Motion till riksdagen
1985/86:347

Rune Backlund m. fl. (c)
Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)

Invandrarpolitikens grundläggande mål, social jämlikhet, kulturell valfrihet,
solidaritet och samverkan mellan svenskar och invandrare, skall ligga
fast. Invandringens förändrade karaktär och den stora invandrargruppens
situation i det svenska samhället innebär att medlen för att förverkliga målen
måste justeras och anpassas till aktuella förhållanden. Den breda politiska
uppslutningen kring invandrarpolitikens mål och inriktning har ett stort
egenvärde.

Antalet utomlands födda personer som nu bor i Sverige är 650 000. Räknar
man också personer med någon invandrarbakgrund i första eller andra
generationen är antalet invandrare drygt 1 miljon människor. Den största
gruppen av dessa har finsk bakgrund.

De senaste årens invandring har främst gällt anhöriga till tidigare invandrare
samt flyktingar. Främst flyktinginvandringen har ställt oss inför nya
krav. De människor som söker sig till vårt land kommer från konfliktområden
med uppslitande personliga erfarenheter. En del har en kulturell och
religiös bakgrund som väsentligt skiljer sig från det svenska mönstret. Vår
invandrarpolitik måste ta hänsyn till dessa nya förhållanden.

Flyktingsituationen

Flyktingsituationen i världen är fortsatt allvarlig, och någon avgörande förbättring
av läget är inte i sikte. Minst 12 miljoner människor är på flykt från
sitt land undan krig och olika former av förföljelse. Huvudparten av världens
flyktingar vistas i tredje världens länder. Hårt drabbade kontinenter är Afrika,
Asien och Centralamerika.

En mindre del av flyktingarna har sökt sig till Västeuropas länder. Sedan
ett par år har flyktingströmmen ökat. För Sveriges del har det inneburit en
kraftig ökning sedan mitten av 1984.

Sverige har sedan slutet av andra världskriget fört en öppen och generös
flyktingpolitik. Många tusen människor från länder i vår närhet och från
mera avlägset liggande områden i världen har genom åren fått en fristad i
vårt land. En del har kunnat återvända hem när förhållandena normaliserats.
Andra väntar fortfarande på att kunna återvända till sina hemländer.

En av huvudprinciperna i svensk flyktingpolitik och utlänningslagstiftning
är att den som är på flykt och söker asyl i Sverige skall ha rätt att få sina skäl
prövade här i landet. Många flyktingar tvingas för att kunna lämna sitt land
skaffa sig falska handlingar eller genom mutor ordna en flyktväg.

Centerpartiet understryker vikten av att den invandrings- och flyktingpo- Mot. 1985/86:347
litik sorn fastställdes av riksdagen så sent som 1984 skall ligga fast. Åtgärder
som strider mot huvudprinciperna eller urholkar denna politik kan vi för vår
del inte acceptera.

Flyktingbarnen

Mångå flyktingbarn har förnekats en normal barndom där de levt mitt i krigets
fasor och kanske förlorat förälder eller nära anhörig. Vid våra flyktingmottagningar
tas ej någon särskild hänsyn till barnen. För att förebygga att
dessa barn inte tar ytterligare skada krävs speciella insatser. Vid ankomsten
till vårt land skall barnen behandlas som individer. De vuxnas situation utreds
noggrant när de kommer hit, men barn under 15 år tillfrågas över huvud
taget inte om någonting. Detta är otillfredsställande. Dessa barn är individer
med en synnerligen otrygg tillvaro bakom sig.

För att förebygga att dessa barn ytterligare far illa krävs speciella insatser.

Vid ankomsten till vårt land skall barnen behandlas som individer. De skall
inte utan noggrann utredning kunna skiljas från föräldrar och syskon. Barn
skall inte förvaras i häkte. Behovet av vård och behandling av dessa barn
omfattar ett riktigt omhändertagande. Barn- och ungdomspsykiatrin, barnhälsovården
och skolhälsovården måste bli medvetna om dessa speciella behov.
Kunskaperna är begränsade hos den personal som arbetar inom dessa
vårdgrenar. Inte minst förhållandet med flyktingmottagande runt om i landet
och kommuner som inte har erfarenheter att bygga på när det gäller flyktingkontakter
gör att behovet av fortbildning och information är stort.

Att ge dessa barn en bättre behandling är ett steg i ett förebyggande arbete.
Otrygga barn som levat i ständig rädsla har ofta blivit känslokalla vuxna.

Denna känslokyla kan ge upphov till många konflikter i framtiden och det
är detta som måste förebyggas med ett väl genomfört mottagande av flyktingbarn.

Etnisk diskriminering

Det finns en ständig risk att invandrarna medvetet eller omedvetet diskrimineras
i vårt samhälle. Diskrimineringen kan ha sin grund i attityder i vårt
samhälle, men också i språkliga eller andra hinder. Ett omfattande arbete
för att motverka diskriminering och skapa likställdhet måste därför bedrivas
över ett brett fält.

Förslagen i proposition 1985/86:98 om lag mot etnisk diskriminering samt
inrättande av en särskild ombudsman och nämnd skall ses mot denna bakgrund.
Avgörande för om dessa åtgärder skall bli verksamma instrument är
de allmänna förutsättningar invandrarpolitiken i övrigt ger. Om den föreslagna
organisationen inte får avsedd effekt är vi beredda gå vidare med
mera verkningsfulla medel i detta sammanhang.

11

Arbetsmarknad

Mot. 1985/86:347

På många områden har invandrarna speciella kunskaper och förutsättningar,
vilka inte alltid tas till vara på den svenska arbetsmarknaden. Det gäller
utnyttjande av tvåspråkighet både inom offentlig och enskild sektor. Det
gäller på vilket sätt invandrarna bäst skall kunna dra nytta av den utbildning
de har när de kommer hit. Det är viktigt att bl. a. den försöksverksamhet
som bedrivs inom UHÄ om dokumentation, värdering m. m. av sådana utbildningar
bedrivs med sådan kraft att man snarast når en permanent lösning.
Enligt vår mening bör arbetet med att ta till vara invandrarnas speciella
förutsättningar på svensk arbetsmarknad intensifieras väsentligt.

Inom vissa områden av arbetsmarknaden är det särskilt viktigt att öka
rekryteringen bland invandrare. Ett sådant område är polisyrket, ett yrke
där andelen invandrare är ovanligt liten. Samtidigt är det en yrkesgrupp som
kommer i kontakt med de konflikter som uppstår till följd av olika kulturbakgrund.
Polisen är dessutom den första myndighet som får kontakt med
hitkommande flyktingar. Regeringen bör ta initiativ till att öka denna rekrytering.

Åtgärder mot invandrarfientligt/rasistiskt klotter

Det är viktigt att det svenska samhället med kraft visar att man inte tolererar
invandrarfientlighet eller rasism. Diskrimineringsutredningen gav i sitt arbete
prov på olika former av öppen eller dold rasism/invandrarfientlighet i vårt
samhälle. Ett exempel är det invandrarfientliga/rasistiska klotter som finns
runt omkring oss i samhället.

Ett antal små grupper eller organisationer sprider invandrarfientlig propaganda
genom främst flygblad och klotter. Klottret drabbar hårdast offentliga
miljöer, byggnader, broviadukter och offentliga lokaler. Oftast i dag får detta
klotter stå kvar och exponeras mot allmänheten under lång tid. På så sätt
kan det ha en opinionsbildande funktion. Invandrare och flyktingar i vårt
land upplever detta klotter oftast som ett dolt hot mot deras existens.

Åtskilliga av de byggnader och lokaler som i dag drabbas ägs eller förvaltas
av statliga verk och myndigheter. Staten bör här gå före i att bekämpa
klottret och dess förmedlande attityder. Regeringen bör därför utfärda direktiv
till samtliga verk och myndigheter att uppmärksamma den invandrarfientliga
verksamheten och fortlöpande avlägsna klotter och i de fall det är
möjligt också beivra klottrandet.

Kultur i skolan

Invandrarna deltar av olika skäl mindre i det svenska kulturlivet än andra
grupper. Språket är ett av de största hindren. Det måste finnas ett särskilt
ansvar för att invandrare liksom befolkningen i övrigt skall kunna ta del av
kulturen i Sverige.

Till de angelägnaste uppgifterna hör att erbjuda barn och ungdom en rik
kulturmiljö och förbättra deras möjligheter till eget skapande. Invandrarbarnen
har samma rätt till kulturell identitet och att utveckla sina kulturtraditioner
som svenska barn. 12

De övergripande mål för invandrarpolitiken, valfrihet, jämlikhet och
samverkan, som lagts fast måste ligga till grund också för kulturpolitiken för
invandrare och språkliga minoriteter. Här har förskola och skola en viktig
roll. I den satsning som nu görs på kultur i skolan måste invandrarkulturen
bli en viktig del.

Forskning

Med tanke på den stora invandrargruppens betydelse för vårt samhälle är
det viktigt med kunskap om invandringens roll, betydelse och förutsättningar.
Det behövs fortsatt forskning om den första och andra generationens livssituation
i Sverige. Forskning behövs om identitet, om nationalitet och medborgarskap.
Forskning behövs i stort om de etniska minoriteternas möjligheter
att bevara och utveckla sin kultur i Sverige. De etniska konflikter som
då och då förekommer mellan majoritets- och minoritetsbefolkningar är ett
viktigt område för invandrarforskning.

Språkregistrering

För den enskilde invandraren är det av avgörande betydelse att nås av adekvat
information om svenska förhållanden på det egna språket. Uppgift om
nationalitet räcker ofta inte för att också ange den invandrades språkliga
hemvist.

Invandrarpolitiska kommittén, IPOK, föreslog en frivillig språkregistrering.
Regeringen avvisar detta under hänvisning till bl. a. en splittrad
remissopinion och integritetsskäl. Det finns skäl understryka att det internordiska
flyttningsbetyget, som förordas i propositionen, måste ge ett verksamt
resultat. Det är viktigt att inom Norden, särskilt i samarbete med Finland,
lösa denna fråga.

Invandrarpressen

Invandrarnas egna tidningar och tidskrifter har stor betydelse för deras möjlighet
att få kunskap om samhällsutvecklingen och möjlighet till debatt utifrån
de egna förhållandena. Mot denna bakgrund finns skäl att med allvar
följa den utveckling som kan förmodas till följd av att det särskilda presstödet
överförs till organisationsstöd. I sammanhanget vill vi erinra om att någon
egentlig resursökning för invandrarorganisationerna inte kommer till
stånd genom den föreslagna konstruktionen.

Vi har inget att invända emot att det allmänna presstödet öppnas för invandrartidningarna.
Men om den föreslagna förändringen skall få önskad
effekt krävs det att nyhetstidningar på andra språk än svenska ges möjligheter
till en positiv särbehandling när det gäller bl. a. upplagans storlek och
produktionskostnader. I annat fall blir förändringen ett slag i luften.

Invandrartidningar hänvisas i övrigt till kulturtidskriftsstödet. För att detta
skall ge en reell möjlighet bör en särskild del av detta stöd, exempelvis
500 000 kr., reserveras för invandrartidningarna.

Mot.

Invandrarorganisationerna Mot. 1985/86:347

I propositionen föreslås en sammanslagning av det nuvarande verksamhetsbidraget
och delar av tidningsstödet till ett nytt organisationsstöd. Regeringen
försöker genom denna åtgärd ge sken av att man förbättrar stödet till invandrarnas
riksorganisationer. Några nya resurser tillförs emellertid inte.

De anslagsposter som nu sammanförs har tidigare på ett eller annat sätt
kommit invandrarorganisationerna till del.

Invandrarorganisationernas verksamhet har stor betydelse för invandraroch
minoritetsgruppers möjligheter att behålla sin kulturella identitet. Organisationerna
fungerar som kontaktorgan mellan invandrarna och olika
samhällsorgan. Aktiva och väl fungerande invandrarorganisationer är en av
förutsättningarna för att de uppställda målen för invandrarpolitiken skall
kunna uppnås.

Vi kan för vår del acceptera att man för samman olika anslag till ett gemensamt
stöd. Det ökar organisationernas frihet att själva prioritera sin
verksamhet. Men vi anser det också nödvändigt att åstadkomma en reell
höjning av det samlade statsbidraget. Flera av invandrarnas riksorganisationer
har under senare år haft stora ekonomiska problem. Personal har
sagts upp, och verksamheter har fått avvecklas. IPOK föreslog i sitt slutbetänkande
hösten 1984 förbättringar av stödet. Under den allmänna motionstiden
1984 föreslog vi från centerpartiets sida en ordentlig förbättring av stödet.
Detta krav upprepades 1985.

Vi förordar nu en höjning av statsbidraget till invandrarnas riksorganisationer
med 3,5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Det samlade stödet till
invandrarnas organisationers centrala verksamhet skulle därmed utgå med
13 150 000 kr. för budgetåret 1986/87. Genom denna reella höjning bör det
vara möjligt för organisationerna att även fortsättningsvis bedriva verksamhet
som man tidigare finansierat med projektbidraget och behålla samverkande
organ.

När det gäller utformningen av stödet har regeringen frångått IPOK:s modell.
Den nu föreslagna modellen med en bidragstrappa leder till besvärande
tröskeleffekter för organisationerna.

Vi förordar därför för vår del IPOK:s förslag om ett grundstöd kombinerat
med en rörlig del som bygger på antalet medlemmar.

Familjerådgivning till invandrare

1981 var i vart tolfte äktenskap endera parten inte svensk. Var femte skilsmässa
gällde sådana äktenskap. Detta pekar på ett stort behov av familjerådgivning
och stöd. För dem som kommit hit som flyktingar eller invandrare
innebär mötet med vårt lands kulturmönster stora påfrestningar. Den
jämställdhet vi i Sverige betraktar som naturlig kan av männen uppfattas
som ett hot mot den familjesituation man lever i.

Den speciella situationen ställer stora språkliga krav i en familjerådgivningssituation.
Ofta är tillgång till tolk en förutsättning för en meningsfull
verksamhet. Tvåspråkig familjerådgivningspersonal är i dessa situationer
angelägen. Men det krävs även att den personal som arbetar inom familje- 14

rådgivningen också äger stor kännedom om den kulturella bakgrund som Mot. 1985/86:347
dessa människor kommer ifrån och som de skall hjälpa att lösa konflikter.

Kvinnomisshandel utgör även bland invandrargrupperna en känd problematik.
Svårigheter som inte reds upp och bristande förmåga att respektera
varandra är bl. a. en orsak till att kvinnor misshandlas. Här behövs naturligtvis
stöd för kvinnorna men även männens situation måste uppmärksammas.

Den av socialstyrelsen tillsammans med invandrarverket arrangerade
konferensen om kvinnomisshandel och invandrarkvinnor har varit ett första
steg att sprida information och erfarenheter. Detta måste följas upp. I det
arbetet måste stor uppmärksamhet ägnas flyktingfamiljernas totala situation.

Äldre invandrares situation

Den invandring som pågått under 1960- och 1970-talen har nu lett till att antalet
äldre invandrare ökar. Vid sekelskiftet beräknas ca 125 000 av i Sverige
boende utrikes födda personer vara över 65 år. Omkring hälften har kommit
från Finland. Kravet på god omsorg för denna stora grupp finns naturligtvis.

Förväntningarna kring ålderdomen skiljer sig mellan olika invandrargrupper
när det gäller samhällets äldreomsorg resp. barnens ansvar för sina åldriga
föräldrar. Detta har framkommit i en pilotstudie, Äldre invandrare, som invandrarverket
utfört. Vidare framstår invandrarnas problem med svenska
språket samt äldreomsorgspersonalens bristande kunskaper om invandrare
som exempel på aktuella svårigheter.

Att statistiskt kartlägga antalet äldre invandrare har visat sig svårt då den
generella statistiken endast skiljer på utländska medborgare och svenska.

Flertalet invandrare i den aktuella åldersgruppen är svenska medborgare
som alltså inte blir redovisade som invandrare. Därför krävs särskilda bearbetningar
av befintlig statistik för att erhålla uppgifter om antalet äldre i olika
språkgrupper.

Behovet av tvåspråkig personal är speciellt stort när det gäller äldre invandrare.
De kunskaper i svenska som förvärvats sent i livet faller då ofta
bort, och det enda språk som kan användas är det ursprungliga.

Fosterhemsplacering av barn tillhörande främmande språkliga
eller etniska minoriteter

Invandrarfamiljer har ofta svårt att förstå den svenska inställningen att det
skall vara möjligt att omhänderta deras barn för fosterhemsplacering. Detta
är även för en svensk familj en svår krissituation som kräver ett handläggningsförfarande
som inte ytterligare traumatiserar familjesituationen. Detta
problem har utförligt tagits upp av flera invandrarorganisationer. Kultur och
ursprung försvårar påtagligt möjligheterna att i dessa frågor komma överens
mellan myndighetsutövare och invandrarfamilj.

Barnet som utsätts för detta kommer också, om man inte finner ett fosterhem
med samma ursprung som föräldrahemmet, att glömma sitt språk, sitt 15

ursprung och förlorar den språkliga kontaktmöjligheten med sina föräldrar. Mot. 1985/86:347
För att komma till rätta med ett mycket allvarligt problem som uppstår kring
invandrare vars barn skall fosterhemsplaceras krävs att fördjupad kunskap
tillförs i detta sammanhang.

Hjälp till tortyroffer

Mångå av de flyktingar som slutligen får en fristad i Sverige har i sina hemländer
tidigare varit fängslade och i samband därmed utsatta för tortyr. Tortyr
har förekommit sedan lång tid tillbaka men tortyrmetoderna har förändrats.
Numera används alltmer metoder som syftar till att ge psykologiska effekter
och man är angelägen om att de inte skall lämna synliga spår efter sig.

På det sättet är det svårare att få belägg för vad som verkligen förekommit.

Sedan några år har vid Rikshospitalet i Köpenhamn funnits ett behandlingscenter
för rehabilitering av tortyroffren. Detta finansieras delvis av
danska staten som ställt lokaler och utrustning till förfogande. I övrigt drivs
verksamheten med hjälp av frivilliga bidrag från Danmark och från internationella
fonder. Verksamheten har enligt samstämmiga vittnesmål visat sig
ge goda resultat och har varit av stor betydelse för de människor som upplevt
tortyr.

I Sverige har Röda korset tagit initiativ till en liknande verksamhet, och
under fjolåret startade Sveriges första rehabiliteringscenter för torterade.

Det är Röda korset och Stockholms läns landsting som gemensamt står bakom
centret. Vi hälsar med stor tillfredsställelse att denna verksamhet kommit
i gång i Sverige, och vi tycker det är naturligt att svenska staten lika väl
som den danska visar sitt positiva intresse genom att ge ekonomiskt stöd till
densamma. Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om behovet av speciella insatser för flyktingbarn,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ för att skapa
en rättvisande meritvärdering för invandrare i enlighet med det anförda,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att initiativ tas för
att öka rekryteringen av invandrare till polisyrket,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om utfärdande av direktiv till verk och myndigheter
att eliminera och beivra invandrarfientligt/rasistiskt klotter,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om invandrarkulturens ställning i skolan och inom
forskningen,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om behovet av positiv särbehandling av invandrartidningarna
inom det allmänna presstödet, 16

7. att riksdagen beslutar att till Åtgärder för invandrare anvisa ett i Mot. 1985/86:347
förhållande till regeringens förslag med 3,5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
om 15 090 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ny
utformning av organisationsstödet i enlighet med IPOK:s förslag,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts beträffande invandrarorganisationernas möjlighet att
få del av allmänna projektmedel till föreningslivet,

10. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att en del av kulturtidskriftsstödet
reserveras för invandrartidskrifter i enlighet med
det anförda,

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om familjerådgivning till invandrare,

12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en kartläggning
av de äldre invandrarnas situation i enlighet med det anförda,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som anförts om nödvändigheten av stöd för hjälp till tortyroffer.

Stockholm den 1 april 1986
Rune Backlund (c)

Kersti Johansson (c) Karin Israelsson (c)

Ulla Tillander (c) Rune Gustavsson (c)

Rosa Östh (c)

17