Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:94

Regeringens proposition

1984/85:94

om avtal angående handeln med Grönland;

beslutad den 22 november 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

MATS HELLSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

Mot bakgrund av att Grönland den I januari 1985 väntas utträda ur de europeiska gemenskaperna (EG), har enighet nåtts om en överenskom­melse som reglerar Sveriges fortsatta handelsrelafioner med Grönland. Avtalet, som syftar till att bibehålla det arrangemang för handeln som hittills uppnåtts inom ramen för Sveriges frihandelsavtal med EG, före­läggs riksdagen för godkännande.

1    Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 94


 


Prop. 1984/85:94                                                                 2

Förslag till

Lag om ändring i tullförordningen (1973:979)

Härigenom föreskrivs att 4 § tullförordningen (1973:979) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

4§'

Regeringen kan förordna om av­vikelser från denna förordning och från tulltaxan (1977:975)

1.     med anledning av konven­
tionen angående upprättande av
Europeiska frihandelssammanslut-
ningen och associationsavtal slutet
i enlighet med konventionens be­
stämmelser,

2.   med anledning av avtalet mel­lan EFTA-länderna och Spanien,

3.   med anledning av Sveriges av­tal med Europeiska ekonomiska ge­menskapen och med Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater,

4.   för varor från utvecklingslän­derna,

5.   för varor från Färöarna.


Föreslagen lydelse

Regeringen kan förordna om av­vikelser från denna förordning och från tulltaxan (1977:975)

1.     med anledning av konven­
tionen angående upprättande av
Europeiska frihandelssammanslut-
ningen och associationsavtal slutet
i enlighet med konventionens be­
stämmelser,

2.   med anledning av avtalet mel­lan EFTA-länderna och Spanien,

3.   med anledning av Sveriges av­tal med Europeiska ekonomiska ge­menskapen och med Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater,

4.   med anledning av Sveriges av­tal med Danmark om handeln mel­lan Sverige och Grönland.

5.   för varor från utvecklingslän­derna,

6.   för varor från Färöarna.


Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1979:1187.


 


Prop. 1984/85:94                                                                    3

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET
                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-11-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Anders­son, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hell­ström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om avtal angående handeln med Grönland

1    Inledning

Grönland väntas utträda ur de europeiska gemenskaperna (EG) den 1 januari 1985. Detta innebär att Sveriges frihandelsavtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) och avtalet mellan Sverige saml Europe­iska kol- och stålgemenskapens medlemsstater och Europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) inte längre kommer att omfatta Grönland. Mot denna bakgrund har förhandlingar med Danmark - som företräder Grön­land såvitt avser de utrikes förbindelserna - under hösten 1984 lett fram till enighet om ett avtal angående de fortsatta handelsrelationerna mellan Sverige och Grönland. Avtalet bör i svensk och dansk text fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Ett godkännande av avtalet föranleder en ändring i tullförordningen (1973:979) av innehåll att regeringen bemyndigas förordna om avvikelser från förordningen och från tulltaxan (1977:975) med anledning av avtalet.

2    Bakgrund m. m.

Sverige slöt ijuli 1972 två frihandelsavtal med EG, det ena avseende EEC och det andra avseende CECA jämte dess medlemsstater. Avtalen innefattar - till följd av Danmarks medlemsskap i EG - även Sveriges handel med Grönland.

Då Danmark är 1972 anslöt sig till EG hade Grönland ännu inte kommit i åtnjutande av lokal självstyrelse. Detta skedde först år 1979, varigenom Grönland erhöll vissa legislativa och exekutiva befogenheter. Alltjämt åvilar dock t. ex. de utrikes förbindelserna den danska centralregeringen, ti    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 94


 


Prop. 1984/85:94                                                      4

Vid tiden för Danmarks förhandlingar med EG var enligt en folkomröst­ning 71 % av de grönländska väljarna emot en EG-anslulning. Grönland kom ändå att tillsammans med moderlandet Danmark ingå i EG fr.o.m. den 1 januari 1973. En ny folkomröstning på Grönland i februari 1982 gav till utslag att 52 % föredrog ett utträde ur EG. Den danska regeringen hade dessförinnan förklarat att resultatet av folkomröstningen skulle respek­teras. Även EG-kommissionen hade gjort ett liknande uttalande.

Till följd av resultatet av sistnämnda folkomröstning - och efter fram­ställning av det grönländska s. k. hjemmestyrel - ansökte den danska regeringen i maj 1982 om Grönlands utträde ur EG. Samtidigt begärdes att Grönland i likhet med franska, brittiska och nederländska transoceana besittningar skulle erhålla s. k. OCT-status (OCT - Overseas Countries and Tertitories) i förhållande till EG, dvs. få ställning som ett med EG associerat utomeuropeiskt land eller område. OCT-länder och OCT-områ-den åtnjuter särskilda villkor i fråga om handel samt tekniskt och finansiellt bistånd.

I februari 1984 fattade EG:s råd beslut om Grönlands utträde ur EG och om formerna för Grönlands fortsatta relationer med EG. Därvid tiller­kändes Grönland bl.a. OCT-status fr.o.m. den I januari 1985. Om den ratifikationsprocedur som erfordras inte hinner avslutas i lid före detta datum, har överenskommelse träffats om att den nya ordningen för EG:s relationer med Grönland skall tillämpas provisoriskt fram till dess att ratifikationsproceduren har avslutats.

Överenskommelsen mellan Grönland och EG — vilken innehåller vissa
element som avviker från vad som gäller för övriga OCT-länder och
OCT-omräden - innebär i korthet ett bibehållande av frihandeln mellan
Grönland och EG på industrivaruområdet. Samma gäller, under vissa
förutsättningar, på jordbruks- och fiskeomrädet. Fri rörlighet över nations­
gränserna mellan Grönland och EG skall även gälla för personer, tjänster
och kapital. Vidare kommer, genom ett tilläggsprotokoll, en särskild över­
enskommelse för fiskerisektorn all tillämpas. Överenskommelsen innebär
rätt för fiskefartyg från EG till fortsatt fiske i grönländska farvatten, dock
endast inom ramen för vissa fastställda fängstkvoler. OCT-protokollet ger
Grönland tillträde för fiskprodukter till EG-marknaden, tullfritt och utan
kvantitativa begränsningar.
                  ,

3   Sveriges handelsrelationer med Grönland

I och med Grönlands förväntade utträde ur EG den 1 januari 1985 kommer Sveriges hittillsvarande handelsrelationer med Grönland inte längre alt regleras av Sveriges frihandelsavtal med EG. Mot denna bak­grund har det ansetts angeläget att åstadkomma en överenskommelse om den fortsatta regleringen av handelsförbindelserna mellan Sverige och Grönland.


 


Prop. 1984/85:94                                                      5

Handelsutbytet mellan Sverige och Grönland är av myckel liten omfatt­ning och har hirintills uppgått till endast några promille av den totala svenska utrikeshandeln.

Den svenska exporten till Grönland har under senare år som mest (1982) uppgått till 65 milj. kr./år. Under år 1983 var den svenska exporten rill Grönland endast ca 10 milj. kr. Exporten har främst bestått av mineraloljor (dieseloljor och tunna eldningsoljor) och molorbensin samt vissa verk­stadsprodukter. Exporten av bränsle har dock varierat kraftigt från år till år. I varugruppen verkstadsprodukter har främst ingått djupbortningsma-skiner och delar därtill samt lastbilar.

Vad beträffar den svenska importen från Grönland har denna under de senaste åren uppgått till 45-65 milj. kr. årligen. Den dominerande varu­gruppen har här varit räkor. Importen har i övrigt bestått av fryst fisk (främst lax och torsk) samt fiskrom och oberedda sälskinn.

Även ur grönländsk synvinkel är handeln med Sverige av mycket be­gränsad omfattning och svarar endast för några få procent av Grönlands totala utrikeshandel. Huvuddelen av den grönländska utrikeshandeln sker med EG. där Danmark är den största enskilda handelspartnern. Av Grön­lands import har under de senaste åren ca tre fjärdedelar kommit från Danmark. Av Grönlands export har ca hälften gått till Danmark.

Kommerskollegium har avgetl yttrande angående konsekvenserna för Sverige av Grönlands utträde ur EG. Kollegiet har i sin tur inhämtat yttranden från statens jordbruksnämnd, Sveriges Industriförbund, Sveri­ges Exportråd och Sveriges Grossistförbund. En sammanställning av des­sa yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

4    Föredragandens överväganden

4.1 Avtal angående handelsrelationerna med Grönland

Mitt förslag: Avtalet mellan Sverige och Danmark angående handeln mellan Sverige och Grönland bör godkännas. Avtalet innebär att frihan­deln med Grönland bibehålls.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i princip uttalat sig för en bibe­hållen frihandel med Grönland. De har vidare pekat på angelägenheten av att det nya arrangemanget med Grönland inte ställer svenska företag i en sämre ställning än EG-företag på den grönländska marknaden.

Skälen för mitt förslag: Det är enligt min uppfattning angeläget att den frihandel som hittills uppnåtts med Grönland bibehålls. Detta synes så mycket mer naturligt dels mot bakgrund av alt Grönland utgör en del av Norden, dels med beaktande av att Grönland under mer än tio år före


 


Prop. 1984/85:94                                                      6

inträdet i EG omfattades av den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA).

Som angetts inledningsvis har förhandlingar mellan Sverige och Dan­mark - Danmark för Grönlands räkning - under hösten 1984 lett fram till ett avtal rörande Sveriges fortsatta handelsförbindelser med Grönland. Tanken har därvid från svensk sida varit att bibehålla den ordning på handelns område som uppnåtts inom ramen för Sveriges överenskom­melser med EG.

Avtalet syftar sålunda till att befästa den nuvarande ordningen och att befordra en harmonisk utveckling av de ekonomiska förbindelserna med Grönland. Denna ordning uppnås enligt min mening enklast genom att överföra bestämmelserna i nu gällande frihandelsavtal till ett särskilt avtal avsett att styra relationerna med Grönland. I avtalets centrala bestämmel­se (artikel 2) fastslås, i enlighet med det sagda, att såväl avtalet mellan Sverige och EEC som det mellan Sverige och CECA jämte dess medlems­stater ges motsvarande tillämpning. Detta innebär således att frihandelsav­talens regler i sina operativa delar om bl. a. tullar, kvantitativa begräns­ningar, ursprungs- och konkurtensregler samt skyddsklausuler skall äga motsvarande tillämpning i fråga om handeln mellan Sverige och Grönland.

Utgångspunkten bör vara att även framtida ändringar i avtalen med EG skall äga tillämpning på förbindelserna med Grönland. Självfallet står det dock partema fritt att för framtiden träffa överenskommelser som avviker från vad som kan komma att gälla mellan Sverige och EG. I fråga om avtalets varuområde är, enligt vad som skall redovisas i det följande, parallelliteten med frihandelsavtalet satt till tidpunkten för det nu aktuella avtalets ikraftträdande.

Ett bibehållande av nuvarande ordning innebär också att samtliga till frihandelsavtalen fogade protokoll, tolkningsförklaringar, skriftväxlingar och till dessa gjorda ensidiga uttalanden skall äga motsvarande tillämp­ning. Mot bakgrund av att huvuddelen av importen från Grönland utgörs av fiskprodukter är den skriftväxling som gjorts på detta område — och till vilken jag strax skall återkomma - av särskild betydelse.

I de förhandlingar som förevarit mellan Sverige och Danmark har från danskt håll framförts önskemål om att i avtalet med Sverige inta en klausul som under vissa förhållanden ger möjlighet till införande i Grönland av tullar och importrestriktioner till skydd för utveckling av grönländsk indu­stri. Med en sådan skyddsklausul skulle erhållas parallellitet med vad som uppnåtts från grönländsk sida i OCT-överenskommelsen med EG. Jag ställer mig, mot bakgrund av de speciella ekonomiska förhållandena på Grönland, positiv till att en sådan klausul inläs i avtalet.

Från dansk sida har vidare berörts möjligheten av att ge det nu aktuella avtalet ett mer långtgående innehåll än vad som följer av en ren överföring av det hittillsvarande artangemanget rörande Sveriges handel med Grön­land. Önskemål har sålunda framförts om att i avtalet innefatta ytteriigare


 


Prop. 1984/85:94                                                                    7

ett antal fiskprodukter utöver dem som omfattas av nuvarande frihandels-arrangemang mellan Sverige och EG. Jag anser dock att man från svensk sida inte bör tillmötesgå det danska önskemålet på denna punkt. I likhet med vad kommerskollegium anfört i sitt yttrande anser jag sålunda att avtalet med Grönland bör ha samma materiella innehåll som Sveriges nuvarande frihandelsavtal med EG.

Vad gäller varuområdet föreskrivs i artikel 2 att detta skall vara det­samma som hittills gällt enligt frihandelsavtalen med EG. Detta innebär dock inte att varuområdet i framtiden automatiskt kommer att vara det­samma som skall gälla i förhållande till EG. Detta kommer till uttryck i artikel 4 enligt vilken parterna kan komma överens om att ändra varuområ­det.

I fråga om fiskprodukter har Sverige i en till frihandelsavtalet med EEC fogad särskild skriftväxling ensidigt förklarat sig berett att suspendera tullar och avgifter med motsvarande verkan för frysta fiskfiléer samt för fisk- och skaldjurskonserver (jfr prop. 1972:135 s. 196-197). Nämnda skriftväxling får ses mot bakgrund av att EEC under förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Sverige och EEC bestämt motsatte sig en över­enskommelse som innebar ömsesidig frihandel på fiskområdet. Samtidigt framförde Danmark och Norge i egenskap av blivande medlemsländer i EG mycket starka önskemål om att få behålla den tull- och avgiftsfrihet som uppnåtts i EFTA. I detta läge stod Sverige inför tvä möjligheter. Å ena sidan kunde Sverige återinföra tullar för ifrågavarande varor gentemot Danmark, Norge och Storbritannien, varvid direktlandningsrätten i Dan­mark och den då gällande tullfriheten (tullsuspensionen) i EG för sill kunde ha kommit i fara. Å andra sidan fanns möjligheten att acceptera den lösning som sedermera blev förhandlingarnas resultat.

Jag vill framhålla att de förmåner i form av ensidiga svenska konces­sioner på fiskomrädet som EEC härigenom erhöll inte gavs förbehållslöst. I anslutning till skriftväxlingen meddelade Sveriges regering i en särskild note till Danmarks regering att Sveriges regering förbehöll sig rätten att ompröva koncessionerna i händelse av en genomgripande förändring i konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen (jfr prop. 1972: 135 s. 46-47). Ett antal exempel på sådana förändringar finns angivna i noten.

Jag har tidigare framhållit betydelsen av att utforma en överenskom­melse med Grönland som innebär ett bibehållande av den frihandel som uppnåtts. Med hänsyn härtill samt till att exporten från Grönland till Sverige av de produkter som omfattas av de ovan berörda ensidiga svens­ka koncessionerna på fiskomrädet f. n. är av ringa omfattning anser jag det rimligt att Grönland även efter sitt utträde ur EG får komma i åtnjutande av den hittills gällande tull- och avgiftsfriheten för nyss berörda produkter, nämligen frysta fiskfiléer samt fisk- och skaldjurskonserver - dock med det förbehåll som angivits i den ovan omnämnda särskilda noten till Dan­marks regering. I förhållande till Grönland saknar de i noten angivna


 


Prop. 1984/85:94                                                      8

exemplen numera relevans, men frågor av denna karaktär, liksom avtalets rillämpning över huvud, kan dryftas mellan parterna när en av dem så begär. De tullförmåner som Sverige i en till frihandelsavtalet med EEC fogad särskild skriftväxling medgivit importen av vissa trädgårdsprodukter m.m. från EEC (jfr prop. 1972: 135 s. 198-201) bör även tillämpas för Grönland.

Mot bakgrund av vad jag här har sagt förordar jag således ett fortsatt handelsarrangemang mellan Sverige och Grönland som i princip innebär en ren överföring av det nuvarande handelsarrangemanget mellan Sverige och EG. Avsikten är att avtalet skall träda i kraft den 1 januari 1985 under förutsättning att de avtalsslutande parterna före denna dag har underrättat varandra om att de förfaranden som erfordras för avtalets ikraftträdande har slutförts. Om så ej sker, avses avtalet träda i kraft senast den första dagen i andra månaden efter gjorda underrättelser. För att undvika att handeln med Grönland under en mellantid efter den 1 januari 1985 kan bli oreglerad, har avtalsparterna inom ramen för en notfikationsprocedur för­bundit sig alt fram till den tidpunkt då detta avtal träder i kraft tillämpa vad som gäller enligt Sveriges avtal med EG.

4.2 Författningsförslag

Mitt förslag: Genom en ändring av 4 § tullförordningen (1973:979) bör regeringen bemyndigas att förordna om avvikelser frän förordningen och från tulltaxan (1977:975) med anledning av Sveriges avtal med Danmark om handeln mellan Sverige och Grönland.

Skälen för mitt förslag: Enligt 4 § tullförordningen får regeringen medge avvikelser från förordningen och från tulltaxan bl. a. med anledning av Sveriges avtal med EEC och med CECA jämte dess medlemsstater. För att samma ordning skall gälla efter Grönlands utträde ur EG fordras att en särskild regel förs in om avtalet om handeln med Grönland. Jag förordar således att i 4 § tullförordningen tas in ett bemyndigande för regeringen att medge avvikelser från ovannämnda författningar med anledning av det nya avtalet.

Bemyndigande för regeringen att medge avgiftsbefrielse på fiskets områ­de finns redan i dag i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område.

Förslaget till ändring i tullförordningen är uteslutande av teknisk natur och bör inte kräva att lagrådets yttrande inhämtas.


 


Prop. 1984/85:94                                                                9

5   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

1.   godkänna avtalet mellan Sverige och Danmark angående handeln mellan Sverige och Grönland,

2.   anta ett inom utrikesdepartementet upprättat förslag fill lag om änd­ring i tullförordningen (1973:979).

6   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.


 


Prop. 1984/85:94

Avtal mellan Sverige och Dan­mark om handeln mellan Sverige och Grönland

Sveriges och Danmarks regering­ar, vilka i samband med Grönlands utträde ur de europeiska gemenska­perna önskar befästa den ordning som uppnåtts på handelns område mellan Sverige och Grönland, först inom ramen för EFTA-samarbetet och därefter på grundval av frihan­delsavtalen mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna, har, till främjande av detta syfte, enats om följande:

Artikel 1

Detta avtal syftar till att genom utvidgning av den ömsesidiga han­deln befordra en harmonisk utveck­ling av de ekonomiska förbindel­serna mellan Sverige och Grönland.

Artikel 2

För detta avtal skall preambler och bestämmelser i avtalet mellan Konungariket Sverige och Europe­iska ekonomiska gemenskapen re­spektive i avtalet mellan Konunga­riket Sverige, ä ena sidan, samt Eu­ropeiska kol- och stålgemenska­pens medlemsstater och Europeis­ka kol- och stålgemenskapen, å andra sidan, jämte till avtalen fo­gade protokoll, tolkningsförklaring­ar, skriftväxlingar och till dessa gjorda ensidiga uttalanden äga mot­svarande tillämpning. Varuområdet skall vara detsamma som gällt hit­tills enligt dessa överenskom­melser.

Artikel 3

Grönland kan i samma omfatt­ning som i förhållande till de euro­peiska gemenskaperna införa tullar eller kvantitativa restriktioner som synes nödvändiga med hänsyn till Grönlands omedelbara utvecklings-


10 Bilaga I

Aftale mellem Danmark og Sve­rige om handelen mellem Gr0n-land og Sverige

Danmarks og Sveriges rege-ringer, som ved Grpnlands udtrtt-den af De europa;iske Fiellesskaber pnsker al styrke den ordning, som er oppnäel på handelsområdet mel­lem Grönland og Sverige först in-den for rammerne af EFTA-samar-bejdet og derefter på grundlag af frihandelsaftalerne mellem Sverige og De europaiiske Fa;llesskaber, er til fremme af delte formål blevet enige om fplgende:

Artikel I

Denne aftale har til hensigt al fremme en harmonisk udvikling af de ekonomiske förbindelser mellem Grpnland og Sverige gennem udvi-delse af den gensidige handel.

Artikel 2

For aftalen skal pra;ambler og bestemmelser i aftalen mellem Kongeriget Sverige og Det euro­peiske ekonomiske Fa;llesskab re­spektive i aftalen mellem Kongeri­get Sverige pä den ene side og Det europa-iske Kul- og Stålfiellesskabs medlemsstater og Det europa;iske Kul- og Slälfa;llesskab på den an­den side samt de til aftalen knytlede protokoller, fortolkende erkla;rin-ger, notevekslinger og til disse gjorte ensidige udlalelser finde til-svarende anvendelse. Vareömi"ådet skal va;re del samme, som hidtil har va;ret gajldende if0lge disse over-enskomster.

Artikel 3

Gr0nland kan i samme omfång som över for De europa;iske Fa;l-lesskaber indf0re told eller kvanti-tative restriktioner, som sk0nnes n0dvendige under hensyntagen til Gr0nlands 0jeblikkelige udviklings-


 


Prop. 1984/85:94


11


 


behov. Danmark skall meddela Sverige om införande eller ändring av sådana beslut i Grönland.

Artikel 4

Alla frågor rörande detta avtals tillämpning dryftas mellan avtals­parterna, som sammanträder när ena parten begär detta. Därvid kan de också överenskomma om änd­ring av varuområdet.

Artikels

Vardera avtalsslutande parten kan uppsäga detta avtal genom un­derrättelse till den andra avtalsslu­tande parten. Avtalet upphör att gälla tolv månader efter dagen för sådan underrättelse.

Artikel 6

Detta avtal skall godkännas av de avtalsslulande parterna enligt deras härför förutsedda förfaranden.

Avtalet träder i kraft den 1 janiia-ri 1985 under förutsättning att de avtalsslulande parterna före denna dag har underrättat varandra om att dessa förfaranden har slutförts.

Om sä ej sker före denna dag, skall avtalet träda i kraft senast den första dagen i den andra månaden efter sådan underrättelse.

Detta avtal är upprättat i tvä ex­emplar pä svenska och danska språken, vilka båda texter har lika giltighet.

Till bekräftelse härav har under­tecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta avtal.

Som skedde i Stockholm den 4 december 1984.


behov. Danmark undertetter Sveri­ge om indf0relse eller aendring af sådanne foranstaltninger i Gr0n-land.

Artikel 4

Alle sp0rgsmål vedr0rende den­ne aftales anvendelse dr0ftes mel­lem aftalens parter, som traeder sammen, når den ene part 0nsker det. De kan herunder også traeffe aftale om sendring af vareområdet.

Artikel 5

Hver af de kontraherende parter kan opsige denne aftale ved medde-lelse til den anden kontraherende part. Aftalens gyldighed oph0rer tolv måneder efter datoen for en sådan meddelelse.

Artikel 6

Denne aftale skal godkendes af de kontraherende parter i henhold til deres herfor gaeldende proce­durer.

Aftalen tra;der i kraft den I. janu-ar 1985 under forudsa;tning af, al de kontraherende parter f0r denne dag har underrettet hinanden om, al disse procedurer er afsluttet.

Såfremt detle ikke sker f0r denne dag, lra;der aftalen i kraft senesl den förste dag i den anden måned, efter al begge har givet sådan un­derretning.

Denne aftale er oprettet i to ek-semplarer på dansk og pä svensk, idet begge tekster har samme gyl­dighed.

Til bekra:ftelse heraf har de un-dertegnede, der er beh0rigl befuld-maigtigede dertil, underlegnet den­ne aftale.

Udfa;rdiget i Stockholm den 4 de­cember 1984.,


 


För Sveriges regering Cari Johan Åberg

För Danmarks regering Anker Svart


For Danmarks regering Anker Svart

For Sveriges regering Carl Johan Åberg


 


Prop. 1984/85:94                                                               12

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden

Kommerskollegium har framhållit att man bör eftersträva en sådan lös­ning av de fortsatta handelsrelationerna med Grönland som innebär att den hittills uppnådda frihandeln bibehålls och att detta sker reciprokt. Den princip som därvid bör gälla är att Grönland i sin formellt nya relation med Sverige inte skall förlora någon av sina hittillsvarande förmåner men inte heller erhålla några nya förmåner.

Vad gäller frågan om svenska koncessioner till Grönland för fisk- och skaldjurskonserver hänförliga till tulltaxenummer 16.04 och 16.05 kan kommerskollegium inte instämma i jordbruksnämndens uppfattning — se nedan - att dessa varor bör belastas med samma tull som importen från Färöarna, dvs. med full tredjelandstull. Åtgärden skulle i så fall innebära all ett hinder återinförs i handeln mellan Sverige och Grönland, vilket kan te sig betänkligt dels ur rent principiell handelspolitisk synpunkt, dels med hänsyn till att ett återinförande av tullskydd mot Grönland knappast kan anses ha någon störte betydelse som skydd för svensk fiskkonservindustri.

Beträffande avtalets utformning förordar kollegiet att avtalet görs så enkelt som möjligt med i den materiella delen endast en hänvisning till motsvarande bestämmelser i Sveriges frihandelsavtal med EG.

Statens Jordbruksnämnd finner att sådant gränsskydd som i dag gäller i förhållande till Färöarna också bör gälla gentemot Grönland. Detta skulle innebära att Sverige även i fortsättningen i samma utsträckning som gent­emot Färöarna skulle medge tull- och avgiftsfri import från Grönland för frysta fiskfileer enligt tulltaxenummer 03.01, medan tull- och avgiftsbe­frielse för fisk- och skaldjurskonserver hänförliga till tulltaxenummer 16.04 och 16.05 däremot inte skulle medges.

Sveriges Industriförbund understryker i sitt yttrande vikten av att ett arrangemang åstadkommes som bevarar frihandeln med Grönland och inte ställer Sverige i en försämrad ställning gentemot EG efter Grönlands utträde ur EG.

Sveriges Exportråd framhåller i sitt yttrande, i likhet med Industriför­bundet, angelägenheten av att man från svensk sida söker få till stånd en lösning som innebär att svenska företag inte diskrimineras i förhållande till EG-företag på den grönländska marknaden.

Sveriges Grossistförbund har i princip uttalat sig till förmån för alt den uppnådda frihandeln med Grönland bibehålls.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984