Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:351

Hans Nyhage (m)
Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99)

Den snabba och genomgripande förändringen inom flera områden i vårt
samhälle - bl. a. inom teknik, arbetsliv och mediautveckling-ställer nya och
omfattande krav på utbildning, fortbildning och vidareutbildning för stora
grupper. Den breda datautbildningen är bara ett exempel på utbildningsinsatser
av stor omfattning och angelägenhet. När utbildnings- och fortbildningsbehoven
är akuta och massiva är det viktigt att samhället kan utnyttja de
fördelar som användningen av radio/TV-medierna innebär.

I vårt land har sedan länge byggts upp en utbildningsradio som har till syfte
att utnyttja samhällets rundradioresurser för att bredda och förstärka de
utbildningsinsatser som av olika utbildningsanordnare bedrivs i enlighet med
landets utbildningspolitik.

Med anledning av regeringens proposition 1983/84:40 beslöt riksdagen
1983 att en översyn av utbildningsradioverksamheten skulle ske. Resultatet
av denna redovisades i samband med den s.k. initiativrättsskrivelsen från
Sveriges Radio till regeringen 1984. I regeringens proposition 1985/86:99
finner man att denna ger ett i många stycken användbart underlag för en
bestämning av UR:s framtida inriktning.

I propositionen anges att UR:s verksamhet liksom hittills bör inriktas på de
fyra utbildningsområdena förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning.
Särskilda insatser bör vidare liksom hittills göras för handikappade
och för etniska och språkliga minoriteter. Propositionen lämnar ett i många
stycken utmärkt underlag för en utveckling av utbildningsradions verksamhet
i en ny avtalsperiod. På några punkter är det dock angeläget att riksdagen
preciserar och utvecklar förslagen i propositionen.

o Utbildningsprogrammen kan förstärka möjligheterna att nå ut till olika
målgrupper med informerande, motiverande och rekryterande insatser
och med etersänd utbildning för olika utbildnings- och studieändamål.
Detta är t. ex. en ovärderlig tillgång när samhället har behov av breda
utbildnings- eller fortbildningsinsatser för stora målgrupper,
o Utbildningsprogrammen kan på ett samordnat sätt samspela med olika
utbildningsanordnares verksamhet,
o De kan kombinera TV, radio, text-TV, lokala utbildningsprogram samt
tryckta och andra läromedel på det sätt som bäst svarar mot den
pedagogiska uppgiften,
o De olika medierna kan anpassas till skilda användares - t. ex. syn- och
hörselskadades - särskilda behov.

o Utbildningsprogrammen har också genom olika versioneringar visat sig Mot. 1985/86
lämpliga för såväl grupp- som enskilda studier. 351

I propositionen saknas en skrivning som anger på vad sätt utbildningsprogrammen
kan bidra till utvecklingen av den svenska utbildningsverksamheten
inom olika områden.

I propositionen framhålls att vissa frågor kräver ytterligare belysning. Det
gäller bestämningen av UR:s olika roller, möjligheterna till renodling av
verksamheten, prioriteringen av insatser inom de olika utbildningsområdena
samt möjligheterna till en ökad självfinansiering av verksamheten. Resultaten
av denna ytterligare översyn bör enligt propositionen underställas
regeringen och riksdagen för beslut. Detta bör ske senast i samband med
anslagsframställningen för budgetåret 1988/89, dvs. i september 1987.

Alla de frågor som enligt propositionen bör belysas ytterligare har nära
samband med UR:s samspel och samverkan med användarsidan och måste
således ses över i nära kontakt mellan de berörda parterna. I och med att
användarinflytandet över verksamheten tillgodoses genom en förändrad
sammansättning av UR:s styrelse och genom samråds- och rådgivningsorgan
för skilda utbildningsområden och på olika nivåer, måste förutsättningarna
sägas vara mycket goda för att UR:s roll i utbildningssamhället och
samverkan med användarsidan utformas på det sätt som bäst gagnar det
svenska utbildningsväsendet.

Det borde vara angelägnare att ta fasta på de positiva utvecklingstendenser
som faktiskt föreligger och på allt sätt stimulera och stödja denna utveckling
än att på nytt sätta i gång en utredning rörande utbildningsradioverksamheten.

Det bör i detta sammanhang påpekas att utbildningsradioverksamheten
varit under utredning under nästan tjugo år sedan TRU-kommitténs
tillkomst 1967. Den osäkerhet och den oro som det ständiga utredandet
innebär kan inte ha bidragit till att göra denna verksamhet mera effektiv eller
till att stärka tilltron till den. Ytterligare utredningar kan bara leda till ökad
oro och minskad effektivitet.

Vad utbildningsradion nu behöver är arbetsro och ett positivt samarbetsklimat.
Det ligger i utbildningsmyndigheternas och utbildningsanordnarnas
intresse att UR:s inriktning, verksamhet och samverkansformer får utvecklas
inom de områden där medierna kommer bäst till sin rätt i utbildningen.

Utbildningsradions styrelse har i en skrivelse som ställts till den parlamentariska
beredningen givit en beskrivning av den framtida utbildningsradion
som en behovsstyrd verksamhet som bedrivs i nära samverkan med
utbildningsmyndigheter och utbildningsanordnare. Den medvetenhet om
utbildningsradions roll och den öppenhet för en väl fungerande samverkan
med utbildningen i samhället som så klart kommer till uttryck i styrelsens
skrivelse bör ses som en garanti för att utbildningsradions resurser på ett
välbehövligt sätt kommer utbildningen till godo.

I propositionen diskuteras även förhållandet mellan etersändning och
annan distribution av utbildningsprogrammen. Möjligheterna att ersätta
eller komplettera eterdistributionen med kassettdistribution bör undersökas.
I besparingspropositionen 1983 fördes fram tankar på en övergång till
kassettdistribution. I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen

uttalade utbildningsutskottet i sitt yttrande till kulturutskottet (KrU 1983/ Mot. 1985/86

84:8) ”att det även fortsättningsvis måste ges garantier för att 35\

etersändning av utbildningsprogram för förskola, ungdomsskola, högskola
och vuxenutbildning sker i viss omfattning och att de kan distribueras på goda
sändningstider och kopieras fritt. Däremot bör kassettdistribution användas
när detta är mer praktiskt.”

UR-utredningen, som genomfördes i nära kontakt med användarsidan,
kom fram till slutsatser som sammanfaller med de båda utskottens uppfattning.

Enligt utredningen är eterdistributionen - om programmen skall vara
tillgängliga för användarna på lika villkor - en väl fungerande och billig
distributionsform. En utebliven etersändning innebär att många användaresärskilt
i resurssvaga kommuner - går miste om utbildningsprogram som
hittills bidragit till att höja undervisningens kvalitet. Mot denna bakgrund
finns det enligt min mening ingen anledning att nu frångå utbildningsutskottets
uppfattning från 1983.

Enligt proposition 1985/86:99 skall ett fjärde FM-nät byggas ut för att i
huvudsak ställas till lokalradions förfogande. Även UR har en regional
verksamhet med utbildningsprogram som sänds i lokalradion. Denna
verksamhet har under senare år byggts ut väsentligt så att den nu omfattar
hela landet. Utbyggnaden är emellertid mycket ojämn. Inom vissa lokalradioområden
har UR endast deltidsanställda medarbetare. På det regionala
och lokala planet är förutsättningarna för kontakt och samverkan med
användarna särskilt goda. UR:s regionala verksamhet har bemötts mycket
positivt av utbildningsanordnarna inom de olika regionerna. Detta gäller
samtliga utbildningsområden.

I samband med att lokalradioverksamheten byggs ut inom ett eget
sändarnät är det angeläget att även den lokala utbildningsprogramverksamheten
ges möjlighet till en meningsfull utveckling. För den skull är det
angeläget att skapa förutsättningar för att UR:s regionala organisation kan
byggas ut inom de lokalradioområden där bemanningen i dag är otillräcklig.

Utbildningsradion är i dag självförsörjande i fråga om teknikresurser. I
propositionen föreslås att det bör ankomma på moderbolaget att bestämma
huruvida UR:s tekniska resurser för TV bör avvecklas. Utbildningsradions
styrelse har i sin tidigare nämnda skrivelse framhållit att det är en
verksamhetsmässigt betydelsefull fråga för UR om dess TV-produktion skall
kunna genomföras med egen teknik som är avpassad och intränad för
produktion av just utbildningsprogram eller om man skall vara hänvisad till
ett annat bolags resurser och planeringsrutiner. Dessutom är UR för sin till
utomstående utbildningsintressenter riktade beställningsproduktion beroende
av tillgången till egen teknik.

När denna fråga avgörs inom koncernen bör det således inte endast vara
koncerngemensamma rationaliserings- och samordningsintressen som fäller
utslaget.

10

Hemställan Mot. 1985/86

351

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om användningen av radio och TV i undervisningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om det fortsatta utredningsarbetet kring utbildningsradions
verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om eterdistributionen av UR:s program,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om UR:s regionala organisation i samband med en utbyggnad
av FM-4,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om UR:s teknikresurser för TV-produktion.

Stockholm den 26 mars 1986

Hans Nyhage (m)

11

eholm 1986 10717