Motion till riksdagen
1985/86:360
Siri Häggmark m. fl. (m)
Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99)
Mot.
1985/86
360-371
En nyligen avslutad undersökning, genomförd av Sveriges Radios publikoch
programforskning (PUB), visar att framför allt de unga tittarna på kabel-TV
föredrar att se satellitsända reklamfinansierade TV-sändningar
framför de svenska TV-programmen. Så mycket som en tredjedel av tittartiden
ägnas utländska program. Detta är en naturlig följd av den tekniska
utvecklingen i kombination med bättre språkkunskaper och ökade kontakter
över gränserna.
Efter hand som möjligheterna att ta emot utländska satellitsändningar
ökar blir det allt svårare för Sveriges Radio-TV att hävda sig med nuvarande
finansieringssätt. Enligt ett uttalande av TV 2-chefen skulle intäkterna behöva
öka med 500 milj. kr. för att åstadkomma den ökning av produktionen
av svenska program som anses krävas för att möta konkurrensen.
En ytterligare licensfinansiering i den storleksordningen torde inte vara
realistisk. Skall svensk TV i fortsättningen kunna hävda sig är det därför
nödvändigt att acceptera reklamfinansiering. En fristående reklamfinansierad
TV-kanal, som moderata samlingspartiet förordar i annat sammanhang,
skulle ge svensk TV-produktion likvärdiga konkurrensmöjligheter.
Samtidigt måste formerna för verksamheten vid Sveriges Radio-TV ses
över. Det kan ifrågasättas om det är rimligt att upprätthålla produktion vid
två TV-kanaler. En koncentration till en licensfinansierad, rikstäckande
TV-kanal borde ge avsevärda rationaliseringsvinster.
Den konkurrens och variation i programutbudet som förutsatts vid tillkomsten
av TV 2 har kommit till stånd endast i begränsad omfattning.
Åsikterna om nyheter och kulturutbud sammanfaller i påfallande hög grad.
Med tanke på TV:s enorma genomslagskraft torde detta vara en inte oväsentlig
orsak till att Sverige har blivit ett land, där - som det sägs - man bara
kan diskutera en fråga i sänder. Trots ambitiösa satsningar på de olika regionerna,
präglas programutbudet av en stark koncentration till skeenden i
Stockholmsregionen.
Det är t. ex. påfallande i hur liten utsträckning de befolkningstäta regionerna
i västra och sydvästra Sverige uppmärksammas i TV-utbudet. Medan
tämligen marginella företeelser i Stockholmsregionen kan initiera en mycket
aktiv TV-bevakning, går betydligt större och mer betydelsefulla händelser i
dessa områden tämligen spårlöst förbi; om de över huvud taget uppmärksammas
ägnas de ofta endast en kort kommentar och en stillbild. TV:s attraktionskraft
medför också att kulturskapare och opinionsbildare blir nödsakade
att söka sig till Stockholmsregionen för att nå en större publik. Här- 1
1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr 360-371
igenom motverkas de strävanden mot ökad decentralisering som präglar po- Mot. 1985/86
litiken i övrigt. 360
En orsak till detta förhållande torde vara den geografiska koncentrationen
av lednings- och programfunktioner till Stockholm. Det är naturligt att de
som bor och arbetar i samma miljö och som umgås med i stort sett samma
människor också gör i stort sett samma värderingar av vad som är viktigt
resp. mindre viktigt. Skall en licensfinansierad TV-kanal i framtiden kunna
hävda sig i konkurrensen från resursstarka, reklamfinansierade TV-kanaler,
krävs ett programutbud som intresserar de svenska tittarna. Det blir då nödvändigt
att händelser och företeelser ute i landet liksom utvecklingen i Norden
ägnas större uppmärksamhet. Ligger samtliga ledningsfunktioner då
kvar i Stockholmsregionen, är risken uppenbar för att den hittillsvarande
värderingen av nyheter och kulturutbud består.
En koncentration av verksamheten till en TV-kanal borde därför kombineras
med en decentralisering av vissa ledningsfunktioner i syfte att få en
större bredd i nyhetsbevakning och kulturutbud. En lokalisering av den tilltänkta
rikskanalen till en ort utanför Stockholmsregionen skulle vara ett steg
i denna riktning. Den teknik som står till förfogande gör det fullt möjligt att
leda en decentraliserad organisation på ett effektivt sätt. I den utsträckning
kostnader uppstår i initialskedet torde dessa kunna täckas inom ramen för
de rationaliseringsvinster som står att vinna i en koncentration av verksamheten
till en TV-kanal.
Hemställan
Med anledning härav hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motionen om inriktningen av verksamheten vid Sveriges Radio-TV,
2. att riksdagen uttalar sig för att en decentralisering av ledningsfunktioner
vid Sveriges Radio-TV bör komma till stånd i enlighet med
motionens syfte.
Stockholm den 1 april 1986
Siri Häggmark (m)
Sten Sture Paterson (m) Hugo Hegeland (m)
Ivar Virgin (m)
2