Riksdagens protokoll 1984/85:5

I Måndagen den 8 oktober

Kl. 17.00

1 § Kompletteringsval till utskott

AnL 1 TALMANNEN:

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som suppleant i försvars- och jordbruksutskotten under Holger Bergmans ledighet anmält hans ersättare Marita Bengtsson.

Talmannen förklarade vald fill

suppleant i försvarsutskottet Marita Bengtsson (s)

suppleant i jordbruksutskottet Marita Bengtsson (s)

2 § Upplästes följande inkomna skrivelser:

Till riksdagen

Undertecknad anhåller härmed om ledighet från uppdraget som ledamot av riksdagen under fiden den 18 oktober t. o. m. den 21 november 1984 för fullgörande av uppdrag som ledamot av svenska delegafionen fill FN:s fretfionionde generalförsamling. Stockholm den 3 oktober 1984 Björn Molin

Till riksdagen

Härmed anhåller jag om tjänstledighet från riksdagsuppdraget under tiden den 16 oktober 1984 t. o. m. den 17 november 1984 för fullgörande av FN-uppdrag.

Stockholm den 5 oktober 1984 Hans Nyhage

11 Kammaren biföll dessa framställningar.

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

Talmannen anmälde att Erling Bager (fp) och Ingrid Fägersten (m) skulle tjänstgöra som ersättare för Björn Molin resp. Hans Nyhage.

3 § Föredrogs och hänvisades
Proposition

1984/85:14 fill trafikutskottet

4 § Anmäldes och hänvisades genast till bostadsutskottet
Mofion

1984/85:1 av Lars Werner m.fl. med anledning av proposition 1984/85:12 om avveckling av hyressfoppet

1984/85:25 av Margit Gennser (m) till finansministern om effekterna av vinstdelningsskatten:

Motståndet mot löntagarfonder är oförändrat stort inom näringslivet och ute bland människorna. Fonderna har skapat ett konfrontationsklimaf, som infe kan försvinna förrän de avskaffats.

Fastän löntagarfonderna endast arbetat några månader, har en rad egendomliga förhållanden kommit i dagen. Förslaget fill löntagarfonder bereddes ju också i strid mot hävdvunnen sed i Sverige. Utskotts- och riksdagsarbetet forcerades fram på ett sätt som aldrig bör upprepas.

Uttaget av vinsfdelningsavgift bygger på helt oprövade metoder för resulfafberäkning i svenska företag. Vinstskattén skall tagas ut på en s. k. real vinst. Hur denna principiellt nya beräkningsmetod skulle komma aft verka i praktiken hade inte utretts. Näringslivets tunga remissinstanser hade visserligen påpekat felaktigheterna i uppfattningen atf inflationsfillägget på en skuld skulle motsvaras av en s. k. "verklig vinst". Effekterna av att beskatta en "vinst" framräknad på defta sätt skulle leda till atf låntagarna skulle bli tvungna atf låna ytterligare pengar för aff kunna betala skatten. Dessa synpunkter viftades endast bort av finansministern i propositionen 1983/ 84:50 Löntagarfonder.

Nio månader efter def att lag om vinstdelningsskatf frätt i kraft har de påpekanden som de tunga remissinstanserna gjorde blivit verklighet. Exempelvis måste företag som i år redovisar förluster och har dålig soliditet låna upp pengar för att betala vinstskatten. Denna skatt kommer nämligen att hårt träffa expansiva företag med ett ungt fastighefsinnehav och dålig soliditet just på det sätt som kritikerna av löntagarfonderna och vinstskaften förutspätt. Vinstskatten slår, tvärtemot alla uttalanden om motsatsen av

finansministern, brutalt mot främst nystartade företag. Att förhållandena blir helt absurda, när företag måste låna upp pengar för att betala skatt på en vinst som i praktiken är fiktiv och infe real säger sig självt.

Finansdepartementets beräkningar om att fonderna skulle få ca 2 miljarder kronor i år i löneavgifter och vinstdelning har visat sig vara en total felbedömning. Det verkliga beloppet torde bli 4 miljarder kronor vid beräkningar gjorda pä nytt utgångsmaterial från statistiska centralbyrån.

Företagens revisorer är de som först kommer i kontakt med de svårigheter som vinstskattén har ställt till med. Vid kontakt med revisionsbyråer har den samfällda uppfattningen varit att en rad företag drabbas av en skatt, som de över huvud taget inte förutsett och infe f. ö. heller hade kunnat beräkna storleken av i förväg. Inflationstalef blev ju betydligt högre än vad finansministern så auktoritativt deklarerat under det senaste året.

De psykologiska skadeverkningarna av aft samtidigt kräva att företagen skall arbeta med nominella och s.k. reala vinstbegrepp kommer att bli mycket stora, inte minst för nyföretagandet. När osäkerhet och särskilt då osäkerhet i regelsystem som styr företagens verksamhet ökar, minskar också villigheten att fa risker. Skadeverkningarna kommer naturligtvis först att med full kraft ge sig till känna när företagen i sift praktiska arbete kommit i kontakt med de icke-acceptabla verkningarna av vinstskattén. Som alltid drabbar socialdemokratisk politik de medelstora företagen hårdare än våra stora börsnoterade exportföretag. Kanske var verkningarna av vinstskatten avsedda. Har man socialistiska ambitioner är def ju lättare aft kontrollera ett fåtal företag än många mindre.

Jag ber därför att få ställa följande frågor till finansminister Feldt:

1. Var finansministern medveten om, när proposifion 1983/84:50 lades fram, aft vinstdelningsskatten hårt skulle drabba snabbt expanderande företag med ett ungt fastighefsinnehav och dålig soliditet, eller är detta eft icke önskat resultat av en slarvig lagstiftning?

2. Om de företag som nu hårt kommer att drabbas av vinstskatten i tid hade varnats för effekterna av skatten, hade de åtminstone fått ett något större handlingsutrymme för att komma ur en helt absurd ekonomisk situation. Om finansministern vid tidpunkten för avlämnandet av propositionen var medveten om vinstdelningsskattens effekter, varför deklararerade finansministern inte klart vilka verkningar den skulle få?

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

1984/85:26 av Lennart Brunander (c) till socialministern om ändrade rutiner vid utbetalning av pension i vissa fall:

Ett stort antal ansökningar om förtidspension/sjukbidrag som inkommer under senare delen av året blir, på grund av delegationsföredragningen, handlagda först påföljande år. Det förekommer dessutom att ett icke obetydligt antal ansökningar om änkepension, ålderspension och hustrutillägg som inkommer till försäkringskassan i slutet av ett år handläggs först året efter.

När beslutet sedan kommer utbetalas den aktuella pensionen retroaktivt.

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

För den enskilde pensionären kan defta dock få negativa skattekonsekvenser. Först och främst fär infe den skaffskyldige det avdrag för nedsatt skatfeförmåga som vederbörande har rätt till och får därmed högre skatt, och dessutom får man högre skaft genom det progressiva skatteuttaget.

Enligt riksskatteverkets föreskrifter 4.5 angående avdrag för nedsatt skatteförmåga för pensionärer framgår att i de fall folkpensionär under beskattningsåret erhållit ersättning som avser tidigare år bör detta särskilt beaktas vid avdragningsberäkningen. Man skall då från den taxerade inkomsten räkna bort def belopp som avser ersättning för fidigare år. Det framräknade lägre beloppet skall sedan ligga till grund för avdraget.

I prakfiken fungerar infe defta tillfredsställande. På den kontrolluppgift som folkpensionären får är det belopp som utbetalats under året upptaget, alltså även en eventuell retroakfiv utbetalning. Det framgår inte heller av kontrolluppgiften atf utbetalningen gäller längre fid än ett år, och därigenom görs infe pensionären uppmärksam på detta. Det är förmodligen mycket få av de folkpensionärer som fått retroaktiva utbetalningar av sin pension som känner till de regler som gäller, och många drabbas därför av de skattekonsekvenser som inledningsvis berörts. Infe heller taxeringsfunkfionärerna har några uppgifter som upplyser dem om att inkomsten egentligen är aff hänföra fill tvä eller flera år.

Jag vill mot bakgrund av ovanstående ställa följande frågor fill socialministern:

Är regeringen beredd atf vidta åtgärder för att handläggningen av pensionsärenden får sådana rufiner aft de problem jag här tagit upp inte uppkommer?

Om det inte är möjligt, är då ministern beredd aft se till att rutinerna blir sådana aft den enskilde pensionären får den information som krävs för att vederbörande skall kunna ta fill vara sin rätt gentemot skattemyndigheterna?

1984/85:27 av Tore Nilsson (m) till utrikesministern om användning av utvecklingsbistånd till sjukvård i Sverige:

Hällnäs sjukhem i Västerbotten - en gång byggt som sanatorium - skall enligt aktuella planer upphöra som vårdanläggning före år 1990. Sjukvårdshuvudmännens beslut därom är icke fattat, men i diskussionen kring sjukhemmets framfida användning har befolkningen i länet och infe minst i Vindelns kommun framfört många allvarliga invändningar mot tanken på atf en anläggning av så gediget slag och så lämplig just för sjuk- och hälsovård skall överges. Någon verksamhet som sedan kan förläggas dit och som ser meningsfull uf föreligger inte. Även personalen har en bestämd uppfattning aft sjukhemmet bör fortsätta i en verksamhet av liknande slag som bedrivits där.

Nyligen har en läkare vid Vindelns läkarstation framfört tanken att sjukhemmet är lämpligt för "en ny vårdform, nämligen eftervård och rehabilitering åt sjuka och skadade från krigs- och kafastrofdrabbade länder".

UNICEF:s generalsekreterare Bo Sfenson rapporterade i september i år Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

aff 40 000 spädbarn i u-länderna dör varje dag - en av de många förskräckande uppgifter om nöden i vår omvärld. Samtidigt är def känt aft SIDA stundom har svårt att finna meningsfyllda projekt, framkomliga vägar och rätta metoder för aft effekfivt använda de svenska bisfåndsmedlen. I många områden i u-länderna saknas sjukhus och personal för vård och rehabilitering av sjuka, barn och vuxna. Det borde vara en framkomlig väg atf till en del bereda u-hjälp aff speciella grupper av nödställda får vård i Sverige, finansierad genom pengar ur vårt bistånd.

Mot bakgrund av def anförda anhåller jag aft fä ställa följande fråga till utrikesministern:

Anser utrikesministern atf en del av vårt u-landsbistånd kan avsättas till vård inom Sverige vid inrättningar och anstalter som infe längre disponeras för sitt ursprungliga ändamål men där tillgäng på personal föreligger och hälsosam miljö kan erbjudas?

den 8 oktober

1984/85:28 av Lars Tobisson (m) fill finansministern om regeringens åtgärder för att minska budgetunderskottet:

Den växande statsupplåningen har under senare år gjort en marknadsanpassning av kreditpolifiken ofrånkomlig. Denna utveckling drabbades dock av ett kraftigt bakslag i somras. Räntan på prioriterade obligationer, som under våren legat mycket nära marknadsräntan, bestämdes då fill en 2-3 procentenheter lägre nivå. Dessutom skärptes pä flera sätt placeringsplikten för försäkringsbolag och AP-fonder.

Effekten av de vidtagna åtgärderna blir aft de nämnda instituten får en betydligt lägre avkastning på sina placeringar än om dessa hade fått göras fritt på marknaden till de räntor som där erbjuds. Detta går ut över försäkringssparare och pensionärer. För ATP-systemets del betyder det att pensionsavgiften behöver sättas högre, med en kostnadsökning för näringslivet som följd.

Försäkringsbolagen och AP-fonderna har kraftfullt protesterat mot försöken aff tvinga dem att göra dåliga placeringar. Def i början av juli utbjudna sfatsobligafionslånef till 11 % ränta har ännu knappast föranlett nägra teckningar. Emissionsverksamhefen har alltså redan utsatts för störningar. Sätts tvångsmedel in, blir resultatet en snedvridning av kapitalmarknaden.

Samfidigt kan konstateras, aff den stora mängden obligationer fortsätter atf driva fram en liberalisering. Sedan först likviditetskraven tagits bort för bankerna och därefter kraven på innehav försvunnit för försäkringsbolag och AP-fonder, börjar andrahandsmarknaden vakna till liv. Men detta innebär atf tvånget för försäkringsbolag och AP-fonder desto tydligare framstår som den extra beskattning av sparande det fakfiskt är. Svenska folket kommer att drabbas av högre pensionsavgifter och försäkringspremier än vad som annars skulle krävas.

6 Riksdagens protokoU 1984/85:1-6

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om frågor

Syftet med att vidga gapet mellan marknadsräntan och räntan på prioriterade obligationer och aft skärpa placeringsplikten är uppenbarligen att göra det billigare för staten atf låna pengar. Åtgärderna vidtogs samtidigt som diskontot höjdes med en procentenhet och straffräntan med två procentenheter, vilket normalt måste medföra en höjning av kostnaderna för statsuppläningen. Därmed framstod statsbudgetens uppgift.om att räntorna på statsskulden skulle stanna vid drygt 60 miljarder kronor som en ännu större underskattning än vad vi moderater framhållit vid riksmötets slut några veckor tidigare.

Aff regleringsvägen dölja budgetunderskottefs verkliga storlek och bostadspolitikens misslyckande kan emellerfid inte undgå aff störa kapitalmarknaden, vars smidiga funktionssätt blir allt angelägnare med hänsyn till statens stora lånebehov. Def enda rimliga sättet aff komma till rätta med de höga räntekostnaderna är naturligtvis att minska budgetunderskottet genom att sänka statsutgifterna, inte minst subventionerna till bostadssektorn.

Mot ovan angivna bakgrund vill jag fråga finansministern:

Skall budgetunderskottet även i fortsättningen hållas nere genom en smygbeskaffning av försäkringssparare och pensionärer?

1984/85:50 av Gunnar Hökmark (m) fill civilministern om informationen till patienter om sjukvårdsmyndigheternas registeruppgifter:

Inom sjukvården lagras åtskillig information om den enskilde som i hög grad kan betecknas som personlig. Av hänsyn både till rättssäkerheten och till den enskildes integritet är det viktigt att sjukvårdsmyndigheter tillmötesgår människors begäran om information angående vilka registeruppgifter som finns om dem.

Detta är också lagfäst i 10 § datalagen. I datainspektionens föreskrifter om skyldighet att underrätta enskild enligt denna paragraf framgår också klart aft den registeransvarige utan onödigt krångel skall tillmötesgå sådan begäran.

Trots detta har man från landsfing och sjukvårdsförvaltningar i Stockholm och Göteborg sökt argumentera emot begäran om sådana uppgifter. Bl. a. söker man i brev överfala den enskilde aft inte framhärda i sin begäran genom att bl. a. redovisa kostnaden för vad ett registerutdrag kostar.

Mot denna bakgrund vill jag ställa civilministern följande fråga:

Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för aff landsfing och andra myndigheter utan krångel uppfyller lagfästa skyldigheter enligt 10 § datalagen?

1984/85:51 av Berttl Måbrink (vpk) till statsrådet Roine Carlsson om åtgärder mot arbetslösheten i Söderhamn:

Söderhamns kommun är hårt drabbad av företagsnedläggningar. Infe minst den befintliga statliga verksamheten i kommunen har svarat för drastiska nedskärningar av sin produktionskapacitet.

Det är inte obekant att det privata näringslivet - som också härjat i kommunen - inte har visat nägot som helst intresse för att fa sift sociala ansvar. Aff så inte har skett kan emellertid infe vara ett skäl för att också de statliga företagen skall handla på samma sätt.

Jag vill fråga:

Vilka konkreta åtgärder tänker regeringen vidta för aft ersätta de arbetsfillfällen som försvunnit i Söderhamn genom nedbantning av statlig verksamhet?

den 5 oktober

1984/85:52 av Lennart Nilsson (s) till statsrådet Roine Carlsson om åtgärder för atf motverka aviserad nedläggning av Etri Fönster AB i Uddevalla:

Uddevallaregionen har under flera år drabbats av nedskärningar av antalet anställda inom flera näringsgrenar. Oron bland människorna är stor över vad framtiden kommer aft innebära i kommunen. Förslag har nu lämnats aft lägga ned Etri Fönster, med ca 240 anställda.

Jag vill därför till statsrådet ställa följande fråga:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd aff vidta för aff motverka en nedläggning av Etri Fönster i Uddevalla?

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:53 av Bo Arvidson (m) till jordbruksministern om avgifterna enligt miljöskyddslagen:

I proposition 1983/84:40 bilaga 7 lämnades förslag om vissa avgifter för prövning och fillsyn enligt miljöskyddslagen. Riksdagsmajoriteten bemyndigade regeringen atf besluta föreskrifter om avgift för kostnader i samband med fillståndsprövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen samt medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter om sädan avgift. Moderata samlingspartiet avvisade den del av förslaget som avsåg avgift för fortlöpande myndighetsfillsyn.

Naturvårdsverket hade föreslagit att avgiftsplikten skulle begränsas fill förprövningspliktiga verksamheter. För vissa sådana, där tillsynen är enkel, borde ocksä den årliga avgiften slopas. Def gällde djurhållningsanläggningar m.m. I propositionen gavs emellerfid inget klart besked på denna punkt.

Enligt regeringens förordning (SFS 1984:380) och de ytterligare föreskrifter som naturvårdsverket utfärdat gäller nu avgifterna från den 1 juli 1984. Det förefaller dock som om naturvårdsverket gått längre i sina faxebestäm-melser än vad som kunnat utläsas av proposifionen. Def drabbar bl. a. sådana djurhållningsanläggningar som inte är koncessionspliktiga. Mindre och

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om frågor

medelstora familjejordbruk kommer att drabbas hårt då fillsynsavgiften, minst 360 kr./timme, kommer att uttas oberoende om man följt gällande lag eller ej.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga jordbruksministern:

Är jordbruksministern beredd aft medverka fill en sådan ändring av regeringens förordning aff de nämnda ölägenheterna undanröjs?

1984/85:54 av Margtt Gennser (m) fill jusfitieministern om förslaget om totalförbud mot våldsleksaker:

SÖ föreslog i ett remissyttrande till Nordiska rådet atf s. k. våldsleksaker skall fofalförbjudas. Enligt SÖ försfår infe det stora antalet leksaksköpare sift och sina barns och ungdomars bästa. "Det räcker inte enbart med informafion", konstaterar en ledande tjänsteman inom SÖ i samband med remissyttrandet. "Def måste fill ett lagförslag".

Atf en lag på det här området ytterligare skulle omyndigförklara def svenska folket är helt uppenbart. Till defta kommer aft lagsfiftning av det här slaget leder fill eft växande förakt för våra lagar.

Genom en rad fidigare lagförslag har regeringen ådagalagt bristande filltro till svenska folkets omdöme och sunda förnuft. Därför ber jag atf få ställa följande frågor till jusfifiteministern:

1. Förbereder eller kommer regeringen aft förbereda en lagstiftning som stadgar totalförbud mot s. k. våldsleksaker?

2. Anser justitieministern aft def är regeringens uppgift aff stadga vilka varor som allmänheten får köpa och icke köpa?

1984/85:55 av Margtt Gennser (m) fill justitieministern om åtgärder för atf förhindra lagbrott av kommunalpolitiker:

"Ibland måste man bryta mot lagen", deklarerade en framträdande kommunalpolitiker i Svenska Dagbladet den 4 oktober 1984 med anledning av kommunledningens i Sigtuna akfieaffärer i Märsta Hantverkshus AB.

Avser justitieministern aff vidta någon åtgärd som hindrar kommunalpolitiker aff bryta mot lagarna?

1984/85:56 av Bengt Wittbom (m) fill arbetsmarknadsministern om lämpligheten av vissa åtgärder för aft motverka arbetslösheten i Norrbotten:

Under sommaren har def i massmedia framkommit uppgifter om atf arbetslösa norrbottningar erbjuds temporära jobb i Malmö. Detta medför bl. a. atf de till mycket stora kostnader för samhället får rätt fill fria flygresor hem under den period de arbetar i Malmö. Det innebär också atf den redan mycket svära arbetsmarknadssituationen i Malmö förvärras ytterligare.

Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern atf vidta för att dessa dé fria flygresornas beredskapsarbeten förblir en engångsföreteelse och infe upprepas i framtiden?

1984/85:57 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) fill statsrådet Bengt Göransson om åtgärder för atf motverka utarmningen av svenska språket:

Flera svenska författare, bl. a. Sara Lidman och senast Torgny Lindgren, har påtalat den utarmning som sker av def svenska språket. Jag är väl medveten om aff def ingalunda är enkelt aff motverka denna utveckling som sammanhänger med en rad olika inflytanden. Def handlar emellerfid om en fråga av största betydelse för def svenska folkets och den svenska nationens framfid.

Jag ställer därför följande fråga till kulturministern:

Vilka åtgärder avser regeringen aft vidta för aff motverka utarmningen av def svenska språket?

1984/85:58 av Gunilla André (c) till statsrådet Bengt Göransson öm förhandsgranskning av videofilmer:

En bred opinion i värt land är motståndare till def extrema videovåldef. Många människor är på samma sätt också motståndare till det våldsförhärligande som förekommer inom andra medier och som beträffande biograffilm hindras av statens biografbyrå. Def finns med andra ord starka skäl att låta samma regler gälla för såväl biograffilm som för videofilm. Denna åsikt kom också till uttryck vid den socialdemokrafiska partikongressen, där en majoritet uttalade sig för införandet av förhandsgranskning av videofilm.

Av olika uttalanden i massmedia har framgått att företrädare för regeringen inte är särskilt trakterade av denna lösning. Def har bl. a. talats om att samhällets kontrollanter skulle behöva springa runt i folks sovrum och kontrollera vad de ser på. Jag vill mot bakgrund av ovanstående ställa följande frågor fill kulturministern:

1. Anser kulturministern att en begränsning av det extrema våldet, exempel
vis långa, utdragna sadistiska våldsscener mot kvinnor, utgör en oaccepta
bel begränsning av yttrandefriheten?

2. Anser kulturministern aft samhället bör vidta åtgärder för att motverka en utbredning av våldskulturen i vårt samhälle?

3. Är regeringen beredd aft framlägga förslag om förhandsgranskning av videofilmer?

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:59 av Per Stenmarck (m) till kommunikationsministern om utökad reguljär flygtrafik från Sturup till utlandet:

I den senaste budgetpropositionen talades om möjligheterna till utrikes reguljärfrafik från Sturup till London samt "vissa orter i Västtyskland".

I ett pressmeddelande från kommunikationsdepartementet den 25 september framhåller statssekreterare Monica Sundström bl. a. följande:

"Def är------- vikfigt aft SAS är lyhört för de krav som allmänheten och

fraktköparna har-- . Från samhällets sida har vi också önskemål om

ytterligare direkta och genomgående linjer från Sverige.

Det gäller bl. a. trafiken på Stump där SAS gjort vissa utfästelser."

Nr 5

Måndagen den 8 oktober 1984

Meddelande om frågor

Kan kommunikationsministern redogöra för de överläggningar som regeringen haft med SAS i defta ärende?

När kan utökad reguljärtrafik från Sturup till utlandet komma i gång?

den 8 oktober

1984/85:60 av KjeU Mattsson (c) till kommunikationsministern om bibehållande av sambandscentralen i Kungshamn:

Utredningsförslag föreligger om aff flytta sambandscentralen i Kungshamn till Göteborg.

Ur många synpunkter är det viktigt atf sambandscentralen även i fortsättningen kan arbeta från Kungshamn.

Med anledning av detta vill jag fräga kommunikationsministern:

Avser regeringen aff genomföra sädan ändring av kustbevakningen på västkusten aff sambandscentralen i Kungshamn flyttas fill Göteborg?

7 § Kammaren åtskildes kl. 17.02.

In fidem