Motion till riksdagen
1985/86:18

Ingvar Karlsson i Bengtsfors
Den statliga personalpolitiken (prop. 1984/85:219)

I proposition 1984/85:219 om den statliga personalpolitiken tas den statliga
personalpolitiken upp ur ett antal aspekter. Bl. a. konstateras att personalpolitiken
mera än tidigare bör vara en del i förnyelsen av den offentliga sektorn.
Vidare understryks att en decentralisering av arbetsuppgifterna från central
nivå till myndigheterna bör ske i syfte att skapa ökade möjligheter till
anpassning och utveckling av personalpolitiken utifrån de förutsättningar
som är för handen inom olika verksamhetsområden. Mot dessa allmänt
hållna deklarationer från föredraganden som riksdagen erbjuds ta del av
finns knappast något att erinra. Ej heller anser jag det här vara motiverat att
närmare ta upp den lönepolitiska roll staten bör ha. Detta är ett område som
finns skäl att återkomma till i annat sammanhang eftersom statens roll i
lönebildningen på ett avgörande sätt påverkar samhällsekonomin i dess
helhet. Jag vill dock erinra om att från centerpartiet tidigare understrukits att
en mer individuell lönesättning efter kompetens och skicklighet bör ske även
inom den offentliga sektorn. Detta bör kunna underlätta rekryteringen av
kvalificerad personal till statliga tjänster.

Meritvärdering vid statliga tjänstetillsättningar m. m.

I propositionen behandlas även den s. k. meritutredningens förslag. Jag kan
dela uppfattningen att skicklighet skall tillmätas större betydelse vid
tillsättning av tjänster än tidigare. Föredraganden tar särskilt upp meritvärderingen
vid tillsättning av lärartjänster inom det statligt lönereglerade
området. Även för detta område framhålls att skicklighet skall betonas
starkare än förtjänsten. Med dessa utgångspunkter är det förvånande att den
tregradiga betygsskalan för de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen
föreslås ersatt med en tvågradig skala. Enligt min mening måste - även om
större vikt än tidigare skall läggas vid referenser och intervjuer inför en
tjänstetillsättning - väl inhämtade teoretiska kunskaper i ett visst ämne
premieras. Jag kan inte dela föredragandens åsikt att bedömningen underkänd-godkänd
är tillräcklig för att ge en rättvisande bild av hur en person har
inhämtat teoretiska kunskaper i ett visst ämne och därmed kvaliteten i
undervisningen. Jag anser att väl dokumenterade teoretiska kunskaper i ett
ämne är väl så viktiga för att en lärare skall kunna ge en bra undervisning.
Den tregradiga betygsskalan för de ämnesteoretiska delarna av lärarutbildningen
bör därför bibehållas, och propositionen avslås i denna del.

1* Riksdagen 1985186.3sami. Nr 16-22

Jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen

Mot. 1985/86:18

I propositionen redovisas vidare jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen.
Jag delar självfallet strävandena att stärka det underrepresenterade
könets ställning inom olika områden av statsförvaltningen. Metoden att
försöka öka kvinnorepresentationen i statliga utredningar, styrelser m. m.
genom att ställa krav på nominering av flera personer till samma uppdrag är
dock synnerligen tveksam. En myndighet måste vid en nominering av en
person till ett visst uppdrag få utse den som man anser som lämpligast oavsett
kön. Det är inte rimligt att nominera någon med det förbehållet att han eller
hon kan vara diskvalificerad för uppdraget på grund av sitt kön. En
nominering av flera personer till samma uppdrag ger också det organ som
slutligt utser personerna möjlighet att i t. ex. en utredning om en kontroversiell
fråga välja en person som det finner lämpligast för sina egna syften.
Enligt min mening bör man därför söka andra vägar för att stärka
kvinnorepresentationen i statliga styrelser och utredningar än den ovan
redovisade metoden med nominering av flera personer till samma uppdrag.

Medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden

Slutligen vill jag framhålla - i anledning av vad som delges riksdagen om
hanteringen av medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden
- att centerpartiet tidigare i flera sammanhang understrukit att förhandlings-
och informationsverksamheten vad avser propositioner kaftigt bör
begränsas av framför allt principiella skäl. Det är inte rimligt att ur den
politiska demokratins synpunkt låta personalorganisationerna på det sätt
som nu sker påverka en politisk beslutsprocess. Den nuvarande ordningen
med förhandlings- och informationsverksamhet enligt medbestämmandelagen
vid beredningen av regeringsärenden bör därför avskaffas.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:219 i den del som
rör betyg för de ämnesteoretiska delarna i lärarutbildningen,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om

a) lönesättningen inom den offentliga sektorn,

b) jämställdhetsarbetet inom statsförvaltningen,

c) medbestämmandefrågor vid beredningen av regeringsärenden.

Stockholm den 7 oktober 1985

Ingvar Karlsson (c)
i Bengtsfors

6