Motion till riksdagen
1985/86:120

Britta Bjelle och Leif Olsson
Tulltillägg (prop. 1985/86:41)

I propositionen föreslås att en administrativ sanktion, tulltillägg, införs på
tullområdet motsvarande skatte- och avgiftstilläggen på den inrikes beskattningens
område. Tulltillägg föreslås kunna påföras om införseln av varor inte
har givits till känna för en tullmyndighet eller om oriktiga eller ofullständiga
uppgifter har lämnats till ledning för tulltaxeringen. Tillägget föreslås bli
20 % av den undandragna tullen. Det skall påföras den som är tullskyldig för
varan och beslutas av en tullmyndighet. Påföringen av tulltillägg föreslås ske
oberoende av om gärningen även beivras i straffrättslig ordning.

Förslaget om tulltillägg kommer ursprungligen från varusmugglingsutredningen
som 1976 avlämnade betänkandet Smugglingsbrott och tulltillägg
(SOU 1976:37). Vid remissbehandlingen av betänkandet avstyrktes förslaget
om tulltillägg av ett antal remissinstanser, bl. a. hovrätten för Västra Sverige,
hovrätten för Övre Norrland och generaltullstyrelsen. Även näringslivets
organisationer var starkt kritiska.

I sitt remissvar anförde generaltullstyrelsen att det inte fanns behov av att
påföra tulltillägg på grund av oriktig uppgift i tulldeklaration. Styrelsen
menade att en sådan sanktion i vissa fall skulle drabba de tullskyldiga alltför
hårt.

Därefter har generaltullstyrelsen ändrat uppfattning och i juni 1981
hemställt att ett system med tulltillägg införs. Bakgrunden till tullens
framställan är bl. a. att det straffrättsliga sanktionssystemet visat sig inte vara
tillräckligt effektivt, när det gäller att beivra överträdelser av tullbestämmelserna
och att det skatteadministrativa sanktionssystemet har reformerats så
att det är bättre lämpat som mönster för ett motsvarande system på
tullområdet. Vidare pekas på tullens och näringslivets fördjupade erfarenheter
av den tullprocedur som började tillämpas 1974 samt problemen med att
kunna upprätthålla en godtagbar kontrollnivå trots ökande import och
resursbegränsningar.

Det nu aktuella förslaget är något mindre långtgående än varusmugglingsutredningens
ursprungliga förslag, men det finns fortfarande skäl att vara
starkt kritisk.

Det är i huvudsak två förhållanden som vi reagerar emot. Det första är att
det faktum att ett fel förekommer i en tulldeklaration skulle kunna ge upphov
till uttag av tulltillägg. Det andra är att en uppgift om en varas statistiska
nummer anses som en uppgift i sak.

Enligt förslaget skall tulltillägg helt eller delvis kunna efterges när

Mot.

1985/86

120-122

1 Riksdagen 1984185.3sami. Nr 120-122

felaktigheten, underlåtenheten eller åtgärden kan anses ursäktlig eller när
det undandragna beloppet är litet. Det framgår av specialmotiveringen till

40 c § att det ” Främst är /det/ klart oriktiga statistiska nummer och på

grund av slarv eller i ond tro lämnade felaktiga uppgifter som bör föranleda
påföring av tulltillägg.” Enligt vår uppfattning skulle tillämpningen av en
sådan regel innebära att det finns utrymme för viss skönsmässighet i
bedömningen. I sådana fall har riksdagen tidigare uttalat sig mot att
tillämpningen läggs på administrativa myndigheter och ansett att den i stället
bör ske på de allmänna domstolarna (se JuU 1981/82:53).

Enligt vår uppfattning bör en varas statistiska nummer enligt tulltaxan eller
enligt statistisk varuförteckning inte anses som en uppgift i sak utan som ett
yrkande. Ett felaktigt nummer skall då inte kunna ge upphov till tulltillägg.
Hera remissinstanser har också framhållit detta. Kammarrätten i Göteborg
och kommerskollegium framhåller att varuklassificeringen kan vara svår.
Kammarrätten i Stockholm liksom alla näringslivsorganisationer motsätter
sig också att angivande av statistiskt nummer bedöms som uppgift i sak,
eftersom den kan vara mycket svårbedömbar. Detta framgår också indirekt
av propositionen där det står att ”angivandet av tullpositioner kan innefatta
svårigheter, som kan vara vanskliga att bemästra, ibland t.o.m. för
expertis”. Därtill kommer att det för närvarande förbereds en övergång till
en ny internationell tullnomenklatur med varuförteckning, det s. k. Harmonized
System. Det finns ytterligare invändningar som kan riktas mot förslaget
om tulltillägg, t. ex. effekterna på relationen mellan ett ombud och den
tullskyldige, och behandlingen av mervärdeskatt.

Sammanfattningsvis anser vi att skillnaderna mellan en tulldeklaration och
en deklaration till skattemyndigheterna är så stora och omfattande att
parallellitet inte kan anses föreligga mellan nuvarande skattetillägg och det
nu aktuella förslaget om tulltillägg. Vi har stor förståelse för behovet av
åtgärder mot medvetet lämnande av falska uppgifter i tulldeklarationen, men
vi anser inte att slarv eller ett förbiseende i tulldeklarationen bör kunna
medföra tulltillägg.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen avslår proposition 1985/86:41.

Stockholm den 19 november 1985

Britta Bjelle (fp) Leif Olsson (fp)

Mot. 1984/85:120

2