Motion till riksdagen

Margit Gennser och Margareta Gard (m)
Ny förvaltningslag (prop. 1985/86:80)

Mot.

1985/86

295-298

Att värna de enskilda medborgarnas fri- och rättigheter i förhållande till
samhället och dess myndigheter är en uppgift som blir alltmer angelägen ju
mera omfattande och invecklad den offentliga förvaltningsorganisationen
blir. En grundläggande sanning, som tål att upprepas och som bör hållas för
ögonen i all offentlig verksamhet, är att myndigheterna är till för medborgarnas
skull och inte tvärtom.

Till de viktigaste reformerna inom rättslivet under senare år bör därför
räknas grundlagens utbyggnad med regler om medborgerliga fri- och
rättigheter. Dit hör också den betydelsefulla upprustningen av den administrativa
rättskipningen. Ännu har emellertid vår lagstiftning stora brister
sedd just från de enskilda medborgarnas synpunkt. Deras möjligheter att
verkligen komma till sin rätt är i praktiken ofta begränsade. Vad som särskilt
brister är sådana normer och andra anordningar som kan underlätta de
enskildas egna direkta kontakter med myndigheterna.

För att göra rättsordningen bättre och mera ”medborgarvänlig” krävs
insatser på många plan och nivåer. Det långa och mödosamma lagstiftningsarbete
som har bedrivits rörande förvaltningsförfarandet förtjänar en
särskild uppmärksamhet. Det togs upp redan 1942, med anledning av en
fyrpartimotion och genom beslut av en enig riksdag, men det har ännu inte
avsatt några stora resultat. Några ytterligare utredningar är varken önskvärda
eller erforderliga. Det gäller nu att åstadkomma verkliga resultat.

Genom proposition 1985/86:80 har regeringen lagt fram ett förslag till ny
förvaltningslag på grundval av den senaste utredningens betänkande.

Därmed tas onekligen ett steg framåt. Moderata samlingspartiet har deltagit i
arbetet och genom sin representant i utredningen ställt sig bakom de förslag
till reformer som tagits fram. De grundläggande tankarna, framför allt
inriktningen på en bättre service åt de enskilda och på att sätta medborgarna i
centrum för förfarandet, förtjänar allt stöd och instämmande.

En närmare granskning av propositionens förslag gör oss emellertid
betänksamma. Flera, rentav flertalet, av utredningens förslag till konkreta
förfaranderegler och förvaltningsrättsliga grundsatser har inte tagits med.

Utredningsprodukten har skalats av åtskilligt av värde. Tyngdpunkterna i
nyheterna har kommit att ligga i allmänt välvilliga men ofta oförbindande
bestämmelser av närmast målsättningskaraktär. Visserligen har även vissa
sådana regler sin plats i en lag med modern lagstiftningsteknik, och mot
själva syftet finns som redan sagts ingenting att invända. Men regler av denna
art bör inte få utgöra huvudsak utan bör ingå i ett system av verkliga 1

1 Riksdagen 1985/86. 3 sami. Nr295-298

rättsregler. Det var fallet med utredningens förslag.

Bland ämnen som togs upp av utredningen men som saknas i propositionen
märks bl. a. besluts överklagbarhet, besluts verkställbarhet och ändring av
beslut. Ingenting av detta innebar i och för sig några stora och gloriösa
reformer, men sammantaget åstadkoms en värdefull grundläggande kodifiering
av viktiga regler och principer. En sådan lag skulle ha tillfört
rättsutvecklingen åtskilligt mera än den avskalade och nedbantade produkt
som nu har framlagts. Vanligen kan man vara tacksam för att slippa nya
lagregler, men det är inte fallet här. Avsikten är att åstadkomma enhetliga
regler, som är till förmån för de enskilda medborgarna, och möjliggöra en
omfattande utrensning av avvikande särregler. Slutresultatet skulle enligt
utredningens avsikt bli en betydande minskning av författningsreglering. Det
lär man inte nå med regeringens förslag.

Bristerna i förslaget är så stora att vi har övervägt att hemställa om avslag i
förening med begäran om ett nytt och bättre förslag. För att åtminstone
komma en bit framåt med detta mångåriga arbete har vi emellertid stannat
för att godta förslaget, med de förbättringar som kan komma till stånd på
utskottsplanet, samt hemställa om kompletteringar i enlighet med utredningens
förslag. Vi vill särskilt stryka under att det inte är en ny utredning det
gäller utan att ta till vara det som har kommit fram genom ett mångårigt
arbete.

Med ledning av utredningens betänkande bör utskottet kunna göra vissa
förbättringar i sådana bestämmelser, framför allt om service åt de enskilda,
som nu är väl allmänt hållna. På grundval av betänkandet och remissmaterialet
bör sedan regeringen kunna utarbeta förslag till kompletteringar. Vi har i
det föregående pekat på en del ämnen som med fördel kan tas upp. Andra
gäller bl. a. utredning, tillfälliga beslut och besvärsrätt. Någon praktisk
olägenhet följer inte av ett successivt lagstiftningsförfarande just i detta fall
med hänsyn till de behandlade frågornas natur. Förvaltningslagen bör i sitt
slutliga skick ha ungefär den omfattning som utredningen siktade till.

Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma förslag till
erforderlig lagtext.

Hemställan

Av anförda skäl hemställer vi

att riksdagen beslutar anta de förslag till förändringar i förvaltningslagen
som föreslagits i motionen.

Stockholm den 18 februari 1986

Margit Gennser (m) Margareta Gard (m)

Mot. 1985/86:295

2