Motion till riksdagen
1985/86:19

Ylva Annerstedt m. fl.
Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)

1. Meritvärdering vid tillsättning av statligt reglerade
lärartjänster

I diskussionen om tillsättning av statligt reglerade tjänster stryks ofta under
att befordringsgrunderna skall vara förtjänst och skicklighet i enlighet med
regeringsformens bestämmelser. Förtjänst tolkas allmänt som antalet tjänsteår
och skicklighet som teoretisk kunskap och förmåga att fullgöra de
ifrågakommande uppgifterna. Det förutsätts vidare att sökande vid tillsättning
av tjänst hos det allmänna skall bli föremål för en strängt saklig
bedömning, som utesluter godtycke.

I propositionen föreslås bl. a. att principen att skickligheten skall betonas
starkare än förtjänsten också bör gälla vid tillsättning av statligt reglerade
lärartjänster.

Vi anser detta vara ett mycket värdefullt förslag, och vi är beredda att ställa
oss bakom de redovisade principerna. Det är utomordentligt angeläget att de
uttalanden som görs av riksdagen i denna fråga är så entydiga att de inte kan
missförstås. Dessvärre är så inte fallet i propositionen.

Föredragande statsrådet gör tvärtom i propositionen vissa konstateranden
och uttalanden som mot bakgrund av hans eget förslag är obegripliga:

”En lärares möjlighet att visa särskild skicklighet jämfört med andra lärare
är...i många fall begränsad” (s. 26). Är det inte tvärtom? Man kan jämföra
med elevers uttalande om t. ex. olika lärare i matematik.

”Den tillsättande myndigheten kan därför behöva använda intervjuer...”
(s. 27). Det är tveksamt om den skicklighet som ett meningsfullt intervjuande
kräver är tillgänglig i landets alla kommuner.

”Referenstagning bör av praktiska skäl begränsas till att avse sökande som
har de högsta poängmässiga meriterna!” (s. 27). Detta strider mot resonemanget
i propositionen att prioritera skicklighet. Det finns åtskilliga skickliga
lärare som har ett lågt meritpoängtal därför att de inte hunnit samla på sig så
många tjänsteår (oftast är det ancienniteten, ”förtjänsten”, som ger ett högt
poängtal, och denna tendens blir starkare om graderade betyg för teoretisk
kunskap och lärarskicklighet avskaffas). Yngre och skickliga lärare bör inte
vara uteslutna från referenstagning.

De exempel vi här har gett visar att förslaget i propositionen beträffande
meritvärdering vid tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade
området är motsägelsefullt och oprecist och inte inger förtroende. Det bör
därför inte godkännas av riksdagen utan avslås. Regeringen bör återkomma

med ett nytt förslag, som på ett bättre sätt tillgodoser behovet av att Mot. 1985/86:19

tjänstetillsättningen skall ske på grundval av främst skicklighet. Det är
angeläget att detta sker skyndsamt.

2. Forskarutbildningens meritvärde

Meritutredningen (COs C 1983/16) utgick från att meritvärdet av forskarutbildning
i första hand skall beaktas inom ramen för befordringsgrunden
skicklighet. Utredningen konstaterade att värdet av fullgjord forskarutbildning
främst bestäms av om det för tjänsten uppställts behörighetsvillkor som
innebär att viss forskarutbildning krävs. Även om formella behörighetsvillkor
inte finns för en viss tjänst kan anställningsmyndigheten ange för tjänsten
önskvärda kvalifikationer, t. ex. forskarutbildning, om myndigheten så
finner lämpligt. Utredningen strök vidare under att vid en skicklighetsbedömning
bör bl. a. relevant yrkeserfarenhet beaktas. Därvid sammanvägs
arbetsuppgifternas art, omfattning och kvalitet samt andra faktorer i en
helhetsbedömning. I det sammanhanget bör forskarutbildningen beaktas
utifrån de krav som ställs på tjänsternas innehavare. I skicklighetskriteriet
bör enligt meritutredningen de personliga egenskaperna särskilt uppmärksammas.
Det gäller t. ex. kreativitet, mognad, analysförmåga, ordningssinne
och självständighet.

Beträffande fullgjord forskarutbildning som merit när det gäller förtjänst
föreslog utredningen att sådan utbildning skall tillgodoräknas med fyra år.

Detta borde enligt utredningen regleras genom en ändring i anställningsförordningen
(1965:601). Som motiv anges att tiden från antagning till
forskarutbildning till dess doktorsexamen avlagts kan sägas motsvara fyra års
heltidsarbete. Endast en liten del av forskarutbildningen omfattar rena
utbildningsavsnitt, medan huvuddelen av tiden ägnas åt självständiga
forskningsuppgifter.

Statsrådet Holmberg ansåg i den forskningspolitiska propositionen 1983/

84:107 att värdet av forskarutbildningsmeriter vid tjänstetillsättning bör
förstärkas och främst komma till uttryck vid bedömning av den sökandes
skicklighet. Han fann det dock inte nödvändigt att i en särskild förordning
reglera värdet av vetenskaplig utbildning ur skicklighetssynpunkt för sådana
tjänster där vetenskaplig kompetens inte är ett behörighetsvillkor. I stället
skulle det ankomma på statens arbetsgivarverk att informera berörda
myndigheter om betydelsen av forskning och meritvärdet av forskarutbildning
vid tillsättning av statligt reglerad tjänst när det gäller befordringsgrunden
skicklighet.

I fråga om värdet av forskarutbildning när det gäller befordringsgrunden
förtjänst anslöt sig föredragande statsrådet till meritutredningens uppfattning
att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas med fyra år.

Enligt den nu föreliggande propositionen om den statliga personalpolitiken
(s. 21-22) skall fullgjord forskarutbildning få räknas till godo vad
beträffar befordringsgrunden förtjänst med högst fyra år.

Detta överensstämmer således med tidigare beslut. Statsrådet Holmbergs i
proposition 1983/84:107 framförda uppfattning att forskarutbildningens

meritvärde främst borde komma till uttryck vid bedömning av den sökandes 8

skicklighet och att statens arbetsgivarverk borde informera berörda myndigheter
om meritvärdet av forskarutbildning vid tillsättning av statligt
reglerad tjänst när det gäller befordringsgrunden skicklighet har emellertid
tappats bort i den aktuella propositionen. Statens arbetsgivarverk har inte
heller vidtagit några åtgärder. Detta är mycket olyckligt och en allvarlig brist
i ärendets hantering. Riksdagen bör därför erinra regeringen om nödvändigheten
av att statens arbetsgivarverk får i uppdrag att i något av sina cirkulär
informera om betydelsen av forskning och forskarutbildningens meritvärde
för befordringsgrunden skicklighet vid tillsättning av statligt reglerad tjänst.

3. Betyg i lärarutbildningen

Mot bakgrund av de förändringar i meritvärderingssystemet som föreslagits i
propositionen anser föredragande statsrådet att nuvarande betygssättning i
lärarutbildningen kan avskaffas. En avveckling av andra betyg än Underkänd
och Godkänd får enligt vår mening långtgående negativa konsekvenser
inte bara för kvaliteten i lärarutbildningen utan även för de studerande
själva. Av följande skäl bör nuvarande betygssystem behållas.

Det bör vara ett eftersträvansvärt samhälleligt mål att ett betygssystem är
sådant att det stimulerar de studerande till att göra goda studieprestationer.
Som argument mot graderade betyg brukar ibland framföras att mätinstrumenten
är dåliga. Om detta skulle vara riktigt gäller det i så fall även
instrumenten för att tillse att minimikraven har uppfyllts.

Besked om vilka kunskaper och färdigheter en sökande till ett arbete
besitter kommer även i framtiden att krävas. Om graderade betyg inte
förekommer och om alla sökande till en tjänst har vitsordet Godkänd,
riskerar en bedömning av den sökande läraren att bli godtycklig. Den
kommer att grunda sig på dels tjänsteår, dels helt andra faktorer som
personligt framträdande, personliga förbindelser m. m. Situationen blir
speciellt ogynnsamm för yngre lärare utan många tjänsteår. Den som har
skaffat sig goda ämneskunskaper bör kunna få visa det. Förutsättningarna att
bli en bra lärare är normalt större om man behärskar sina ämnen väl.

Det har slutligen inte övertygande visats varför man skall ta bort de
graderade betygen för blivande lärare vid deras ämnesstudier. Graderade
betyg i utbildningen av t. ex. blivande civilingenjörer har inte ifrågasatts. För
enstaka kurser i lärarutbildningsämnena används graderade betyg.

Hemställan

Med anledning av vad vi här har anfört hemställer vi

1. att riksdagen avslår förslaget till meritvärdering vid tillsättning av
lärartjänster inom det statligt lönereglerade området samt begär ett
nytt förslag enligt vilket lärartjänsttillsättningen skall ske på grundval
av främst skicklighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att öka forskarutbildningens
meritvärde,

Mot. 1985/86:19

9

3. att riksdagen avslår förslaget om avskaffande av betyg i lärarut- Mot. 1985/86:19
bildningen.

Stockholm den 7 oktober 1985
Ylva Annerstedt (fp)

Lars Leijonborg (fp) Lennart Alsén (fp)

Carl-Johan Wilson (fp)

10