Motion till riksdagen
1985/86:350

Ulf Adelsohn m. fl. (m)
Sveriges Radios verksamhet m. m. (prop. 1985/86:99)

Innan propositionen lades hade överläggningar ägt rum mellan regeringen
och oppositionspartierna. Därvid uppnåddes enighet i vissa frågor som gäller
Sveriges Radios verksamhet under perioden den 30 juni 1986-den 30 juni
1992. Moderata samlingspartiet begränsar därför sina synpunkter och förslag
till vissa frågor om vilka överenskommelse ej träffats. Den viktiga frågan hur
mångfalden skall ökas inom den svenska radion och televisionen har
emellertid inte behandlats under partiernas överläggningar och berörs inte
heller i propositionen. Många viktiga beslut skjuts därigenom på framtiden.
Det gäller exempelvis svensk televisions förmåga att konkurrera med
utländska satellitprogram, tillkomsten av en fristående TV3 och reklamens
ställning i radio och television. Vi vill därför i detta sammanhang ange
huvuddragen av de förändringar vi anser nödvändiga inom etermediaområdet.

Den tekniska utvecklingen

Den tekniska utvecklingen inom etermediaområdet har gått oerhört snabbt.
Det kommer inom några år att finnas ett betydande utbud av satellitsända
TV-program. Fr. o. m. år 1986 kan tillstånd ges för lokala kabelsändningar av
ljudradio och TV-program till allmänheten. Redan kan omkring 140 000
hushåll se på satellit-TV. Prognoserna säger att minst 150 000 hushåll per år
kommer att anslutas till kabel-TV-nät med satellitprogram under resten av
1980-talet. Förmodligen kommer prognoserna att överträffas. Om några år
kan över en miljon svenskar ha tillgång till sådana program.

Självständiga TV-kanaler kan komma att skapas i form av betal-TV. En
rad olika intressen kommer därigenom att ta ansvar för och medverka i
programproduktionen.

Allmänheten har i ökad utsträckning efterfrågat videospelare. Ca 800 000
hushåll har videospelare och antalet kommer att fortsätta att stiga.

Närradioverksamheten har permanentats. Föreningar och samfund har
härigenom fått möjlighet att kraftigt öka programutbudet.

Genom den tekniska utvecklingen har således stora förändringar ägt rum
inom mediaområdet. Denna utveckling kommer att fortsätta. Självfallet
måste detta förhållande påverka Sveriges Radios fortsatta verksamhet.

1 * Riksdagen 1985/86.3 sami. Nr349-351

Sveriges Radio Mot. 1985/86

När Sveriges Radio skapades tedde det sig av tekniska och ekonomiska skäl 350
naturligt att företaget erhöll en monopolställning. Sedan lång tid tillbaka har
förutsättningarna dock förändrats. Trots att skälen för monopolet blivit allt
svagare har det bibehållits. Sveriges Radio har alltmer kommit att framstå
som ett monument över en förgången tids etermediapolitik.

Under en följd av år har moderata samlingspartiet krävt att monopolet
skall brytas. Dessa krav har dock mött kompakt motstånd från såväl de
socialistiska partierna som Sveriges Radio. Några hållbara tekniska argument
för ett bibehållande av radio- och TV-monopolet finns inte. De som
försvarar monopolet synes eftersträva att dels hindra människor från att
sända radio- och TV-program, dels bestämma vad människor i Sverige skall
titta och lyssna på. En sådan inställning rimmar illa med den yttrandefrihet
som i andra sammanhang präglar vårt samhälle.

Yttrandefriheten utgör grunden för den fria etableringsrätten för tidningar
och tidskrifter. Tryckfriheten och pressfriheten är en direkt följd av
yttrandefrihetens princip. Yttrandefriheten är också en förutsättning för
informationsfriheten, dvs. varje medborgares rätt att själv avgöra vilket
budskap han eller hon vill ta del av. Självklart skall dessa principer gälla även
nya media.

Utvecklingen på massmediaområdet har sedan länge varit förutsebar. Men
många har vägrat att se sanningen i vitögat. Rader av rapporter, promemorior,
artiklar och intervjuer har förnekat eller bagatelliserat vad som håller på
att hända. Vi har gång på gång fått höra att satellitkanalerna inte kommer att
kunna ses i Sverige, utom möjligen av ett litet fåtal och då till oerhörda
kostnader. Och det har gjorts gällande att om satellitsända program till
äventyrs skulle kunna tas emot av en bredare publik så skulle ändå ingen vara
intresserad av att titta.

De som hävdat den uppfattning om teknikens utveckling som nu har blivit
verklighet, har ansetts okunniga eller illojala mot både det svenska kulturarvet
och Sveriges Radio. Eftersom alltför få har velat lyssna står också mycket
riktigt Sverige ganska oförberett inför det som nu händer.

Sveriges Television skall nu konkurrera med den mångfald av program
som redan når oss eller inom kort kommer att kunna tas emot i vårt land. De
satellitsända kanalerna kan ofta erbjuda ett attraktivt programutbud, och
säkerligen kommer ett stort antal människor att föredra dessa program
framför dem som förmedlas av Sveriges Radio. Det finns en klar risk att
många svenskar i framtiden i endast obetydlig utsträckning kommer att titta
på svenska TV-program. Det är i och för sig av stort värde att allmänhetens
valfrihet vad gäller TV-program på detta sätt ökar. Samtidigt vore det
självfallet en olycklig utveckling om svenska program fick en så svag ställning
som kan bli fallet.

Reklamfinansierat TV 3

Satellitsända kanaler kommer i stor utsträckning att vara reklamfinansierade.
Det är just reklamintäkterna som ger de ekonomiska förutsättningarna
att sända attraktiva program.

I dag föreligger inga problem att täcka Sverige, eller delar av det, med Mot. 1985/86

utländska reklamfinansierade program. Men sådana program är förbjudna 350

om de sänds på svenska, ägs av svenska intressen och betalas av svenska
annonser. Från kulturpolitisk synpunkt är detta synnerligen beklagligt. De
kabel-TV-nät som nu byggs ut används till 99 % för att distribuera
satellitprogram och så kommer det att förbli till dess att reklamförbudet
försvinner. Men svenska satsningar på svensk teater, film, musik etc. hindras
att nå ut till hemmen, om det mellan programmen skulle förekomma det som
förekommer i nästan alla jordens länder, nämligen korta reklaminslag.

Starka krafter i Sverige har under lång tid framgångsrikt förhindrat att
reklam tillåts i radio och TV. Som stöd för denna inställning har ett otal
argument åberopats, alltifrån att reklam är skadligt för konsumenten till att
reklam skulle leda till ett utslätat programutbud. Vi delar inte denna negativa
syn på reklamen. Reklam i radio och TV tvingar programskaparna att ta
hänsyn till publikens önskemål. Reklam skapar ekonomiska förutsättningar
för verklig konkurrens mellan olika programmakare. Detta gynnar publiken
genom bättre programutbud. I en marknadsekonomi är reklam ett naturligt
medel för säljare att presentera sina produkter. Reklam förekommer
exempelvis i tidningar och på biografer. Det är uppenbart att det saknas skäl
att förbjuda reklam i radio och TV.

Om vi önskar att svenskarna skall titta på svenska TV-program också i
framtiden i icke obetydlig utsträckning kan detta bara ske genom att det
inhemska utbudet ökar och höjs kvalitetsmässigt.

Detta kan uppnås genom att etableringsreglerna ändras så att vi lokalt och
regionalt kan få till stånd en etableringsfrihet som endast begränsas av
tekniska skäl. Skall en sådan etableringsfrihet praktiskt kunna utnyttjas
förutsätter detta att förbudet mot reklamfinansiering släpps.

Skall vi få fram resurser till ett utökat centralt svenskt TV-utbud finns det
bara en möjlighet, ett fristående, reklamfinansierat TV3. Där skulle det
finnas plats och resurser för bl. a. det utbud som reklam-TV:s motståndare så
ofta talar om att de vill ha. Det är uppenbart att exempelvis antalet
kulturprogram skulle öka. De svenska kulturskaparnas tjänster skulle
efterfrågas i ökad utsträckning. Möjligheter skulle öppnas för en breddad
kulturdebatt.

En sådan lösning skulle ge Sveriges Television den konkurrens och frihet
som företaget har behov av för att utvecklas på ett sätt som är nödvändigt för
dess roll i framtiden. Sveriges Television skulle inte tillhöra förlorarna om ett
fristående TV 3 kom till stånd.

Den erfarenhet, de resurser och den goodwill som finns hos vårt nationella
TV-bolag skall inte underskattas. Dessa tillgångar tillåts emellertid inte att
komma till sin rätt i dag. Det bästa sättet att locka fram dessa dolda resurser
är att Sveriges Television får konkurrens.

Tillkomsten av TV 3 får inte längre förhalas. Regeringen bör snarast vidta
erforderliga åtgärder. Vi menar att ett fristående reklamfinansierat TV 3 bör
kunna påbörja sändningar i Stockholm, Göteborg och Malmö senast den 1
december 1987. Kanalens sändningar bör kunna tas emot i övriga Sverige
före den 1 december 1990.

Vitaliserade etermedia Mot. 1985/86

350

Ett oberoende TV 3 skulle innebära en vitalisering av det svenska programutbudet.
Men även andra etermedia skulle stärkas om moderata förslag
genomförs. För närvarande gäller ett antal inskränkningar i TV- och
radioverksamheten i vårt land.

Reklaminslag och s. k. sponsrade program får nu inte förekomma i satellitoch
egensändningar. Det kommer att vara svårt att tillämpa denna förbudsregel
då det är fråga om reklam i satellitsända program. Dessutom kommer
genom reklamförbudet svenska företag i underläge gentemot utländska
konkurrenter. Lokal TV-produktion kan bli ett värdefullt tillskott i det
svenska kabelsända programutbudet. Sådan produktion är emellertid kostsam
och lär bli blygsam om inte reklamintäkter kan tas i anspråk.

Inte heller i närradio är reklam eller sponsring tillåten. Kunde de sändande
föreningarna använda sig av reklam skapades helt andra förutsättningar för
programproduktion.

Vi menar även att de begränsningar som nu gäller för föreningar
beträffande anskaffning av sändarutrustning och sändarnas räckvidd inte är
motiverade. Ökad frihet i dessa hänseenden skulle ge förutsättningar för
bättre och billigare program.

Finansiering

Med den ökade mångfald i etern som vi förordar får Sveriges Radio ett mera
specificerat uppdrag. Det är då rimligt att koncernen får klara sig inom den
utgiftsram som följer av en oförändrad mottagaravgift. Moderata samlingspartiet
kommer inte heller att godta en höjning vid någon senare tidpunkt
under avtalsperioden. Med en dämpad inflationstakt under kommande år
bör kostnadsökningar kunna mötas med rationaliseringar. För personalens
del kommer tillkomsten av nya etermediaföretag att medföra en ökning av
antalet arbetstillfällen och större valmöjligheter mellan olika arbetsgivare.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till
lagändringar syftande till etableringsfrihet på mediaområdet,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till
sådana lagändringar att ett fristående, reklamfinansierat TV 3 kan
skapas och påbörja sändningar på det sätt och vid de tidpunkter som
anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till
lagändringar syftande till att reklam och sponsring som finansieringskälla
blir tillåten inom mediaområdet i den omfattning som anges i
motionen,

6

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen Mot. 1985/86

(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare. 350

Stockholm i april 1986

Ulf Adelsohn (m)

Lars Tobisson (m)

Anders Björck (m)

Carl Bildt (m)

Nils Carlshamre (m)

Rolf Dahlberg (m)

L. Arne Andersson (m)
i Ljung

Ingegerd Troedsson (m)

Ingrid Sundberg (m)

Staffan Burenstam Linder (m)
Rolf Clarkson (m)

Sonja Rembo (m)

Per-Olof Strindberg (m)

1