I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1985/ 86:100, bil, 5, avseende anslagsbehov m, m, under lillera A (Ulrikesdeparie-mentel m, m,), anslagen B 1 - B 5 och B 8 under lillera B (Bidrag lill vissa internationella organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet), anslagen E 4, E 5 och E 6 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt littera F (Diverse) jämte de motioner som väckts i anslutning till dessa delar av propositionen,

TREDJE HUVUDTITELN A. Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen (A 1) Propositionen (s. 11-16)

Den internationella utvecklingen under senare år har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. Den fortsatta spänningen mellan stormakterna ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga alt följa utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionella strävanden att verka för internationellt förtroende och rustningsbegränsande åtgärder.

På det utrikesekonomiska och handelspolitiska området möter Sverige i dag nya utmaningar, I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Utlandsmyndigheternas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal pä alla nivåer möter nya uppgifter. Samtidigt innebär det slalsfinansiella lägel att ytterligare resurser inle kan påräknas,

Alll detta betyder alt en härd prioritering och ständig omprövning av verksamheten blir nödvändig, I budgetpropositionen avseende budgetåret 1984/85 undersiröks betydelsen av del arbete som pågår för att öka förvaltningens effektivitet. En serie reformer har genomförts under de senaste åren. Dessa syftar till att möla de krav som riksdag och regering ställer på förvaltningen som ett instrument för den svenska utrikespolitiken.

Inom ramen fördel besparingsarbete som fullföljs enligl en femårsplan för perioden 1982/83 - 1986/87 har ett antal åtgärder vidtagits. Sparmålet för femårsperioden om 50 milj, kr. i fast penningvärde (1981/82 års prisläge) kommer att uppnås. Ett nytt effektivitetsmäl har nu äihigts utrikcsförvalt-

1 Riksdagen 1985/86. 9 saml. Nr 16

ningen av regeringen för åren .1987/88 - 1989/90, För alt kunna genomföra UU 1985/86:16

detta är del nödvändigt atl utöva en aktivbrganisatioiis- öch personalutveck- ' '

ling.

Under året har vissa organisatoriska förändringar gjorts inom rältsavdel-'ningens område. Den starkt ökade mängden ärenden rörande mänskliga rättigheter, säväl på del allmänna planet som i fräga om anmälningar mot Sverige inför den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna har föranlett omdisponeringar inom rätlsavdelningen. Handelsavdelningens planerings- och rättssekretariat har tillförts en tjänst som råtlssakkunnig med anledning av de ökande arbetsuppgifterna inom högieknologiområdet.

1 samband med regeringsombildningen i oktober 1985 har ell statsråd för internationellt utvecklingssamarbete utsetts. Avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete har därför förstärkts.

Departementets arbete med ADB-frågor kommer successivt att få organisatoriska effekter inom utrikesförvaltningen. En handlingsplan för genomförandet av ADB-stralegiulredningens (Ds UD 1984:7) slutsatser håller på att utarbetas.

Den 2 september 1985 har en ny ambassad upprättats i Maseru, Lesotho, Ambassadören i Gaborone är liksom tidigare sidoackrediterad i Maseru,

Mot bakgrund av bl, a, exportutveckling och ökade aktiviteter från svenska företags sida avses ett ambassadkansli i Oman inrättas under år 1986, som underställs ambassaden i Riyadh, Ambassaden kommer att ledas av en utsänd tjänsteman (chargé d'affaires).

Med anledning av alt den europeiska säkerhetskonferensens (ESK) tredje . uppföljningsmöte i Wien inleds den 4 november 1986 kommer en tillfällig delegation all upprättas i Wien vid denna lidpunkt.

Det exportfrämjande arbetet inom utrikesförvaltningen ägnas betydande uppmärksamhet. Systemet med avgiftsbeläggning av kommersiella tjänster vid vissa utlandsmyndigheter har utvärderats, och ett mer flexibelt syslem har införts, I dag är handelskontor vid 18 utlandsmyndigheter avgiftsdebite-rande.

Förändrade och ökande krav på utrikesförvaltningen nödvändiggör stora insatser pä utbildningssidan. En särskild utredningsman, som under är 1984 • sett över hela utbildningsverksamheten, överlämnade sitt belänkande i april 1985, 1 betänkandet föresläs inriktning, mäl och prioriteringar för de närmaste årens utbildningsinsatser. Särskilt förordas i utredningen att en mellangradsulbildning införs, att tredjesekreterarulbildningen ytterligare förbättras, att utbildningen för lokalanställda byggs ut och ett program för chefsutveckling utarbetas.

Förhandlingar om etl nytt utlandslöncsystem avslutades i januari månad 1985 genom att en överenskommelse träffades mellan de centrala avtalsslutande parterna. Det nya utlandslönesyslemel liksom del föregående bygger pä ersättning med utgångspunkt i de merkostnader tjänstemannen åsamkas genom utlandstjänstens karaktär ochförhållandeiia på slationeringsorteii. Hänsyn tas härvid till tjänstemannens särskilda kostnader som officiell företrädare för Sverige, I överenskommelsen ingär en särskild ersättniiig,för de medföljande som inte har möjlighet att i Sverige iiitjiiiia tjänstepension. Överenskommelsen finansieras genom omfördelningar inom gällande kostnadsram för utlandsförmånerna.

'o"»n UU 1985/86:16

1 motion 1985/86:U306 av Alf Wennerfors (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om sårskild informalionsbevakning av japansk ekonomi, industri och handel.

Utskottet

Utskottet har tagit del av framställningen i propositionen av utrikesförvaltningens verksamhet. Genom särskilda föredragningar av företrädare för utrikesförvaltningen har erhållits kompletterande upplysningar,

Utskottel konstaterar alt det sparmål pä 50 milj, kr, som uppsatts för utrikesförvaltningen femårsperioden 1982/83- 1986/87 kommer all uppnås. Ett nytt effektivitetsmål har ålagts utrikesförvaltningen för nästa treårsperiod.

Utskottet noterar att flera av utrikesförvaltningens verksamhetsområden varit föremål för utredningar och översyn under del senaste året. Förhandlingarna om etl nytt ullandslönesystem har avslutats, utbildningsfrågorna utretts och en översyn inletts av bostadsnormerna för utlandsstationerad personal. Inom flera sektorer har arbetsuppgifterna vidgats; detta gäller exempelvis handläggningen av utlänningsärendena.

Utskottet konstaterar att den internationella utvecklingen på många områden innebär ökade och förändrade krav på utrikesförvaltningen och dess personal, Elt effektivr utnyttjande av., resurserna är.en självklar förutsättning för möjligheterna atl föra en akliv svensk utrikespolitik och pä olika sätt främja Sveriges intressen utomlands. Den organisationsgenomgång som förelagils under senare är synes därvid ha givit utrikesförvaltningen en mer ändamålsenlig uppbyggnad samtidigt som den inneburit större satsningar pä att utöka och bättre tillvarata del kunnande som finns inom förvaltningen. Detta aktiva organisations- och personalutvecklingsarbele avses fortsätta inför det nya effektivitetsmäl som uppsatts för de kommande tre budgetåren. Sedan dét femäriga sparmålet pä 50 milj, kr, nu uppnåtts utgår ulskoitel från alt fortsatta besparingsansträngningar som görs inom ramen för nämnda arbete noga vägs mol de övergripande nationella intressen som kan komma atl påverkas,

1 motion U306 framhålls behovet hos svenska företag, organisationer och myndigheter av ökad information och slörre kunskaper om japansk och annan östasiatisk forskning, tillverkning och handel, Enligl motionen bör bl, a, den svenska bevakningen i Tokyo kraftigt förstärkas och en östasiatisk induslriell-ekonomisk institution vid något av våra universitet tillskapas.

Den intensiva utvecklingen för närvarande i Japan och vissa andra östasiatiska länder inom bl, a, forskning, produktutveckling, tillverkning och marknadsföring har stort svenskt intresse och bör självfallet noga följas och utvärderas. Vid ambassaden i Tokyo sker bevakningen av dessa frågor -förutom av beskickningschefen, som har det'övergripande ansvaret - av ett ambassadråd, en ambassadsekrelerare, en handelssekreterare saml tvä teknisk-vetenskapliga attachéer. Förutsättningarna all pä platsen nära följa och rapportera om utvecklingen inom dessa områden torde därmed få anses jämförelsevis goda. Begränsningarna torde snarare, enligt vad utskottet

erfar, ha legal i möjligheterna alt här i Sverige bl, a, bearbeta och distribuera UU 1985/86:16 information om de östasiatiska länderna. Under senare år har emellertid resurserna förbättrats i detta avseende, bl, a, genom tillskapandet av ett Centrum för Stillahavsasienstudier vid Stockholms universitet och införandet av en särskild Östasienlinje vid samma universitet. Den senare omfattar språkutbildning saml studier i östasiatisk historia, samhällsvetenskap, politik och kultur. Vidare må nämnas den möjlighet som föreligger för den som bedriver ingenjörsstudier vid Linköpings universitet alt i sin examen inkludera en särskild 10-poängskurs ined speciell inriktning på östasiatisk kultur, språk och religion.

Som framgått delar utskottet i sak motionärens uppfattning om den stora betydelsen av nära och forllöfiande bevakning inom della område. Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser sig emellertid utskottel inte ha skäl all föreslå ytterligare offentliga institutioner i Sverige eller en förstärkning av vår ullandsrepresentalion pä d£:lta område,

Molion U306 får därmed anses besvarad.

Utskottet hemställer

1, att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 984 889 000 kr,,

2, att riksdagen förklarar motion 1985/86:U306 besvarad med vad utskottet anfört,

2. Utlandstjanstemannensrepresentationm.fi. anslag under utrikesdepartementet (A 2-A 9)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 2-A 9 och hemställer

1, att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 14 704 000 kr,,

2, att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten m,m, inom de kostnadsramar som regeringen har förordat i propositionen,

3, att riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1986/87 anvisar
ett reservationsanslag av 33 600 000 kr.,

4, att riksdagen till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 11534 000 kr,,

5, att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr,,

6, att riksdagen till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 9 310 000 kr.,

7, att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 32 960 000 kr,,

8, att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 030 000 kr.,

9, att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.

3. Utredningarm. m. (A 10) UU 1985/86:16

Propositionen (s, 23)

Anslaget används för atl bestrida kostnader för bl. a, folkrättsdelegationen, nedrustningsdelegationen, brådskande utredningar och andra insatser pä nedrustningsomrädet samt för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse. En stor del av anslaget används för närvarande för kommittéer och utredningar inom utrikeshandeln och exportfrämjandet, bl, a, utredningen om handelshinder i Västeuropa,

Utskottet

Utskottet föreslår på annat ställe i detta betänkande att anslaget för Information om mellanfolkligi samarbete, nedrustningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor (F 3) höjs med 252 000 kr, utöver vad regeringen föreslagit. En motsvarande sänkning av anslaget för Utredningar m, m. (A 10) bör därför göras. Sistnämnda anslag skulle därmed uppgå till 4 983 000 kr, för budgetåret 1986/87.

Utskottet hemställer

alt riksdagen, med ändring av budgetpropositionens förslag, till res, 1 (m) Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar etl reservationsanslag av 4 983 000 kr,

4. Extra utgifter (All) och Officiella besök m. m. (A 12)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 11 och A 12 och hemställer

1, att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 700 000 kr,,

2, att riksdagen till Officiella besök m. m. för budgetåret 1986/87
anvisar elt förslagsanslag av 6 760 000 kr,

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

5. Förenta nationerna (B 1)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt B 1 och hemställer

alt riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 102 700 000 kr,

6. Nordiska ministerrådet (B 2)

Propositionen (s, 26-28)

Nordiska ministerrådets budgetår sammanfaller med kalenderåret. För Nordiska ministerrådets verksamhet har hittills funnits två budgetar. Nordiska ministerrådets allmänna budget och Nordiska ministerrådets kultur-budget,

I' Riksdagen 1985186. 9saml. Nr 16

Nordiska ministerrådet lämnade till Nordiska rådets session år 1985 ett UU 1985/86:16 särskilt ministerrädsförslag innefattande bl, a, en sammanläggning av de två budgetarna för ministerrådets verksamhet. Förslaget antogs av Nordiska rådet. Ett särskilt förslag i dessa frågor lämnades till riksdagen hösten 1985 (prop, 1985/86:64), Riksdagen har godkänt förslagen. Ministerrådets budgetar sammanförs därmed lill en gemensam budget fr, o, m, budgetåret 1987,

För alt förenkla den nationella behandlingen av anslaget lill Nordiska ministerrådet och anpassa denna till den ordning som gäller för anslag till andra internationella verksamheter bör del fortsättningsvis ankomma pä regeringen all godkänna ministerrådets budget och att fastställa den slutliga kostnaden för Sveriges andel i budgeten, I avvaktan härpå bör anslaget föras upp med ell preliminärt beräknat belopp. Genom denna ordning bortfaller behovet av att lämna särskild anslagsproposition till riksdagen utanför den tidsram som normall gäller för sådana.

Medlen till Nordiska ministerrådets budget för är 1987 bör anvisas i statsbudgeten för 1986/87, Eftersom ministerrådets budget avser kalenderåret 1987. kan del svenska bidraget delvis komma alt behöva utbetalas efier det svenska budgetärels utgång.

Motioner

1 motion 1985/S6:U304 av Per-Ola Eriksson (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen lill kanna vad som i motionen anförts om inrättande av en kulturfond för Nordkalotten,

I motion 1985/86:U307 av Bertil Fiskesjö (c) hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen skall verka för att Cenlralinstitutel för Nordisk Asienforskning (CINA) skall finnas kvar och vidareutvecklas samt att utvärderingsrapporten om instiuitets verksamhet bereds pä det sätt som anges i motionen.

Utskottet

Utskottet noterar alt de två budgetarna för ministerrådets verksamhet, dvs. den allmänna budgeten och kulturbudgelen, efter beslut av Nordiska rådet (jfr UU 1985/86:14), numera sanimanslagits lill en. Vidare uppförs ministerrådets budget fortsättningsvis med etl preliminärt belopp i den ordinarie budgetpropositionen. Den slutliga kostnaden för Sveriges andel av budgeten kommer atl fastställas av regeringen.

Utskottet välkomnar della nya förfarande, vilket innebär en förenkling i förhållande lill tidigare ordning.

Enligt motion U304 ägnas den särpräglade och rika kulturen pä Nordkalotten inte tillräcklig uppmärksamhet av den Nordiska kulturfonden. Motionären föreslår därför inrättandet av en särskild fond för Nordkalotten med uppgift atl stimulera och vidareutveckla kiiltursamarbelet där. Delta bör tas upp inom ramen för Nordiska ministerrådets arbete.

Utskottet konstaterar alt frågor rörande Nordkalotten på olika sätt särskilt uppmärksammats i det nordiska samarbetet under senare år. Vid Nordiska rådets 32:a session i Stockholm 1984 antogs sålunda en rekommendation till

ministerrådet om att förstärka och vidareutveckla Nordkalottsamarbetet, UU 1985/86:16 Den nordiska handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning som antogs vid Nordiska rådets session i Reykjavik året därpå upptar bl, a, det regionalpolitiska samarbetet på Nordkalotten, Den särskilda Nordkalottkommittén, som inrättades redan år 1971, har till uppgift alt verka för ett fördjupat samarbete på Nordkalotten inom det regionalpolitiska och arbeis-marknadspolitiska området samt för andra samarbetsprojekt av betydelse för sysselsättningen och samhällsutvecklingen på Nordkalotten,

Beträffande kulturfrågorna har under flera år elt utställningssamarbete genomförts på Nordkalotten med anslag från ministerrådet. Denna verksamhet har numera permanentats och förts in under ministerrådels kulturbudget. Över denna budget finansieras också en särskild kultursekreterare för Nordkalotten och det s, k. Nordisk Samisk Institutl i Kautokeino i Norge, Det senare har bl, a, till uppgift att förbättra den samiska befolkningens situation socialt, kulturellt och ekonomiskt.

På den Nordiska kulturfonden ankommer att stödja och stimulera det kulturella samarbetet i Norden, Inom fondens ram finns möjlighet alt ta upp frågor och projekt direkt relaterade till kullurlivet på Nordkalotten, Detta sker också i ökande utsträckning. Under senare år har sålunda omkring 10 % av fondens totala medel anslagits lill olika kulturella insatser på Nordkalotten,

Det mångskiftande och rika kullurlivet på Nordkalotten bör enligt utskottets mening också fortsättningsvis i hög grad uppmärksammas, stimuleras och stärkas. Detta bör emellertid, liksom hittills, kunna ske över ministerrådets kulturbudget och inom den redan existerande kulturfonden.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion U304,

I motion U307 behandlas frågan om Centralinsiitutet för Nordisk Asienforskning och dess framtid. Motionären anser bl, a, att den utvärderingsrapport om institutets verksamhet som för en tid sedan behandlades av Nordiska forskningspoliliska rådet och i mars 1986 skall diskuteras av Nordiska ministerrådet inte betetts tillräckligt grundligt. De vetenskapliga institutionerna i de nordiska länderna har t, ex, inte fåll tillfälle all yttra sig över rapporten, I forskningspoliliska rådets yttrande nämns, påpekar motionären, nedläggning av institutet som ett alternativ. Motionären hemställer därför dels att rapporten blir föremål för en grundlig remissgenomgång innan Nordiska rådet lar slutlig ställning, dels alt grundförutsättningen för detta ställningslagande skall vara atl institutet skall finnas kvar.

Enligt vad utskottet erfar har Nordiska ministerrådet vid preliminär behandling av frågan för sin del redan avvisat förslaget om nedläggning av ifrågavarande institut, I stället har vissa organisatoriska och andra förändringar diskuterats. Innan beslut fattas om sådana åtgärder kommer, erfar utskottet vidare, ärendet att öJi föremål för ett remissförfarande. Den närmare omfattningen och inriktningen härav lorde komma alt behandlas vid ministerrådets nästa möte i Köpenhamn i mars.

Med hänvisning till det anförda avstyrks molion U307,

Utskottet hemställer

1, att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 160 000 000 kr,.

2, all riksdagen avslår molion 1985/86:U304 angående inrättande av yy 1985/86:16 en kulturfond för Nordkalotten,

3, all riksdagen avslår molion 1985/86:U307 angående Centralinstitutet för Nordisk Asienforskning,

7, Europarådet m, fl, anslag (B 3-B 5, B 8)

Ulskollel tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 3, B 4, B 5 och B 8 och hemställer

1, att riksdagen lill Europarådet för budgetåret 1986/87 anvisar elt
förslagsanslag av 14 200 000 kr,,

2, atl riksdagen lill Organisationen för ekonomiskt samarbete och ,
utveckling (OECD) för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag

av 17 000 000 kr,,

3, all riksdagen lill Europeiska frihandelssammanslianingcn (EFTA) för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 12 200 000 kr,,

4, alt riksdagen lill Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 900 000 kr,

D. Information om Sverige i utlandet

8. Svenska institutet m. fl. anslag (D 1 - D 3)

Propositionen (s, 103-108)

En av Svenska institutets huvuduppgifter är alt främja undervisningen i svenska som främmande språk i utlandet. En arbetsgrupp inom utrikes- och utbildningsdepartementen har sett över formerna för stödet till svenskundervisning i utlandet. Arbetsgruppen fann att man borde pröva om institutets produktion och förmedling av liiromedel i ökad utsträckning skulle kunna bedrivas på kommersiell basis, t, ex. i samarbete med Riksföreningen för Sverigekontakl, Skolöverstyrelsen borde vidare ta elt större ansvar för utlandsskolornas läromedelsförsörjning. Regeringen delar dessa synpunkter. Regeringen anser vidare i likhet med arbetsgruppen att stödet till de lektorat institutet förmedlar bör göras till föremål för vissa prioriteringar. Härigenom bör det vara möjligt atl förbättra de ekonomiska villkoren för en högpriorilerad grupp av tjänster för att åstadkomma önskvärd rekrytering, I övriga fall bör institutet kunna begränsa sin medverkan till själva förmedlingen av nya lektorer.

För stödet till institutets kurs- och konferensverksamhet för svensklärare i utlandet överförs frän anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet elt belopp av 100 000 kr.

Motion

I motion 1985/86:U305 av Ingrid Sundberg m, fl, (m, s, fp, c) hemställs

1, att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1986/87 anvisar elt reservationsanslag av 42 521 000 kr,.

2. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret UU 1985/86:16 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 12 470 000 kr.

Utskottet

I motionen framhålls och exemplifieras det stora intresset utomlands för svenska språket, litteraturen och kulturen. Motionärerna understryker härvid den viktiga insats som görs av de svenska lektorerna, vilka ofta fungerar som ett slags kullurambassadörer för värt land. Den ekonomiska situation i vilken dessa lärare många gånger befinner sig beskrivs som prekär. Motionärerna erinrar om den rapport som lämnades hösten 1985 av en interdepartemental arbetsgrupp och som bedömde en ökning av de ekonomiska resurserna för Svenska institutets svenskundervisning som väsentlig. Mot denna bakgrund anser motionärerna alt anslaget till svenskundervisning bör förstärkas med 400 000 kr, som skall tas frän anslaget D 3 för Övrig informationsverksamhet.

För närvarande finns ett åttiotal svenska ullandslektorat fördelade på 25 länder i Europa, Nordamerika, Sydostasien och Australien, Undervisning i svenska förekommer vid totalt ca 230 universitetsinstitutioner, där det sammanlagda antalet svenskstuderande beräknas uppgå till ca 30 000, Därutöver bedrivs svenskundervisning av drygt 300 vuxenutbildningsorgani-salioner i 23 länder.

Syftet med del svenska statliga stödet lill denna verksamhet är givetvis i första hand att bidra till och höja standarden pä ämnesundervisningen. Samtidigt är det viktigt atl beakta och ta vara på sidoeffekterna, såsom möjligheterna lill allmän informationsspridning och del intresse som själva undervisningen i svenska skapar för Sverige och svenska förhållanden. Språket utgör en effektiv kulturförmedlare, och kultursamarbetet kan ofta utgöra grund för internationellt samarbete på andra områden.

De svenska lektorerna gör stora insatser under många gånger knappa ekonomiska villkor. Utskottet anser det angeläget att lektorernas situation förbättras och emotser de åtgärder frän regeringens sida som den ovannämnda arbetsgruppens rapport må föranleda härvidlag. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottet är däremot inte nu berett att, som motionärerna föreslår, förorda en ökning i förhållande till regeringens förslag av anslaget D 1 och en motsvarande minskning av anslaget D 3, Över anslaget D 3 finansieras utlandsmyndigheternas hela verksamhet inom allmän Sverigeinformation och kulturutbyte, ofta med ganska små summor för varje myndighet. Vidare finansieras bl, a, IVA:s forskarutbytesverksamhel, utländska pressbesök och information om svensk utrikespolifik över detta anslag.

Regeringen bör i stället denna gång bedöma huruvida det är möjligt all genom omfördelningar inom anslaget D 1 uppnå syftet att förbättra lektorernas villkor.

Motion 1985/86:U305 avstyrks därmed.

Utskottet hemställer UU 1985/86:16

1, att riksdagen med avslag på motion 1985/86:U305 yrkande 1 och
med bifall till proposition 1985/86:100 i denna del till Svenska institutet
för budgetåret 1986/87 anvisar etl reservationsanslag av 42 121 000
kr,,

2, att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 35 235 000 kr,,

3, att riksdagen med avslag på mofion 1985/86:U305 yrkande 2 och med bifall till proposition 1985/86:100 i denna del till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1986/87 anvisar ett reserva-fionsanslag av 12 870 000 kr,,

4, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om villkoren för de svenska utlandslektorerna,

E. Utrikeshandel och exportfrämj ande

9. Krigsmaterielinspektionen (E 4)

Utskottet tillstyrker propositionens förslag vid punkt E 4 och hemställer atl riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr,

10. Interamerikanska Utvecklingsbanken (E 5)
Propositionen (s, 134-136)

Riksdagens beslut (prop, 1982/:S3:100 bil, 5, NU 50, rskr. 375) att Sverige skulle delta i den sjätte kapital]5åfyllnaden i IDB grundade sig bl, a, på en bedömning av bankens ökade betydelse för låntagarländerna i Latinamerika mot bakgrund av deras försämrade möjligheter att på kapitalmarknaden låna medel till utvecklingsprojekt, I likhet med övriga utvecklingsbanker har IDB beslutat att under en övergångstid tillämpa mjukare utlåningsvillkor för att stimulera utlåningen till prioriterade utvecklingsprojekt i de av den ekonomiska krisen värst drabbade länderna inom regionen,

Sveriges bidrag till IDB skall också ställas i relation fill övriga svenska insatser i Latinamerika, Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och uppgår under budgetåret 1985/86 till 90 milj, kr. Tillsammans med anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika uppgår det totala bistånd för budgetåret 1985/86 som avser Latinamerika till 215 milj. kr. Statsrådet Hjelm-Wallén föreslår att biståndet till Nicaragua höjs till 125 milj, kr, och det humanitära biståndet i Latinamerika till 150 milj, kr, för budgetåret 1986/87,

Sverige har regelmässigt motsatt sig lån från IDB till Chile, Guatemala och
El Salvador, Grunden härtill är att vi i dessa fall har bedömt att rådande
omständigheter inte gör det möjligt för resp, land att uppnå den nytta och
utvecklingseffekt som lånet enligt svensk uppfattning bör ge, Sverige har
vidare aktivt verkat för att en låneansökan avseende en jordbrukskredit på 58 i q

miljoner dollar till privata småjordbrukare i Nicaragua, som ännu inte UU 1985/86:16 beviljats, tas upp till behandling i styrelsen.

Inom utrikesdepartementet kartläggs för närvarande vilka möjligheter som finns till ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika utöver IDB för att aktivt stödja latinamerikanska integrationssträvanden som främjar ekonomiskt oberoende.

Motion

I motion 1985/86:U240 av Lars Werner m, fl, (vpk) yrkande 7 hemställs att riksdagen beslutar avslå förslaget om bidrag till IDB på 25 000 000 kr.

Utskottet

I motion U240 beskrivs den interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) som en tvivelaktig förmedlare av svenska bislåndsmedel, Sveriges medlemskap har kritiserats ända sedan inträdet 1977, framhåller motionärerna, som hoppas att de kontakter som från utrikesdepartementets sida tagits med vissa latinamerikanska finansieringsinstitut och samarbetsorgan skall leda till att Sverige överflyttar sitt engagemang till sådana organ. Inga medel för Sveriges deltagande i IDB bör anvisas för budgetåret 1986/87,

Utskottet har under de senaste tvä riksmötena behandlat mofioner av liknande innehåll. Utskottet har därvid avstyrkt motionerna, bl, a, med hänvisning till att Sverige bundit sig vid fortsatta utbetalningar till IDB och till att medlemskapet i IDB också innebär möjligheter att påverka bankens utlåning i önskvärd riktning.

Utskottet anser att Sverige även fortsättningsvis bör söka inrikta IDB:s verksamhet på länder och projekt där de tillskjutna medlen kan bedömas få bäst utvecklingseffekt. Utskottet vill också erinra om att IDB är endast en av flera kanaler för samarbete mellan Sverige och de lafinamerikanska länderna. Det direkta utvecklingsbiståndet till enskilda länder och organisationer i Latinamerika är som framgår av propositionen numera betydande. Som framgår av både propositionen och motionen sker för närvarande inom utrikesdepartementet en kartläggning beträffande möjligheterna till ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika - utöver IDB,

Yrkande 7 i motion U240 avstyrks mot bakgrund av vad som ovan anförts.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:U240 yrkande 7 och res, 2 (vpk) med bifall till proposition 1985/86:100 i denna del till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

11. Importkontoret för u-landsprodukter (E 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 6 och hemställer

att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budget
året 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr, jj

F. Diverse UU 1985/86:16

12. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m. m. (F 1) och Resekostnader för inom Förenta nationerna
utsedda svenska stipendiav.er (F 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 1 och F 2 och hemställer

1. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
3 600 000 kr,,

2, att riksdagen till Resekostnader för inom Förenta nationerna
utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1986/87 anvisar ett reserva
tionsanslag av 75 000 kr,

13. Information om mellanfolkligt samarbete,
nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor (F 3)

Propositionen (s,140-143)

Utrikesdepartementet ger bidrag, efter ansökan, lill enskilda svenska organisationer som ägnar sig åt information och opinionsbildande verksamhet inom området mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor. Större delen av anslaget avser organisationsstöd. Därutöver ställs medel till förfogande för bidrag till särskilda projekt som syftar till att informera om nedrustning och fredsfrågor.

	Anslag 1985/86	Anslagsframställning		Föredraganden
Utrikespolitiska institutet	3 92t) 000	-1-	343 000	-1-	275 000
Europainstitutet	113 000	-1-	17 000	-1-	4 000
Svenska FN-förbundet	1 830 000	-1-	170 000	+	55 000
Stiftelsen Svenska
UNICEF-kommittén	394 000	-1-	16 000	+	12 000
Svenska sektionen av
Internationella kvinno-
förbundet för fred och
frihet	61 000	+	139 000	■i-	2 000
Svenska freds- och
skiljedomsföreningen	130 000	+	345 000	4-	4 000
Utrikespolitiska före-
ningarnas FN-förbund	55 000	-t-	194 000	-1-	2 000
Kristna fredsrörelsen	70 000	-t-	110 000	+	2 000
Kvinnor för fred	45 000	-t-	246 000	+	2 000
Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning	82 000	-1-	340 000	-1-	3 000
Sveriges Fredsräd	40 000	-t-	70 000	-1-	2 000
Arbetarrörelsens Fredsforum	130 000	+	120 000	-\-	4 000
Svenska läkare mot
kärnvapen	-	+	150 000	-1-	42 000
Information om freds-
och nedrustningsslrävanden	1 600 000			-H	48 000
Summa	8 470 000	4-2 260 000		-1-	457 000

lotteri hösten 1985 vars nettoöverskott skall användas lill projektbidrag för yy 1985/86:16 information kring freds- och nedrustningsfrågor. Lotteriet gav hösten 1984 ell nettoöverskott på knappt 20 milj, kr. Överskottet för är 1985 beräknas dock bli lägre.

Riksdagen har framhållit (UU 1984/85:8, rskr, 1984/85:168) att det kan finnas anledning för regeringen att något närmare se över principerna för bidragsfördelningen. Riksdagen har också framhållit alt det kan finnas anledning atl invänta erfarenheterna av fördelningen av överskottet frän fredslotteriet. Då två fördelningsomgångar har genomförts under år 1985 bör det nu finnas underlag för en översyn av de kriterier som bör gälla vid fördelningen av projektbidragen, Regeringen avser därför att inom departementet låta göra en översyn av dessa principer.

Motioner

I mofion 1985/86:U301 av Gunnar Björk i Gävle m, fl, (c) hemställs

1, att riksdagen beslutar atl hos regeringen begära att den återkommer till riksdagen med förslag om bidragssystem för fredsorganisationer,

2, att riksdagen beslutar att anslaget F 3, Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor fördelas i enlighet med vad som har föreslagits i motionen,

I mofion 1985/86:U309 av Ulla Orring m,fl, (fp) hemställs

alt riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om ytterligare 1 milj, kr, till fredsorganisationer, som är medlemmar av Sveriges Fredsråd,

I motion 1985/86:U310 av Evert Svensson och Berndt Ekholm (s) hemställs

1, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förverkligande av målsättningen att anslaget lill folkrörelsernas information om fred och nedrustning inom överblickbar tid . bör räknas upp lill ett belopp motsvarande en promille av försvarskostnaderna,

2, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fortsatta fredslotterier,

I motion 1985/86:U403 av Lars Werner m, fl, (vpk) yrkande 3 hemställs

3, att riksdagen rekommenderar regeringen att höja anslagen fill fredsor-
ganisalionerna i Sverige,

Utskottet

Liksom tidigare år berörs ifrågavarande anslag av etl antal motioner vilka behandlar dels principerna för anslagets användning, dels anslagets storlek och fördelningen på olika delposter,

I proposifionen föreslås att större delen av anslaget används som stöd för vissa organisationers reguljära verksamhet (organisationsstöd). Till dessa organisationer hör bl, a, utrikespolitiska institutet. Svenska FN-förbundet,

Svenska UNICEF-kommittén och ett antal fredsorganisationer. Enda nytill- UU 1985/86:16 komna organisation för nästa budgetår är Läkare mot kärnvapen.

Den mindre delen av anslaget avses användas för projektbidrag. Sådant kan efter särskild ansökan lämnas till folkrörelser och andra ideella organisationer för genomförande av specifika informationsprojekt på nedrustningsområdet. Denna anslagspost föreslås nästa budgetär uppgå till 1 648 000 kr, vilket innebär en ökning med 48 000 kr.

Utöver dessa över statsbudgeten anvisade medel har regeringen beslutat att överskottet från de s, k, fredslotterierna 1984 och 1985 skall användas för fredsarbete som bedrivs av fredsrörelser och andra ideella organisationer och vars syfte är upplysning, fostran, utbildning och utvecklingsarbete avseende freds- och nedrustningssträvanden,

I samtliga fyra motioner föreslås ökat organisationsstöd.

Motion U403 uttalar sig härvid för en allmän höjning av anslagen utan all ange något bestämt belopp, medan motion U309 yrkar ytterligare 1 milj, kr, att fördelas till de organisationer som tillhör Sveriges Fredsräd, detta med hänsyn till dessa frivilliga fredsorganisationers dokumenterat stora betydelse och deras vikliga uppgifter under FN:s fredsår 1986,

I motion U301 förordas ett generellt organisationsstöd. Ett sådant skulle på ett avgörande sätt förbättra fredsorganisationernas möjligheter alt arbeta och att ytterligare utvecklas utan atl deras fria och oberoende ställning skulle kunna ifrågasättas. Detta framstår som än mer angeläget, skriver motionärerna, eftersom regeringen favoriserar vissa fredsorganisationer framför andra, I motionen föresläs att de samlade medlen används till elt organisa-tionsslöd, Molionärerna önskar atl regeringen återkommer med förslag om bidragssystem till fredsorganisationerna och vidare att Centerns fredsråd skall beviljas 100 000 kr, ur anslaget F 3,

I motion U310 anförs bl, a, att anslaget till folkrörelsernas information om fred och nedrustning inom överblickbar tid bör räknas upp till en promille av försvarskostnaderna. Motionärerna framhåller samtidigt att del främst är organisationsbidraget som härvid bör ökas till en rimlig nivå.

Intresset för nedrustningsfrågor och fredsinformation har ökat mycket kraftigt under senare år. Av de många institutioner och organisationer som är verksamma inom detta område är det, som framgår av budgetpropositionen, endast ett fåtal som erhåller organisationsbidrag från anslaget F 3, Regeringen har ansett att tillgängliga medel bör koncentreras på de centrala organisationer som redan erhåller sådana, Sveriges Fredsräd hör till de organisationer som föreslås fä etl reguljärt bidrag. Detsamma gäller flertalet av de organisationer som tillhör Sveriges Fredsråd, Övriga är hänvisade till att söka bidrag för särskilda projekt ur anslagsposten för nedrustningsinformation.

Utskottet anser att den beloppsfördelning avseende organisationsbidrag
som regeringen i är föreslär må synas rimlig med hänsyn till tillgängligt
anslagsutrymme. Som tidigare framhållits (UU 1984/85:168) kan det emel
lertid finnas anledning för regeringen att närmare se över principerna för
bidragsfördelningen. Enligt vad utskottet erfar förbereds nu en sådan
översyn inom utrikesdepartementet, I detta arbete bör enligt utskoltels
uppfattning särskild tyngd läggas vid överväganden om organisationsbidra-

gen, bl, a, mot bakgrund av behovet hos fredsorganisationerna av sådanl UU 1985/86:16 slöd.

Vad gäller projektbidragen konstaterar utskottet att anslagsposten för Informations- och nedrustningsslrävanden i propositionen föresläs höjd med endast 48 000 kr, till 1 648 000 kr. Under de närmast föregående två budgetåren var ökningstakten 300 000 kr. Med hänsyn bl, a, till det stora antalet ansökningar anser ulskotlet del motiverat att denna anslagspost höjs med samma belopp som föregående år, dvs, 300 000 kr. Utskottet föreslår därför atl frän anslaget A,10 Utredningar m, m, 252 000 kr, av de medel som slår till utrikesministerns förfogande för utrednings- och seminarieverksamhet på det utrikespolitiska området överförs till anslaget F 3 Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor.

Med hänvisning till del anförda avstyrks motion U309 och yrkande 2 i motion U30I, Yrkande 3 i molion U403 får anses besvarat.

Motion U301 tar som nämnts också upp frågan om generellt stöd till fredsorganisalioner.

Det är självfallet svårt att utarbeta generella regler för fördelning av bidrag mellan organisationer av olika storlek och inriktning. Del är också svårt all åstadkomma en lämplig avvägning mellan önskemålet om planeringstrygghel, som slående bidrag kan ge, och den flexibilitet som projektrelaterade bidrag medför. Också denna fråga bör emellertid kunna omfattas av den nyssnämnda översyn som förbereds inom utrikesdepartementet.

Yrkande 1 i motion U301 får därmed anses besvarat,

1 molion LI310 hemställs i yrkande 1 alt anslaget till folkrörelserna inom överblickbar lid bör räknas upp lill en promille av försvarskostnaderna.

Enligt utskottets mening finns det självfallet anledning att räkna med atl det också fortsättningsvis kommer atl finnas behov av stöd över statsbudgeten för informalionsändamål av dei la slag. Utskottet är emellertid inte berett atl nu förorda någon bestämd ökningslakt eller ta ställning till anslagsbehov som i tiden ligger efter det kommande budgetåret. Yrkande 1 i motion U310 avstyrks därmed,

Molionärerna anser del också angelägel att nya fredslotlerier kommer till slånd i första hand 1986,

Utskottet konstaterar atl fredslotterierna innebär välkomna resurstillskott för många organisationer i Sverige som har anledning att i sin verksamhet informera om fred och nedrustning. Lotteriet hösten 1984 gav ell nettoöverskott på 20 milj, kr. Överskottet 1985 blev lägre, 12,5 milj, kr. Enligt vad ulskoitel erfar har regeringen beslutat atl även i år låta genomföra elt lotteri vars nettoöverskott skall användas fill samma ändamål som de två föregående. Med hänvisning till det anförda får motion U310 yrkande 2 anses besvarat.

Utskottet hemställer

1, atl riksdagen, med ändring av budgetpropositionens förslag, till     res. 3 (m)
Information om mellanfolkligt sattiarbele, nedrustningsslrävanden och     s, y, (vpk)
andra utrikespolitiska frågor för budgetåret   1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 9 179 i)00 kr,,                                                                    ..

2, att riksdagen avslår molion 1985/86:U309, molion 1985/86:U301 JU 1985/86:16 yrkande 2 samt motion 1985/86:U310 yrkande 1,

3, att riksdagen förklarar motion 1985/86:U301 yrkande 1, motion 1985/86:U310 yrkande 2 samt motion 1985/86:U403 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

14, Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) (F 4)

Propositionen (s, 143-144)

SlPRl begär för budgetåret 1986/87ett anslag av 18 671 000 kr,, vilket skulle innebära en ökning i förhällande till innevarande budgetår med drygt 4 milj, kr. Det begärda beloppet avser- förutom pris- och löneomrnkning -medel för bl, a, personalförslärkningar, initialkostnader för en ny tidskrift samt fortsalt datorisering. De begärda personalförstärkningarna avser en forskare, en sekreterare/korreklurläsare samt en assistent. SIPRI begär vidare alt befattningen som redaktionschef omvandlas till en statligt reglerad tjänst.

För budgetåret 1986/87 förutser SIPRI intäkter pä ca 940 000 kr. av försäljning av publikationer, uppdragsverksamhet m,m.

För budgetåret 1986/87 beräknar regeringen med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag om 2 %, en pris- och löneomräkning om totalt 491 000 kr. Regeringen är för närvarande inte beredd all förorda nägra personalförstärkningar eller andra utökningar av verksamheten. 1 anslagsframställningen redovisar SIPRI vilka åtgärder som vidtagits för atl förstärka institutets administrativa kapacitet. Bl, a, har sektionscheferna getts ett direkt ansvar för enheternas budgetkontroll och arbetsplanering. Det finns anledning utgå frän alt SlPRl även i fortsättningen kommer att fästa avseende vid atl ytterligare förbättra de administrativa reglerna och rutinerna.

Motion

I motion 1985/86:U308 av Lars Werner m. fl, (vpk) hemställs att regeringen beslutar att i budgetpropositionen 1986, bilaga 5, F 4 Bidrag till SlPRl anslå 3 680 000 kr, utöver vad regeringen har föreslagit.

Utskottet

I motion U308 föreslås atl anslaget höjs utöver regeringens förslag lill del i SIPRI:s anslagsframställning äskade beloppet.

1 propositionen föresläs att SlPRl skall erhålla medel för en oförändrad verksamhet, vilkel innebär ett beräknat påslag om totalt 491 00(1 kr, Ulskoitel är i rådande budgetläge inte berett att förorda ytterligare medel för personalförslärkningar eller andra utökningar av verksamheten.

Motion U308 avstyrks därför.

Utskottet hemställer UU 1985/86:16

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:U308 och med bifall till res. 4 (vpk) proposition 1985/86:100 i denna del lill Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SlPRl) för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 14 991 000 kr,

15. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll (F 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 5 och hemställer

att riksdagen till Vissa åtgärder för ruslningsbegränsrung och kontroll budgetåret 1986/87 anvisar etl förslagsanslag av 12 955 000 kr,

16. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet
(F6)

Propositionen (s, 147)

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska institutet (Ul) omfattar i dag sex forskartjänster. Genom ulbylesverksamliel har Ul under är 1985 tillförts 12 gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen. Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer och internationella lidskrifter, genom utgivning av böcker samt genom seminarier och konferenser.

Regeringen anser det angeläget atl institutets forskningsverksamhet klarare inriktas på för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten bör i första hand syfta till all utveckla en kvalificer;id kompetens inom ett fätal sakområden.

Regeringen beräknar en ökning av anslaget med 75 000 kr.

Motion

1 molion 1985/86:U302 av Gunnar Björk i Gävle m, fl, (c) hemställs

1, att riksdagen beslutar atl hos regeringen begära alt en översyn görs av den utrikespolitiska forskningens samordning samt den säkerhetspolitiska forskningens utformning,

2, att riksdagen beslutar att som sin inening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om förstärkning av forsknings- och informationsinsatser vid utrikespolitiska institutet.

Utskottet

I motion U302 föreslås att regeringen skall genomföra en översyn av den
utrikespolitiska forskningen med särskild betoning på säkerhetspolitiken.
Som elt motiv för förslaget anges att del är väsentligt för elt alliansfriii land
som Sverige atl ha god möjlighet all göra självständiga säkerhetspolitiska
analyser och bedömningar. Det eventuella behovet av ett centrum för
säkerhetspolitisk forskning bör klarläggas, 1°

Motionärerna tar vidare upp behovet av kvalificerad information om UU 1985/86:16 biständsfrågor och om förhållanden i tredje världen. Den information som SIDA ger berör endast programländer, skriver motionärerna, och del kan därtill diskuteras om del är rikligt att informationsutflödet kontrolleras av samma organ som sköter de bilaterala biståndsinsatserna. Del föreslås all utrikespolitiska intstitutels centrala roll som saklig informatör i utrikespolitiska frågor byggs ut till att omfatta en kontinuerlig bevakning av länderna i tredje världen. En förstärkning i detta syfte av institutets informations- och forskningsresurser bör åstadkommas i samarbete med SIDA och SAREC, anser motionärerna.

Den säkerhetspolitiska forskningen i Sverige bedrivs pä en rad olika institutioner. Försvarets forskningsanstalt (FOA), utrikespolitiska institutet, universitetsinstitutionerna (tvä professurer i freds- och konfliktforskning har nyligen inrättats i Göteborg och Uppsala), SlPRl samt Folk och försvar är några organ som har olika ställning och uppgifter på delta fåll. Inom utrikesdepartemenlel har en av de politiska enheterna i uppdrag atl bl, a, följa utvecklingen pä området. Säkerhetspolitiska bedömningar görs självfallet också inom försvarsdepartementet och försvarsstaben. Frågan om ett fristående institut har för övrigt belysts av försvarsulskoltel i betänkandet FöU 1980/81:2,

Som framhölls redan i belänkandet UU 1984/85:16 vill utskottet inte utesluta att det kan finnas anledning för berörda departement att något närmare överväga vad som skulle kunna göras för atl åstadkomma bättre överblick över den utrikes- och säkerhetspolitiska forskningen och utredningsverksamheten i Sverige, Sådana överväganden skulle kunna ligga lill grund för en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder. Utskottet anser del inle påkallat atl riksdagen därutöver nu gör någol uttalande i frågan och fär med del anförda anse yrkande 1 i inotion U302 besvarat.

Motionen innehåller också förslag om förstärkning av utrikespolitiska inslilulels resurser för information och forskning om förhållandena i tredje världen.

Det anförs i propositionen att utrikespolitiska institutels forskningsverksamhet i första hand bör syfta till atl utveckla en kvalificerad kompetens inom ell fätal sakområden av relevans för Sveriges utrikes-, säkerhels- och nedrustningspolitik,

Ulskollel delar denna bedömning.

Utrikespolitiska institutets informationsverksamhet - dess skriftserie och seminarier - uppmärksammar också situationen i u-länderna, särskilt då dessa spelar en roll i ett bredare internationellt skeende. Huvuduppgiften för institutet är emellertid inle alt informera om enskilda länder ulan om internationella relationer och problemområden.

En fortlöpande informations- och utredningsverksamhet om u-länderna bedrivs, förutom av SIDA, också av specialiserade institutioner som Nordiska afrikainstiiulel och Lalinamerikainslilulel.

Om även utrikespolitiska institutet skulle ges i uppdrag att ägna sig åt mer systematisk forsknings- och informationsverksamhet om u-länderna skulle detta kräva all ytterligare resurser tillfördes institutet, något som utskottet, mot ovan angivna bakgrund, inle är berett att förorda.

Yrkande 2 i molion U302 avstyrks därför.

Utskottet hemställer UU 1985/86:16

1, att riksdagen till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för budgetåret 1986/87 anvisar etl reservationsanslag av 1 960 000 kr,,

2, atl riksdagen förklarar motion 1985/86:U302 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört,

3, atl riksdagen avslår molion 1985/86:U302 yrkande 2,

17, Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader (F 7)

Ulskotlet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 7 och hemställer

att riksdagen lill Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar ell förslagsanslag av 26 000 000 kr,

18, Stockholmskonferensen: Investeringskostnader (F 8)

Utskottet lillslyrker regeringens förslag vid punkt F 8 och hemställer

atl riksdagen lill Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för budgetåret 1986/87 anvisar etl reservationsanslag av 1 000 kr,

19, Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna
(F9)

Propositionen (s, 149-150)

Riksdagen godkände år 1976 (prop, 1975:86, NU 29, rskr. 172) ell samarbetsavtal mellan Sverige och den Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) inom området för styrd lermonukleär fusion och plasmafysik. Genom avtalet anslöts den svenska forskningen inom området fusionsenergi till det gemensamma europeiska forskningsprogram som bedrivs av Euratom, Även Schweiz deltar i della samarbete,

Sveriges deltagande i fusionssamarbetet med EG har ingående prövats. Slutsatsen av denna prövning är all det är av största vikt för Sverige att delta i det europeiska forskningssamarbetet ocksä i fortsättningen. Våra relationer på olika områden med EG är redan väl etablerade, och EG inbjuder oss all delta i olika rådgivande organ och till samarbetet inom t. ex fusionsforskningen. Det nya ramavtalet med EG på forsknings-och utvecklingsområdet är etl ytterligare steg mot vidgade kontakter, som kan få positiva återverkningar på den tekniska utvecklingen i vårt land och betydelse för svensk industri.

Sverige bidrar enligl samarbetsavtalel till Euralom-programmel med elt belopp som förhåller sig till Euratoms kostnad för fusionsprogrammet som Sveriges BNP lill summan av EG:s, Sveriges och Schweiz BNP under året närmast före föregående år.

För budgetåret 1985/86 finns 42 milj. kr, anvisat för forskningssamarbete med EG under anslaget F 9, Enligt de beräkningar som EFN har gjort kommer budgetåret 1986/87 ca 41 milj, kr, all behöva anvisas för den

allmänna, avtalsbundna delen av forskningssamarbetet samt 1 milj, kr. för 20

den direkta avgiften lill JET.

Motion UU 1985/86:16

I motion 1985/86:U303 av Gunnar Björk i Gävle m, fl, (c) hemställs alt riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om medel lill Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna för budgetåret 1986/87,

Utskottet

I motion U303 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om medel till fusionssamarbete med de europeiska gemenskaperna. Motionärerna ifrågasätter bl, a, rimligheten av atl delta i etl sådant forskningssamarbete eftersom kärnkraften endast övergångsvis skall utnyttjas för energiförsörjning i Sverige, Dessutom, heter det i motionen, torde användning av fusionsreaktorer för kommersiell drift ligga mycket långt fram i tiden, om del överhuvud taget går att lösa de tekniska problemen kring fusionskraften. Centraliseringen och sårbarheten skulle vidare bli mycket slor, Sverige bör därför snarast avveckla sitt internationella samarbete på della område och medlen i stället användas för satsningar på bioenergi m, m.

Som framgår av propositionen har Sveriges deltagande i fusionssamarbetet med EG ingående prövats. På grundval av slutsatserna i den särskilda utredning (Ds UD 1984:5) som gjorts har regeringen föreslagit alt Sverige borde kvarstå i det nuvarande samarbetet.

Utskottet som under förra riksmötet avstyrkte en molion med liknande innehåll är av den uppfattningen atl del är värdefullt för Sverige all ha möjlighet att delta i det europeiska fusionssamarbetet. Det är också av stor betydelse för våra allmänna relationer med EG atl Sverige uppfattas som en seriös och tillförlitlig partner för långsiktigt samarbete i forskningsfrågor.

Med stöd av det anförda avstyrker utskottet motion U303,

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1985/86:U303 bifaller proposi- res, 5 (c, vpk) tion 1985/86:100 i denna del och till Forskningssamarbete méd europeiska gemenskaperna anvisar ett förslagsanslag om 42 000 000 kr,

Stockholm den 27 februari 1986

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Cari Bildt (m), Axel Andersson (s), Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s), Sten Sture Paterson (m), Nils T, Svensson (s), Gunnel Jonäng (c), Bertil Måbrink (vpk), Maj Britt Theorin (s), Gerd Engman (s), Anita Bråkenhielm (m), Maria Leissner (fp), Anders Dahlgren (c) och Hädar Cars (fp).

Reservationer uu 1985/86:16

1. Anslaget till utredningar m. m,

Carl Bildt, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 5 som börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "budgetåret 1986/87" bort ha följande lydelse:

Anslaget ger utrikesdepartementets ledning en viss frihet all hålla en ekonomisk beredskap för oförutsedda utredningsbehov, forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse, för nedruslningsdele-gationen m, m, Enligl proposiiionen visar erfarenheten alt det finns behov av att hålla en god beredskap och reservera visst medelsulrymme för utredningar/kommittéer som kan komma att beslutas med kort varsel. Utskottet anser sig inte ha underlag för atl nu göra en annan bedömning än regeringen för hur dessa medel skall disponeras. Utskottet biträder regeringens förslag alt riksdagen till utredningar m,m, under budgetåret 1986/87 anvisar elt reservationsanslag av 5 235 000 kr,

dels att utskottets hemställan under punkt 3 bort ha följande lydelse: Utskottet hemställer

att riksdagen till Utredningar m. m. för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 5 235 000 kr.

2. Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 11 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "utöver IDB" bort ha följande lydelse:

Sverige har små möjligheter atl påverka hur de medel som ställs till IDB:s förfogande används. Vårt land har ingen egen representant i denna organisation och vårt bidrag väger lätt vid omröstningar i IDB, Alt Sverige, som det uttrycks i budgetpropositionen "regelmässigt motsatt sig län frän IDB" till vissa länder innebär ju inte att dessa lån stoppats. Och hela IDB:s historia visar att banken använts som ett medel för att främja USA:s politik i Latinamerika med allt vad det innebär.

Det direkta utvecklingsbiståndet till enskilda länder och organisationer i Latinamerika är, som framgår av propositionen, numera betydande. Som framgår av både propositionen och motionen sker för närvarande inom utrikesdepartementet en kartläggning beträffande möjligheterna till ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika, Det är bättre att de medel som nu kanaliseras till IDB används till att förstärka och utvidga en sädan verksamhet.

Utskottet tillstyrker därmed det förslag som framförs i yrkande 7 i motion U240,

dels alt utskottets hemställan under punkt 10 bort ha följande lydelse:

atl riksdagen med bifall lill motion 1985/86:U240 yrkande 7 avslår budgetpropositionens förslag om medelsanvisning till IDB för budgetåret 1986/87,

3. Anslaget för information om mellanfolkligt samarbete UU 1985/86:16

m, m,

Carl Bildt, Sten Sture Paterson och Anita Bråkenhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 16 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "anses besvarat," bort ha följande lydelse:

Antalet ansökningar om bidrag till projekt som kan komma i fråga för anslag från denna post är stort. Med hänsyn till atl även under kommande budgetär genom de s, k, fredslolterimedlen i förhållande till denna anslagspost myckel slora summor finns till förfogande för projekt av denna karaktär, finner utskottet dock förslaget i propositionen väl avvägt.

Med det anförda biträder utskottel sålunda regeringens förslag. Därmed avstyrks motion U309, motion U301 yrkande 2 och motion U403 yrkande 3,

dels alt utskottets hemställan under punkt 13 bort ha följande lydelse: Utskottet hemställer

1, alt riksdagen till Information om mellanfolkligt samarbete,
nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor för budget
året 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 8 927 000 kr,,

2, att riksdagen avslår motion 1985/86:U309, motion 1985/86:U301 yrkande 2, motion 1985/86:U310 yrkande 1,

3, att riksdagen avslår motion 1985/86:U403 yrkande 3 saml förklarar motion 1985/86:U301 yrkande 1 och molion 1985/86:U310 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört.

4. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s, 17 som börjar med "I proposiiionen" och slutar med "avstyrks därför," borl ha följande lydelse:

LUskoltet anser atl de krav på ökade anslag som framförts av SIPRI är väl motiverade inte minst mot bakgrund av nedruslningssträvandena och vikten av att skapa opinion i fredsfrågorna.

Utskottet tillstyrker därmed del förslag som framförs i motion U308,

dels atl utskottets hemställan under punkt 14 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag och med bifall lill medelsförslaget i motion 1985/86:U308 till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitui (SIPRI) för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av 18 671 000 kr,

5. Fusionsforskningssamarbete med EG

Gunnel Jonäng och Anders Dahlgren (båda c) och Bertil Måbrink (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s, 21 som börjar med "Utskottet som" och slutar med "motion U303" bort ha följande lydelse:

Kärnkraften som energikälla skall enligt riksdagens beslut successivt UU 1985/86:16 avvecklas med slut senast år 2010, Atl Sverige under dessa omständigheter deltar i fusionsforskning kan minska trovärdigheten i det på folkomröstningen 1980 grundade beslutet om avveckling. Del kan då fördröja den satsning på sparande och pä tillgängliga alternativa energikällor som avvecklingsbeslutet förutsätter. Det är heller inle bra för Sveriges allmänna trovärdighet, om vi deltar i samarbete kring projekt som är främmande för en stor del av det svenska folket.

Med stöd av del anförda tillstyrker utskottet motion U303 och avstyrker propositionen i denna del,

dels att utskottets hemställan under punkt 19 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:U303 avslår budgetpropositionens förslag om medelsanvisning till Forskningssamarbete med europeiska gemenskaperna.

Särskilt yttrande

Stödet till fredsorganisationerna

Bertil Måbrink (vpk) anför:

Principerna för fördelning av stödet till olika fredsorganisalioner är oklara och de bedömningar som ligger till grund för om en viss organisation skall få eller inte få bidrag redovisas inte på ell tillfredsställande säll. Så är I, ex, fallet med Svenska Fredskommittén, en av de äldsta fredsorganisationerna i Sverige, Den har funnits sedan 1950-talet och har ett omfattande organisa-lionsnäl och en livlig verksamhet över hela landet. Den har också från början varit medlem i Sveriges Fredsråd,

Det är tillfredsställande all det nu aviseras en översyn av principerna för bidragsfördelningen. Del bör leda lill en klar redovisning för de grunder som ligger bakom olika beslut i anslagsfördelningen till fredsorganisalioner.

gotab Stockholm 1986 10456 24