Motion till riksdagen
1985/86:322

Karin Israelsson (c)
Kilometerskatten (prop. 1985/86:92)

I proposition 1985/86:92 om kilometerskatten föreslår regeringen att kilometerskatten
för dieseldrivna personbilar, lastbilar, bussar och deras släpvagnar
behålls. Jag anser att detta förslag skall avslås och att man i stället bör införa
bränsleskatt även på diesel.

För alla som äger och kör en dieseldriven personbil har nuvarande system
inneburit betydande merkostnader utöver den direkta kilometerskatten. Att
tre gånger per år stämpla av kilometerräknaren är inte speciellt tidsödande.
Men även dessemellan är man skyldig att genom kontrollstämplingar se till
att räkneapparaturen är i funktion. Som utredningen påpekar är det mycket
vanligt med skador på räknaren. Ca 20 % av dieseldrivna personbilar och ca
28 % av de dieseldrivna lastbilarna har varje år drabbats av sådana
komplikationer. Detta har förutom skatteförlust för staten inneburit stora
extra kostnader för den enskilde. Byte eller reparation av kilometerräknaren
samt ombesiktning har kostat pengar. I de fall avstånden är långa till
bilverkstad och bilbesiktning har även dessa kostnader blivit kännbara. För
glesbygdsboende som i stor utsträckning kör dieseldrivna fordon är dessa
problem verklighet. För lastbilsägare har det dessutom inneburit inkomstbortfall
då bilen ej kunnat användas i sin vanliga verksamhet.

Förslaget i propositionen om fortsatt kilometerbeskattning tar inte tillräcklig
hänsyn till de remissinstanser som anfört avvikande uppfattning
rörande beskattningen för dessa fordon.

När det gäller möjligheterna till skattefusk är de fullt möjliga även i dagens
system. Bortfallet av kilometerskatt på grund av fel i räkneapparaturen
uppgår till minst lika stora belopp som ett fusk med obeskattat bränsle.
Polisens kontroller av kilometerräknaren är också mycket omständlig och tar
lång tid för den bilist som utsätts för kontrollen. Mycket få bilister upptäcks
således den vägen, och med de indragningar som sker av polisens resurser
kan man inte fortsättningsvis räkna med att antalet bilister som avslöjas
kommer att stiga. En enkel bränslekontroll måste därför vara ett bättre
alternativ för att avslöja fusk.

Skälet för att man fortsättningsvis vill behålla nuvarande system för att
sysselsätta personal vid länsstyrelsen med skatteuppbörd anser jag vara
märkligt. I alla förslag som innebär en besparing och avbyråkratisering måste
det anses som en fördel om andra arbetsuppgifter kan ges större utrymme
eller att man på sikt skär ned verksamheten. Regeringen har inte tidigare
tvekat när det gäller att ta bort viktigare befattningshavare från våra
länsstyrelser. Flemkonsulenterna togs bort trots våra protester och trots att

de hade för landet mycket viktiga uppgifter. Om man nu genom att ändra Mot. 1985/86:322
uppbördssystemet för skatt på bränsle kan friställa viss personal borde det
vara ett tungt vägande skäl för att införa ett enklare och billigare skattesystem.

Om en brännoljeskatt skulle införas betyder det för den enskilde bilägaren
stora förenklingar och ett förbilligande. Kilometerräknaren kostar pengar
som den enskilde får betala. Genom en märkning av oljeprodukter kan
lågbeskattade och högbeskattade oljor särskiljas. Detta system fungerar
redan väl i många länder. Genom justeringar i fordonsskatteskalorna kan
man lätt justera de orättvisor en bränsleskatt kan innebära om den t. ex. sätts
på en summa av 1:50 kr. per liter olja. För tyngre fordon, typ lastbilar och
bussar, kan detta inte innebära några svårigheter.

Statskontoret ifrågasätter i sitt remissvar om utredningens slutsatser om
skatteundandragande är riktiga. Även länsstyrelsen i Örebro län är tveksam
till utredningens bedömning av kostnaderna för kilometerskatten jämfört
med bränsleskatten. Detta visar på stora svagheter i utredningen och i
regeringens förslag.

Statens naturvårdsverk framhåller i sitt remissvar att man med en
brännoljeskatt bättre kan styra utvecklingen mot en bättre miljö. Man kan
således differentiera skatten i förhållande till bränslets miljöegenskaper.

Även statskontoret pekar på att det med en brännoljeskatt blir ekonomiskt
intressant för bussföretagen att investera i energibesparande och miljövänlig
teknik.

Detta visar som sagt på stora svagheter i utredningens slutsatser och i
regeringens förslag. Man kan dra helt andra slutsatser av utredningens
material, slutsatser som kan gynna den enskilde, miljön och förbilliga
administrationen samt innebära mindre benägenhet för fusk.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställer jag

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1985/86:92 med förslag
om kilometerskatten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
brännoljeskatt införs med beaktande av det som anförts i motionen.

Stockholm den 11 mars 1986
Karin Israelsson (c)

5