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)

Den marintekniska forskningens framtid

Sorn framgår av proposition 1985/86:120 har den svenska varvsindustrins
svårigheter inte sin orsak i bristande teknisk och utvecklingskompetens inom
branschen. Den höga kompetensnivån har sina paralleller i angränsande
branscher på rederisidan, men också i ett stort och omfattande nät av andra
företag som inte bara verkat som underleverantörer till de svenska varven
utan också skapat sig egna marknader internationellt inom området tack vare
den höga tekniska nivån.

Som en följd av Sveriges stora engagemang inom sjöfarten och den
marintekniska sektorn under 1950-, 1960- och 1970-talen, finns med andra
ord i dag ett unikt samlat kunnande och en stor tillgång på skickliga tekniker
och forskare. Mot bakgrund av de senaste årens svårigheter för branschen är
det motiverat att diskutera hur man bäst skall utnyttja och vidareutveckla
den resurs den marintekniska kompetensen utgör. Det kan konstateras att
trots branschens svårigheter är de näringsgrenar som är direkt eller indirekt
knutna till den marina tekniken av vital betydelse för landet. Drygt 95 % av
den svenska utrikeshandeln transporteras med lastfartyg eller färja. Den
svenska rederinäringen intjänade i utrikesfart år 1985 ca 16 miljarder kronor.
Inom den reguljära transoceana linjesjöfarten, biltransport-, kyl- och
färjesjöfarten, har svensk rederinäring fortfarande starka marknadsandelar.
Många svenska leverantörer av utrustning och system till varv och rederier
har fortfarande en väsentlig marknad.

1980-talets osäkra oljemarknad har medfört svårigheter för de svenska
företag som kommit in på offshore-sektorn. Icke desto mindre måste även
denna industrigren fortfarande anses som ytterst intressant och erbjuda
svenska leverantörer och operatörer stora möjligheter. Behovet av att i ett
pressat prisläge finna mindre kostnadskrävande lösningar och utvinningsformer
av olja till havs kan t. o. m. innebära nya stora möjligheter för de delar av
svensk industri som hitintills framgångsrikt hävdat sig på offshore-marknaden.
För att kunna hävda sig i en sådan utveckling måste industrin ha stöd av
goda forsknings- och utvecklingsresurser.

Swedocean, som är en branschgrupp inom Sveriges mekanförbund hade i
början av 1980-talet ca 120 medlemmar. De svenska företagen omsatte vid
samma tidpunkt 4 000-5 000 milj. kr./år, varav större delen på export. En
tendens är att exportverksamheten i ökad utsträckning får karaktären av
tjänsteexport. Att svenskt marintekniskt kunnande haft ett i många fall
avgörande inflytande på den moderna marina sektorns utveckling är lätt att

visa. Det moderna ro-ro-fartyget liksom den moderna containersjöfarten har Mot. 1985/86:390
initierats och utvecklats inom svenska rederier. Inom offshore-sektorn leder
Stenakoncernen utvecklingen vad gäller moderna ”dykerifartyg” och Götaverken
Arendal har haft stora framgångar med sina flytande plattformskonstruktioner.
Säfe Offshore är i dag störst i världen som hotellägare till
sjöss. Dessa exempel kan mångfaldigas. Icke minst har svenska underleverantörer
utvecklat produkter som i många fall gjort dem till marknadsledande.

Som en grundläggande förutsättning för att nå dessa marknadsframgångar
har legat en hög utbildningsnivå och goda resurser till forskning och
utveckling.

Vi ser det som ett gott tecken att regeringen i propositionen vill utreda
förutsättningarna för att inrätta ett marint centrum för marin och undervattensteknologi
i anslutning till den fortsatta verksamhet vid Kockums AB.

Det är därvid angeläget att samordna med befintlig verksamhet inom
området vid högskoleinstitutioner och SSPA.

Därtill bör uttalas att det är angeläget att regeringen fortsättningsvis också
tillser att de organ som är ansvariga för planering och fördelning av
forskningsmedel, främst STU, TFB och SIND, även framdeles tillser att den
marintekniska forskningen tillförsäkras medel för fortsatt verksamhet i
nuvarande omfattning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den marintekniska forskningens framtid.

Stockholm den 1 april 1986

Sten Östlund (s) Kurt Hugosson (s)

14