Riksdagens protokoll 1984/85:4

Torsdagen den 4 oktober

Kl. 14.00

1 § Upplästes och lades fill handlingarna följande från valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsledamöter och ersättare för riksdagsledamöter

Till valprövningsnämnden har från riksskatteverket inkommit bevis

dels om aft Bengt Westerberg (fp), Stockholm, utsetts till ny ledamot av riksdagen fr. o. m. den 3 oktober 1984 sedan Ola Ullsfen (fp) avsagt sig sitt uppdrag samt atf fill ersättare för riksdagsledamöter utsetts Erik Edin, Stockholm, och Inga Gotffarb, Stockholm (båda fp),

dels om aft Margareta Hemmingsson (s), Västerås, utsetts fill ny ledamot av riksdagen fr. o. m. den 3 oktober 1984 sedan Kari-Gustaf Mathsson (s) avsagt sig sift uppdrag samt atf till ersättare för riksdagsledamöter utsetts Göran Magnusson, Köping, Yngve Wernersson, Västerås, Margit Schanzer-Larsen, Västerås, och Janet Claesson, Kungsör (alla s).

Valprövningsnämnden har vid sammanträde denna dag granskat bevisen och därvid funnit aft de blivit utfärdade i enlighet med 15 kap. 1 § vallagen. Stockholm den 4 oktober 1984 Bengt HuU

/Sven-Georg Grahn

2 § Ersättare för statsråd

AnL 1 TALMANNEN:

Jag får anmäla atf Göran Magnusson (s) fr. o. m. den 3 oktober 1984 inträtt - i stället för Margareta Hemmingsson - som ersättare för Lena Hjelm-Wallén.

5 Riksdagens protokoU 1984/85:1-6

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Ersättareför statsråd

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen

Valtid Nordiska rådet

3 § Val av partigruppernas företrädare i talmanskonferensen

AnL 2 TALMANNEN:

Med stöd av 1 kap. 7 § och 7 kap. 12 § riksdagsordningen har partigrupperna till mig anmält följande personer att utgöra partiernas företrädare i talmanskonferensen:

Valter Kristenson (s) Lars Tobisson (m) Karin Söder (c) Jörgen Ullenhag (fp) Nils Berndtson (vpk)

Till suppleanter har nominerats:

Lilly Hansson (s) Anders Björck (m) Gunnar Björk i Gävle (c) Kersfin Ekman (fp) Berfil Måbrink (vpk)

Talmannen förklarade de anmälda personerna valda fill partigruppsföre-frädare och suppleanter i talmanskonferensen för fiden till dess nästa lagfima riksmöte började.

4 § Val till Nordiska rådet

Företogs val av 20 medlemmar och 20 suppleanter i Nordiska rådet.

AnL 3 TALMANNEN: . Valberedningen har berett de på föredragningslistan upptagna valen av medlemmar och suppleanter i Nordiska rådet. Den har därvid enhälligt beslutat om gemensamma listor.

Förslagen framgår av en i kammaren utdelad promemoria.

Sedan de gemensamma listorna upplästs av talmannen och godkänts av kammaren befanns följande personer, vilkas namn i här angiven ordning upptagits på resp. listor, valda för fiden intill dess val nästa gång ägde rum;

Per Petersson (m) ' Nr 4

Grethe Lundblad (s) Torsdagen den

Lennari Andersson (s) 4 oktober 1984

Hans Nyhage (m) '

Rune Gustavsson (c) yi rdiska

Arne Gadd (s) g,

Kari-Erik Häll (s)

Arne Andersson i Ljung (m)

Bengt Westerberg (fp)

Bengt Wiklund (s)

Lars Werner (vpk)

Gunnel Jonäng (c)

Tyra Johansson (s)

Sten Svensson (m)

Georg Andersson (s)

suppleanter

Karin Flodström (s)

Ulf Adelsohn (m)

Lahja Exner (s)

Thorbjörn Fälldin (c)

Per Olof Håkansson (s)

Tore Nilsson (m)

Lena Öhrsvik (s)

Kurt Ove Johansson (s)

Siri Häggmark (m)

Bertil Jonasson (c)

Olle Östrand (s)

Lilly Bergander (s)

Filip Fridolfsson (m)

Elver Jonsson (fp)

Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s)

Eva Hjelmström (vpk)

Gunnar Björk i Gävle (c)

Lars Ulander (s)

Birgitta Rydle (m)

Berit Oscarsson (s)

5 § Upplästes följande inkomna skrivelser:

Till riksdagen

Härmed avsäger jag mig suppleantskapet i finansutskottet. Stockholm den 3 oktober 1984 Kenth Skårvik

Dessa avsägelser godkändes av kammaren.

6 § Kompletteringsval till utskott, utrikesnämnden och krigsdelegationen

AnL 4 TALMANNEN:

Socialdemokratiska riksdagsgruppen har som ny ledamot i justifieutskottet efter Karl-Gustaf Mathsson anmält Hans Göran Franek och som ny suppleant anmält Göran Magnusson.

Vidare har socialdemokrafiska riksdagsgruppen anmält Lars Andersson som suppleant i näringsutskottet efter Karl-Gustaf Mathsson.

Folkpartiets partigrupp.har med anledning av Ola Ullstens avgång och gjorda avsägelser anmält följande nya företrädare, nämligen som suppleanter i finansutskottet Jörgen Ullenhag och Bengt Westerberg, som suppleant i utrikesutskottet Hans Petersson i Röstånga, som ledamot i utrikesnämnden Bengt Westerberg, som suppleant i utrikesnämnden Jan-Erik Wikström samt som ledamot i riksdagens krigsdelegation Bengt Westerberg.

Talmannen förklarade valda till

ledamot i justitieutskottet Hans Göran Franek (s)

suppleanter i finansutskottet Jörgen Ullenhag (fp) Bengt Westerberg (fp)

suppleant i justitieutskottet Göran Magnusson (s)

suppleant i utrikesutskottet Hans Petersson i Röstänga (fp)

7 § Anmäldes och bordlades

Proposifion

1984/85:14 Boende- och nytfoparkering på gatumark

8 § Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts den 3 oktober

1984/85:22 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) fill industriministern om strukturförändringarna inom speeialsfålsindustrin i Bergslagen:

Överenskommelsen mellan regeringen och stålindustrin om strukturförändringar inom specialstålsindusfrin börjar nu få följder för de enskilda människorna och för Bergslagen. De första besluten om nedläggningar har kommit i och med aff ägarna beslutat lägga ner stålverk 2 i Fagersta. 300 personer kommer aft föriora sina arbeten utan att några nya jobb erbjuds. Följderna för de enskilda och för i första hand Fagersta kommun, men också för hela regionen, blir allvarliga.

De anställda protesterar mot nedläggningsbesluten och har också presenterat underlag som visar att nedläggningen inte är nödvändig och dessutom blir dyrare för företaget än fortsatt drift. Kostnaderna för arbetslösheten som drabbar samhället är givetvis oräknade, varför en nedläggning framstår som eft mycket dåligt alternativ ur alla synvinklar.

Regeringens mofiv för aft driva fram uppgörelsen om specialstålet var bl. a. atf man vUle samordna specialstålsindusfrin så att man kunde utkräva eft s. k. ägaransvar. Som motprestation från statens sida genomfördes avskrivningar av lån som de berörda bolagen upptagit hos staten.

Mot bakgrund av den nu aktuella utvecklingen vill jag fråga industriministern:

1. Avser industriministern atf ta några initiafiv för aff de anställdas bedömningar av nedläggningarnas ekonomiska följder skall få en chans atf sakligt bedömas före nedläggning av metallurgin i Fagersta?

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Meddelande öm interpellationer

2. Vad tänker regeringen föreslå för åtgärder för aff möta en än större arbetslöshet, som blir följden av fortsatta nedläggnngar i Bergslagen?

den 4 oktober

1984/85:23 av Kjell Mattsson (c) till bostadsministern om def aviserade förslaget om fastighetsskatt på egnahem och fritidshus:

I proposition 1983/84:40 bil. 9 bostadsdepartementet sägs, under p. 3.2 En staflig fastighetsskatt fr.o.m. 1985, bl.a. följande:

"Def är ocksä från bostadspolitisk synpunkt angeläget, trots grundsynen att omfördelningsåtgärderna skall omfatta samtliga typer av bostäder, att söka undanta vissa grupper av fastighetsägare från den statliga fastighetsskatten. Jag tänker då främst på de småhus- och fritidshusägare, som på grund av att de har förvärvat sin fastighet under senare är, ofta har onormalt höga kostnader. Egnahem och fritidshus som har förvärvats åren 1977-1983 bör därför undantas frän fastighetsskatten år 1985. De bör dock successivt föras in årgångsvis i systemet med början år 1986."

I lagrådsremissen om statlig fastighetsskatt, beslutad den 26 april 1984, sägs beträffande denna fråga bl.a. följande:

"Som jag tidigare har nämnt bör övergångsvis även vissa fastigheter som har förvärvats under senare år undantas från fastighetsskaften. Jag anser aff en sädan undantagsregel bör gälla för småhus som har förvärvats under åren 1977-1983. Som skäl för ett undantag med denna utformning kan anföras att överlåtelsepriserna på småhus under senare år har varit höga och aft förvärven har skett utan atf parterna har haft vetskap om den kommande fastighetsskatten. De småhusägare som har köpt sitt hus undersenare år bör därför ges ett skäligt rådrum för aft anpassa sin ekonomi fill de nya förutsättningarna. Med hänsyn fill aft införandet av én statlig fastighetsskatt aviserades redan hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9) bör undantag däremot inte medges för förvärv som har skett efter utgången av år 1983."

I pressmeddelande från bostadsdepartementet av den 16 september i år framgår aff fastighetsskatten är avsedd att tas ut från samfliga fastigheter utan undantag.

Jag vill mot bakgrund av ovanstående ställa följande frågor till bosfadsministern:

1. Kommer regeringens förslag till statlig fastighetsskatt atf innehålla något undantag för eller annan form av kompensation till de småhus- och fritidshusägare som förvärvat sina hus under fiden 1977-1983?

2. Om svaret på fråga 1 är nej - vad är i så fall skälet till detta?

3. Om svaret på fråga 1 är nej - på vilket sätt skall i så fall de småhusägare som köpt sitt hus under senare år, utan vetskap om den kommande fastighetsskatten, kunna "anpassa sin ekonomi fill de nya förutsättningarna"?

1984/85:24 av Bengt Westerberg (fp) fill statsministern om åtgärder för att förbättra den svenska ekonomin:

I den regeringsförklaring som avgavs vid riksmötets öppnande ger statsministern en mycket glättad bild av Sveriges ekonomi. Nedgången i samhällsekonomin sägs vara bruten.

Det finns otvivelaktigt ljuspunkter i svensk ekonomi. Detta är emellertid helt normalf i en god internationell konjunktur. I samband med t. ex. högkonjunkturen 1979-1980 var utvecklingsbilden likartad. Utvecklingen bröts då av den andra oljekrisen. Förhoppningsvis slipper vi nu en liknande chock för ekonomin.

Mitt i högkonjunkturen finns def dock anledning aff peka på några oroande utvecklingstendenser, som varslar om problem som är besvärande för svensk ekonomi.

Den första gäller arbetslösheten. Sysselsättningen ökar, säger statsministern i regeringsförklaringen. "Arbetslösheten är nu lägre än under 1982 och 1983." Jämförelsen är dock mindre relevant. 1982 befann vi oss i slutet av den längsta och djupaste lågkonjunkturen efter andra världskriget. Under 1983 vände konjunkturen, och nu har vi en god internafionell konjunktur. Atf jämföra den ekonomiska utvecklingen under dessa år är som att jämföra äpplen och päron.

Vikfigare att konstatera är aft arbetslösheten i dag, mitt i högkonjunkturen, är högre än i någon /ågkonjunktur under 1970-talet (och fidigare under efterkrigstiden), och detta trots aft de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna är mer omfattande än i nägon tidigare högkonjunktur. Den öppna arbetslösheten har f. ö. enligt AKU-siffrorna legat högre i år än 1982 under alla månader utom augusti. Statsministerns omdöme i regeringsförklaringen grundar sig alltså på denna enda notering. Till det kommer att arbetslöshetstiderna tenderar att bli längre, dvs. många arbetslösa får vänta allt längre på att få ett jobb. Defta inger allvarlig oro.

Den andra gäller inflationen. Den sjunker, säger statsministern. "Def är en huvuduppgift för den ekonomiska polifiken att få ner inflationen."

Det är riktigt att inflationstakten just nu sjunker, men vikfigare att konstatera är aff den ligger betydligt högre än inom såväl EG som OECD totalt. Inflationstakten avspeglar bl. a. kostnadsutvecklingen, som i Sverige går snabbare än i våra viktigaste konkurrentländer. Def innebär atf def konkurrensförsprång som 1981 och 1982 års devalveringar gav oss håller på aft ätas upp.

Inflationstakten under 1983 och 1984 har också legat befydligt högre än den inflationsjustering som för dessa år gjorts av den statliga skatteskalan. Inflationsskyddet för 1983 uppgick till 5,8 % medan inflationen översteg 9 %. För innevarande år är motsvarande siffror 4 resp. 7ä8 %. Redan detta innebär en urholkning av den skattereform som riksdagen beslutade om 1982.

Om inflafionen pä detta sätt år efter år tillåts höja skatten, blir effekterna efter en tid mycket påtagliga. Regeringen har nu föreslagit att det automatis-

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Meddelande om interpellationer

ka inflationsskyddet skall avskaffas. Vad som skall komma i stället vet vi ännu ingenfing om.

Om avvikelsen mellan justering av skatteskalan och inflation varje år är lika stor som under 1983 och 1984 kommer halva skattereformen från 1982, på ca 10 miljarder kronor, aff i slutet av detta decennium ha återtagifs genom skaftehöjningar. Marginalskatterna kommer i viktiga inkomstlagen att ha skärpts med ca 10 procentenheter. Utan någon justering alls blir skatfeskärp-ningen givetvis ännu större.

Regeringens avsikter strider mot 1982 års skatteöverenskommelse, där det heter atf def skall finnas någon form av "skydd mot inflationen", alltså mot inflafionen och inte mot t.ex. regeringens inflafionsmål.

Def torde i dag råda ganska stor enighet om marginalskatternas negativa effekter på samhällsekonomin. Def är mot den bakgrunden angeläget aft efter 1985 gå vidare och ytterligare sänka marginalskatterna.

Den sista punkten jag i detta sammanhang vill peka på gäller budgetunderskottet. En viktig förutsättning för en framgångsrik antiinflafionspolifik är en stram budgefpolifik. Erfarenheterna från 1970-talef visar eft klart samband mellan finanspoUtikens uppläggning i Sverige och vår relativa inflationstakt.

Långfidsufredningen förutsatte i sitt balansalternafiv atf statsbudgeten under perioden 1985-1987 skulle behöva förstärkas med sammanlagt 18 miljarder kronor. Hur dessa budgetförstärkningar bör fördelas över fiden är, enligt LU, en sfabiliseringspolifisk fräga som måste bedömas mot bakgrund av def aktuella konjunkturläget.

Högkonjunkturen har av allt atf döma nu nått sin kulmen. En konjunkturomsvängning förutses av de flesta bedömare framåt 1986. Det är angeläget aff utnyttja def goda konjunkturläget och genomföra de nödvändiga budgetförstärkningarna innan def är för sent. Dessa måste enligt vår mening komma till stånd genom utgiftsminskningar. Skattetrycket är sä högt i Sverige aff def inte kan skärpas ytterligare. Av långsiktigt strukturella skäl måste utgiffsnedskärningarna fortsäfta ocksä efter 1985, men man måste då ha beredskap aff av sysselsäftningspolitiska skäl balansera dem med skattesänkningar och arbetsmarknadspolifiska åtgärder.

Mot den bakgrund som här redovisats vill jag fill statsministern ställa följande frågor:

1. Vilka åtgärder kommer regeringen atf föreslå för att komma fill rätta med
den allvarliga arbetsmarknadssituationen?

2. Vilka åtgärder kommer regeringen att föreslå för aff nedbringa den svenska inflafionstakten till internafionell nivå?

3. Vilka åtgärder kommer regeringen aff föreslå för aff säkersfälla aff 1982 års skattereform genomförs enligt infenfionerna och infe urholkas genom ett ofullständigt inflafionsskydd?

4. Vilka åtgärder kommer regeringen att föreslå för atf efter 1985 fortsätta marginalskaftesänkningarna?

5. Vilka åtgärder kommer regeringen att föreslå för atf redan under 1985

1984/85:40 av Rolf Rämgård (c) fill jordbruksministern om avgifterna enligt miljöskyddslagen:

Riksdagen beslutade våren 1984 aft avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen skall tas ut enligt ett sysfem som innebär aft avgiften fas ut i förhållande till den fid som åtgår för hanteringen av enskilda ärenden.

Detta beslut i riksdagen har fått fill konsekvens atf en jordbrukare i Borlänge fått betala 900 kr. till miljö- och hälsoskyddsnämnden i Borlänge utan aft hans företag åsamkat nägon skada över huvud taget. Myndigheterna far dessutom betalt för rena rufinärenden och debiterar dä det enskilda företaget 360 kr./tim.

Vad ämnar jordbruksministern göra för aft komma till rätta med den försämring av rättssäkerheten som tillämpningen av miljöskyddslagen har medfört?

1984/85:41 av Bertd Jonasson (c) till jordbruksministern om avgifterna enligt miljöskyddslagen:

Riksdagen har pä förslag av regeringen fatfat beslut om uttag av avgifter för fillsyn och prövning enligt miljöskyddslagen. Förslaget mötte stor kritik från bl. a. nafurvårdshåll. Kritiken har vuxit efter aft beslutet trätt i kraft.

Mot denna bakgrund vill jag fråga:

Är jordbruksministern beredd atf ta konsekvenserna av kritiken och ompröva utformningen av avgiften så att den inte leder fill en försämring av miljöskyddet?

den 4 oktober

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Meddelande om. frågor

Verksamheten bör nu ha kommit i gång, och med anledning därav ber jag atf till utbildningsministern få framställa följande frågor:

1. I vilken omfattning bedrivs i dag den planerade försöksverksamheten i gymnasieskolan?

2. Anser statsrådet att försöksverksamheten nu fått en tillfredsställande omfattning?

3. Avser statsrådet att vidtaga ytterligare åtgärder i syfte att skapa ett bättre underlag för reformarbetet inom gymnasieskolan?

1984/85:44 av Rune Rydén (m) fill utbildningsministern om fördelningen av årselevplatserna i gymnasieskolan:

I våras beslöt regeringen aft de årselevplafser i gymnasieskolan som länsarbetsnämnderna den 10 maj inte hade ianspråktagit omedelbart skulle återföras till skolöverstyrelsen, för att sedan omfördelas. I samband med omfördelningen återlämnade bl.a. länsskolnämnden i Malmöhus län 254 årselevplafser på den s.k. lilla ramen. Huvuddelen av de återlämnade platserna utgjorde länsskolnämndernas reserver i fråga om lärlingsutbildning, LA-kurser och högre specialkurser. Därmed försvann den buffert som behövdes för väntade anspråk från kommunerna. Hos nämnden finns nu ett redovisat behov av mellan 500 och 600 årselevplafser.

Vid en frågedebatt den 22 maj om ökat antal utbildningsplatser i Lunds gymnasieregion ställde jag en direkt fråga till statsrådet Lena Hjelm-Wallén: "Vad avser statsrådet atf göra för aff undvika liknande problem i framtiden, och vad händer med de LA-kurser och lärlingsplatser som nu har dragits in genom SÖ:s dammsugning? De kommer säkert, i den arbefsmarknadssitua-fion som råder, att behövas i höst." Jag fick inget svar då.

Nu är höstterminen långt liden och behovet av årselevplafser för LA-kurser och högre specialkurser är väldokumenterat, varför jag upprepar frågan:

Vad avser utbildningsministern atf göra för att hjälpa länsskolnämnderna i den akuta situationen och för att undvika att en liknande situafion uppstår under kommande är?

1984/85:45 av Hans Nyhage (m) till kommunikationsministern om taxiägarnas anslutning till gemensam beställningscentral:

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i beslut den 28 november 1983 meddelat faxiägarna i Marks kommun, atf samtliga skall tillhöra en gemensam beställningscentral. Dispens från att ingå i denna medges t. o. m. den 1 juli 1985.

Beslutet om obligatorisk anslutningsskyldighet strider mot vad en mycket stor majoritet av invånarna, myndigheterna och taxiägarna i Marks kommun anser vara riktigt. Man hävdar med bestämdhet atf den nuvarande organisafionen bäst gagnar människornas och samhällets intressen.

Är kommunikationsministern beredd medverka till att nu gällande lagstiftning ändras så, aft taxiägarna i en kommun, t. ex. Marks kommun, ej kan åläggas atf ingå i en enda gemensam beställningscentral?

1984/85:46 av Nils Åsling (c) till finansministern om löntagarfondernas medelsbehov:

I riksdagens beslut om införande av löntagarfonder beslöts att fem fonder skulle inrättas och aft var och en av dem skulle få 400 milj. kr. att årligen disponera för aktieköp. För aft finansiera löntagarfonderna beslöts dels om en vinstdelningsskatf på 20 %, dels om en höjning av tilläggspensionsavgiften med 0,2 procentenheter. I propositionen beräknades de totala intäkterna bli drygt 2 miljarder kronor, vilket således motsvarade den beslutade totala medelsramen för löntagarfonderna. Beräkningarna baserades på 1980 års vinstsiffror.

Statistiska centralbyrån har nu beräknat att vinstdelningsskaften och löneavgiften för 1984 kommer aff inbringa drygt 4 miljarder kronor. Fondernas beslutade medelsbehov för både 1984 och 1985 kommer således aft finansieras redan under 1984.

Med hänvisning fill def anförda vill jag fråga finansministern om han är beredd att föreslå riksdagen aft någon vinstdelningsskatf och någon extra löneavgift fill löntagarfonderna inte skall utgå under år 1985.

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:47 av Elving Andersson (c) till statsrådet Roine Carlsson om sysselsättningen vid Uddevailavarvet:

Sysselsätfningssituationen vid Uddevallavarvet är mycket bekymmersam. Orderbeläggningen är så otillfredsställande atf personal snart måste varslas om uppsägning.

Olika förslag har förts fram, bl.a. av de fackliga organisafionerna, som skulle innebära att def akuta hotet mot Uddevallavarvet undanröjs.

Med hänvisning till det ovan anförda vill jag fråga biträdande industriministern Roine Carlsson:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att trygga sysselsättningen vid Uddevallavarvet?

Nr 4

Torsdagen den 4 oktober 1984

Meddelande om frågor

1984/85:48 av Nils Nordh (s) fill statsrådet Mats Hellström om skoimporten från Tjeckoslovakien:

Under senaste året har skoimporfen från Tjeckoslovakien ökat kraffigt. Den utgör i dag ett hot mot delar av den svenska, redan fidigare hårt trängda, skoindusfrin.

Som konkurrensmedel brukas infe bara priset utan också en produktutformning och en marknadsföring som skulle kunna beskrivas som "märkesintrång".

Situationen för de närmast utsatta svenska företagen är alarmerande, och jag vill därför fråga utrikeshandelsministern:

Hur bedömer statsrådet effekterna på den svenska skoindusfrin av den nu pågående tjeckiska säljoffensiven?

Är statsrådet beredd aff i årsprotokollsförhandlingarna med Tjeckoslovakien fa upp de problem det tjeckiska agerandet vållar på den svenska marknaden och pä den svenska försörjningsberedskapen?

1984/85:49 av Larz Johansson (c) fill statsrådet Bengt Göransson om def reducerade bidraget fill grundskolans vikarier:

Under föregående riksmöte beslöt en riksdagsmajorifet, bestående av socialdemokraterna, folkpartiet och moderata samlingspartiet, aff skära ned grundskolans filläggsbidrag i den del som användes fill vikarier vid lärares sjukdom eller tjänstledighet. Därigenom infördes i vissa fall s. k. lärarlösa lektioner och lärarlösa dagar i grundskolan, och i vissa fall byttes undervisning uf mot tillsyn.

Den 10 maj frågade jag om statsrådet Göransson, med anledning av de starka opinionsyttringar mot beslutet som då kommit till uttryck, var beredd atf ompröva beslutet. Svaret var nej.

Nu har undervisningen varit i gång en tid under höstterminen, och def kommer allt fler vittnesbörd från kommunerna om beslutets olyckliga konsekvenser.

Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Bengt Göransson:

Är statsrådet nu beredd atf ompröva beslutet om def reducerade bidraget fill grundskolans vikarier?

10 § Kammaren åtskildes kl. 14.07.

In fidem