Motion till riksdagen
1985/86:205

Lars Ernestam m. fl.

Skärpta avgasreningskrav för personbilar, m. m.
(prop. 1985/86:61)

I propositionen redovisas vissa riktlinjer för införande av skärpta avgasreningskrav
för personbilar. Riktlinjerna innebär att avgasreningskrav som
motsvarar gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt för 1987 och
1988 års bilmodeller och obligatoriskt fr. o. m. 1989 års modeller.

Med anledning av den under förra riksmötet avlämnade propositionen
Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127) yrkade
folkpartiet att katalytisk avgasrening borde införas fr. o. m. 1987 års bilmodeller,
dvs. två år tidigare än vad som föreslogs i den då aktuella
propositionen. Vårt krav motiverades av bilavgasernas uppenbara påverkan
på försurning, skogsdöd och människors hälsa. Att ställa skärpta krav på
avgasrening framstår i dag som en av de anlägnaste åtgärderna i arbetet på att
minska försurningen.

Vår utgångspunkt när vi nu har att behandla den föreliggande propositionen
är densamma som tidigare. Avgasrening bör införas vid den tidigaste
tidpunkt då detta är tekniskt genomförbart. För ett knappt år sedan krävde
folkpartiet att obligatorisk avgasrening skulle införas fr.o.m. 1987 års
bilmodeller. Riksdagsmajoriteten bestående av socialdemokrater och moderater
avslog tyvärr detta krav. Det är emellertid nu inte möjligt att upprepa
kravet, eftersom nästan ett år har gått. Vi anser därför att de skärpta
avgasreningskraven skall bli obligatoriska fr. o. m. 1988 års bilmodeller.
Detta innebär att de skärpta avgasreningskraven kan träda i kraft ett år
tidigare än vad regeringen har föreslagit.

I regeringens proposition tas inte ställning till vilken teknik som skall
utnyttjas för att begränsa utsläppen. I stället föreslår regeringen att vissa
normer fastställs som upptar de högsta gränsvärden som skall vara tillåtna.
Därmed lämnas det öppet vilken typ av teknik som skall användas vid rening.
Detta anser vi vara en fördel. Därmed finns det möjligheter att annan teknik
än katalysatorrening kan komma till användning.

I propositionen aviserar föredragande statsrådet att han ämnar återkomma
till regeringen med förslag till föreskrifter om avgasgodkännande och
kontroll av bilar enligt de nya kraven. Dessa förslag var ursprungligen tänkta
att ingå i den nu föreliggande propositionen men utgick efter hård kritik från
bl. a. lagrådet. Konsekvensen av lagrådsremissens förslag hade blivit att
endast billeverantörer hade fått rätt att ge tillstånd till typbesiktning.
Därmed hade billeverantörerna kunnat föreskriva vilka typer av avgasrelaterade
delar som skulle få monteras i bilen för att föreskrifterna enligt
typintyget skulle uppfyllas. Ett sådant förslag leder enligt vår uppfattning till

en snedvriden konkurrenssituation inom bilverkstadsbranschen. Genom
föreskrifter av det slag som lagrådsremissen upptog skulle de s. k. märkesverkstäderna
i praktiken ges monopol på alla reparationer som är relaterade
till avgassystemet. Vidare skulle konsekvensen bli att biltillverkarna endast
godkänner att deras originaldelar användes i bilarna. Detta skulle komma att
leda till betydande svårigheter för de företag som säljer och tillhandahåller
icke-originaldelar till motorfordon. Det finns anledning att påminna om att
näringsfrihetsombudsmannen, NO, riktade skarp kritik mot det ursprungliga
förslaget med hänsyn till riskerna för de fria verkstäderna och den fria
reservdelsförsäljningen.

I propositionen föreslås också en differentiering av bensinskatten och
försäljningsskatten på motorfordon till förmån för sådana bilar som använder
blyfri bensin. Det är glädjande att regeringen nu äntligen uppfyller
riksdagens i våras mot socialdemokraternas vilja fattade beslut om detta och
lägger fram ett förslag.

Differentieringen föreslås vara 16 öre per liter. Med utgångspunkt i troliga
försäljningsvolymer för blyad resp. blyfri bensin sägs detta bli statsfinansiellt
neutralt om skatten för blyfri bensin sänks med 14 öre per liter och skatten för
blyad bensin höjs med 2 öre per liter från den 1 januari 1986. Det är en brist i
propositionen att det inte framgår vilka försäljningsvolymer för resp. sorts
bensin som man har anledning att räkna med.

Blyfri bensin kan i dagsläget användas av 25-30 % av bilarna i nuvarande
fordonsbestånd. Den kommer emellertid inte att finnas tillgänglig vid alla
bensinstationer omedelbart utan kommer att införas successivt. En rimlig
bedömning kan därför vara att mellan 10 och 15 % av bensinförsäljningen
kommer att gälla blyfri bensin och resten blyad bensin. Under sådana
omständigheter blir den föreslagna skattedifferentieringen statsfinansiellt
neutral och vi kan acceptera förslaget.

I ett senare skede när användningen av blyfri bensin blir större finns det
anledning att ompröva storleken på skattedifferentieringen, men vi är inte i
dag beredda att på så lösa grunder som presenteras i propositionen godkänna
en skattesatsförändring från den 1 juli 1987 som omnämns (nämligen att
skatten för blyfri bensin blir 8 öre lägre per liter och skatten på annan bensin 8
öre högre än vad den är i dag). Om introduktionen av blyfri bensin sker i
något långsammare takt än antagits i propositionen skulle detta nämligen
innebära en förtäckt skattehöjning, vilket vi avvisar.

Det hade i detta sammanhang varit naturligt att också ta upp frågan om
beskattningen av dieseldrivna fordon. Regeringen har emellertid inte gjort
detta, vilket vi anser vara en stor brist. Om man gör en sammanvägning av de
olika utsläpp som härrör från dieselbilar kan det utan tvekan hävdas att
dieselbilar är klart mer miljövänliga än bensindrivna bilar. Vi anser detta
vara ett skäl att inte skattemässigt diskriminera de dieseldrivna bilarna. Efter
de många skattehöjningarna för personbilar under de senaste åren och
särskilt höjningen av kilometerskatten, senast den 1 mars i år, har driftskostnaderna
för dieselalternativet blivit väsentligt högre än för bensinbilar, trots
att de förra kan anses vara mer miljövänliga. Vi anser därför att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag som undanröjer denna diskriminering.

Mot. 1985/86:205

10

Hemställan

Mot. 1985/86:205

Med anledning av vad vi i motionen anfört hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att de skärpta avgasreningskraven enligt
propositionen skall bli obligatoriska fr. o. m. 1988 års bilmodeller,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i
motionen anfört angående det angelägna i att utforma nödvändiga
åtgärder för kontroll av avgasnormerna på ett sätt som inte diskriminerar
de fria bilverkstäderna eller de fristående bildelsgrossisterna,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som undanröjer den
skattemässiga diskrimineringen av dieseldrivna fordon.

Stockholm den 25 november 1985
Lars Ernestam (fp)

Bengt Rosén (fp) Kerstin Getterman (fp)

Leif Olsson (fp)

11