Motion till riksdagen
1985/86:346

Alf Svensson (c)
Invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)

De mål som riksdagen antog 1975 gällde invandrar- och minoritetspolitiken.
Kds anser att målen också i fortsättningen skall benämnas så. Det vore
olyckligt om man skulle skilja målen för invandrarpolitiken från minoritetspolitiken.
Dagens invandrare kommer delvis att vara morgondagens minoriteter.
Solidariteten mellan invandrarna, majoritetsbefolkningen och de äldre
minoriteterna stärks av en sådan formulering av målen som visar att invandrarna
inte är en grupp åtskild från andra invånare i landet.

Valfrihetsmålet

I regeringens proposition föreslås en ändrad tolkning av valfrihetsmålet. Så
här avslutas avsnittet i propositionen:

Jag anser emellertid att begreppet bör tolkas så att det innefattar respekt för
den enskildes identitet och integritet samt möjlighet att utveckla det egna
kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer som i det svenska
samhället gäller för mänsklig samlevnad.

Målet ”valfrihet” kan i det här sammanhanget tolkas på två olika sätt:

1. Den enskildes och minoritetens rätt att utforma liv, gemenskapsformer
osv. i enlighet med sina egna grundvärderingar, seder och bruk. Enligt kds
mening kan man inte uppställa andra krav på invandrare i det här sammanhanget
än att de följer den svenska lagen. Om man begär att invandrarna
dessutom skall följa de ”normer som i den svenska samhället gäller för
mänsklig samlevnad” innebär det ju ett större krav än på övriga invånare i
landet. Ingen kan kräva att en svensk medborgare lever i enlighet med en
oskriven lag. Formuleringen strider därför mot jämlikhetsmålet.

Dessutom är möjligheten att arbeta för att förändra normer och lagstiftning
en del av demokratins väsen. Om vi krävde av invandrarna att de skulle
hålla sig till allmänt accepterade normer, skulle det innebära en patriarkalisk
syn på dem som samhällsmedlemmar. Majoritetsgruppens medlemmar
skulle ha rätten att ha och kräva andra normer än de allmänt accepterade,
medan invandrarna inte skulle ha denna rätt.

Formuleringen strider enligt kds mening också mot Europarådskonventionen
om de mänskliga rättigheterna där föräldrarna tillförsäkras rätten att
välja en uppfostran och en undervisning för sina barn som står i överensstämmelse
med den egna filosofiska eller religiösa grundsynen.

2. Samhällets åtgärder till stöd för invandrarnas och minoriteternas ”val

frihet”. Riksdagen, landstingen och kommunerna fattar i olika sammanhang Mot. 1985/86:346
beslut om t. ex. ekonomiskt stöd till invandrar- och minoritetsorganisationer.
Den skrivning regeringen föreslår innebär betydande möjlighet till
glidningar för den som skall ge stöd åt organisationerna. Man kan med allmänna
formuleringar säga att en viss organisation ”inte omfattar de grundläggande
värderingar om vilka det råder enighet i Sverige” och av detta skäl
avslå stöd åt organisationen.

Detta innebär en allvarlig rättsosäkerhet för invandrarna. Om man anser
att valfriheten skall gälla snävare än inom lagens råmärken, så måste man
för varje ändamål klart definiera vilka normer som skall gälla. Annars kan
den av regeringen föreslagna formuleringen leda till ett betydande godtycke
vid t. ex. behandlingen av ärenden inom olika anslagsbeviljande myndigheter.

Det råder troligen inte ens bland riksdagens ledamöter enighet om vilka
”grundläggande normer som i det svenska samhället gäller för mänsklig
samlevnad”.

Språkregistrering

Kds har i en motion framfört krav på en starkare ställning i Sverige för finska
språket. Bl. a. föreslås att kommunerna vid en viss minimiandel finskspråkiga
invånare (eller ett visst minimiantal finskspråkiga barn under 16 år)
skall vara skyldiga att inrätta en sverigefinsk skola (eller en sverigefinsk utbildningslinje
inom grundskolan).

Kds anser därför att man beträffande den sverigefinska befolkningen skall
ha möjlighet till frivillig språkregistrering. Det är svårt att förstå synpunkten
att språkregistrering skulle innebära en integritetskränkande åtgärd - i synnerhet
om den är frivillig. Uppfattningen innebär ju att man anser att människor
skulle behöva skämmas för sitt modersmål i ett land där det vid sidan
av svenska talats flera andra språk under århundraden. Om man av dessa
skäl avstår från införande av frivillig språkregistrering, kan det tolkas som en
eftergift för en fördomsfull syn på språkgrupperna i det svenska samhället.

Hemställan

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
att de föreslagna målsättningarna skall benämnas ”målsättningar för
invandrar- och minoritetspolitiken”,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som ovan anförts angående formuleringen av valfrihetsmålet,

3. att riksdagen beslutar att möjlighet till frivillig registrering av
modersmålet skall införas i folkbokföringen beträffande den finskspråkiga
befolkningen.

Stockholm den 25 mars 1986

Alf Svensson (c)

9