Motion till riksdagen
1985/86:388
Staffan Burenstam Linder (m)
Vissa varvsfrågor m. m. (prop. 1985/86:120)
Bakgrund
Det statliga engagemanget i varvs- och rederinäringen har sedan mitten av
1970-talet kostat skattebetalarna uppskattningsvis 35 miljarder kronor.
Denna summa hade avsevärt kunnat reduceras om riksdagen hade följt de
förslag som moderata samlingspartiet med början 1978 framfört i motioner.
Vi begärde vid den tidpunkten bl. a. att två av de fyra stora nybyggnadsvarven
omedelbart skulle avvecklas samt att övriga storvarv skulle bantas till en
nivå motsvarande den marknadsbedömning som då angavs. Beslutet skulle
följas upp med kontrollstationer och krav på företagsekonomiskt motiverade
beslut. Detta hade gett de anställda på resp. varv klara och realistiska besked
samtidigt som resurserna kunnat användas till att ge ny sysselsättning. I
stället kom många varvsarbetare att invaggas i en falsk trygghet som gjorde
att de missat tillfällen att söka sig till andra arbetsplatser.
Beslutsunderlaget
Propositionen ger inte någon ordentlig inblick i det ekonomiska läget för
företagen i Svenska Varv-koncernern. Inte heller i den akt som industridepartementet
på vår begäran ställt till näringsutskottets förfogande finns
material som ger tillräcklig vägledning för att kunna bedöma Svenska
Varv-koncernens finansiella ställning. Det saknas material som visat hur
regeringen har kommit till slutsatsen att koncernen behöver ett kapitaltillskott
om just 950 milj. kr. Det är helt oefterrättligt att det i den akt som skall
innehålla regeringens hela beslutsunderlag uppenbarligen inte finns något
som visar på vilka grunder 950 milj. kr. skall anslås till Svenska Varv. Redan
häri finns en stark orsak för riksdagen att avvisa regeringens förslag på denna
punkt.
I propositionen har regeringen redovisat vissa marknadsbedömningar för
såväl varvs- som rederinäringen. Av dessa framgår att regeringen numera gör
bedömningar som vi i såväl motioner som genom frågor och interpellationer
tidigare framfört.
Svenska Varv
Svenska Varv bildades för att utgöra statens administrativa redskap i
samband med de stora statliga varvsstöd som då beslutades. Något sådant
organ behövs ej längre.
Företagsgruppen blir genom de pågående nedläggningarna av Uddevalla
och Kockums varv väsentligt mindre beroende av den marina sektorn.
Handelsfartygsproduktionen kommer ej längre att upprätthållas. Samtidigt
har satsningar gjorts inom andra affärsområden.
I enlighet med vår principiella inställning bör staten inte normalt äga
tillverkande företag. På sikt gynnas också företagen bäst av att få sådana
ägare att de kan agera på samma sätt som andra företag.
Enligt företagsledningen har flera dotterföretag ökat sin försäljning av
teknologisk mjukvara och gjort betydande investeringar och nyorienteringar
på nya marknader. Man menar också att lönsamhetsmålet är klart fastslaget
för koncernens företag, samt att affärsområden utan en acceptabel och
uthållig lönsamhet skall avvecklas. Mot dessa riktlinjer kan förslagen bäst
utvecklas i privat regi.
Därför bör regeringen sträva efter att finna former för att helt eller delvis
avyttra de företag som ingår i Svenska Varvs-koncernen. Detta kan ske på
olika sätt, varav ett kan vara att emittera aktier på börsen.
Regeringen föreslår att borgensåtagandet för Svenska Varv-koncernen
skall reduceras till 10 % av vid varje tillfälle utestående garantier. Samtidigt
skall dock Svenska Varv täcka 15 % av statens eventuella förluster inom
garantisystemet utöver de 10 procenten.
Borgensförbindelserna för gamla åtaganden från Kockums och Uddevallavarven
anser vi - i likhet med propositionen - att Svenska Varv helt bör
befrias ifrån. De kvarvarande delarna av Svenska varv-koncernen bör ges
likvärdiga regler för kreditgarantier som gäller för privata varvsföretag. Det
vill säga att dessa åtaganden skall begränsas till borgensåtagandet för 10 %
av vid varje tillfälle utestående garantier.
Om det uppstår förutsättningar att avyttra de företag i koncernen som har
kvarvarande borgensåtaganden bör regeringen överväga att som ett led i en
sådan försäljning föreslå riksdagen att avskriva även de resterande borgensåtagandena
för nu färdigställda fartyg eller plattformar.
Vid en avyttring av hela eller delar av koncernen kan även ytterligare
kapitalkostnader behöva täckas genom statens försorg. Regeringen bör då
återkomma till riksdagen med begäran om täckning av dessa kostnader. I
avvaktan på en plan för successiv avveckling av det statliga ägandet av
företagen i Svenska Varv bör riksdagen avslå regeringens begäran om ett
kapitaltillskott av 950 milj. kr.
Räntestöd till varvindustrin resp. kostnader för statsstödd
exportkreditgivning avseende export av företag
Statsstöd till såväl exportkreditgivning som räntestöd till svenska beställare
är principiellt förkastliga. Trots detta bör i rådande läge inte svenska
tillverkare utsättas för väsentligt sämre konkurrensbetingelser än vad som
gäller i andra länder och som Sverige biträtt inom ramen för OECD.
Vi tillstyrker förslaget om att möjlighet till kontantstöd införs och att
subventionsgraden görs högre än i räntestödssystemet. Detta stimulerar
utvecklingen mot en ökad andel beställningar ulan statliga garantier.
Det är väsentligt att man inte låser sättet att begära kontantstödets
Mot. 1985/86:388
4
procentuella storlek. Detta måste analyseras fram utifrån förutsättningarna
vad anser räntenivå, valuta, löptid etc. vid varje kontraktstillfälle. Låsningen
till uträkning enligt den mall som anges i propositionen är olycklig.
Målet med denna inriktning av politiken skall vara att samtliga i branschen
verkande företag skall ges likvärdiga arbetsbetingelser.
Privatägda varv
Moderata samlingspartiet har i många sammanhang värnat om de mindre och
medelstora varvens förmåga att kunna konkurrera. Dessa har kommit att
utsättas för avsevärda störningar i samband med det statliga stödet till
storvarven. Med hänsyn till varvsindustrins kraftiga nedgång och till de
störningar som varven utsatts för är det välbetänkt att - såsom propositionen
föreslår - även utreda den svenska varvsindustrins beredskapspolitiska
betydelse. I avvaktan på denna studie kan även vi acceptera att 25 milj. kr.
under en treårsperiod disponeras för stöd av dessa företag.
Det statliga fartygsinnehavet
Regeringens proposition innehåller en redogörelse för turerna inom Zenit
Shipping AB och Uddevalla Shipping AB. Några konkreta förslag till beslut
föreligger inte förutom en begäran att riksdagen skall godkänna de riktlinjer
som tidigare angivits.
Vi vill ånyo erinra om den misslyckade rederipolitik som den socialdemokratiska
regeringen bedrivit under de senaste åren. Hade man så sent som på
våren 1983 följt moderata samlingspartiets rekommendationer om en
omedelbar avveckling av Zenits flotta skulle, enligt de beräkningar som då
var för handen, kostnaderna ha begränsats till ca 1 800 milj. kr.
Genom fördröjningen kommer sluträkningen för denna avveckling - som
ännu inte är fastställd - att uppgå till åtminstone det dubbla beloppet. Den
fartygsspekulation som regeringen valde att ge sig in på våren 1983 har fått
mycket kostsamma konsekvenser för de svenska skattebetalarna.
Vi kan notera att efter den omfattande moderata kritiken mot de statliga
rederierna Zenit och Uddevalla Shipping försäljningen av båtar nu har tagit
fart.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställer vi
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för stöd till
svensk varvsindustri,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett förnyat förslag till avyttring
av Svenska Varv AB i enlighet med vad som i motionen anförts,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att till kapitaltillskott till
Svenska Varv AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1985/86 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
950 000 000 kr.,
Mot. 1985/86:388
5
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Svenska Varvs borgensåtaganden för lån med
statliga kreditgarantier,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om det statliga fartygsinnehavet.
Stockholm den 25 mars 1986
Staffan Burenstam Linder (m)
Erik Hovhammar (m)
Sten Svensson (m)
Per Westerberg (m)
Per-Richard Molén (m)
Lars Ahlström (m)
Nic Grönvall (m)
Karl Björzén (m)
Erik Holmkvist (m)
Anders G Högmark (m)
Sonja Rembo (m)
Mot. 1985/86:388
6