Motion till riksdagen
1985/86:197

Oskar Lindkvist och Sören Lekberg
Ändrad mervärdeskatt (prop. 1985/86:47)

I proposition 1985/86:47 om ändrad mervärdeskatt säger regeringen, att
syftet med utvidgningen av det mervärdeskattepliktiga tjänsteområdet i
första hand är ”att eliminera kumulativa skatteeffekter, att underlätta
tillämpningen och göra mervärdeskatten mer konsumtions- och konkurrensneutral”.

Påståendet om neutralitet är dock endast delvis sant. Inom exempelvis
byggnads- och fastighetsbranschen har utvecklingen gått mot en renodling av
verksamheten på så sätt, att även de största byggherrarna inom exempelvis
bostadssektorn koncentrerat sig på förvaltarfunktionen och överlåtit projektering
m. m. på konsulter och byggandet på entreprenörer. Flertalet av dessa
har på samma sätt koncentrerat sig på entreprenörrollen. Det finns få men
allt större företag, som både bygger och förvaltar och dessa företag kan få en
klar konkurrensfördel av propositionens förslag. Detta gäller i vart fall
egenregiproducerade fastigheter som icke i mervärdeskattehänseende blir
föremål för uttagsbeskattning. Det finns sålunda anledning anta, att stora
såväl entreprenörer som vissa fastighetsförvaltare kommer att finna det
ekonomiskt fördelaktigt och kanske t. o. m. nödvändigt att ta steget tillbaka
till de principer som styrde hur verksamheten tidigare organiserades. Detta
kan på bostadshyresmarknaden få allvarliga konsekvenser med hänsyn till
bruksvärdesystemet för exempelvis de allmännyttiga bostadsföretag som inte
har tillräckligt underlag för att starta nyproduktion i egen regi. Samtidigt
innebär detta såsom bruksvärdesystemet rent faktiskt fungerar, att de största
privata fastighetsägarna utan motprestation kan komma att få ökade vinster i
sin hyreshusförvaltning genom att utnyttja den konkurrensfördel som
egenregiverksamhet ger även om den begränsas endast till projektering och
byggledning.

Det nu anförda är emellertid inte det som mest oroar med förslaget i
propositionen. Till det område av tjänster som nu föreslås komma att
underkastas mervärdeskatteplikt hör också automatisk databehandling och
bokföring. Konsekvensen av förslaget kan i dessa hänseenden bli förödande
för många grenar av Folkrörelsesverige. Det är inte bara vanligt utan
sannolikt rent av regel, att folkrörelserna söker samla gemensamma administrativa
funktioner inom varje folkrörelse till särskilt bildade organ för
service av olika slag. Det kan röra sig om ADB- och bokföringstjänster,
kontorsservice, fastighetsservice, medlemsackvisition och medlemsvård och
mycket annat. Det nu sagda gäller de fackliga huvudorganisationerna,
fackförbunden, regionala och lokala fackliga organisationer, det gäller

lantbrukskooperationen, det gäller de folkrörelsekooperativa bostadsorganisationerna
HSB och Riksbyggen, det gäller hyresgäströrelsen, det gäller
idrottsrörelsen, studieförbunden och många andra.

Alla dessa folkrörelseorganisationer har i större eller mindre utsträckning
redan byggt upp eller är på väg att bygga upp inom envar folkrörelse
gemensamma administrativa funktioner för att tjäna resp. organisationers
egna behov. Såsom folkrörelserna är uppbyggda betyder detta nästan alltid,
att de består av två eller flera organisationsled med sinsemellan i formell
juridisk mening skilda organ.

Propositionens förslag skattebelägger alla sådana rörelsegemensamma
och rörelseinterna transaktioner med 23,46 % vid nuvarande mervärdeskattesats.
Genom den s. k. huvudsaklighetsprincipen kan detta också i praktiken
komma att för många folkrörelser innebära en ännu större skattebelastning.
Verksamheter som hittills bedrivits och som endast till en mindre del i
och för sig varit mervärdeskattepliktiga kan nu också faktiskt komma att
omfattas av skattebelastningen. Som exempel kan nämnas att bostadsrättsföreningar,
som gemensamt uppdragit åt den regionala organisation i vilken de
är medlemmar att omhänderta fastighetsservice, inte ansetts skyldiga erlägga
mervärdeskatt. De tjänster den regionala föreningen enligt organisationens
stadgar har att utföra i form av ekonomisk förvaltning har inte varit
mervärdeskattepliktiga. Huvudsaklighetsprincipen har inneburit att hela
den verksamhet som bedrivits för organisationernas medlemmar i bostadsrättsföreningarna
har varit fri från mervärdeskatt. Med propositionens
förslag kommer icke blott de ekonomiska förvaltningstjänsterna utan jämväl
den övriga verksamheten att underkastas mervärdeskatteplikt. Detta kan
tvinga bostadsrättsföreningarna till sämre administrativa lösningar som kan
leda till skada för hela organisationen. Liknande exempel kan lätt anföras
från andra folkrörelser.

Problemet uppmärksammas endast perifert i propositionen (s. 21 och
s. 30). Departementschefen uttalar där bl. a. att en ökad beskattning av
tjänster som leder till något ökade kostnader för kunder som inte är
skattskyldiga enligt departementschefens mening inte är något avgörande
hinder mot en sådan åtgärd om de kumulativa skatteeffekter och tillämpningsproblem
som åtgärden kan undanröja är beaktansvärda. Det må här
framhållas, att propositionen inte i något hänseende utvecklar vilka kumulativa
skatteeffekter och tillämpningsproblem som åtgärden kan undanröja, än
mindre hur beaktansvärda dessa skulle kunna vara. Departementschefen
tillägger att enligt hans mening inte heller det förhållandet att åtgärden kan
leda till en tendens att utföra tjänster i egen regi i något högre grad än som nu
är fallet bör få hindra att den genomförs.

Departementschefen redovisar på s. 21 att regeringen (genom 12 §
mervärdeskattelagen) för närvarande har en dispensrätt, som skulle kunna
utnyttjas i de fall där exempelvis en folkrörelseorganisation valt att samla
administrativa funktioner i särskilt serviceorgan. Även om det nu inte
föreslås någon ändring av denna dispensrätt innehåller propositionen dock
på samma sida uttalandet, att denna regeringens dispensrätt bör upphöra. I
samband härmed anges i propositionen att det då får avgöras i vilken
utsträckning nuvarande förhållande skall lagfästas. Vidare framgår av

Mot. 1985/86:197

12

propositionen (s. 30) att dispensmöjligheten i princip bör kunna tillämpas i
vissa fall även beträffande bokförings- och skrivtjänster.

Enligt vår uppfattning bör en eventuell förändring av ML utformas så att
inte blott de datatjänster utan även de bokförings- och skrivtjänster som
tillhandahålls ”internt” inom banker, försäkringsbolag och bostadssektorn
undantas från mervärdeskatt. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad nu anförts hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen föreslagits om utformningen av eventuell ändring i lagen om
mervärdeskatt.

Stockholm den 25 november 1985

Oskar Lindkvist (s) Sören Lekberg (s)

Mot. 1985/86:197

13