Prop. 1984/85:70

Regeringens proposition

1984/85:70

om slopad kommunal taxering av juridiska personer;

beslutad den I november 1984.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslöt våren 1984 alt den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr.o.m. inkomståret 1985. Som en följd av detla föreslås i propositionen alt taxeringen till kommunal inkomstskatt skall slopas för juridiska personer (utom inhemska dödsbon). Endasl statlig inkomstskatt kommer således i fråga. Samtidigt upphör garantibeskattningen av de juridiska personernas faslighetsinnehav.

Skattesatserna vid den statliga taxeringen föresläs höjda till en nivå motsvarande i stort sett det nuvarande genomsnittliga kommunala och statliga skatleuttaget. Skattesatsen föreslås bli 52% för bl.a. aktiebolag, ekonomiska föreningar och familjestiftelser samt 40% för övriga juridiska personer.

De nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjas den 1 januari 1985 eller senare.

Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför - fömtom själva lagförslagen (s.2- 148) - tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 149), lagrådets yttrande (s. 250) och föredragande statsrådets ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s. 260).

För att få skälen till lagförslagen helt klara för sig måste läsaren la del av aUa tre texterna.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatielagen (1928:370)' dels att 24 § 3 mom., 28§ 3 och 4mom., 29§ 2 och 3mom, 30§ 2 -6mom., 41 c§, 43§ 2 och 3mom., 46S 5mom., 48S I mom., 53§ 5mom., 64 § 2mom., 67§, punkt 4 av anvisningarna till 18 §, punkt 6 av anvisningarna till 20§, punkt 3 av anvisningarna liU 24§, punkterna 7 och 8 av anvisningarna till 28 §, punkterna 12 - 14 av anvisningarna tiU 29§, anvisningarna lill 30 §, punkt 5 av anvisningarna till 35 S, punkt 7 av anvisningarna till 38§, punkt 4 av anvisningarna till 39§, anvisningarna till 41 c§, punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 43 §, punkterna 5 och 7 - 9 av anvisningarna till 53 §, punkterna I, 4 och 5 av anvisningama till 54§ saml anvisningarna till 58 S skall upphöra att gälla, dels alt nuvarande 28 § 1 mom. skall betecknas 28 §,

' Senaste lydelse av 24 § 3 mom. 1959: 36 28 § 3 mom. 1962:86

28 §4 mom. 1957:72

29 § 2 mom. 1984:190

29 §3 mom. 1970:651

30 § 2 mom. 1984: 101 30 § 3 mom. 1982: 1087 30 §4 mom. 1969:749 30 §5 mom. 1982; 1087 30 §6 mom. 1969:749 41 c § 1977:243

43 §2 mom. 1979:612 43 §3 mom. 1979:612 46 § 5 mom. 1983: 1088 48 § 1 mom. 1977:572 53 §5 mom. 1974:994 64 § 2 mom. 1933: 394 punkt 4 av anvisningama till 18 § 1969:749 punkl 6 av anvisningama lill 20 § 1979: 1146 punkt 3 av anvisningama till 24 § 1975: 259 punkt 7 av anvisningarna till 28 § 1969:749 punkt 8 av anvisningarna till 28 § 1957: 72 punkt 13 av anvisningama ull 29 § 1984: 190 punkt 14 av anvisningama lill 29 § 1969:749 punkt 1 av anvisningama till 30 § 1984: 101 punkt 2 av anvisningama till 30 § 1984: 101 punkl 3 av anvisningarna till 30 § 1969:749 punkt 4 av anvisningarna till 30 § 1969:749 punkt 5 av anvisningarna lill 30 § 1969:749 punkt 5 av anvisningarna till 35 § 1974:810 punkt 7 av anvisningama lill 38 § 1974:994 punkt 4 av anvisningarna till 39 § 1974:994 anvisningama lill 41 c § 1983:123 punkl 2 av anvisningarna lill 43 § 1979:612 punkt 3 av anvisningarna till 43 § 1981: 264 punkl 7 av anvisningarna till 53 § 1977:572 punkt 8 av anvisningama lill 53 § 1977; 572 punkt 9 av anvisningarna till 53 § 1977:572 punkl 1 av anvisningarna till 54 § 1984:190 punkt 4 av anvisningama lill 54 § 1980; 957 punkl 5 av anvisningama lill 54 § 1979; 612 punkl 2 av anvisningarna till 58 § 1963:303 punkl 2 a av anvisningarna lill 58 § 1963: 303.

Prop. 1984/85:70 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag får inte göras för:

den skatiskyldiges levnadskostnader och därtill hänföriiga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jåmföriig periodisk utbetalning lill person i silt hushåll;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till den del kostnaderna inle överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skallskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skaltskyldige själv eller andre maken eller av den skatiskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta pä den skatiskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligt 8 kap. siudieslödslagen (1973: 349);

avgift enligl lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.;

avgift enligl 99aS utiänningslagen (1980:376);

avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbelsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

straffavgift enligt 8 kap. 7S tredje stycket rättegångsbalken;

belopp, för vilket arbelsgivare är betalningsskyldig enligt 75 S uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger pä grund av underiåtenhet att göra avdrag enligl lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersätlningar;

avgift enligl lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift;

överförbmkningsavgift enligl ransoneringslagen (1978:268);

vatlenföroreningsavgifl enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vallenförorening från fartyg;

ränta på lånat kapital till den del räntan läcks av sådant statiigt bidrag som avses i punkl 7 av anvisningarna till 24 §;

kapitalförlust m.m. i vidare mån än som fär ske enligt 36S.

(Se vidare anvisningarna.)

22 §" Från bruttointäkten av jordbruksfastighet får avdrag göras för omkostnader, som äro att hänföra till driftkostnader.

Har sambruksförening med hänsyn till rördsens resultat lämnat medlem eller annan lönetillägg eller annan sådan gottgörelse, må föreningen njuta avdrag för nämnda gottgörelse.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

''Senasle lydelse 1972:741.

Prop. 1984/85:70 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 S ;

1 mom.'Till intäkt av annan         1 mom. Till in lä k t av annan
fastighet skall, där ej annal föran- fastighet skall, där ej annat föran
ledes av vad nedan i andra stycket     ledes av vad nedan i andra stycket
eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänfö-    eller 2 mom. stadgas, hänföras vad
ras vad av fastighet här i riket, som    av faslighet här i riket, som taxerats
taxerats såsom annan fastighet,    såsom annan fastighet, kommit
kommit ägaren lill godo, såsom: ägaren till godo, såsom:

hyresvärdet av lägenhet, som ägaren använt för sin, sin familjs och sina personliga tjänares räkning;

hyra eller annan ersättning för fastighet eller del därav, som upplåtils till annan;

intäkt genom försäljning eller annat tillgodogörande av fastighetens alster eller naturtillgångar;

avgäld med mera dylikt, som influtit från fastigheten.

Har fastighet helt eller delvis an- Har fastighet hell eller delvis an-

vänts i ägarens egen rörelse, skall vänts i ägarens egen rörelse, skall intäkt genom nyttjande av faslighe- intäkt genom nyttjande av fastigheten till den del, som sålunda an- len till den del, som sålunda använts, räknas till intäkt av rörelsen. vänts, räknas lUl inläkt av rörelsen. Att intäkt av fastighet, som ägts av försäkringsanstalt, även iannatfaU än nyss sagts hänföres till intäkt av rörelse framgår av 30 § 2 mom.

Förmån av plantering eller trädgårdsland, som är att anse endasl säsom tillbehör till egen bostadslägenhet och som användes företrädesvis för ägarens personliga trevnad, skall tagas i beräkning vid bosladsvärdets bestämmande; och skall följaktligen, i den mån förmån av plantering eller trädgårdsland sålunda beaktats, avkastning av planteringen eller trädgårdslandet ej särskilt redovisas.

25 S

3 m o m.* I fråga om fastighet, för 3 m o m. I fråga om faslighet, för
vilken intäkten skall beräknas en- vilken intäkten skall beräknas en
ligt 24 § 2 eller i mom., får avdrag ligl 24 S 2 mom., får avdrag inte gö-
inte göras för andra omkostnader ras för andra omkostnader än för
än för ränla pä lånat kapilal, som ränta på lånat kapital, som har ned
bar nedlagts i fastigheten, saml lagts i fastigheten, saml lomlrätts-
lomträttsavgäld eller liknande av- avgäld eller liknande avgäld.
gäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs får dock fysisk person, som blivit för året före laxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven på honom tillhörig fastighet, som avses i 24S 2 mom., i fråga om nämnda fastighet göra etl extra avdrag med, för helt år räknat, 1 500 kronor, dock högst med det belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum skall las upp som inläkt av fastigheten. Äger skaltskyldig endast del av fasfigheten, skaU

' Senaste lydelse 1968:729. " Senaste lydelse 1980; 1054.

Prop. 1984/85:70 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdraget i motsvarande mån nedsättas. Vad i detla stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande dödsbo under förutsättning att någon delägare i boet blivil mantalsskriven på fastigheten.

Har fastighet, för vilken intäkten skaU beräknas enligt 24§ 2mom., delvis använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda faslighets-delen.

(Se vidare anvisningarna.)

28 S'

Till intäkt av rörelse hänföres alll vad som av här i riket bedriven rörelse kommil rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbmkats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommil honom tillgodo.

Ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar är alt anse såsom intäkt av rörelse, såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhel att böra hänföras till intäkt av fastighet eller av tjänst.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften lill annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. pensionsskuld under mbriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623), under den särskilda underrubriken AvdragsgUla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana pensionsåtaganden för vUkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d jämfört med punkt 2e av anvisningarna till 29 S denna lag. Är vad som sålunda skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår, räknas skUlna-den som intäkt av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock beräknas lägst liU summan av avdragsgill avsättning under året till pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring - varvid dock beaktas endasl avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden som redovisas under särskild undermbrik — samt en tiondel av disponibla pensionsmedel vid utgången av närmasi föregående beskattningsår. Räknas disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som inläkt.

' Senaste lydelse av förutvarande 28 § 1 mom. se 1984: 190.

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse del beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbelsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde rum.

Nuvarande lydelse

Upphör arbelsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation fattades eller skiftet ägde mm. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som föreskrives där och i 4mom.

Med disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång under särskild undermbrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid beskattningsårets utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen för vilka avdrag vid avsäftningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall härvid beräknas enligt de gmnder som gäller vid beräkning av stiftelses förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statiig förmögenhetsskatt. Disponibla pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad som redovisas for beskattningsårets ingång under särskild undermbrik.

29 § / mom. Från bmttointäkten av rörelse får avdrag göras för allt, som är att anse som driftkostnad. Hit räknas, bland annat: hyra för annan tillhörig fastighet eller del därav, som använts i rörelsen;

Prop. 1984/85:70 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan fusion som avses i 28§ 3mom. — värdet av samma råämnen eller varor las upp lill belopp, motsvarande det hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen i beskattningsavseende gällande värdet av dessa tillgångar vid fu-sionstillfäUet;

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit anställd i rörelsen;

kostnad för reparation och underhåll av till driften hörande byggnader, markanläggningar, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier o.d.;

värdeminskning på rörelseägaren tillhöriga maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller, i fall som anges i punkt 3 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av tillgången;

värdeminskning på patenträtt och annan liknande rättighet;

värdeminskning på en byggnad, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 7 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av byggnaden;

värdeminskning på en markanläggning, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 16 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av anläggningen;

värdeminskning på naturtillgångar, såsom gmvor, stenbrott o.d. genom deras tillgodogörande;

ränta på lånat kapital, som har nedlagts i rörelsen, och på gäld, som den skattskyldige har ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för utövande av vetenskaplig, litterär, konsinärlig eller därmed jämförlig verksamhet;

speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter lill det allmänna;

förlust, som har uppstått i rörelsen, såvida inte förlusten är att hänföra till kapitalförlust eller är av sådan natur som avses i punkt 3 sjätte stycket av anvisningarna lill 41 §.

35 § / mom. Till inläkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs

1) intäkt som skattskyldig haft av annan förvärvskäUa än fömt har nämnts och som inte heller utgör intäkt av kapital,

2) sådan lolterivinsl som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §,

3) restituerade, avkortade eller 3) restituerade, avkortade eller
avskrivna egenavgifter enligt lagen avskrivna egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter, som (1981:691) om socialavgifter, som
inte utgör intäkt av jordbmksfas- inte ulgör intäkt av jordbruksfas
tighet eller rörelse, i den mån av- lighet eller rörelse, i den mån av
drag har medgetls för avgifterna, drag har medgelts för avgifterna

och

■* Senasle lydelse 1983: 1088.

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

4) vinst - i den omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

4) restituerad. avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetls för skatten, och

5) vinst - i den omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum, som avses i 28§ 3mom., skall restf luerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt vad ovan sagts skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den övertagande föreningen. Vad nu sagts skaU äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78§ lagen (1955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagUs av elt annat försäkringsbolag och beloppet i fråga icke uppgetts till beskattning hos det överlåtande bolaget.

3 mom." Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt tUl aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jåmföriig med här avsedd andelsrätl eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skaltskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligl detta stycke under etl beskattningsår, minskal med avdragsgill del av föriust vid avyttring samma år av egendom som avses i detla stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av föriust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndig-

'" Senasle lydelse 1983: 1043.

het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om della senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov rned beskattning av realisationsvinst, är — oavsett lidpunkten för förvärvet - endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Beslämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger molsvarande tillämpning på egendom som avses i delta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag tiU svenskt företag inom samma koncern, skall — där ej annat följer av nionde stycket — beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, vårdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker tiU utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tilllämpas även ifråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagls får inle föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sädan fastighet utgör bolagels eller föreningens väsentiiga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinslen vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detla stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Föreslagen lydelse

av aktie eller andel i-bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa-tionsföriust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet ulgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inle vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna tiU 38 §, om avyttringen avser endast rält lill viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighel om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på gmnd av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Prop. 1984/85:70 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avyttrar skaltskyldig aktie i elt aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkl eller genom förmedling av annan - ägs eller inom tvä år efter avyttringen vid någol tillfälle kommer att ägas av den skallskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skaltskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i någol av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycket uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eUer andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eUer annan rättighet jåmföriig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreUgger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighel, som regeringen beslämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomUng saml dödsbo vari den skaltskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

3 a mom." Realisationsvinst 3 a mom. Realisationsvinst vid

vid avyttring av en bostadsrätt be- avyttring av en bostadsrätt beskat-

skatlas enligt bestämmelserna i del- tas enligt bestämmelserna i detta

ta moment om bostadsrättsföre- moment om bostadsrättsföreningen

ningen är av det slag som anges i är av det slag som anges i punkl 2

punkt 3 av anvisningarna till 24 §. femte stycket av anvisningarna till

38§.

Som skatlepliktig realisationsvinst räknas: om bostadsrätten innehafts

mindre än 2 år ................... . 100% av vinsten

2 år men mindre än 3 år ...... 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år ..... ... 50% av vinsten

4 år eller mera .................... .. 25 % av vinsten

Bestämmelserna i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista stycket tillämpas på motsvarande sätt vid avyttring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av reaUsationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 25 procent av vinsten skattepliktig om det skäligen kan antas att avyttringen inte skulle ha ägl mm om tvång inte hade förelegat.

" Senaste lydelse 1983:1043.

38 §

/ wom.' Till intäkt av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder, så ock

inläkt genom överlåtelse av rält lill utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överiåtits,

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 § 1 mom. eller rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas lill medlem utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall säsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåfit rätlen till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid upplösning genom fusion, som i 28§ 3mom. andra stycket avses, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annal än andelar i den överlagande föreningen.

'- Senasle lydelse 1984: 190.

Såsom utdelning frän svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats lill medlem utöver inbetald insats, dock alt vid upplösning genom fusion, som avses i 2§ 4 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållil kontant eller eljest i annal än andelar i den övertagande föreningen.

Prop. 1984/85:70 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41a§"
Äger fastighet del i samfällighet Äger fastighet del i samfällighet
av annal slag än som avses i 53§ som avses i 53§ 2mom., hänförs
1 mom. första stycket f), hänföres den fastigheten tillkommande ande
den fastigheten tillkommande ande- len av intäkter och kostnader i
len av intäkter och koslnader i verksamheten i samfälligheten till
verksamheten i samfäUigheten till den förvärvskälla vari fastigheten
den förvärvskälla vari fastigheten ingår enligt de bestämmelser som
ingär enligt de bestämmelser som gäller för nämnda förvärvskälla.
gäUer för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

45 S'" Vid beräkning av skallskyldigs inkomst av jordbmksfastighet, av annan fastighet och av rörelse må, i den mån fastighet ingått i förvärvskällan och garantibelopp för fastigheten skall enligl bestämmelserna i 47 S upptagas såsom skattepliktig inkomst för den skaltskyldige, avdrag göras med belopp motsvarande garantibeloppet.

Oaktat garantibelopp för regle-ringssamfäUighet tUlhörig regleringsdamm upptagits såsom skattepliktig inkomst för samfäUigheten. skaU dock ägare av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget tillgodonjuta det i första stycket angivna, å regleringsdammen belöpande avdraget, i den mån detsamma motsvarar den på strömfallet belöpande andelen av nämnda kostnad.

46 §

1 mom. Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av förvärvskälla får, med de undantag som anges i delta moment och med iakttagande av föreskriften i 74§, underskottet avräknas från den skattskyldiges inkomst från andra förvärvskällor i den mån underskottet och inkomsten enligl 56 — 59 S§ hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inte för

1) underskott av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i lotteri,

2) underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) underskott som har uppkommit på grund av alt avdrag enligt 45 § överstigit nettointäkten av förvärvskäUan,

4) underskott i den mån hänsyn till det har lagits vid beräkning av sjömansskatt.

'-' Senaste lydelse 1975:259. '" Senasle lydelse 1954: 52. " Senasle lydelse 1979; 1149.

Prop. 1984/85:70 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har avdrag gjorts enligt I § lagen (1966: 172) om avdrag för avskrivning på skeppskontrakt m.m. och uppkommer underskott i förvärvskällan får den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas endasl från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för år räknat lOprocent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15procent av anskaffningsvärdet av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att avräkna underskott i fråga om den överskjutande delen av avdraget. För underskoll som inle har kunnat utnyttjas föreligger rätt till avdrag senast vid den taxering som sker sjätte kalenderåret efter del kalenderår då taxering skett för det beskattningsår då underskottet uppkom. Sådani avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskott som avses i delta stycke.

Vid tUlämpning av tredje stycket anses koncernbidrag enligt 43 § 3 mom. som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragsgUl omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Tredje stycket tillämpas inte i Tredje stycket tillämpas inte på fråga om svenskt akliebolag vars fiskeskepp eller köpekontrakt som aktier noteras på börs eller är före- avser fiskeskepp, om den skattsky l-målför liknande notering eller i frå- dige har licens enligl förordningen ga om dotterföretag tiU sådant bo- (1978:517) om licens för yrkesfis-lag. Tredje stycket tillämpas inle käre eller är medlem i fiskelag som heller pä fiskeskepp eller köpekon- har sådan licens, trakt som avser fiskeskepp, om den skaltskyldige har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från tillämpning av iredje stycket. Bryter skattskyldig mot viUkor som har uppställts för medgivandet, skaU taxering ske enligl tredje stycket pä samma sätt som vid eftertaxering för det beskattningsår som medgivandet avser.

Att avdrag icke är medgivet för underskott som uppkommU före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna till 20§.

47§'*
För fastighet, som året före tax- För faslighet, som året före tax-

eringsåret varit skattepliktig, be- eringsåret varil skattepliktig, beräknas garantibelopp till en och en räknas garantibelopp lill en och en

'* Senaste lydelse 1980: 1054.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garan-tibeloppel tas upp som skattepliktig inkomst för fastighetens ägare inom den kommun, där fastigheten är belägen. Som ägare anses även den, som innehar fastighet med fidei-kommissrätl eller i annat fall utan vederlag besitter faslighet på grund av testamentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt. med tomträtt eller med vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivil av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

d) juridisk person, som förvallar
samfällighet och som enligl 53 §
1 mom. första stycket f) är skatt
skyldig för inkomst; samt

e) nyttjanderättshavare till täkt-
mark som avses i 2 kap. 4§ fastig-
hetslaxeringslagen (1979:1152), om
nyttjanderätten har förvärvats mot
engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tiUgo-donjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastoral att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å faslighet, som under a) eller c) omförmäles. författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens

Föreslagen lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garantibeloppet las upp som skattepliktig inkomst inom den kommun, där fastigheten är beXägen. för fastighetens ägare eller för den som enligt I kap. 5§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skaU anses som ägare. Den som innehar fastighet med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt och på grund av denna sin rätt inte äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog på fastigheten påförs dock inte något garantibelopp på det i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

Prop. 1984/85:70 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehavare, såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

Garantibclopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

47 a §'' Sammanlagda beloppet av den inkomst från en eUer flera förvärvskäUor, vilken är skattepliktig i en kommun, med avdrag i förekommande fall som avses i 46 och 46 a§§, saml av i 47 § omförmält garantibelopp ulgör skattskyldigs inom kommunen taxerade inkomst.

Den taxerade inkomsten avmn- Den taxerade inkomsten avmn-

das nedåt, för skattskyldig som das nedåt till hell hundratal kronor. avses i I0§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt till helt hundratal kronor och för annan skattskyldig till helt tiotal kronor.

50 §

2 mom.' För fysisk person, som varit här i riket bosall under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvill angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten minskad med kommunall gmndavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, så alt överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatleförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skaltskyldige ägl tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter laxeringsåret, länsrättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt gmndavdrag, med ytterligare elt efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10000 kronor. Har skalt-

' Senaste lydelse 1981:999. " Senasle lydelse 1979: 169.

2 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detla stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsalt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, slor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt lill underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skaltskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av folkpension, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat - berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående lid och ordning för särskild framställning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För ideell förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 48 § 1 mom., utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag.

3 mom. För skattskyldig, som i 2mom. avses, såvitt angår annan kommun än hemortskommunen, utgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst, ulom i fall varom nedan i andra stycket förmäles.

Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas i hemortskommunen och har taxerad inkomst påförts den skattskyldige i annan kommun, skall bristen avräknas från sistnämnda inkomst. Därvid skola i förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna lill 46 § äga molsvarande tiUämpning. Vad efter dylik avräkning återstår utgör för den skaltskyldige beskattningsbar inkomst i kommunen.

För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses ulgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

Beskattningsbar inkomst skall Den beskattningsbara inkomsten

för fysisk person, oskifl dödsbo och avrundas nedåt till helt hundratal familjestiftelse, varom förmäles i kronor. 10§ 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt, angivas i hela hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår tiU helt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Senaste lydelse 1970: 162.

Prop. 1984/85:70 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 5

/ mom. Skyldighel att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade pä grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 SS sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varU här i rikel bosatt;

för all inkomst, som av honom för all inkomst, som förvärvals här i riket eller å utländsk ort för- inom eller utom rikel; samt värvals; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt;

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring lill den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än ijänste-pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till nägon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersältning lill sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt siudieslödslagen (1973:349);

för annan härifrän uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter saml — i den mån avdrag har medgetls för avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i rikel eller tUlbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av etl hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska förelag som avses i punkl 4a av anvisningarna till 41 S, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmasi föregått det år dä avyttringen skedde haft silt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

** Senaste lydelse 1984:353.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tiUgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och and
ra menigheter ävensom hushåll
ningssällskap med stadgar som
faststäUts av regeringen eller myn
dighet som regeringen bestämmer;

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, aUmänna under
visningsverk, sådana sammanslut
ningar av studerande vid rikets uni
versitet och högskolor i vilka de
studerande enUgt gällande stadgar
är skyldiga att vara medlemmar,
samarbetsorgan för sådana sam
manslutningar med ändamål att
fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på
sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses iförordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

aUmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inle bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organf sationer av arbetsgivare och ar-

Föreslagen lydelse

b) dödsbo;

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Prop. 1984/85:70 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

betstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd tillföljd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, AU
männa sjukförsäkringsfonden,
Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för
främjande av farmacins utveckUng
m.m.. Bokbranschens Finansie-
ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri
stiftelsen, Dag Hammarskjölds
minnesfond. Fonden för industriellt
utvecklingsarbete. Fonden för in
dustriellt samarbete med u-länder.
Fonden för svenskt-norskt industrf
ellt samarbete, handdsprocedurrå-
det. Järnkontoret och SIS — Stan
dardiseringskommissionen i Sveri
ge, så länge kontorets respektive
kommissionens vinstmedel an
vänds till allmänt nyttiga ändamål
och utdelning inte lämnas till del
ägare eller medlemmar, Nobelstif
telsen. Norrlandsfonden. Stiftelsen
Industricentra, Stiftelsen Industri
ellt utvecklingscentrum i övre Norr
land, Stiftelsen Institutet för Före
tagsutveckling, Stiftelsen Lands
tingens fond för teknikupphandling
och produktutveckling, Stiftelsen
för produktutvecklingscentrum i
Göteborg, Stiftelsen Produktut
vecklingscentrum i Östergötland,
Stiftelsen för samverkan mellan
Lunds universitet och näringslivet
— SUN, Stiftelsen Sveriges tek
nisk-vetenskapliga attachéverk
samhet. Svenska bibelsällskapets
bibelfond. Svenska Penninglotte
riet Aktiebolag, Svenska skeppshy
potekskassan. Svenska UNICEF-
kommittén, Sveriges exportråd,
Sveriges turistråd. Aktiebolaget

Prop. 1984/85:70 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tipstjänsl och Aktiebolaget Trav och Galopp:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrätttiingar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till hu-vudsakUgt ändamål att under samverkan med miUtär eller annan myndighet stärka rikets försvar ef ler att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbUdning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

ft svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva tiU livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfäUighet eller reg-leringssamfälUghet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för aU inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivas; samt

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt tUl ett hus eller del av etl hus hår i rikel.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

2 mom.' VanUga handelsbolag,
kommanditbolag, enkla bolag, re
derier och juridiska personer, som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förval
ta annan samfällighet än sådan som
avses i 1 mom. första stycket f),
taxeras icke, utan hänföres deras
inkomst tiU de särskUda delägarnas
inkomst med belopp, som för en
var motsvarar hans andel av bola
gets, rederiets eller samfällighetens
inkomst. Ej heller skall så kallat
gmvbolag taxeras, utan skola dess
delägare taxeras en var för den in
komst, han åtnjutit av bolagets
verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs skall i tUlämpning beträffande garantibelopp

3 mom. Avlider skaltskyldig,
skall för det beskattningsår, då
dödsfallet inträffade, oskift dödsbo
efter honom taxeras såväl för in
komst, vilken den avlidne haft, som
för inkomst, vilken ingått till döds-

Föreslagen lydelse

2 mom. Inkomst hos vanliga
handelsbolag, kommanditbolag,
enkla bolag, rederier och juridiska
personer, som enligt författning el
ler på därmed jämförligt sätt bildats
för att förvalla annan samfällighet
än sådan som har taxerats såsom
särskild taxeringsenhet och avser
marksamfäUighet eller reglerings-
samfällighet, hänförs tUl de särskU
da delägarnas inkomst med belopp,
som för en var molsvarar hans an
del av bolagets, rederiels eller sam-
fäUighetens inkomst. Delägare i
s.k. gmvbolag taxeras för den in
komst han åtnjutit av bolagets verk
samhet.

förekommande fall äga motsvarande för fastighet.

3 mom. Avlider skattskyldig,
skall för det beskattningsår, då
dödsfallet inträffade, dödsboet ef
ter honom taxeras såväl för in
komst, vilken den avlidne haft, som
för inkomst, vilken ingått till döds-

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, taxeras oskiftat dödsbo, om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, som inländsk juridisk person och i annat fall som här i riket icke hemmahörande juridisk person.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sUt frånfälle var bosalt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras tiU kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det fjärde kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till slatlig inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag varit tUlämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eUer förmögenhet. Bestämmelserna i detta stycke tiUämpas icke på fidei-kommissbo.

Om särskilda skäl föreligga, må riksskatteverket på ansökan förklara att oskiftat dödsbo, som enligt föregående stycke skall behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänseende, må taxeras enligt bestämmelserna i tredje stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas tiU prövning göras hos riksskatteverket senast under året efter det taxeringsår, då oskiftat dödsbo första gången skall behandlas som handelsbolag i beskattningshänseende. Mol beslul, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, må talan icke föras.

54 S' Från skattskyldighet frikallas:

a) svenska aktiebolag och svens
ka ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk ekonomisk förening i den omfattning som anges i punkt 1 av anvisningarna;

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt person:

b) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och
utländskt bolag;

" Senaste lydelse 1980:957.

d) 1. ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 2§ faslighetstaxe-ringslagen (1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 S fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, eller härrör från nationalpark;

2. ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3§ fastighetstaxeringslagen:

c) ägare av sädan fastighet som avses i 3 kap. 2§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2S fastighelslaxe-ringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § faslighetstaxe-ringslagen:

för inkomst av fasligheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagmm;

3. ägare av sådan fastighet som avses i 3kap. 4§ fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening som är hänförlig under 53 § 1 mom. e):

för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3kap. 4§ fastighetstaxeringslagen;

e) i riket bosatt delägare i dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varil här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet är skyldigt att betala inkomstskatt;

e) i riket bosatt delägare i oskift
dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke varit här i riket bo
satt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skaU utgöra kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som be
driver såväl tiU livförsäkring hän
förlig verksamhet som annan verk
samhet;

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet föreUgger även för förstnämnda inkomst tiU den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar inte får meddela

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högsl 1000 kronor per medlem;

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

f) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på gmnd av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eUer ombord på svenskt fartyg eller svenskl, danskt eUer norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under fömtsättning alt anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan gmnd kan antagas komma att vara minst ett år.

h) här i rikel bosalt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på gmnd av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskl, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av ansläUningen under fömtsättning alt anställningen och vistelsen i ullandel varat minst etl år eller enligt anställningsavtal eller på annan gmnd kan antagas komma att vara minst ett år;

(■) ideeU förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e):

för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4 av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 § 3mom., om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under de förutsättningar som anges i punkt 5 av anvisningarna frikallas från skattskyldighet för utdelning på andel i utländskt företag.

Av 70 § framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

57 §

/ mom.* Skatt för inkomst av rörelse skall utgöras till kommun, där rörelsen utövats från fast driftställe.

Har fast driftställe icke begagnats, skall skatt för inkomsten utgöras, om inkomsten förvärvats

'* Senasle lydelse 1930; 190.

Prop. 1984/85:70 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) av fysisk person

under tid, då han varit här i riket bosatt;

i hemortskommunen;

under tid, då han icke varit här i riket bosatt;

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål;

b) av inländsk juridisk person; b) av dödsbo

i hemortskommunen; i hemortskommunen.

c) av utländskt bolag;

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål.

3 mom. Hava i annat fall än i 43 S I mom. sägs näringsidkare, mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning), vid affärer sinsemellan genom åsåtlande av högre eller lägre pris än de i allmänhet gällande eller andra liknande ålgärder åstadkommit, att inkomst av deras verksamhet ( icke oväsentlig mån redovisals inom annan kommun än den, där inkomsten skuUe redovisats, om intressegemenskap icke förefunnits, skall såsom beskattningsort för den näringsidkare, hos vilken för hög inkomst sålunda redovisals, beträffande skälig del av hans inkomst gälla den kommun, där den andre näringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika åtgärder icke vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 43§ 3mom. föranlett att inkomst redovisats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats om bidraget icke lämnats, äga bestämmelserna i första stycket motsvarande tillämpning på den, som mottagit bidraget. Lämnas sådant bidrag för att täcka underskott i förvärvskäUa avseende verksamhet som bedrives av det mottagande företaget, kan regeringen, om synnerliga skäl därtiU föreligga, medgiva att bidraget får avräknas mot underskottet även i de fall då förutsättningar för sådan avräkning eljest ickeförehgga.

58 §*

Där inkomst av rörelse, efter ty i När inkomst av rörelse enligt

57 § är sagt, skall tagas UU beskatt- 57 § skall beskattas i mer än en

ning i mera än en kommun, skall i kommun skall i fråga om inkoms-

fråga om inkomstens uppdelning tens uppdelning gälla, alt inkoms-

gäUa, att inkomsten beskattas i frå- ten beskattas till fem procenl eller,

ga om; där omständighetema därtill/öran-

" Senaste lydelse 1978:52. " Senaste lydelse 1967:748.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

bankrörelse i varje kommun, där huvud- eller avdelningskontor funnits, till så stor del. som å kontoret belöper efter förhållandetal, vilka uträknas på sätt i anvisningarna närmare angives;

annan penningrörelse, emissionsrörelse och handel med värdepapper i varje kommun, där kontor funnits, till så stor del, som å kommunen belöper efter förhållandet mellan de vid varje kontor influtna bruttointäkterna;

tomt rörelse till fem procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i kommun, där fastighet, som tomtrörelsen omfattat, är belägen, eller, om tomtrördsen omfattat fastigheter i olika kommuner, i envar av dessa kommuner till så Stor del, som belöper å köpeskillingarna för inom kommunen belägna, under beskattningsåret försålda fastigheter i förhållande till köpeskillingarna för samlliga under samma år försålda fastigheter;

rörelse, som avser att medelst ledning tillhandahålla vatten eller gas, tiU tio procent i kommun, där huvudkontorfunnits, samt i övrigt i de kommuner, där vatten- eller gasverk varit beläget eller förbrukning ägt rum, med iakttagande av de härom i anvisningarna meddelade närmare bestämmelser;

rörelse, som avser produktion och tillhandahållande av elektrisk kraft, tiU fem procent i kommun, där huvudkontor funntts, samt i övrigt i kommuner, där kraftproduktion bedrivits eller närdistribution av kraft ägt rum, med iakttagande av de härom i anvisningarna meddelade närmare bestämmelser;

rörelse. som avser tillhandahållande men icke produktion av elektrisk kraft, tiUfem procent i kommun,

Föreslagen lydelse

leder, högre procent i kommun, där huvudkontor funnits, saml i övrigt i de kommuner, där fast driftställe begagnats, efter vad som kan finnas skäligt med hänsyn tUl inom vaije kommun tillverkade varors värde, handelsomsättnings storlek, antalet där sysselsatta arbetare eller annal förhållande, som kan tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som kan anses ha åtnjutits inom kommunen.

Prop. 1984/85:70 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

där huvudkontor funnits. samt i övrigt i de kommuner, där förbrukning ägl rum;

järnvä g sdrift till hälften i de kommuner, där stationer funnits, efter förhållandet mellan dessas trafikvärden och till hälften i vederbörande kommuner efter förhållandet mellan de inom varje kommun till jämvägens personal utbetalta avlöningsförmåner, skolande beräkningen härav ske enligt i anvisningarna meddelade närmare föreskrifter;

sparv äg sdrift till fem procent i kommun, där spårvägen haft huvudkontor, samt i övrigt i de kommuner, där spårvägen fram-dragits. efter förhåUandet mellan antalet inom varje kommun tillryggalagda vagnkilometer;

linje t r af i k med omnibus till fem procent i kommun, där huvudkontorfunnits, samt i övrigt i de kommuner, där linjetrafik ägt rum, efter förhållandet mellan antalet inom varje kommun i sådan trafik tillryggalagda vagnkilometer;

kanaldrift till fem procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, som av kanalen berörts, efter fördelningstal, som fastställas av vederbörande länsstyrelse i enlighet med de i anvisningarna närmare angivna grunder;

rörelse av annat slag än de förut särskilt angivna till fem procent eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent i kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där fast driftställe begagnats, efter ty som kan finnas skäligt med hänsyn till inom varje kommun tillverkade varors värde, handelsomsättnings storlek, antalet där sysselsatta arbetare eller annat förhällande, som kan tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som kan anses hava åtnjutits inom kommunen.

(Se vidare anvisningarna.)

Prop. 1984/85:70 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller såsom hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosalt.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

tiU 19 8 2.'" Med näringsbidrag avses statligt stöd utan älerbetalningsskyldighel som tillfaller en näringsidkare för näringsverksamheten. Med näringsbidrag avses också statligt slöd som är förenat med ålerbetalningsskyldighet om sådan skyldighet uppkommer endast om

a) näringsidkaren inle uppfyller de vUlkor som har uppställts för stödet,

b) näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c) eljest något oväntat inträffar som uppenbarligen mbbar förutsättningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även Som näringsbidrag anses även
stöd enligl första stycket som läm- slöd enligt första stycket som läm
nas av kommuner, skattskyldiga nas av kommuner, skattskyldiga
som avses i 53 § 1 mom. första som avses i 7§ 4mom. lagen
stycket d) och allmänningsskogar (1947:576) om statUg inkomstskatt
enligt lagen (1952:167) om allmän- och allmänningsskogar enligt lagen
ningsskogar i Norrland och Dalar- (1952:167) om allmänningsskogar i
na. Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inle skattepliktig inkomst om det har använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av ärliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid laxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är utgiften för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den skaltskyldige i ställel göra avdrag för utgiften vid taxeringen för del år då bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen för del beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligt denna lag först skulle ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som inläkt, får den skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för alt anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses endast så stor del av utgiften som inle har täckts av bidraget. I fräga om andra markanläggningar än läckdiken, skogsvägar och sådana som anskaffats av nyttjanderättshavare skall dock såsom anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften för anläggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. Är

3° Senaste lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 32

bidraget större än det skattemässiga restvärdet för tillgången utgör skillnaden skattepliktig intäkt. Återbetalas ett näringsbidrag, som har påverkat beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett hänseende, får liUgängens avskrivningsunderlag ökas med vad som har återbetalats, dock med högst del belopp varmed beräkningen har påverkats. I den mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skatlepliktig intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa lillgångar avsedda för omsättning eller förbmkning (lager) skall vid tillämpning av 41 § och anvisningarna tiU nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningsvärdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av tillgångarna. Återbetalas etl näringsbidrag, som har använts för anskaffande av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det återbetalade beloppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ell visst beskattningsår, användas för avsett ändamål försl ett senare beskattningsår skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde - sjätte styckena uppskjutas tiU taxeringen för det senare beskattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet som inte ulgör näringsbidrag lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har använts för en utgift som inte varil avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot använts för en utgift som varit avdragsgill skall del eftergivna beloppet utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång, för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får den skaltskyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra värdeminskningsavdrag molsvarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige inte visa vad elt vissl skuldbelopp har använts liU, skall det anses ha använts lill direkl avdragsgilla kostnader.

lill 22 §

3." Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är belägen på fasligheten, däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procenl för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs frän den tidpunkl då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endasl ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller bmkares bostadsbyggnad, i den mån byggnaden inte representerar ett större värde än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storiek. Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driflbyggnad än bostadsbyggnad.

' Senasle lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 33

I en byggnads anskaffningsvärde inräknas inle utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i driften (byggnadsinventarier). I enlighel härmed räknas som byggnadsin-veniarier sådana tillgångar som bås, box eller spilla, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vaitenkopp, spallgolv, utrustning för skrap- och svämut-gödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehällare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, sädan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas ocksä sädana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

I fråga om byggnadsinvenlarier tillämpas de föreskrifler som enligt punkl 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skatiskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. TUI anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad saml värde av byggnad som enligl punkt4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fasligheten belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd ulgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inle anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinvenlarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som har förvärvals. Har den skallskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för alt den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det anlas alt detta har skett för alt åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-
näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk
anskaffning av en byggnad skall för anskaffning av en byggnad skall
som anskaffningsvärde för byggna- som anskaffningsvärde för byggna
den anses den verkliga utgiften för den anses den verkliga utgiften för
byggnaden minskad med det ian- byggnaden minskad med det ian
språktagna beloppet. språklagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny            Övergår en byggnad till en ny
ägare på annat sätt än genom köp, ägare pä annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde
minskningsavdrag   på   byggnaden minskningsavdrag   pä   byggnaden
som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäf                         ägl byggnaden.
ler också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
byggnad från etl dotterbolag eller
en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28§ 3mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare och är jordägaren inte enligt nyltjanderättsavlalel skyldig att vid nyttjanderättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn las till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalboslad göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med ärliga värdeminskningsavdrag — med 10 procenl av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till-eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för är räknat frän den tidpunkt då byggnaden eller den liU- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den män beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

4.' Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfastighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras - om annal inle följer av punkt 1 - av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inle annal följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har beslrills av den skaltskyldige själv och endasl om utgifterna avser arbeten som har ulförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för

Senasle lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

år räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och lill 5 procenl för är räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den tidpunkt dä anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endasl ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för alt marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. TUI markanläggning hänförs också körplan, parkeringsplats e.d., läckdike, öppet dike, invallnings- och vattenavledningsförelag, mark- eller skogsväg eller brunn. TUl anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 S ulgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av elt förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till elt täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbmnn eller liknande anordning eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinventarier hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärrnings-anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för säväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur slor del av ledningen som tjänar den pä fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för ledningen lill minsl tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligl punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. e\-
näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk
anskaffning av andra markanlägg- för anskaffning av andra markan-
ningar än täckdiken, skogsvägar el- läggningar än täckdiken, skogsvä-
ler sådana som anskaffats av nytt- gar eller sådana som anskaffats av
janderättshavare skall som anskaff- nyttjanderättshavare skall som an-
ningsvärde för markanläggningen skaffningsvärde för markanlägg-
anses den verkliga utgiften för ningen anses den verkliga utgiften
markanläggningen minskad med för markanläggningen minskad med
fyra tredjedelar av det ianspråk- fyra tredjedelar av det ianspråk
tagna beloppet. Avser anskaffning- tagna beloppet. Avser anskaffning
en ett täckdike eller en skogsväg en ett täckdike eller en skogsväg
eller har anläggningen anskaffats av eller har anläggningen anskaffats av
en nyttjanderättshavare, skall som en nyttjanderättshavare, skall som
anskaffningsvärde anses den verk- anskaffningsvärde anses den verk-

Prop. 1984/85:70 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

liga utgiften för anläggningen mins- liga utgiften för anläggningen mins
kad med del ianspråktagna belöp- kad med det ianspråktagna belop
pet, pel.

Övergår en fastighet lill en ny Övergår en fastighet lill en ny

ägare på annat sätt än genom köp, ägare på annal sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markan- minskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit läggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfa- den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad rande hade ägt fasligheten. nyss sagts gäller också om elt moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Övergår en faslighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år dä överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inle tidigare har medgetls avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten pä jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

9.' Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av naturtillgångar saml avdrag för avsättning som avser framlida substansminskning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt.

För inträdd subslansminskning medges avdrag vid laxeringen för ell vissl beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har medgetls för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av an-skatTningsvärdet för hela tillgängen som belöper pä utvinningen före beskattningsårets utgång.

Har den skaltskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvinning och har han uppburit förskottsbetalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts för framlida substansminskning. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högsl ett belopp molsvarande den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången som kan anses belöpa på den framtida utvinning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligl föregående stycke medges dock inte om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närslående personer eller mellan näringsidkare som har intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller förelag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående lill fysisk person räknas dels personer som anges i 35S la mom., dels sådana fåmansföretag som avses i nämnda lagmm och i vilka den fysiska personen eller någon honom närstående person är förelagsledare eller - direkt eller genom förmedling av juridisk person — äger aktier eller andelar.

" Senaste lydelse 1981:256.

Prop. 1984/85:70 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anskaffningsvärdet för en naturtillgång beräknas med utgångspunkt i den skallskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om fastigheten har förvärvats på annal sätt än genom köp, byte eller någol därmed jämförligt fång, den fakliska utgiften vid del närmasi föregående köpet, bytet eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige del, skall dock till utgångspunkt tas del belopp varmed den skaltskyldige skulle få avdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna lill 36 § om han vid tidpunkten för utvinningens början hade avyttrat täklmarken för elt vederlag som motsvarar dess allmänna saluvärde vid nämnda lidpunkt. Beräkning enligt nämnda anvisningspunkt får dock inte leda till att den till förvärvet hänförliga delen av anskaffningsvärdet tas upp till högre belopp än vad som molsvarar 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten i fråga. Har tillslånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, beräknas anskaffningsvärdet endast för det område som omfaltas av tillståndet och - vid tillämpning av andra och Iredje meningarna - på grundval av förhållandena vid tidpunkten för utvinningens början på detla område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har beräknats enligl föregående stycke, även utgifter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fält dras av som koslnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid beräkning enligl punkl 2 a av anvisningarna till 36 S.

Om en faslighet, pä vilken en naturtillgäng har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annal sätt än genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, fär den nye ägaren tillgodoräkna sig endasl de avdrag för subslansminskning pä fastigheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne forlfarande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmel-

serna i denna anvisningspunkt skall serna i denna anvisningspunkt skall
en fastighetsägare, som har upplåtit en fastighetsägare, som har upplåtit
nyttjanderätt till täktmark mot en- nyttjanderätt till täklmark mot en
gångsersättning, utan hinder av 47§ gångsersättning, ulan hinder av vad
andra stycket e) betraktas som som föreskrivs 147 § jämförd med 1
ägare till marken även efter det alt kap. 5 § första stycket ffaslighets-
upplåtelsen har skett. taxeringslagen (1979:1152), betrak-

tas som ägare till marken även efter det att upplåtelsen har skett.

till 24 S
1.'"* Har annan fastighet hell eller 1. Har annan fastighet helt eller
delvis varit använd i ägarens egen     delvis varil använd i ägarens egen
rörelse, kommer hyresvärdet för    rörelse, kommer hyresvärdet för
vad som använts i rörelsen, vilket vad som använts i rörelsen, vilket
värde ej får avdragas såsom om-   värde ej får avdragas såsom om
kostnad (jfr punkt 1 av anvisningar-   kostnad (jfr punkt 1 av anvisningar
na till 29§), att ingå i den allmänna    na till 29 S), all ingå i den allmänna
inkomstberäkningen för rörelsen    inkomstberäkningen för rörelsen
och att sålunda beskattas i sam-   och att sålunda beskattas i sam
manhang med den totala inkomsten manhang med den totala inkomsten
därav. (Jfr dock beträffande försök-    därav.

'" Senaste lydelse 1969:749.

Prop. 1984/85:70 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt, punkt I av anvisningarna till 30§.)

Har idkare av rörelse i honom tillhörig faslighet upplåtit bostad för den i rörelsen anställda arbetspersonalen i denna dess egenskap, skola dessa bostadslägenheter anses vara använda i rörelsen, och det är härvid ulan betydelse, huruvida upplåtelsen skell mot särskild hyresersättning eller personalen tillförsäkrats fri bostad. Om däremot ägaren av etl hyreshus tillfälligtvis uthyr en lägenhet i huset lill en i hans rörelse anställd arbetare, skall icke i följd härav denna lägenhet anses använd i rörelsen.

10.' Har skattskyldig för året före beskattningsåret beräknat inkomst av annan fastighet enligt de gmnder som anges i 41 § andra stycket men beräknar den skattskyldige inkomsten för beskattningsåret enligt bokföringsmässiga grunder, följer av punkt 1 första stycket av anvisningarna tiU 41 S att den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte skaU upptaga värde av ingående skulder. Som ingående skuld skall dock upptagas

a) inkomst som har uppburits i slutet av det föregående året men, med stöd av bestämmelserna i punkt 4 första slyckel av anvisningarna till 41 S, inte tagils till beskattning för del året, och

b) utgift som är obetald vid beskattningsårels ingång men, med stöd av bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, dragits av vid beräkning av nettointäkten för det föregående året.

Beräknar skattskyldig inläkt av Beräknar skattskyldig intäkt av

annan faslighet enligt 2 eUer 3 annan faslighet enligt 2 mom. men

mom. men har den skattskyldige har den skattskyldige för året före

för året före beskattningsåret be- beskattningsåret beräknat intäkten

räknat intäkten enligl I mom. med enligt 1 mom. med tillämpning av

tillämpning av bokföringsmässiga bokföringsmässiga grunder, skall

grunder, skall som intäkt för be- som intäkt för beskattningsåret -

skaltningsåret — utöver vad i utöver vad i 2 mom. anges - tas

2mom. anges - upptagas ett be- wpp ell belopp motsvarande skUlna-

lopp molsvarande skillnaden mel- den mellan anskaffningsvärdet av

lan anskaffningsvärdet av faslighe- fastighetens lager vid ingången av

tens lager vid ingången av beskalt- beskattningsåret och del bokförda

ningsåret och del bokförda värdet värdet av lagret enligt senaste ba-

av lagret enligt senasle balansräk- lansräkning,
ning.

lill 25 § 2 a.* Utgifter för anskaffande av en byggnad, som avses i 24§ 1 mom., dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligl avskrivningsplan lill viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigstäUts. Av punkt 2 b framgår att underlaget för avskrivning enligt nu förevarande punkl skall minskas, när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning.

" Senaste lydelse 1979:612. '<■ Senasle lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad saml utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges pä grund av föreskrtflerna i 25 § 2 mom. första slyckel b) eller c) och för vilka bidrag inte har utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även utgifter för plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning på fastigheten. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren har haft för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varil betingad av och har skett i nära anslutning lill den nya byggnadens uppförande.

Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av faslighetens hela taxeringsvärde. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden visas mera avsevärt över- eller understiga etl skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skaltskyldige eller nägon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig etl högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas alt detta har skell för att åt någon av dem bereda obehörig förmän i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagils i anspråk

anskaffning av en byggnad, skall för anskaffning av en byggnad,

som anskaffningsvärde för byggna- skall som anskaff"ningsvärde för

den anses den verkliga utgiften för byggnaden anses den verkliga ulgif-

byggnaden minskad med del ian- ten för byggnaden minskad med det

språktagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny           Övergår en byggnad lill en ny
ägare på annal sätt än genom köp, ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde
minskningsavdrag   på   byggnaden minskningsavdrag   på   byggnaden
som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäl-                       ägl byggnaden.
ler också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
byggnad från ett dotterbolag eUer
en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28§ 3mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1,5 för byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och 1,75 för byggnad av trä. I fall som avses i 25 § 2 mom. första stycket c) är procentsatsen 3. Avdraget får dock beräknas efter högre procentsats, om särskilda omständigheter föranleder därtill.

Prop. 1984/85:70 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utrangeras byggnad, som avses i 24§ I mom., fär avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

9. Har skattskyldig för året före beskattningsärei beräknat inkomst av annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 S andra stycket men beräknar den skaltskyldige inkomsten för beskattningsärei enligt bokföringsmässiga grunder, följer av punkt I första stycket av anvisningama lill 41 § att den skaltskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte skall upplaga värde av ingående lager och fordringar. Som ingående fordran skall dock upptagas

a) inkomst som blir tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret men, med stöd av bestämmelsema i punkt 4 första stycket av anvisningarna till 41 S, tagits lill beskattning för det föregående året, och

b) utgift som har betalats i slulel av del föregående året men, med slöd av bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, inte dragits av vid beräkning av nettointäkten för det året.

Beräknar skattskyldig intäkt av Beräknar skattskyldig intäkt av
annan fastighet enligt 24 S 2 mom. annan faslighet enligl 24 S 2 mom.
men har den skattskyldige för året men har den skattskyldige för året
före beskattningsåret beräknat in- före beskattningsåret beräknat in
täkten enligt 24 § I eller i mom. takten enligt 24 § 1 mom. eller 2 J
med tillämpning av bokföringsmäs- 7mom. lagen (1947:576) om statlig
siga grunder, skall avdrag för be- inkomstskatt med tillämpning av
skaltningsåret medges för gäld- bokföringsmässiga grunder, skall
ränta, som har betalats det föregå- avdrag för beskattningsåret medges
ende året men upptagits som ut- för gäldränla, som har betalats del
gående fordran för det året, medan föregående året men upptagits som
å andra sidan avdrag inle skall utgående fordran för del året, me-
medges för gäldränla som betalas dan å andra sidan avdrag inte skall
under beskattningsåret men har re- medges för gäldränla som betalas
dovisats som utgående skuld för del under beskattningsåret men har re-
föregående året. dovisats som utgående skuld för det

föregående året.

till 28 § 1.* Till intäkt av rörelse hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i rörelsen. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som ett led i den ifrågavarande förvärvsverksamheten. Hit räknas alltså inflytande betalning för varor eller produkter, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Del sagda gäller även då rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen låter befintliga varor eller produkter ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse ulgör då så att säga den sista affärshändelsen i hans rörelse. Däremot räknas inte hit sådan intäkt, som kan inflyta lill den skaltskyldige vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normalt är all anse som driflinkomsl, l.ex. vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter. Intäkt, som erhålls genom en sådan oberoen-

" Senaste lydelse 1981:295. '" Senaste lydelse 1981:295.

Prop. 1984/85:70 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de av rörelsen gjord avyttring, skall tas upp som intäkt vid beräkning av realisationsvinst enligl 35 och 36§§. Som skattepliktig intäkt räknas inte statligt avgängsvederiag i form av engångsbelopp till renskötselutövare i samband med att han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av skepp och luftfartyg m.m. finns bestämmelser i 2§ lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning pä skeppskontrakl m.m.

Skaltskyldig, som driver tomlrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall som intäkt av rörelsen la upp vad som har influtit vid försäljning av sädan faslighet eller del därav som utgör omsättningstillgång i rörelsen, varefter frågan om och i vad mån nettointäkt har uppstått genom försäljningen kommer att bero på resultatet av rörelsen i dess helhet under beskattningsåret. Utöver vad som gäller enligt anvisningarna till 27 S skall därvid iakttas följande. Om fastighet, som utgör omsättningstillgång i rörelse, har förvärvats innan rörelsen påbörjades, beräknas fastighetens värde vid tiden för rörelsens påbörjande på samma säll som vid beräkning av realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2 a av anvisningarna till 36 §. Detla värde ulgör faslighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen även vid senare års laxeringar.

Avyttras fastighet som ulgör omsättningstillgång i rörelse skall värdeminskningsavdrag som belöper på tid före avyttringen återföras till beskattning i rörelsen.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tillgång på annat sätt än genom sådan fusion som avses i 28§ 3mom. och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst, som om tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.

till 29 S 4.' Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt alt tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligl reglerna i denna anvisningspunkt om råkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för detta gäller

a) att den skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;

c) alt tillfredsstäUande ulredning föreligger om inventariernas skattemässiga restvärde;

" Senaste lydelse 1981:295.

Prop. 1984/85:70 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas pä ell sådant sätt i
den skatiskyldiges räkenskaper och i företedd ulredning all trygghet före
ligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) att - om den skaltskyldige inle upprättat årsbokslut för det närmast
föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före
avskrivning beslåmts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga
restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skaltskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annal, som anskaffningsvärde för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skaltskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig etl högre anskaffningsvärde än som synes rimligl och kan det anlas att detla har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Som anskaffningsvärde för inventarier, som moderbolag eller övertagande förening övertar från dotterbolag eller överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28§ 3mom., anses det skattemässiga restvärdet vid fusionstillfället hos dotterbolaget eller den överlåtandeföreningen.

Har skaltskyldig medgivits av- Har skaltskyldig medgivits av-

drag för konlraktsavskrivning avse- drag för kontraktsavskrivning avse
ende inventarier, som har anskaf- ende inventarier, som har anskaf
fats under beskattningsåret, skall fats under beskattningsåret, skall
som anskaffningsvärde anses den som anskaffningsvärde anses den
verkliga utgiften minskad med del verkliga utgiften minskad med det
tidigare medgivna avdraget. Detta tidigare medgivna avdraget. Delta
skall gälla även när investerings- skall gälla även när investeringsre-
fond eller liknande avsättning tagits serv e.d. lagits i anspråk för an-
i anspråk för anskaffning av inven- skaffning av inventarier under be-
tarier under beskattningsåret. skattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för vissl beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde pä inventarierna enligl balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vUka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagls gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskattningsåret, medges elt särskill avdrag med belopp motsvarande den i anledning av

Prop. 1984/85:70 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttringen eller försäkringsfallel uppkomna intäkten. Avdraget fär dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt femte stycket. Har den skaUskyldige fåll avdrag som nu sagls skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskill högl pris eUer eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott på alt de skall utnyttjas för elt särskill arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan memtgift. Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i femte stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får     Oavsett vad ovan föreskrivs får
avdrag för avskrivning medges med avdrag för avskrivning medges med
belopp som erfordras för att det    belopp som erfordras för att det
bokförda värdet inte skaU överstiga bokförda värdet inle skall överstiga
anskaffningsvärdet av samtliga in- anskaffningsvärdet av samtliga in
ventarier, vilka vid beskattnings- ventarier, vilka vid beskaltnings-
årels utgång tillhörde rörelsen, se- årets utgång tillhörde rörelsen, se
dan från detta värde har avräknats dan från detta värde har avräknats
en beräknad årlig avskrivning av 20 en beräknad årlig avskrivning av 20
procenl. Visar den skattskyldige att procent. Visar den skattskyldige alt
inventariernas verkliga värde un- inventariernas verkUga värde un
derstiger även ett sålunda beräknat dersliger även ett sålunda beräknat
värde, medges avdrag för den ytter- värde, medges avdrag för den ytter
ligare avskrivning som motiveras ligare avskrivning som motiveras
av detta.   Vid tillämpning av be-                                      av delta.
stämmdserna i delta stycke skall i
fråga om anskaffningsvärde och
anskaffningsår för inventarier, som
har övertagits genom sådan fusion
som avses i 28§ 3mom., de i fu
sionen deltagande företagen anses
som en skattskyldig.

Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för anskaffningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ul ur rörelsen för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 § framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid laxeringen, föranleder inte detta alt det värde, på vilket råkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Del överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen.i fråga har blivil slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligl räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång lill råkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligl räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över-

Prop. 1984/85:70 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gången men inte har föranlett avdrag vid beskatlningen. Avdrag för sädanl belopp görs genom ärlig avskrivning efter 20 procent för hell år.

Har skaltskyldig före övergång lill råkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger del bokförda värdet, tas upp som skattepliktig inläkt under del första beskattningsår, för vilkel råkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skaltskyldige begär del, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och elt av de två närmast följande åren.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening övertagit inventarier genom sådan fusion, som avses i 28 § 3mom., och har dessa inventarier i räkenskaperna upptagits till högre värde än vad som enligt bestämmelserna i tredje stycket skall anses som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen, får företagel efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att även efter fusionen tUlämpa råkenskapsenlig avskrivning under förutsättning att skillnaden mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligl tredje stycket, tas upp som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genomförs, eller, omföretaget begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmasi följande åren.

5. Vid restvärdeavskrivning medges den skaltskyldige avdrag för vissl beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskrivningsunderlaget för maskiner och andra inventarier. Avskrivningsunderlaget utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid utgången av det närmasi föregående beskattningsåret med tillägg av anskaffningsvärdet för inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av delta fortfarande tillhörde rörelsen, och med avdrag för belopp molsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller föriorats under beskattningsåret.

Visar den skaltskyldige alt inventariernas verkliga värde understiger del skattemässiga restvärdet efter avdrag enligl bestämmelserna i första stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av detla.

Senaste lydelse 1981:295.

Prop. 1984/85:70 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som föreskrivs om räken-       Vad som föreskrivs om råken
skapsenlig avskrivning i punkt 4 skapsenlig avskrivning i punkt 4
andra - fiärde samt sjätte, sjunde andra och tredje samt femte, sjätte
och nionde slyckena gäller i          och åttonde styckena gäller i
tillämpliga delar också i fråga om tillämpliga delar ocksä i fråga om
reslvärdeavskrivning.                               restvärdeavskrivning.

7.'" Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, dras av genom årUga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs frän den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ett fätal är, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhel dras av det år då byggnaden anskaffades.

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier i en industribyggnad lillgångar avsedda för den industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som l.ex. särskilda fundament. Som byggnadsinvenlarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m.m, avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, miltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken elt byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller lill viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sädan konstmktion som byggnadsinvenlarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, säsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörelseändamål som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinvenlarier och byggnaden i förhällande till hur stor del av ledningen som tjänar rörelseändamålel respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinvenlarier om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga till rörelseändamålet. Om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga lill byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkl 16 tredje stycket framgår alt ugifter för vissa lill marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skatiskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till

■" Senaste lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses sä stor del av vederlaget för fastigheten - i förekommande fall efter avdrag för egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken - belöpa på byggnaden, som del vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier. Vedertaget för byggnadsinvenlarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fasligheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinvenlarier visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, fär dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för alt den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig elt högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att ål någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag lagits i anspråk för ler näringsbidrag lagits i anspråk

anskaffning av en byggnad, skall för anskaffning av en byggnad,

som anskaffningsvärde för byggna- skall som anskaffningsvärde för

den anses den verkliga utgiften för byggnaden anses den verkliga utgif-

byggnaden minskad med det ian- ten för byggnaden minskad med det

språktagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny           Övergår en byggnad till en ny
ägare pä annat sätt än genom köp, ägare på annal sätt än genom köp,
byte eller därmed jämföriigt fång, byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde
minskningsavdrag   på   byggnaden minskningsavdrag   på   byggnaden
som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre
ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade
ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäf                        ägl byggnaden.
ler också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
byggnad från ett dotterbolag eller
en överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i28§ 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den lid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som alt byggnadens användningstid kan anlas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn las även lUl detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans mark och som används i rörelse, vid nyltjanderätlens upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Prop. 1984/85:70 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skaltskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd all användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen - ulom med årliga värdeminskningsavdrag - med lOprocent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdragel medges med 2 procent för är räknat frän den tidpunkt dä byggnaden eller den till-eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, fär denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

10.* Regeringen kan förklara att, om förlust på aktier eller andelar i svenskl aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag med uppgift alt driva verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgUl omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller ifråga om långivare beträffande förlust på lån eller dylikt som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i första stycket om förlust tillämpas också på förlust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen beslämmer därvid hur avdraget i det särskUda fallet skall beräknas. Har skaltskyldig fått avdrag som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill förlust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid upplösning av företaget. Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna avyttras dier genom alt tillskjutet kapital återfås, skall vinsten las upp som skattepliktig intäkt av rörelse hos den som haft vinslen.

16."' Utgifter för anskaffande av sådana markanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rörelse, som avses i andra stycket, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer

" Förutvarande punkt 10 av anvisningarna till 29 § upphävd genom 1981; 295. "' Senaste lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av sjätte stycket, endast för sädana utgifter som har beslrills av den skaltskyldige själv och endasl om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägl fastigheten. Avdraget beräknas enligl avskrivningsplan till 5 procent för är räknat av tre fjärdedelar av anläggningens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkl då anläggningen har färdigställts. 1 fråga om en anläggning, som är avsedd alt användas endast elt fätal år, fär dock anskaffningsutgifterna i sin helhel dras av del år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annal som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också oUka anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e.d. samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra lill byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinvenlarier). Till markinvenlarier hänförs också stängsel och andra jämföriiga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fasligheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i förhållande till hur slor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinvenlarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga lill den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhel hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag lagils i anspråk

anskaffning av en markanläggning, för anskaffning av en markanlägg-

skall som anskaffningsvärde för ning, skall som anskaffningsvärde

markanläggningen anses den verk- för markanläggningen anses den

liga utgiften för markanläggningen verkliga utgiften för markanlägg-

minskad med fyra tredjedelar av ningen minskad med fyra tredjede-

del ianspråktagna beloppet. lar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår en rörelsefastighet till en Övergår en rörelsefastighel till en
ny ägare på annat sätt än genom ny ägare pä annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämföriigt köp, byte eller därmed jämföriigt
fång, får den nye ägaren göra de fång, får den nye ägaren göra de
värdeminskningsavdrag för mark- värdeminskningsavdrag för mark
anläggning som skulle ha tillkommit anläggning som skulle ha tillkommit
den förre ägaren, om denne fortfa- den förre ägaren, om denne fortfa
rande hade ägt fastigheten. Vad rande hade ägl fastigheten.

Prop. 1984/85:70 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i28§ 3mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eUer därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgelts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna rörelsen läggs ned och faslighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

tUI31 §
2.'*'' Såsom periodiskt understöd 2. Såsom periodiskt understöd

räknas icke vad en skattskyldig räknas infe vad mottagaren uppbär
uppbär från stiftelse som avses i från en stiftelse som är befriad från
53§ 1 mom. e) eller från ideell för- skattskyldighet e/digt 7 § 6 mom.
ening, som har lill uppgift att främja lagen (1947:576) om statUg in-
i nämnda moment angivna ändamål komstskatt eller från en ideell för-
och som även uppfyller i punkt 9 av ening som har till uppgift att främja
anvisningarna till 53 § angivna vill- i7 § 6 mom. första stycket nämnda
kor för begränsning av skattskyf lag angivna ändamål och som upp-
digheten, såvida utbetalningen sker fyller övriga i 7 § 5 mom. samma
till fullföljande av ändamål som i lag angivna villkor för befrielse helt
53§ 1 mom. e) angives. Såsom pe- eller delvis från skattskyldighet.
riodiskt understöd betraktas där- Detta gäller dock endast om utbe-
emot vad som uppbäres från varje talningen sker till fullföljande av an
slags stiftelse, om och i den mån del damål som nu nämnts. Som perio-
i de för stiftelsen gällande stadgar diskt understöd betraktas däremot
är föreskrivet, att stiftelsens in- vad som uppbäres från varje slags
takter skola för all framtid eller viss stiftelse, om och i den mån del i de
tid tillfalla viss familj, vissa familjer för stiftelsen gällande stadgar är fö-
eller bestämda personer. reskrivet, att stiftelsens intäkter

skola för all framtid eller viss tid tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer.

till 36 § 2 a."' Skall vid beräkning av realisationsvinst på gmnd av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten tas upp som intäkt av faslighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna tUl 35 §) får i omkost-nadsbeloppel inte inräknas utgift som hänför sig till sådan del av fastigheten som vid inkomsttaxeringen har behandlats enligl reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt Som förbättringskostnad enligl

punkt 1 räknas även kostnad, som punkt 1 räknas även kostnad, som

** Senasle lydelse 1977:572. "' Senaste lydelse 1981:256.

4 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 50

Föreslagen lydelse

under tid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligt 24 8 2 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fasligheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på gmnd därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, saml kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på gmnd av föreskriftema i 25 8 2 mom. första stycket b eller c och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhåUskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnadema har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan koslnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

Nuvarande lydelse

under tid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har beräknats enligt 24 S 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på gmnd därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, samt koslnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inle medges på gmnd av föreskriftema i 25 8 2 mom. första stycket b) eUer c) och för vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna har uppgått tiU minsl 3000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har ulförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhåUsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke — som förbättringskostnad räknas det belopp som enligl punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 27 § har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m.m, som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på gmnd av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av läckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkterna 1,4,7 och 9 av anvisningarna till 22 § samt punkterna 1, 8 och 16 av anvisningarna till 298). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m.m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna tUl 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna tiU 25 § samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna tiU 29 §), dock inte för år då avdraget har understigit 3000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med lanspråktagande av investeringsfond e.d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag

som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för är 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsätt för är 1952, fär motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upplaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gäUde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsätts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före avyttringen, får molsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvals genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i ställel för ett med stöd av föregående stycke framräknal värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före del år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, fömtsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gäUande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelsema i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas tiU kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbmk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 8), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatls tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsätts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 8 jordabalken. Kan den skattskyldige visa all den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på gmndval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Prop. 1984/85:70 52

Del för fastigheten gällande ingångsvärdet — om del inte har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen — liksom de förbättringskostnader och därmed likstäUda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfaltning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, gmndad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsätt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3000 kronor för varje påbörjal kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå tiU 10000 kronor, avdrages 3000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med Utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligl sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detla stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eUer liknande, skall avdrag enligl detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än elt år tagils i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på gmnd av avyttring av en det av en fastighet skaU grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tiUämpning av de beloppsgränser som anges i andra och fjärde styckena skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela fastigheten. Avdrag enligt tolfte stycket får göras endast om avyttringen har omfattat bostadsbyggnad som vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela fastigheten. På den skatiskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastighetsdelen — i ställel för att beräknas enligt första meningen - tas upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. - som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda faU skall, om den skattskyldige begär del och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procenl av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på gmnd av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller elt fåtal tomter avsedda alt bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild ulredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej tUl högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

Prop. 1984/85:70 53

Har den skaltskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 8, skall så stor del av del för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m.m. - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på gmnd av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 8 erhåUer avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på gmnd av upplåtelser inom en och samma kommun får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under innehavsliden avyttrat en del av en fastighet, skall hänsyn las till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan ulredning inle förebringas om den andel av omkostnadsbeloppel - i förekommande faU minskat med värdeminskningsavdrag m.m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m.m. - för hela fasligheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningama tiU 35 §. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppel för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastigheten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsätts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m.m. ägt mm, är bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inle räknas till skattepliktig inkomst enligl denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersätlningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med slörre belopp än det som har gått ål för skadans avhjälpande gäUer följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersältningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet lill gmnd för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen faslighetens ingångsvärde icke beräknas på gmndval av taxeringsvärde enligl sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synneriiga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

Prop. 1984/85:70 54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3.''* Föriust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1 - 2 d. Vid förlustberäkningen får en fastighets ingångsvärde dock inte beräknas på grundval av etl taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligl punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen, endast en del av vinslen skulle ha räknais till skattepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av förluslen avdragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses i punkl 4 av anvisningarna till 35 8, är endast så stor del av förlusten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållil i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommU före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna till 20 §.

tiU 38 8

2." Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhåUande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras tUl den förvärvskälla, vartUl den på gmnd av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av föreningen. Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i delta stycke är skattefri, hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet (jfr emellertid bestämmelserna i andra stycket.) Skattepliktig utdelning från akliebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom intäkt vid beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av kapital.

Har bostad eUer annan förmån av fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är del inle fråga om upplåtelse som avses i tredje stycket, skall som skattepliktig inläkt av kapital tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat 3 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 50000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagels fastighet och med hänsyn lill föreningens eller bolagels övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den I juli året före taxeringsåret. Vid denna beräkning skall bortses från skuld som föreningen eller bolaget har ådragit sig pä sådana villkor eller

"* Senaste lydelse 1983: 1043. "' Senaste lydelse 1980: 1054.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

satt eller stadigvarande vistats här i rikel, anses såsom en här i rikel icke hemmahörande juridisk person (jfr 53 § 3 mom.). Utdelning från sådant dödsbo till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo - men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar - skall således här i riket bliva föremål för beskattning. Från denna föreskrift meddelas likväl elt undantag i 54 8 första stycket e).

8."" Har skattskyldig på gmnd av sitl innehav av aktier i svenskl aktiebolag eUer andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 41 c§, skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom icke anses utgöra intäkt av kapital. Avyttrar han däremot företrädesrätten, skall det vederlag han erhåller för denna rätt upptagas som sådan intäkt.

Föreslagen lydelse

anses såsom en här i riket icke hemmahörande juridisk person. Utdelning från sådani dödsbo till i Sverige bosalt delägare av inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo — men givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar - skall således här i riket bliva föremål för beskattning. Frän denna föreskrift meddelas likväl elt undantag i 54 8 första stycket e.

8. Har skaltskyldig på gmnd av sill innehav av aktier i svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2§ 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital. Avyttrar han däremot företrädes-rätlen, skaU det vederlag han erhåller för denna rätt upptas som sådan intäkt.

Prop. 1984/85:70 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inkomst av annan fastighet som Inkomst av annan faslighet som
avses i 24 8 1 eUer 3 mom. fär beräk- avses i 24 8 I mom. fär beräknas en-
nas enligl bokföringsmässiga grun- ligt bokföringsmässiga gmnder pä
der på sätt anges i föregående styc-      sätt anges i föregående stycke. Har
ke. Har skattskyldig för visst be- skattskyldig för visst beskattnings-
skattningsår beräknat inkomst av   år beräknat inkomst av annan fas
annan faslighet enligt bokförings- tighet   enligt    bokföringsmässiga
mässiga gmnder, skall den skatt- grunder,   skaU   den   skattskyldige
skyldige även för nästföljande be- även för nästföljande beskaltnings-
skattningsår beräkna inkomsten en-     år beräkna inkomsten enligt sådana
ligt sädana grunder om bestämmel- grunder om bestämmelserna i 24 8
serna   i   248   1   eUer i mom.   är     1 mom. är tillämpliga det året.
tillämpliga del året. Ifråga om fas
tighet som avses i 24§ 3mom. gäl
ler dock vad som sagts iföregående
stycke endast i den mån annat inte
följer av   24 §   3mom.   och   25 §
3 mom.

Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har lagUs upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så att det kan läggas liU gmnd för inkomstberäkningen enligt denna lag. I de fall resultatet har påverkats av alt lager, pågående arbeten eller fordringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högl belopp skall dock pä yrkande av den skaltskyldige justering av del bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart all denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom dispositioner i bokslutet avseende nämnda tiUgångs- och skuldposter eller genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett skulle ha kunnal redovisa ett lägre resultat än del som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda omständigheter föranleder det skall dock resultatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga gmnder skall iakttas, alt en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som belräffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda l.ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annal härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag till förelagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas försl under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om liden för inkomst- och utgiftsposters upplagande enligt bokföringsmässiga grunder tUlämpas i allmänhel det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ell kommande år, till denna del bokfö-ringsmässigt hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta

Prop. 1984/85:70 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för det är då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett — redovisas som fordran, såvida varorna levererats lill den nye ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mol betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje är tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år.

1 fräga om avdrag för koslnader för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 8 I mom. gäller även punkt 8 av anvisningarna tUl 25 §.

Om beskallningsmyndighel, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för elt år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskallningsmyndighel ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskallningsmyndighel i annat fall visst är frångått den skallskyldiges bokföring på sådant sätt all det påverkar följande års inkomstberäkning.

4 a." Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller andelar i ett svenskt förelag, skall intäkt på grund av avyttringen anses ha åtnjutits när flyttningen sker, om intäkten inte blivit tillänglig för lyftning dessförinnan. Avyttrar en skattskyldig aktier eller andelar i ett svenskt förelag efter det all han flyttat utomlands skall intäkten anses ha åtnjutits i och med avyttringen. Är i fall som nu sagls intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall liUkommande belopp beskattas vid laxeringen för det år då beloppet blir tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske pä grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Som elt svenskt företag räknas Som ett svenskt företag räknas
vid tillämpningen av denna anvis- vid tUlämpningen av denna anvis
ningspunkt svenskt aktiebolag och ningspunkt svenskt aktiebolag och
handelsbolag samt svensk ekono- handelsbolag samt svensk ekono
misk förening, dock ej bostadsak- misk förening, dock ej bostadsak
tiebolag och bostadsförening som tiebolag och bostadsförening som
avses i 24 § 3mom. avses i punkt 2 femte stycket av

anvisningarna tUl 38§.

tiU41 a 8
1.' Bestämmelsen i 41 a8 inne- 1. Beslämmelsen i 41 aS innebär

bär bl.a. att för fastighet, som avses bl.a. att för fastighet, som avses i 24 8 2 eller i mom., fastighetens i 24 8 2 mom., fastighetens andel

" Senaste lydelse 1983:452. " Senaste lydelse 1980:957.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

andel av samfällighetens taxeringsvärde skall inräknas i underiagel för inläktsberäkningen i de fall där samfälligheten ulgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i delta hänseende 4 kap. 108 fastighetstaxerings-lagen (1979:1152).

2.'' Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt I del i sådan samfällighet som avses i 41 a 8 och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfälligheten dess andel i sådana kostnader i verksamheten som äro på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understigande 100 kronor, föreligger icke skyldighet att upptaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fasligheten. Förvaltas sådan samfällighet av juridisk person, skola kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som belöpa pä fastigheten tagas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24 8 2 eller3mom., skola dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget kapital. Understiger fastig-hels andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger emellertid icke skattskyldighet för beloppet.

4." Vid beräkning av inkomst i sådan samfällighet som avses i 53 § I mom. första stycket f) får avdrag göras för utdelning till delägare, oavsett om utdelningen utgått in natura eller i penningar. Avdraget skall anses belöpa på det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas till delägarna först under det därpå följande beskattningsåret. Utdelningen skall av delägare upptagas till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingår eller, om intäkten av denna

Föreslagen lydelse

av samfällighetens taxeringsvärde skall inräknas i underiagel för intäktsberäkningen i de fall där samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende 4 kap. 108 fastighetslaxeringslagen (1979:1152).

2. Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt I del i sådan samfällighet som avses i 41 a 8 och överstiger fastighetens andel av intäkterna i samfälligheten dess andel i sådana koslnader i verksamheten som är på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understigande 100 kronor, föreligger icke skyldighet att upptaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst av fastigheten. Förvaltas sädan samfällighet av juridisk person, skall kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som belöper på fastigheten tas upp lill beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten ingär. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24 8 2mom., skaU dock kapitalinkomster beskallas hos ägare av fasligheten i inkomstslaget kapilal. Understiger faslighels andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger emellertid icke skallskyldighet för beloppet.

4. Uppbär delägare utdelning från samfällighet. som avses i 2§ 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelningen av delägaren tas upp till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingår eller, om intäkten av denna beräknas enligt 24§ 2 mom. eller enligt 2§ 7mom. lagen om statlig inkomstskatt, som intäkt av kapilal.

Prop. 1984/85:70 60

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräknas enligt 24 § 2 eller 3mom., som intäkt av kapital.

till 54 8
2. Till ledning vid tillämpning av 2. Till ledning vid tillämpning av

bestämmelsen i 548 e) anföres föl- bestämmelsen i 54 första stycket e
jande exempel: a/j/öri-följande exempel:

Dödsboet efter en person, som vid frånfället icke varit bosalt i Sverige, består av fyra delägare. En av delägarna är bosalt här i landet. Under beskattningsåret har stärbhusel åtnjutil 1000 kronors inkomst från en i Sverige belägen fastighet och 2000 kronor såsom ränta å en utländsk bankräkning. Av inkomstema hava 500 kronor åtgått till omkostnader, vilka icke varit att hänföra till någon viss förvärvskäUa, och 300 kronor reserverats. 2 200 kronor hava utdelats lill delägama. Som emellertid dödsboet är skyldigt i Sverige utgöra skatt för förstnämnda 1000 kronor, skall den svenske delägaren i Sverige utgöra kommunal inkomstskatt allenast för 1/4 av 1 200 kronor eller således 300 kronor.

3.''Befrielse från skattskyldighet 3. Befrielse från skattskyldighet

för inkomst av anställning enligt för inkomst av anställning enligt

54 8 första stycket h) medges icke i 54 8 första stycket / medges icke i

fall som avses i punkl 2 första fall som avses i punkt 2 första

stycket av anvisningama liU 53 8. stycket av anvisningarna till 53 8.

till 60 8'* Till ledning vid tiUämpning av 60 8 anföres följande exempel.

Ett aktiebolag har hemort i en En skattskyldig äger fastigheter i

kommun, som består av tre försam- annan kommun än hemortskom-

lingar. Bolaget äger en fastighet i munen. Ifrågavarande kommunbe-

envar av dessa församlingar; fas- står av tre församlingar. Den skatt-

tigheternas taxeringsvärden utgöra skyldige äger en faslighet i envar av

respektive 40000 kronor, 120000 dessa församlingar; fastigheternas

kronor och 160000 kronor. taxeringsvärden är 40000 kronor,

120000 kronor och 160000 kronor.

Om den beskattningsbara in- Om den beskattningsbara in
komsten uppgår till 6400 kronor, komsten uppgår till 4 800 kronor,
dvs. till belopp motsvarande sum- dvs. till belopp motsvarande sum
man av garantibeloppen för faslig- man av garantibeloppen för fastig
heterna, skall den beskattningsbara heterna, skall den beskattningsbara
inkomsten fördelas på församling- inkomsten fördelas på församling
arna med 800 kronor, 2400 kronor arna med 600 kronor, 1800 kronor
och 3200 kronor. Överstiger den och 2400 kronor. Överstiger den
beskattningsbara inkomsten sum- beskattningsbara inkomsten sum
ma garantibelopp, skall det över- man av garantibeloppen, skall det
skjulande beloppet fördelas enligt överskjutande beloppet fördelas
bestämmelserna i 56-5988. enligl bestämmelserna i 56-59§8.

" Senasle lydelse 1966: 729. '* Senasle lydelse 1970: 162.

Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst, så ock om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 § första och andra slyckena samt 18 - 44 88 kommunalskattelagen är stadgat, dock med följande undantag;

tiU intäkt av tUlfällig förvärvsverksamhet hänföres restituerad, avkortad eUer avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

vid beräkning av inkomst av jordbmksfastighet, inkomst av annan fastighet eller inkomst av rörelse får avdrag som i 45 8 kommunalskattelagen sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagls anses den enligt de i nämnda lag meddelade bestämmelserna beräknade nettointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebo
lag eller föreningar ägt rum, som i
28§ 3mom. första eller andra
stycket kommunalskatielagen

avses, skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt vad ovan sagts skulle hava utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den överta-

1 mom. Om vad som är att hänföra till skatlepliktig inkomst och om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skaU gäUa vad i 17 § första och andra styckena saml 18 - 44 §8 kommunalskattelagen (1928:370) är stadgal / den mån inte annat följer av denna lag.

TUI intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs restituerad, avkortad eUer avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetls för skatten.

Vid beräkning av inkomst av jordbmksfastighet, inkomst av annan fastighet eller inkomst av rörelse får avdrag som i 45 § kommunalskattelagen sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagts anses den enligt de i nämnda lag meddelade bestämmelsema beräknade nettointäkten.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

gande föreningen. Vad nu sagts skaU äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955 om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse ÖvertagUs av ett annal bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och beloppet ifråga icke uppgivits till beskattning hos del överlåtande bolaget.

Föreslagen lydelse

2 mom. Inkomst av rörelse som kommissionärsföretag har drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet
är grundat på skriftligt avtal,

b) att kommissionärsföretaget
inte under beskattningsåret har dri
vit verksamhet i nämnvärd omfatt
ning vid sidan av ifrågavarande rö
relse,

c) att rörelsen drivits på det an
givna sättet under hela beskatt
ningsåret för båda företagen eller
sedan kommissionärsföretaget bör
jade driva verksamhet av något
slag,

d) att beskattningsåren för båda
företagen utgått vid samma tid
punkt samt

e) att båda företagen skulle ha
rätt tiU avdrag enUgt 3 mom. för
koncernbidrag som under beskatt
ningsåret hade lämnats till det and
ra företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som driver rörelse i eget namn uteslutande för ett eller fiera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med kommittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit rörelse för två eller fiera kommittentföretags räkning, får inkomsten redo-

visas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i första stycket a och c — e är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har drivits för kommittentföreta-gens räkning. Har kommissionärsförhållandet tUlkommtt av organf satoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentföreta-gen medge att inkomsten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag som avses i första stycket e inte föreligger. Riksskatteverkets beslut ifråga som här avses får inte överklagas.

Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas hos kommittentföretag skaU hos detta företag behandlas som om företaget självt hade drivit rörelsen.

3 mom. Äger svenskl aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag), skaU koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterbolag eller som sådant bolag lämnar till moderföretaget eller tiU annat helägt dotterbolag hos moderföretaget anses som av-dragsgiU omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäUer

a) att den huvudsakliga verksamheten för såväl givare som mottagare avser jordbruksfastighet, annanfastighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse som bedrivs av livförsäkringsanstalt,

Prop. 1984/85:70 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget tUl samma års taxering öppet i självdeklaration ef ler därvid fogad bilaga,

c) att dotterbolag som lämnar ef ler mottar bidrag har varit helägt under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterbolaget började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till moderföretag, mo
derföretaget skulle vara frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterbolaget samt

e) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag tiU annat dotterbolag,
moderföretaget är förvaltnings
företag som avses i 7§ 8mom. tred
je stycket eller moderföretaget i an
nat fall skulle vara antingen frikal
lat från skattskyldighet för utdel
ning som under beskattningsåret
hade uppburits från det givande
dotterbolaget eller skattskyldigt för
utdelning som under beskattnings
året hade uppburits från det motta
gande dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men Inte i annat faU.

5 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 70

Lämnas, ifall som avses i första och andra styckena, bidraget mellan företag som enligt 35 § I a mom. kommunalskattelagen (1928:370) räknas som fåmansföretag och avser givarens huvudsakliga verksamhet annan faslighet, skall bidraget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren endast om något av följande ytterligare villkor är uppfyllt, nämligen att åven mottagarens huvudsakliga verksamhet avser sådan fastighet eller att givarens fastighetsinnehav till huvudsaklig del stadigvarande används i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från bestämmelserna i detta stycke. Riksskatteverkets beslut i dessa frågor får inte överklagas.

Även i andra fall än som avses i första och andra styckena skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren enligt första — tredje styckena hade kunnat lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant sått att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt första — tredje styckena för vidarebefordrat belopp.

Mottagaren skall redovisa koncernbidraget som intäkt av fastighet eller rörelse.

Vid tUlämpning av 4§ första stycket 3 anses koncernbidrag som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör avdragsgUl omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att förutsättningar för sådant avdrag föreUgger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medge att bidraget skaU anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i första - fiärde styckena inte är uppfyllda.

4 mom. Har bolag (dotterbolag), som inte driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter, genom fusion enligt 14 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385) uppgått i annat sådant bolag (moderbolag) och har moderbolaget genom fusionen övertagit lager, fordringar och liknande tillgångar i rörelse, skaU såsom intäkt i moderbolagets rörelse räknas belopp varmed dessa lager, fordringar m.m. i moderbolagets räkenskaper vid fusionstillfället upptagits över de hos dotterbolaget i beskattningsavseende gällande värdena vid samma tillfälle. Vad nu stadgats skall gälla jämväl vid fusion enligt 96 § Imom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar och vid fusion enligt 87 § Imom. lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, oaktat jordbrukskasseföreningarna driver penningrörelse. Ekonomisk förening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse genom att från medlemmar mottaga medel för förvaltning, skall vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke inte på denna grund anses driva penningrörelse.

Om moderbolag genom sådan fusion som avses i första stycket

övertagit betalningsansvaret för framtida kostnader, för vilka avsättning gjorts i dotterbolagets räkenskaper med obeskattade vinstmedel, skall belopp motsvarande denna avsättning räknas såsom intäkt för moderbolaget. om inte utredning företes som visar dels att moderbolaget efter fusionen vid-känts eller kommer att få vidkännas dessa kostnader — varvid i sistnämnda fall en häremot svarande avsättning skall ha verkställts i moderbolagets räkenskaper - dels ock att moderbolaget inte tillgodo-fört sig avdrag för dessa kostnader eller denna avsättning. Vad nu sagts gäller också vid sådan fusion mellan föreningar, som avses första stycket.

Har sådan fusion som avses i första stycket ägt rum skaU restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt Imom. andra stycket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den övertagande föreningen. Vid sådan fusion gäller vidare att moderbolaget eller den övertagande föreningen äger åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt som skulle ha varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen enligt 4 § första stycket. Vad ovan i detta stycke sagts gäller också vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget inte upptagit beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdraget ifråga.

Vid fusion enligt första stycket skaU intäkt av rörelse för de i fu-

sionen deltagande företagen beräknas utan avseende på de i fusionsavtalet angivna värdena på övertagna tiUgångar m.m.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som avses i första stycket, övertar byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tiUgång av goodwills natur, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet av tillgången så anses som om bolagen eller föreningarna utgjort en skattskyldig.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening övertagit inventarier eller annan tillgång, som får skrivas av enligt reglerna för råkenskapsenlig avskrivning, genom sådan fusion som avses i första stycket och har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp tUl högre värde än vad som enligt bestämmelserna i femte stycket skaU anses som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen, får företaget efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att även efter fusionen tillämpa råkenskapsenlig avskrivning under förutsättning att skillnaden mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligt femte stycket, tas upp som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genomförs, eller, omföretaget begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som avses i första stycket, övertar skog från dotterbolag eller överlåtande förening. skaU beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde anses som om bolagen eller föreningarna utgjort en skattskyldig.

Skattepliktig reaUsationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall i intet fall anses uppkomma, då aktiebolag övertar tiUgångar genom fusion, som avses i första stycket. Har moderbolag avyttrat egendom, som bolaget genom sådan fusion överlagd från dotterbolag, skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit så anses, som om moder- och dotterbolag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid sådan fusion mellan föreningar, som avses i första stycket, och vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen om sparbanker eller fusion mellan stadshypoleksföreningar samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagUs av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall — där ej annat följer av bestämmelserna i 35§ 3mom. åttonde stycket kommunalskattdagen — beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. IfaU som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbe-

skattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även ifråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tillgång på annat sätt än genom sådan fusion som avses i första stycket och skulle vid en försäljning av t Ulgången köpeskUlingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst som om tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.

5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får förlust eller underskott som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte avräknas från inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet och ej heller ifråga om överlåtelser inom en koncern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivU vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt till verksamhetens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under del beskattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt motsvaran-

Prop. 1984/85:70 72

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de grunder som enligt 41 § kommunalskattelagen (1928:370) tiUlämpas vid beräkning av inkomst av förvärvskällor av det slag som är i fråga. Härvid får värdet av återstående tiUgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp tiU högre belopp än som motsvarar det aUmänna saluvärdet vid denna tid, uppskattat efter skälig grund.

Bestämmelserna i detta moment gäller endast i fråga om överlåtelser som fullgjorts efter den 18 maj 1979.

6 mom. Med livförsäkring san st all förstås i denna lag anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring , a vgångsbidragsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsan-stal t förstås annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstah. Utländsk försäkringsanstalt, som drivit försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt ifråga om verksamhet som är hänförlig tiU livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivUs av inländsk livförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgångsbidrags-försäkringar meddelade enligt grunder som faststäUts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om värdet av tillgångarna iför-säkringsrörelse, som drivUs av livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder ökade med en tjugondel därav, dels beloppet av de skulder som inte grundar sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden dras av från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse .som drivUs av livförsäkringsanstalt skall iakttas vad nedan föreskrivs i sjätte-tionde styckena.

Som bruttointäkt upptas intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på dels pensionsförsäkringar, vilka anstaUen meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgångsbidrags-försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skaU punkt 1 fiärde stycket av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas. I bruttointäkten upptas vidare hy res värde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsan-staU återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgi-vares ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får dras av dels ränta på gäld, dels ifråga om fastighetsförvaltning annan enligt 25 § kommunalskattelagen av-dragsgiU omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tiUgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tiUgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enhgt denna lag nedskriviis enligt kommunalskattelagen, dels fem procent av vad som återstår av bruttointäkten LJ-.er avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individueU livförsäkring, individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, j" m återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som inte är pensionsförsäkring eller avgångs-bidragsförsäkring som avses i sjätte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt 1 kap 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring faststäUts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får inte överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får inte ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tiUkommer försäkringstagare.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäkrings-anstalt, anses överskottet avför-säkringsrörelsen. Vid överskottets beräkning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av posten försäkringstekniska skulder för egen räkning och, i den utsträckning som närmare anges nedan, för avsättning till vissa fonder.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivUs av inländsk skadeförsäkringsanstalt, får från bruttointäkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 29§ kommunalskattelagen, för avgifter och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller inom ramen för den av anstalten bedrivna rörelsen, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv, för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning till sådan regleringsfond, som av trafikför-säkringsanstaU bildas enligt gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning inte överstiger vinsten på själva ' försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt trettonde— femtonde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av fiortonde och femtonde styckena, skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång,

b) säkerhetsreserv vid årets ingång,

c) premieinkomst för egen räkning,

djfyra procent ränta på posterna a och b;

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning
för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring
eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen
räkning oavsett om de är avdrags
gilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäk-ringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning undantagen från beskattning här i riket, skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7kap. l§ första stycket försäkringsrörelsdagen (1982:713) (premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsre-serv och tilldelad återbäring) minskade med värdet av återförsäk-ringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fastställd normalplan.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgi-vares andelar.

Med utjämningsfond förstås fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen inte äger tillämpning, stadgarna för bolaget får användas endast till att helt eller delvis täcka förlust på själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet i den mån inte nämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlusttäckning genom lanspråktagande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säkerhetsreserv och av särskild reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och regleringsfond för traftkförsäk-ringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna skall anses som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstaUen får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig utjämningsfond, för vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå ihinskning med hela det belopp vartill den uppgick före ändringen.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländsk livförsäkringsanstalt har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländsk s kad efö rsäkringsanstalt. anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp motsvarande fem procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven transportförsäkrings- och sjökaskoför-säkringsrördse samt två procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs. utan avdrag för ålerför-säkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalts verksamhet, skaU fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt.

7 mom. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomiskförening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

Har annan fastighet tillhört bostadsförening eller bostadsaktiebolag skaU såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens

värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

I fråga om fastighet, för vilken intäkten skaU beräknas enUgt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader anför ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapUal samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Inkomsten får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i punkt I första stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), dock endast i den mån annat inte följer av vad som stadgas angående inkomstberäkningen i andra och tredje styckena. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder.

Vad som sägs i detta moment skaU även gälla i fråga om fastighet, vilken tUlhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt bostadsföretag.

Vad som enligt punkt 10 av anvisningarna tiU 24 §, punkt 2 a andra stycket av anvisningarna tUl 36§, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna tiU 41 a § kommunalskattelagen gäller för fastighet som avses i24§2mom. samma lag skaU även gälla för fastighet som avses i detta moment.

8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande tUl gjorda köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening, vars huvudsakliga verksamhet avser rörel-

Prop. 1984/85:70 80

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

se, har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas iförhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7§ 8mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst lOprocent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas verksamhet huvudsakligen avser rörelse, har centralorganisationen — även om den inte är kooperativ enligt tionde — tolfte styckena nedan — rätt till avdrag för utdelning på förlagsinsatser. Om centralorganisationens verksamhet huvudsakligen avser rörelse medges avdrag vid beräkning av inkomst härav. I annat fall medges avdrag vid beräkning av inkomst av kapital.

Avdrag för utdelning får göras i endast en förvärvskälla och skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparbankerna.

Sveriges aUmänna hypoteksbank och Konungariket Sveriges stadshypotekskassa får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp motsvarande två procent av inrättningens skulder.

6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

Hypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts tiU reserv- eUer säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden tiU ett belopp motsvarande två och en halv procent av föreningens skulder.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.

För att en förening skall anses vara öppen fordras inle bara alt den enligt sina stadgar är berättf gad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att den faktiskt visar sig viUig att anta tiU medlem var och en, som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tiUhör dess angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eUer annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fati att en förening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara önskvärda som medlemmar — så bär föreningen för att anses såsom öppen ha skyldighet att i eko-

no mis k t hänseende jämställa honom med medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåUer.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

9 mom. Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars storlek är heU eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskattelagen (1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgUl omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att

a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt I av anvisningarna till 43 § el-

ler i 57§ 3 mom. kommunalskattelagen samt — såvUt gäller fåmansföretag som avses i 35 § la mom. kommunalskatielagen -inte heller är företagsledare iföretaget eller närstående tiU sådan företagsledare eller tiU aktie- eller andelsägare iföretaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget år noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget iförhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

Ifall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas tiU beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förutsättning att lånevillkoren med hänsyn tiU omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar iföretaget. Beslut av riksskatteverket ifråga som här avses får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35 § I a mom. kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fiärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas tUl aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer

Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 8, avdrag göras för underskott i förvärvskälla. Vidare medges avdrag för vinstdelningsskalt som har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. I fråga om underskott i förvärvskälla iakttas att

/ mom.* Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 8, avdrag göras för underskott i förvärvskäUa. Vidare får annan skatt skyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse avdrag för aUmän kommunalskatt och vinstdelningsskatt som har påförts den skaltskyldige under året före taxeringsåret. I fråga om underskott i förvärvskälla iakttas all

1) avdrag för realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst,

2) avdrag inte får göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3) avdrag inte får göras för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på köpekontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än som följer av 468 1 mom. kommunalskatielagen (1928: 370),

4) avdrag inle får göras för underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av sjömansskatt.

Vad i första stycket 3 föreskrivs om begränsning av rätten till avdrag för underskott gäller inte ifråga om svenskt aktiebolag vars ak-

" Senaste lydelse 1983; 1089.

tier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Skaltskyldig, som har varit bosatt här i rikel under hela beskattningsåret eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd, egenavgifter, försäkringspremier m.m. i den omfattning som anges i 468 2 mom. kommunalskattelagen.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt rum. som avses i 28§3mom. kommunalskattelagen, äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt första stycket skulle ha varit avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts skaU äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen (1955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse ÖvertagUs av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget avstår från att yrka avdraget ifråga.

Att avdrag inte är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår a\ 2§ 5 mom.

Att avdrag icke är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna till 20§ kommunalskattelagen.

Från skattskyldighet frikallas;

a) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person
och utländskt bolag;

för inkomst, som avses i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten;

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i
53§ 1 mom. första stycket c) kom
munalskattelagen:

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt
sina stadgar icke får meddela an
nan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapilalunderstöd på
högst 1000 kronor för medlem och
annan juridisk person som avses i
53 § I mom. första stycket d) kom
munalskattelagen än understöds
förening:

för all inkomst;

f) förening som är hänförlig un
der 53§ Imom. första stycket e)
kommunalskatielagen;

för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 § nämnda lag;

g) annan juridisk person som
avses i53§ 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen;

för sådan inkomst som ej härfiu-tit av rörelse;

h) I. här ovan i a) — g) ej upptagen ägare av sådan fastighet, som avses i 3kap. 2§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

1 mom. Befrielse från skattskyldighet gäller i den omfattning som anges 12-12 mom. samt i 18 §.

2 mom. Medlem av konungahuset frikallas från skattskyldighet för anslag som anvisats av staten.

3 mom. Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menigheter frikallas från skattskyldighet för all inkomst.

4 mom. Understödsförening
som inte bedriver tiU livförsäkring
hänförUg verksamhet eller som en
Ugt sina stadgar inte får meddela
annan kapitalförsäkring än sådan
som omfattar kapilalunderstöd på
högst 1000 kronor för medlem,

akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets unf versitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

2. här ovan i a) — g) ej upptagen ägare av sådan fastighet som avses i 3kap. 3§ fastighetstaxeringslagen:

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag i den omfattning som i 54 § kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, tUl honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd å högst 1000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verksamhet;

1) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

Föreslagen lydelse

ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enUgt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning tiU friställd arbetstagare eller främja åtgärder tiU förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd tillföljd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m.m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrå-det. Järnkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen InstUutet för Företagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen för produktutvecklingscentrum Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet ocn näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, Svenska bibelsällskapets

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;

m) svensk aktiefond;

för inkomst av tillfälUg förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen, om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtUI äro, efter ansökan förklara, att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tUlämpning av denna lag skaU anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i första stycket vidf) respektive g) angives. Sådant beslut må. när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enUgt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles. äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf-

Föreslagen lydelse

bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén. Sveriges exportråd. Sveriges turistråd. Aktiebolaget Tipstjänsl och Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tUlämpning ifråga om stiftelse som avses i detta moment. Att pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet för all inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

5 mom. Ideella föreningar som uppfyller i fiärde stycket angivna villkor frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från skattskyldighet för inkomst av fastighet som tiUhör föreningen och som har använts på sätt anges i 3kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för sådan inkomst av fastighet och av rörelse som tUl huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning tUl föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 7mom., och av rörelse utgör således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokal-ägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Det-

samma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e.d.

En ideell förening är skattebe-friad enligt första stycket om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att — utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6 mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål.

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges under punkt a.

c) föreningen inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl motiverar det, samt

d) föreningen bedriver en verk
samhet som skäligen svarar mot
avkastningen av föreningens tiU
gångar.

Skattechefen eller tjänsteman, som skattechefen förordnar, kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under detta moment ulan hinder av att föreningen inte uppfyller under fiärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får överklagas genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats eller har

föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 115 och 116§§ taxeringslagen (1956:623) i tiUämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 4 § Imom. lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter ansökan förklara att förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket återkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får inte överklagas.

6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning samt hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skaU bedömas med hänsyn tiU det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamhelen.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar fiera ändamål anses hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i verksamhelen endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan arl.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på stiftelsens tiUgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning ifråga om stiftelse.

7 mom. Ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap 2§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152). frikallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2kap. 2§ fastighetstaxeringslagen skaU indelas som special-hyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3§ fastighetstaxeringslagen frikallas från skattsky f dighet för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan an-

vändning som avses i nämnda lagrum.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3kap. 4§ fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening som är hänförlig under 5 mom., frf kallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen. 8 mom. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar frikallas från skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebotag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag i den omfattning som anges nedan.

I det följande förstås medföretag .svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening. Med utdelning förstås sådan utdelning på aktie i svenskt aktiebolag eller andel i svensk ekonomisk förening som har uppburits i förhåUande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 § 8mom. första stycket. Bestämmelserna i fiärde-sjätte styckena nedan gäller inte sådan utdelning för förlagsinsatser, som år avdragsgUl för det utdelande företaget.

Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), är frikallat från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår eller, ifråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fiärdedel. Med investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är att genom ett välförde-lat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskfördel-

ning och vars aktier eller andelar ägs av ett slort antal fysiska personer.

Företag, som bedriver bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse vid sidan av annan verksamhet, är frikallat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av företagets verksamhet till den del denna avser annat ån förvaltning av fastighet, värdepapper eller därmed likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse är frikallat från skattskyldighet för utdelning under förutsättning att företaget är skadeförsäkringsanstalt och utdelningen belöper på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i tredje — femte styckena är frikallat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fiärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av jordbruk, skogsbruk eller rörelse som bedrivs av företaget eller av företag som med hånsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt sjätte stycket föreUgger dock inte för utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag, om förvaltningsföretaget äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om aktierna eller

andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge dels att företag, som inte är förvaltningsföretag enligt tredje stycket men vars verksamhet till inte oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, inte skall i beskattningshänseende behandlas som förvaltningsförelag. Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte överklagas.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är del inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tUlgång av verkligt och särskUt värde med hänsyn tiU ägarföretagets rörelse eller kapitalförvaltning, föreligger inte skattefrihet enUgt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan förklara att svenskt företag skall vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller andel i utländskt företag. Med utländskt företag förstås utländskt aktiebolag och annat utländskt bolag som i den stat där det är hemmahörande behandlas som skattskyldig vid inkomstbeskattningen .

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

skattefri enligl vad som ovan i detta moment sagts för det fall det utdelande företaget hade varil svenskt och

b) att den inkomstbeskattning som det utländska företaget är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enUgt denna lag, om inkomsten hade förvärvals i Sverige av svenskt förelag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse enligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får överklagas hos regeringen genom besvär.

9 mom. Här i riket bosatt del
ägare i dödsbo efter person, som
vid sUt frånfälle inte var bosatt här
i rikel frikallas från skattskyldighet
för av dödsboet åtnjuten, till ho
nom utdelad inkomst, för vilken
dödsboet skaU betala inkomstskatt.

10 mom. Understödsföreningar,
vilka enligt sina stadgar äger med
dela annan kapilalförsäkring än så
dan som omfattar kapitalunderstöd
på högst 1000 kronor för medlem
och som bedriver även annan verk
samhet än livförsäkringsverksam
het, frikallas från skattskyldighet
för all inkomst utom sådan som är
hänförlig till livförsäkringsverk
samhet eller utgör inkomst av fas
tighet.

11 mom. Här i riket bosatt
fysisk person, som under vistelse
utomlands åtnjutit avlöning eller
annan därmed jämförlig förmån på
grund av anställning där annat än
hos svenska staten, svensk kom
mun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt
luftfartyg, frikallas från skattsky f
dighet för inkomst som avses i 54 §
första stycket f kommunalskattela
gen (1928:370).

I mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas gmndbelopp och tiUäggsbelopp enligl följande skalor.

1 mom.' För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas gmndbelopp och tilläggsbelopp enligl följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inle överstiger 9 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger
1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger
9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15 % av återstoden
10 " " 18 " ; " " 10 " " 20% "

18 " " 21 " ; " " 18 " " 24% "

21 basenheter : " "21 " " 20% "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter: 21 " " 23 23 " " 26 26 " " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10 % av återstoden
" 21 " " 15% "

„ 23 " " 20% "

„ 26 " •• 25 % "

„ 45 „ „ 3Q „

*■ Lydelse enligt prop. 1984/85:8. ' Senasle lydelse 1984:345.

För nedan angivna skattskyldiga utgör gmndbeloppet;

a) för svenska akliebolag, spar
banker, sparbankernas säkerhets
kassa, andra ekonomiska förening
ar än sambruksföreningar, svenska
aktiefonder, svenska försäkrings
anstalter som inte är aktiebolag, så
dana utländska juridiska personer
som inte beskattas enligt 10 §
Imom., Sveriges allmänna hypo
teksbank. Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, hypoteksför-
eningar samt sådana juridiska per
soner som enligl författning eller på
därmed jämförligt sätt bildals för
att förvalta samfällighet och som
skall erlägga skatt för inkomst.-

32 procent av den beskattningsbara inkomsten, / den mån skatten inte skall beräknas enligt b);

b) för livförsäkringsanstalter så
vitt angår försäkringsrörelsen:

10 procent av den beskattningsbara inkomsten; samt

c) för andra skattskyldiga än dem
som avses i 108 1 mom. eUer under
a) eller b) härovan:

15 procenl av den beskattningsbara inkomsten.

För svenska akliebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, andra ekonomiska föreningar än sambmksföreningar, familjestiftelser, svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstaller som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar saml sådana juridiska personer som enligl författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skaU erlägga skatt för inkomst ulgör gmndbeloppet, om inte annat föreskrivs i andra stycket, 52 procent av den beskattningsbara inkomsten.

För skattskyldiga som avses i 7§ 4mom., Uvförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen och andra skattskyldiga än dem som avses i 108 Imom. eller i första stycket här ovan utgör gmndbeloppet 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tiUgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Prop. 1984/85:70 100

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tredje stycket skall betraktas som svensk ekonomisk förening, gäller som hemortskommun den kommun, inom vUken den verkliga ledningen av företaget utövades den 1 november näst före det år som närmast föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än som nyss sagls gäller som hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning den I november näst före det år, som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid var bosatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som dä taxeras för beskattningsår som har påböijats före den 1 januari 1985.

Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig som avses i 10 a 8 första stycket har vid den taxering, då
de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas för denne, rätt till
avdrag för allmän kommunalskatt, som påförts året före taxeringsåret,
med 50 procent av del belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av
den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag. Avdraget
medges som allmänt avdrag enligt 4 8.

Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10 a 8 andra stycket och som enligt äldre bestämmelser varit skattskyldig enligt denna lag för del beskattningsår vartill den påförda kommunalskallen hänför sig, dock att avdraget utgör 25 procenl av del belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådani avdrag.

2. Har skattskyldig som avses i 10 a 8 första stycket vid en senare taxering än som avses i 1 första stycket påförts allmän kommunalskatt året före taxeringsåret, medges avdrag med ett belopp molsvarande 50 procent av den påförda skatten. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i I andra stycket, dock att avdraget ulgör 25 procent av den påförda skatten.

3. Skaltskyldig som avses i lOaS första slyckel skall som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet redovisa 50 procent av restituerad, avkortad eller avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag åtnjutits vid tidigare ärs laxeringar. Molsvarande gäller för skaltskyldig som avses i 10a 6 andra slyckel, dock att intäkten utgör 25 procent av skattebeloppet.

4. Skattskyldig som avses i 10 a 6 första stycket har rätt till avdrag för förlust eller underskott som avses i 4 8 första stycket 1 och 3 och som hänför sig till beskattningsår, för vilkel taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 50 procenl av del belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligl äldre bestämmelser och med 50 procent av det belopp med vilkel avdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 10 a 8

Prop. 1984/85:70 101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra stycket, dock att avdraget ulgör 25 procent av det belopp med vilkel avdrag skulle ha kunnal medges vid taxering till slatlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och 75 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligl äldre bestämmelser.

5. Skattskyldig som avses i 10 a 8 första stycket har rätt till avdrag enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligl äldre bestämmelser, med 50 procenl av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnal medges vid taxering lill statiig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och med 50 procent av del belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser.

6. Skaltskyldig som avses i 10 a 8 andra stycket har rätt lill avdrag enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för förlust hänförlig tiU beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 25 procenl av det belopp med vilket förlustavdrag skuHe ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre bestämmelser och med 75 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt äldre bestämmelser. Skaltskyldig som avses 17 8 4 mom. har dock rätt lill avdrag med hela det belopp med vilket förlustavdrag hade kunnal medges vid taxering till kommunal inkomstskatt.

7. Vid beräkning enligt 2 6 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt tillämpas vad som anges i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i kommunalskattelagen.

8. Vid beräkning enligt 2 6 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av skadeförsäkringsanstalt skall i fråga om sådan reserv som avses i 17 6 lagen (1982:728) om införande av försäkringsrörelselagen (1982:713) tillämpas vad som i punkt 2 av anvisningarna till 30 6 kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 januari 1983 föreskrevs om säkerhetsfond.

9. I fråga om de nya bestämmelserna skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter i kommunalskatielagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen (1984:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vUka gällt övergångsbestämmelser som alltjämt skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas även i andra fall än som avses i punkterna 7 och 8.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Har fysisk person eller dödsbo under visst beskattningsår åtnjutit inkomst, som hänför sig till minst två beskattningsår, (ackumulerad inkomst), skall under de förutsättningar, som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt följande. Inkomsten antas ha åtnjutits med Uka belopp under de år, dock högst tio, tiU vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den ge-nomsnittiiga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga underlaget för tilläggsbelopp för de tre senaste taxeringsåren eller, om inkomsten hänför sig bara till två år, de två senaste taxeringsåren och därvid det tillagda beloppet utgjort den högst beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt de skatteskalor som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp tUl beskattning.

II
Har fysisk person, dödsbo eller
familjestiftelse under visst beskatt
ningsår åtnjutit inkomst, som hän
för sig tUl minst två beskattningsår
(ackumulerad inkomst),

skall under de fömtsättningar, som anges i denna lag, statiig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt följande. Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga underlaget för tilläggsbelopp för de tre senaste taxeringsåren eller, om inkomsten hänför sig bara tiU två år,de två senaste taxeringsåren och därvid det tillagda beloppet utgjort den högst beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt de skatteskalor som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas upp till beskattning.

Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumulerad inkomst hänför sig, skaU skatteberäkningen ske, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 860. ' Senaste lydelse 1983:445.

Prop. 1984/85:70 104

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att 3 och 1066 lagen (1960:63) om föriustavdrag' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förlustavdrag må utnyttjas senasl del beskattningsår, för vilkel taxering sker sjätte eller - såvitt gäller föriustavdrag som yrkas av aktiebolag eller ekonomisk förening - tionde kalenderåret efter det, då taxering för förluståret ägt rum. Förlustavdraget må, om den skattskyldige sä önskar, fördelas på två eller flera år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig och till kommunal inkomstskatt.

Rätten lill förlustavdrag bortfaller, om den skaltskyldige för förluståret åsatls taxering, vid vilken beskattningsbar inkomst fastställts. Vad nu sagts har dock ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsten berott på att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet återförts lill beskallning eller, såviti fråga är om taxering lill kommunal inkomstskatt, garantibclopp för fastighet upptagils såsom skattepliktig inkomst.

Har skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd på grund av att borgenärerna erhållil full betalning, må den skaltskyldige vid taxering för det beskattningsår, vamnder beslul om konkursen meddelats, och för senare år icke åtnjuta avdrag enligl denna lag för förlust, som uppkommit under konkursen eller tidigare.

Har skaltskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari han är delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som enligt denna lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder ackordet beviljats, eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda beskattningsår eller tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla, till vilken efterskänkt skuld varit att hänföra.

Avdrag enligt denna lag är icke Avdrag enligt denna lag är inte
medgivet för förlust som uppkom- medgivet för förlust som uppkom
mit före eller i samband med sådana mit före eller i samband med sådana
företagsöverlåtelser som avses i företagsöverlåtelser som avses i 2 §
punkt 6 av anvisningarna til 20§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig
kommunalskattelagen(1928:370). inkomstskatt.

\0f

Har ett bolag (dotterbolag) genom fusion enligt 14 kap. 8 6 lagen (1975:1385) om aktiebolag upplösts och uppgått i ett annat bolag (moderbolag), äger moderbolaget samma rätt till förlustavdrag som - om fusionen ej skett - skulle ha tUlkommit dotterbolaget.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987. Senasle lydelse 1979:1147. ' Senaste lydelse 1983:987.

Prop. 1984/85:70 105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om moderbolaget vid utgången av beskattningsåret eller om dotterbolaget vid ingången av förluståret var elt fåmansföretag, skall vad i första slyckel sagts om moderbolagets rätt all utnyttja dotterbolagels förlustavdrag gälla endasl för det fall att moderbolaget vid ingången av förluståret ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget.

Har genom fusion enligt 96 6 lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar en kooperativ förening (överlåtande förening) upplösts och uppgått i en annan sådan förening (överlagande förening), äger den övertagande föreningen samma rätt lill förlustavdrag som - om fusionen ej skett - skulle ha tillkommit den överiåtande föreningen.

Vad i tredje stycket sagts gäller även vid fusion enligt 78 6 lagen (1955:416) om sparbanker saml vid fusion enligl 87§ lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

Beteckningarna kooperativ för- Beteckningarna kooperativ för
ening och fåmansföretag har den ening och fåmansföretag har den
betydelse som anges i punkt 12 av betydelse som anges i 2§ 8 mom.
anvisningarna tUl 29 § respektive 35 lagen (1947:576) om statlig in-
6 1 a mom. sjunde stycket ö) kom- komstskatt respektive 358 1 a
munalskattelagen (1928:370). mom. sjunde stycket a kommu
nalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Att särskilda bestämmelser i vissa fall gäller i fråga om avdrag för föriust hänföriig lill beskattningsår, som påbörjats före den 1 januari 1985, framgår av andra stycket 5 och 6 av övergångsbestämmelserna tiU lagen (1984:000) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Prop. 1984/85:70 107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) vars aktier eller andelar till b) vars aktier eller andelar till
minst tio procenl ägs - direkt eller minst tio procenl ägs - direkt eller
indirekt - av ett svenskt förvah- indirekt - av ett svenskl förvalt
ningsföretag, vars aktier är inregi- ningsföretag, vars aktier är inregi
strerade vid Stockholms fondbörs, slrerade vid Stockholms fondbörs,
eller av ett företag som enligt punkt eller av ett företag som enligt 7§ Ä
/ tredje — femte styckena av anvis- mom. fiärde — sjätte styckena la-
ningarna tiU 54 § kommunalskatte- gen om statlig inkomstskatt är fri
lagen är frikallat från skattskyldig- kallat från skattskyldighet för utdel-
het för utdelning från förvaltnings- ning från förvaltningsföretaget eller
företaget eller

3. utländskt företag såvida företaget - om det hade haft hemvist i Sverige - skulle ha varil sådant förelag som anges i detta stycke 1.

Med förvaltningsföretag förstås Med förvaltningsföretag förstås

sådant företag som vid tillämpning sådant företag som vid tillämpning

apunkt 1 av anvisningarna tUl54 § av 7§ 8 mom. lagen om statUg in-

kommunalskattelagen skaU i be- komstskatt skall i beskattningshän-

skattningshänseende behandlas seende behandlas som förvaltnings-

som förvaltningsföretag. företag.

Har bolaget för beskattningsåret yrkat avdrag enligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning skall uldelningsbe-loppet enligt första stycket — i förekommande fall minskat med utdelning som avses i andra stycket - minskas med det utdelningsbelopp som legat till gmnd för nyssnämnda avdragsyrkande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tiUämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:70 109

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning

Härigenom föreskrivs att 1 och 7 86 lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18-
Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av
rörelse eller jordbruksfastighet en- rörelse eller jordbruksfastighet en
ligt kommunalskattdagen        ligt lagen (1947:576) om statiig in-
(1928:370) och lagen (1947:576) om        komstskatt äger svenskl akliebolag
statiig inkomstskatt äger svenskt    erhålla avdrag för utdelning på ak-
aktiebolag erhålla avdrag för utdel- lie i enlighet med bestämmelserna i
ning på aktie i enlighet med bestäm-         denna lag. Som förutsätining för
melserna i denna lag. Som fömt- avdrag gäller att, om aktien utgivits
sättning för avdrag gäller att, om    i samband med bolagets bildande,
aktien utgivits i samband med bola- bolaget anmälts för registrering ef-
gels bildande, bolaget anmälts för   ter den 31 december 1978 och, om
registrering efter den 31 december aktien utgivits i samband med ök-
1978 och, om aktien utgivits i sam- ning av aktiekapitalet, att beslut om
band med ökning av aktiekapitalet, ökningen anmälts för registrering
att beslut om ökningen anmälts för efter nämnda dag.
registrering efter nämnda dag.

7 8'

Avdrag medges inte för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället ägs av

a) svenskl förvaltningsföretag, om det sammanlagda röstetalet för företagels aktier i det utdelande bolaget - i förekommande fall tillsammans med aktier tillhöriga bolag och förening som med hänsyn lill äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära — molsvarar mer än hälften av röstetalet för samlliga aktier i bolaget, eller

b) svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som inle avses under a), om det sammanlagda röstetalet för företagets aktier i det utdelande bolaget molsvarar en fjärdedel eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget och förelaget inte visas vara skattskyldigt för utdelning pä aktierna.

Avdrag för utdelning på sådana aktier i det utdelande bolaget som inte avses i första stycket medges under förutsättning att minst hälften av dessa aktier ägs av etl eller flera av följande slag av aklieägare:

a) annan än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag,

b) förvaltningsföretag som inte omfattas av första stycket a).

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1978:955. - Senaste lydelse 1978:955. -' Senaste lydelse 1979:618.

Prop. 1984/85:70 113

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet,m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 8 lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28
Stiftelsen är icke skyldig att er- Stiftelsen är inte skyldig att er-

lägga skatt för inkomst eUer förmö- lägga skatt för inkomst eller förmö
genhet i vidare mån än vad avser genhet i vidare mån än vad avser
kommunal inkomstskatt för in- inkomstskatt för inkomst av fastig-
komst av fastighet. het.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering; 2 6 i dess äldre lydelse skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering om stiftelsen då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1982:444. 8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

Rättelse: S. 127, rad 36, högra spalten Står: 30 § 2 mom. Rättat lill; 2 § 6 mom. tredje stycket

Prop. 1984/85:70 114

11 Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 68 skogskontolagen(1954: 142)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18
Vid taxering till kommunal och     Vid taxering till kommunal och
statiig inkomstskatt kan fysisk per- statlig inkomstskatt kan fysisk per
son, dödsbo och familjestiftelse, på son och dödsbo som avses i 10 § 1
de villkor och i den omfattning som mom. lagen (1947:576) om statUg
anges i denna lag, få uppskov med inkomstskatt, på de villkor och i
beskattning av intäkt av skogsbmk den omfattning som anges i denna
för medel som sätts in på etl särskilt lag, få uppskov med beskattning av
bankkonto (skogskonto eller skogs- intäkt av skogsbmk för medel som
skadekonto). Uppskov medges inte sätts in på elt särskilt bankkonto
delägare i handelsbolag eller i    (skogskonto eller skogsskade
dödsbo, för vilket reglerna om han- konto). Uppskov medges inte del-
delsbolag skall tillämpas, för in- ägare i handelsbolag eller i dödsbo,
komst av bolagets eller dödsboets för vilkel reglerna om handelsbolag
verksamhet.                         skall tiUämpas, för inkomst av bola
gets eller dödsboels verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endasl om stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annal sätt visar att den huvudsakliga delen av beskattningsårels skogsintäkter hänför sig tiU avverkning som nu har sagls.

Uppskov för insättning på skogsskadekonlo medges inte om den skaltskyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet avser också yrkar uppskov för insättning på skogskonto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på gmnd av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den skaltskyldige, när taxeringen har vunnit laga kraft, anföra besvär med yrkande om uppskov för insättning på skogskonto i särskild ordning. Besvären skall ha inkommit senast sex månader efter det att taxeringen har vunnit laga kraft.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank samt föreningsbank.

En skattskyldig får för ett vissl beskattningsår och en viss förvärvskälla göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto. Har den skattskyldige i strid mot denna beslämmelse gjort insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning på det först öppnade kontot.

' Lagen omtryckt 1982:325.

Senasle lydelse av lagens mbrik 1975:263. Senaste lydelse 1982: 325.

Prop. 1984/85:70 115

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 6' Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för elt och samma beskattningsår, om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högst etl belopp motsvarande summan av

a) sextio procent av den på beskattningsärei belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter saml

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ul för förädling i egen rörelse.

Medför stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse alt en belydande del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar alt inläkt hänför sig lill avverkning som nu har sagls, uppskov med högst ett belopp motsvarande summan av

a) åttio procent av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) femtio procenl av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) femtio procenl av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i egen rörelse.

Uppskov med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4 iredje stycket av anvisningarna till 35 8 kommunalskatielagen (1928: 370).

Vid tillämpningen av första — Iredje slyckena avses med köpeskilling även försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov medges inte med så slort belopp alt underskott i förvärvskällan uppkommer vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen.

Har i förvärvskällan redovisals Har i förvärvskällan redovisals

utdelning från samfällighet, som utdelning från samfällighet, som

avses i 53 § I mom. första stycket f) avses i 6§ 1 mom. b lagen

kommunalskatielagen, medges (1947:576) om statUg inkomstskatt,

uppskov för den del av utdelningen medges uppskov för den del av ut-

som härrör från intäkt av skogsbruk delningen som härrör från intäkt av

i samfälligheten under del beskalt- skogsbruk i samfälligheten under

ningsår som utdelningen hänför sig det beskattningsår som utdelningen

till på samma sätt som om denna hänför sig till på samma sätt som

del utgjort intäkt av skogsbruk, om denna del utgjort intäkt av

som den skaltskyldige drivit själv. skogsbruk, som den skaltskyldige

drivit själv.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock forlfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

' Senaste lydelse 1982:325.

Prop. 1984/85:70 116

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs att 1 och 11 88 lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18'

Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av
fasfighel eller av rörelse enligt kom- fastighet eller av rörelse enligt la-
munalskattelagen (1928:370) och gen (1947:576) om statiig inkomst
lagen (1947:576) om statiig in- skatt har svenskl aktiebolag,
komstskatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk
svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svensk ömsesidig
sparbank och svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstall rätt till av-
skadeförsäkringsanstalt rätt till av- drag enligt denna lag för belopp
drag enligl denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts tiU
som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank
aUmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp aUmän
får i balansräkningen la upp allmän investeringsfond under benämning
investeringsfond under benämning- en investeringskonto,
en investeringskonto.

Bostadsföretag som avses i 24 § Bostadsföretag som avses i 2§
3mom. kommunalskattelagen kan 7mom. lagen om stattig inkomst
inte få avdrag för avsättning till in- skatt kan inte få avdrag för avsätt-
vesteringsfond. ning lill investeringsfond.

Ett företag kan för visst beskattningsår inte få avdrag för avsättning till allmän investeringsfond i mer än en förvärvskälla.

118 Allmän investeringsfond skall återföras till beskattning om

a) fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och del inte är fråga om fall som avses 196 andra stycket,

b) medel har tagits ul från konto för investering med stöd av beslut enligt 4 8 och en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med beslutet,

c) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av 9 8 första stycket och fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med 96 andra stycket,

d) företagel har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel
på konto för investering,

e) företagel vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk, skogs
bmk, fastighetsförvaltning eller rörelse,

f) företagel genom fusion enligt 14kap. aktiebolagslagen (1975:1385),
968 Imom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 786 lagen

' Senasle lydelse 1983: 1087. Senasle lydelse 1983: 1087.

Prop. 1984/85:70 117

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

(1955:416) om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte enligt Qärde stycket har övertagils av det övertagande företaget,

g) beslut har fattats att företaget skall träda i likvidation eller

h) beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.

Återfönngen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan, om särskilda skäl föreligger, medge alt allmän investeringsfond, som skall återföras till beskattning enligt första stycket e), får behållas under viss tid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras lUl beskattning i enlighel med vad nyss sagts.

Vid sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion, som avses i 2§
28 § 3 mom. kommunalskattelagen 4 mom. första stycket lagen
(1928:370), får moderbolaget eller (1947:576) om statlig inkomstskatt,
den övertagande föreningen i be- fär moderbolaget eller den överta-
skattningsavseende överta allmän gande föreningen i beskattningsav-
investeringsfond. Har fonden över- seende överta allmän investerings
lagits skall det anses som om mo- fond. Har fonden övertagils skall
derbolaget eller den övertagande del anses som om moderbolaget el-
föreningen gjort inbetalning till ler den övertagande föreningen
riksbanken den dag då dotlerbola- gjort inbetalning till riksbanken den
get eller den överlåtande förening- dag då dotterbolaget eller den över-
en gjorde inbetalningen. Vad som låtande föreningen gjorde inbetal-
har sagts nu gäller även i fråga om ningen. Vad som har sagts nu gäller
fusion enligl 78 8 lagen om sparban- även i fråga om fusion enligt 78 8
ker. lagen om sparbanker.

Vad i första - fjärde styckena sägs om aUmän investeringsfond skall i förekommande fall gälla del av sådan fond.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då laxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:70 118

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs all 8 6 lagen (1981:296) om eldsvådefonder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

88 Eldsvådefond skall återföras till beskattning om

1) fonden har lagits i anspråk i strid med 4 och 5 88,

2) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, där avsättningen till fonden har gjorts, under beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört,

3) det förelag som innehar fonden skall anses upplöst genom fusion enligt 14kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96 6 Imom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78 8 lagen (1955:416) om sparbanker och fonden inte enligt femte stycket har övertagils av det övertagande företaget,

4) beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i likvidation,

5) beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs, eller

6) fonden inte har tagits i anspråk senast under del beskattningsår, för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgelts.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2) likslälls att hela eller en del av den förvärvskäUa där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom bodelning eller genom arv eller på gmnd av förordnande i testamente. Riksskatteverket får dock, om det finns särskilda skäl, medge att eldsvådefonden i stället för att återföras till beskattning övertas av förvärvskällans nye ägare. I fråga om sådant medgivande skall bestämmelserna i 108 tredje och Qärde styckena tillämpas.

Äterföring till beskattning skaU göras i den förvärvskälla där avsättningen har gjorts.

Riksskatteverket kan, om det finns särskilda skäl, medge att eldsvådefond som skall återföras tiU beskattning enligt första stycket 6) får behållas under viss tid, dock längst lUl och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetls.

Vid sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion, som avses i 2 §

28§ 3mom. kommunalskatteiagen 4 mom. första stycket lagen

(1928:370), får moderbolaget eller (1947:576) om statUg inkomstskatt,

den övertagande föreningen i be- får moderbolaget eller den överta-

skattningsavseende överta eldsvå- gande föreningen i beskatlningsav-

defond. Har fonden övertagits skaU seende överta eldsvådefond. Har

det anses som om moderbolaget el- fonden övertagits skall det anses

ler den övertagande föreningen har som om moderbolaget eUer den

gjort avsättningen under det be- övertagande föreningen har gjort

skattningsår, då avsättningen skett avsättningen under det beskatl-

hos dotterbolaget eller den överlä- ningsår, då avsättningen skett hos

Prop. 1984/85:70 120

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs alt 8 8 lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skattskyldig tagit avsalta medel i anspråk i annan ordning än enligt 4 8 eller har den skaltskyldige trätt i likvidation eller skattskyldigt dödsbo skiftats, återföres de avsatta medlen lill beskattning för det beskattningsår, då medlen togs i anspråk eller beslutet om likvidationen fattades eller skiftet ägde mm. Till beloppet lägges därvid ränta enligt de gmnder som anges i 7 8. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan efter endasl två procent.

Uppgår genom fusion akliebolag eller förening (dotterföretag) i annat akliebolag respektive annan förening (moderföretag) upptages medel, som dotterföretaget avsatt tUl återanskaffningsfond, till beskattning hos dotterföretaget för det beskattningsår, då rättens tillstånd till fusionen registreras, i den mån fonden icke övertagils enligt tredje stycket. Till beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligl de gmnder som anges i 76.

Vid fusion som avses i 28§ Vid fusion som avses i 2§4mom.

3 mom. första eller andra stycket första stycket lagen (1947:576) om

kommunalskattelagen får moder- statUg inkomstskatt får moderföre-

företaget vid tillämpning av denna taget vid tillämpning av denna lag

lag övertaga återanskaffningsfon- övertaga återanskaffningsfonden

den hos dotterföretaget. Därvid hos dotterföretaget. Därvid anses

anses som om fondens medel av- som om fondens medel avsatts hos

satts hos moderföretaget under det moderföretaget under del år då dot-

år då dotterföretaget avsatte med- terföretaget avsatte medlen,
len.

När medel upptages till beskattning enligt denna paragraf, äger 7 8 tredje stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1976: 345. Senasle lydelse 1976:345.

Prop. 1984/85:70 121

15 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m.

dels alt i 1, 3 och 5 68 ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",

dels att i 4, 7, 8, 10 och 11 66 ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag",

dels att rubriken till förordningen samt 68 skaU ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild nyanskaffningsfond

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skaltskyldig tagit särskild nyanskaffningsfond i anspråk i annan ordning än enligt 3 8, eller har skattskyldig trätt i likvidation eller skattskyldigt dödsbo skiftats,återföres till fonden avsatta medel till beskattning för det beskattningsår, vamnder fonden tagits i anspråk eller beslutet om likvidationen fattats eller skiftet ägt mm. Till beloppet lägges därvid ränta enligl de gmnder som angivils i 5 6. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan efter endast två procent.

Har aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag, återföres särskild nyanskaffningsfond hos det förra företaget, om den icke enligl Iredje stycket övertagits av det senare företagel, till beskattning för det beskattningsår, vamnder rätlens tillstånd till fusionen registrerats. Till beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de gmnder som angivits 15 6.

Vid fusion enligt 28§ 3mom. Vid fusion enligt 2H/Mow./ör5-
första eller andra stycket kommu- ta stycket lagen (1947:576) om stat-
nalskattelagen får moderbolaget el- lig inkomstskatt får moderbolaget
ler den övertagande föreningen i eller den övertagande föreningen i
beskattningsavseende övertaga sär- beskattningsavseende övertaga sär
skild nyanskaffningsfond. Därvid skild nyanskaffningsfond. Därvid
anses som om fonden avsatts hos anses som om fonden avsatts hos
moderbolaget eller den överta- moderbolaget eller den överta
gande föreningen under det be- gande föreningen under det be
skattningsår, då avsättningen skett skattningsår då avsättningen skett
hos dotterbolaget eller den överlå- hos dotterbolaget eller den överlå
tande föreningen lande föreningen.

Vid äterföring av medel till beskattning enligt denna paragraf äger 5 6 tredje stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop. 1984/85:70 122

16 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.' dels att i 1 -5 och 9-14 86 ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag", dels att rubriken till förordningen samt 7 5 skaU ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild fartygsfond

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har investeringsfond tagits i anspråk i annan ordning än i 4 8 sägs eller har den som verkstäUt fondavsättning trätt i likvidation, skola tiU fonden avsalta medel återföras till beskattning för det beskattningsår, vamnder fonden tagits i anspråk eller beslutet om likvidation fattats.

Har akliebolag eller förening genom fusion uppgått i annat förelag, skall investeringsfond hos det förra företaget, därest den icke enligt tredje stycket övertagits av det senare företaget, återföras till beskattning för del beskattningsår, vamnder rättens tillslånd tiU fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28§ Vid sådan fusion, som i 2§
3 mom. första eller andra stycket 4mom. första stycket lagen
kommunalskattelagen avses, må (1947:576) om statUg inkomstskatt
moderbolaget eller den överta- avses, må moderbolaget eller den
gande föreningen i beskattningsav- övertagande föreningen i beskatt-
seende övertaga investeringsfond, ningsavseende övertaga investe-
däresl garantiförbindelse avseende ringsfond, därest garantiförbindelse
dotterbolaget eller den överlåtande avseende dotterbolaget eller den
föreningen ändras att avse moder- överlåtande föreningen ändras all
bolaget eller den övertagande för- avse moderbolaget eller den överta-
eningen. Därvid skall så anses som gande föreningen. Därvid skall så
om fonden avsatts hos moderbola- anses som om fonden avsatts hos
get eller den övertagande förening- moderbolaget eller den överta-
en under det beskattningsår, då av- gande föreningen under det be
sättningen skett hos dotterbolaget skattningsår, då avsättningen skett
eller den överlåtande föreningen. hos dotterbolaget eller den överlå
tande föreningen.

Har oskiftat dödsbo fondavsätt- Har dödsbo fondavsättning enligt

ning enligt denna förordning, skola denna lag, skall fondmedlen åter-

fondmedlen återföras till beskatt- föras till beskattning senast det be-

ning senast det beskattningsår, un- skattningsår, under vilket dödsboet

der vUket dödsboet skiftas. skiftas.

Då till investeringsfond avsatta medel återföras till beskattning enligt bestämmelserna i denna paragraf, skall till beloppet läggas ränta, beräknad enligt i 6 6 första stycket angivna gmnder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Senasle lydelse av 1 §1969:632

förordningens rubrik 1969:632. Senasle lydelse 1957:76.

Prop. 1984/85:70 123

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom föreskrivs att 1,3 och 4 88 lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Svenska aktiebolag, svenska Svenska aktiebolag, svenska
ekonomiska föreningar, svenska ekonomiska föreningar, svenska
sparbanker och svenska ömsesidiga sparbanker och svenska ömsesidiga
skadeförsäkringsanstalter skall er- skadeförsäkringsanstalter skall er
lägga vinstdelningsskalt enligt den- lägga vinstdelningsskatt enligt den
na lag. Skatt skall dock inte erläg- na lag. Skatt skall dock inle erläg
gas av livförsäkringsanstalter och gas av livförsäkringsanstalter och
inte heller av bostadsföretag som inte heller av bostadsföretag som
avses i24§ 3 mom. kommunalskat- avses i2§ 7 mom. lagen (1947:576)
telagen (1928:370) eller av förelag om statUg inkomstskatt eller av fö-
som avses i 53 § I mom. första retag som avses i 7§ 4 mom.
stycket d nämnda lag. nämnda lag.

Skatten tillfaller staten och förs tiU allmänna pensionsfonden.

36 Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller beräknade förlust vid taxeringen till statiig inkomstskatt sedan detta belopp minskals med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den mån inkomsten eller förlusten påverkats av nedan angivna poster,

1. ökats med påförd kommunalskatt,

2. minskats med restituerad, avkortad eller avskriven kommunalskatt,

3. ökats med avdrag för tidigare års förlust,

4. ökats med avdrag för aktieutdelning,

5. ökats med investeringsavdrag, särskill forskningsavdrag och exportkreditavdrag,

6. ökats med belopp varmed lagerreserv, resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv ökat samt

7. minskats med belopp varmed lagerreserv, resultalutjämningsfond eller annan liknande reserv minskat.

Med beskattningsårets inkomst- Med beskattningsårets inkomst-

skatt avses summan av 32 procent skatt avses 52 procent av företagets av företagets tUl statlig inkomst- till statlig inkomstskatt beskatt-skatt beskattningsbara inkomst och ningsbara inkomst. 30 procent av företagets till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

48 Inflationsavdragel för inventarier är inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets ingång multiplicerat med det enligt 78 fastställda inflationstalet för beskattningsåret. Med inventarier avses tillgångar som behandlas enligt bestämmelserna punkterna 3 - 6 av anvisningarna till 296 kommunalskattelagen (1928:370).

Prop. 1984/85:70 124

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inflationsavdraget för byggnader    Inflationsavdraget för byggnader
utgör skillnaden mellan realt beräk- utgör skillnaden mellan realt beräk
nade värdeminsknings- och utrang- nade värdeminsknings- och utrang-
eringsavdrag och de avdrag för eringsavdrag och de avdrag för
byggnader som företaget tillgodo-   byggnader som företaget tillgodo
räknats enligl punkterna 3 och 6 av räknats enligl punkterna 3 och 6 av
anvisningarna lill 22 8, punkterna 2 anvisningarna till 22 8, punkterna 2
a och 4 av anvisningarna till 25 8    a, 2 b och 4 av anvisningarna till
och punkt 7 av anvisningarna lill 25 8 och punkt 7 av anvisningarna
296 kommunalskattelagen.      till 298 kommunalskatteiagen.

Inflationsavdraget för markanläggningar utgör skillnaden mellan reall beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för markanläggningar som företaget tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6 av anvisningarna lUl 228 och punkl 16 av anvisningama till 296 kommunalskattelagen.

De reala avdragen beräknas genom att tUlgodoräknade avdrag multipliceras med det enligt 7 6 fastställda omräkningstalet avseende det beskattningsår då byggnaden eller markanläggningen anskaffades.

Inflationsavdrag enligt denna paragraf medges inte i fråga om egendom som utgör omsättningstillgång i rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas såvitt gäller 48 första gången vid 1985 års taxering och såvitt gäller 1 och 3 86 första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 och 3 66 skaU dock fortfarande tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligl 64 § 2 mom. kommunalskattelagen skall, ändå att dess säte är i utlandet, i beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening, vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår underlåtit att besluta vinstutdelning, ehum sådan underlåtenhet icke skäligen kan anses påkallad av företagets ställning, eUer ock beslutat vinstutdelning med belopp, som med hänsyn till ställningen må anses mer än skäligt ringa, och göra omständigheterna sannolikt all ett väsentligt syfte härvid varit att bereda fysiska personer, vilka ägt del i företaget, lindring i deras beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild skatt till staten, benämnd ersättningsskatt.

Har svenskt akliebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen beslår i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligt 3§ tredje stycket lagen (1947:576) om statUg inkomstskatt skall, ändå all dess säte är i utlandet, i beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening, vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår underlåtit all beslula vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet icke skäligen kan anses påkallad av företagels StäUning, eller ock beslutat vinstutdelning med belopp, som med hänsyn lill ställningen må anses mer än skäligt ringa, och göra omständigheterna sannolikt att elt väsentligt syfte härvid varit att bereda fysiska personer, vilka ägt del i förelaget, lindring i deras beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild skatt till staten, benämnd ersättningsskatt.

Prop. 1984/85:70 126

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:000) om slatlig fastighetsskatt

dels all nuvarande 2-886 skall betecknas 3-966,

dels att 16, den nya 3 6 och ikraftträdandebestämmelsema skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 2 6, av nedan angivna lydelse.

Lydelse enligt prop. 1984/85:18 Föreslagen lydelse

16
Den som vid taxering till kommu- TiU fastighetsskatt skattepliktiga
nal inkomstskatt skall ta upp ga- fastigheter är sådana som vid fas-
rantibdopp för fastighet som in- lighetslaxeringen betecknas som
komst skall betala fastighetsskatt småhusenhet, hyreshusenhel eller
för fastigheten om den vid fastig- lantbruksenhet om pä lantbruksen-
hetslaxeringen betecknas som små- heten finns vad som vid fastighets-
husenhet, hyreshusenhet eller länt- taxeringen betecknas som småhus,
bmksenhel om på lantbmksenhe- hyreshus, tomtmark för småhus el-
ten finns vad som vid fastighetslax- ler tomtmark för hyreshus. Från
eringen betecknas som småhus, hy- skatteplikt undantas fastighet som
reshus, tomtmark för småhus eller året före taxeringsåret inte varit
tomtmark för hyreshus. skattepliktig enligl fastighetstaxe
ringslagen (1979:1152).

Skattskyldig UU fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som enligt I kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill.

36 Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 246 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och fastigheten utgör hyreshusenhet,

b) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligl 24 6 Imom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Prop. 1984/85:70 127

Lydelse enligt prop. 1984/85:18 Föreslagen lydelse

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
beräknas enligt 24 8 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procenl av taxeringsvärdet d) 1,4 procent av taxeringsvärdet
om inläkt av fastigheten beräknas om intäkt av fastigheten beräknas
enligt24§3mom. kommunalskatte- enligt 2§ 7mom. lagen (1947:576)
lagen och fastigheten utgör hyres- om statlig inkomstskatt och fastig-
husenhel, heten utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av e) 1,4 procent av en tredjedel av
taxeringsvärdet om intäkt av fas- taxeringsvärdet om intäkt av fas
tigheten beräknas enligt 24§ tighelen beräknas enligl 2 J 7mow.

3 mom. kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt och
fastigheten ulgör småhusenhet, fastigheten utgör småhusenhet,

f) 2 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende
hyreshus på lantbmksenhel,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarks
värde avseende småhus på lantbmksenhel,

h) 2 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligl 4kap. 116 andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattningsnaturen jordbmksfastighet,

i) 2 procenl av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligl

4 kap. 11 8 andra stycket fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsna
turen jordbmksfastighet,

j) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör inläkt av rörelse enligt kommunalskatteiagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en Till den del taxeringsvärdet av en

fastighet, som ägs av en i30§2 eller fastighet, som ägs av sådan in-

5 mom. kommunalskattelagen an- ländsk eUer utländsk livförsäkrings
given livförsäkringsanstalt, belöper anstalt som avses i 2§ 6 mom. la
pa verksamhet avseende sådana gen om statlig inkomstskatt, be-
pensionsförsäkringar eller avgångs- löper på verksamhet avseende
bidragsförsäkringar som nämns i sådana pensionsförsäkringar eller
30 § 2 mom. samma lag, skall dock avgångsbidragsförsäkringar som
procenttalet, i ställel för vad som nämns i 2 § 6 mom. tredje stycket
därom föreskrivs i första slyckel j samma lag, skaU dock procenttalet,
eller k, utgöra 1,4. i stället för vad som därom före
skrivs i första slyckel j eller k, utgö
ra 1,4.

Om fastighetsskall skall beräknas enligl olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av faslighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Med taxeringsvärde, bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses de värden som legat till grund för eller ingått i beräkning av garantibeloppet.

Har garantibeloppet jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte

Den, för vilken vid taxering lill kommunal inkomstskatt såsom skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatls delvärdet skogsbruksvärde, skall betala skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för varje beskattningsår älta promille av skogsbmksvärdet.

Har garanlibeloppet jämkats enUgl 47 § sjätte stycket kommunalskattelagen (1928:370), skall också underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid öretal över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt till närmaste hela krontal.

Skogsvårdsavgift skall betalas /ör jordbruksfastighet som vid fastighetstaxeringen åsatls delvärdet skogsbruksvärde. Avgiften betalas av ägaren tiU fastigheten eller den som enligt I kap. 5 § fastighetslaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.

Den som innehar fastighet med åborätt eller eljest med ständig ef ler ärftlig besittningsrätt och på grund av denna sin rätt inte äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog på fastigheten påförs dock inte någon skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgiften utgör för varje beskattningsår åtta promille av skogsbmksvärdet. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för avgiften jämkas med hänsyn härtUI.

Skogsvårdsavgift utgår i hell antal kronor varvid öretal bortfaller.

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på gmnd av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensam-fälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.dyl. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtiiga dock endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inle på grund av medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensam-fälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.d. enligl lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga att erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i rikel bosatta vid beskattningsårets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro här i riket bosatta, samt utiändska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier och andelar, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 8 förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kredilkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

Utiändska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig lill här i rikel bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.

Skattskyldiga som avses 17 § 4— 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagd i rörelse föreligger skattefrihet dock endast om den skattskyldige är frikallad från skattskyldighet för inkomst av rörelsen.

10!

Prop. 1984/85:70 132

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1947:576) om statlig inkomstskatt lagen (1947:576) om slatlig in
angiven familjestiftelse skall inle komstskatt angiven familjestiftelse
belala statlig förmögenhetsskatt, skall inte betala statlig förmögen-
om den beskattningsbara förmö- helsskatt, om den beskattningsbara
genheten inte överstiger 400000 förmögenheten inte överstiger
kronor. 400000 kronor.

Skatteplikt till slatlig förmögenhetsskatt föreligger inte heller för juridisk person som avses i 66 Imom. b) denna lag om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 25000 kronor.

118
I mom.' Statlig förmögenhets-        I mom. Slatlig förmögenhets
skall skall för fysisk person,            skatt skall för fysisk person,
dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § dödsbo, utländskt bolag samt i 10a
I mom. lagen (1947:576) om statlig § tredje stycket lagen (1947:576) om
inkomstskatt angiven familjestif- statlig inkomstskatt angiven famil-
telse utgöra:                                                   jesliftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600000 kronor: en och en halv procenl av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000 men inle 800000 kr.: 3000 kr. för 600000 kr. och 2% av återstoden;

800000 men inte 1800000 kr.: 7000 kr. för 800000 kr. och 2,5% av återstoden; 1 800000 kr.: 32000 kr. för 1 800000 kr. och 3% av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Senaste lydelse 1982: 1190.

Lokall laxeringsdistriki omfattar kommun eller del av kommun. För varje lokalt laxeringsdistriki skall finnas en lokal taxeringsnämnd som, om inte annat följer av Iredje eller Qärde stycket, verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet.

Särskill laxeringsdistriki omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera särskilda laxeringsdistriki. För varje särskilt laxeringsdistriki skall finnas en särskild taxeringsnämnd. Denna verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör tUl distriktet, om inkomstförhållandena är mera invecklade eller om det är påkallat med hänsyn till taxeringsarbetet. Särskild taxeringsnämnd verkställer ocksä taxering av annan skaltskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, dels till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, om den skaltskyldige med tillämpning av bestäm-

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar kommun eller del av kommun. För vatje lokalt laxeringsdistriki skall finnas en lokal laxerings-nämnd som, om inte annat följer av iredje eller Qärde stycket, verkställer taxering av fysiska personer och dödsbon som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdislrikl omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun fär ingå i två eller flera särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt taxeringsdislrikl skall finnas en särskild laxerings-nämnd. Denna verkställer taxering av fysiska personer och dödsbon som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör fill distriktet, om inkomslför-hållandena är mera invecklade eller om det är påkallat med hänsyn lill taxeringsarbetet. Särskild taxeringsnämnd verkställer ocksä taxering av annan skaltskyldig än fysisk person och dödsbo, om den skaltskyldige med tillämpning av bestämmelsema om hemortskommun hör fill distriktet.

134

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

melserna om hemortskommun hör till distriktet, dels tiU kommunal inkomstskatt för inkomst, som med tillämpning av bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) om beskattningsort är hänförlig till distriktet.

Hela riket utgör etl gemensamt taxeringsdistrikt. 1 distriktet verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av skattskyldiga som saknar hemortskommun i rikel. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i särskild kommun.

Hela riket ulgör etl gemensamt taxeringsdislrikl. I distriktet verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, som saknar hemortskommun i rikel. Sådan nämnd verkställer också taxering av annan skattskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiflelse, dels till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, om den skaltskyldige saknar hemortskommun i riket, dels till kommunal inkomstskatt, om taxeringen skall ske för gemensamt kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskallning i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

22 6 / mom. Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat följer av stadgandet i 3mom., skyldiga att ulan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt ändamål all tiUgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska inlressen,

2) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått tUl sammanlagt minsl 100 kronor,

3) fysisk person, vilkens bruttointäkter av en eUer flera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått, om han varit här i riket bosalt under hela beskattningsåret och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 6000 kronor och eljest till sammanlagt minsl 100 kronor,

4) fysisk eller juridisk person, vil- 4) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art som kens tUlgångar av den art som anges i 3 6 1 mom. lagen (1947:577) anges 13 8 1 mom. lagen (1947:577)

' Senasle lydelse 1983:1091.

Prop. 1984/85:70 135

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om statlig förmögenhetsskatt, vid om statlig förmögenhetsskatt, vid
beskattningsårets utgång haft ett beskattningsårets utgång haft etl
värde överstigande 400000 kronor värde överstigande 400000 kronor
eller, såvitt angår sådan juridisk eller, såvill angår sådan juridisk
person som avses i 68 Imom. b) person som avses i 66 Imom. b
nämnda lag, 25000 kronor, samt nämnda lag, 25000 kronor,

5) fysisk eller juridisk person, för 5) skattskyldig, för vilken garan-

vilken garantibclopp för fastighet     tibelopp för fastighet skall tas upp
skall upptagas såsom skattepliktig     såsom skattepliktig inkomst,
inkomst.                                         6) juridisk person för vilken un-

derlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt skall fastställas.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2) - 4) skall hänsyn icke tagas lUl sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om slatlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn lill makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skallskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskall laxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid deklaralionsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos meUanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets beQäning och som på gmnd av sin Qänst varit bosatt utomlands, anses ha varit bosatt här i rikel. Detsamma skall gäUa sådan persons make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn under 18 år och enskUda tjänare, om de har bott hos honom och icke har varil svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första slyckel vid 3) är stadgat icke ha varit här i rikel bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig, som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gäUt för den avlidne.

25 6"
Allmän självdeklaration Självdeklaration skall

skall upptaga: uppta:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom

" Lydelse enligl prop. 1984/85; 18.

Prop. 1984/85:70 136

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utfärdad skattsedel å preliminär skall för året näst före taxeringsåret ävensom belräffande utlänning nationalitet, belräffande utländsk juridisk person det land, där styrelsen haft sill säte, samt belräffande skaltskyldig, som allenast under någon del av beskattningsåret varil i riket bosatt, uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, belräffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger den skaltskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den skatiskyldiges innehav av fasligheten, dels faslighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret eUer, om sådani värde det året icke varit fasligheten åsätt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårels ingång, dels ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endasl lill viss del, huru lång tid eller tiU vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 8 1 mom. I.g) icke behöver upplagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen såsom inläkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få lillgodonjuta vid taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå att förmögenheten icke uppgår lill skattepliktigt belopp, dock endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, dock för annan 1) garantibelopp, skattskyldig än fysisk person,

dödsbo eller familjestiftelse endast om beloppet skall tas upp som skattepliktig inkomst i den skatiskyldiges hemortskommun,

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller honom när
slående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall
aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika
röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för när
stående person, som ej uppburit ersättning frän, träffat avtal eller haft
annal därmed jämförligt förhållande med förelaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för
tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall Självdeklaration skall därjämte

därjämte innehålla de uppgifter, innehålla de uppgifter, som för sär-
som för särskilda fall föreskrivas i skilda fall föreskrivs i denna lag el-
denna lag eller som erfordras för ler som erfordras för beräkning av
beräkning av pensionsgrundande pensionsgrundande inkomst enligt
inkomst enligt lagen om allmän för- lagen om allmän försäkring eller för
säkring eller för beräkning av fas- beräkning av skogsvårdsavgift en-
tighelsskatl enligt lagen (1984:000) ligt lagen (1946:324) om skogs-
om slatlig fastighetsskatt. vårdsavgift eller fastighetsskatt en
ligt lagen (1984:000) om statiig
fastighetsskatt.

Prop. 1984/85:70 137

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och under delta är levt tillsammans, var för sig inkomst att laxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligl 98 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagls om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 6 sista stycket kommunalskatteiagen (1928:370).

Har skaltskyldig under beskattningsärei varit gift, skall han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upplagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så att överskjutande öretal bortfalla.

27 8'
Inländsk försäkringsanstalt, som   Inländsk försäkringsanslalt, som
är skallskyldig för inkomst av för-   är skattskyldig för inkomst av för
säkringsrörelse, skall i allmän     säkringsrörelse, skall i självdekla-
självdeklaration jämväl meddela    ralion jämväl meddela uppgift i de
uppgift i de avseenden, som omför-   avseenden, som anges i2§ 6 mom.
målas i anvisningarna till 30 § kom-    lagen (1947:576) om statlig in-
munalskattdagen. Motsvarande o/7!.jr5a/;. Motsvarande gäller be
gäller beträffande utländsk livför- träffande utländsk livförsäkringsan-
säkringsanslalt, som här i riket dri-     stall, som här i riket drivit försäk-
vit försäkringsrörelse.                 ringsrörelse.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högsl 1000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhei som är hänförlig till livförsäkring.

Utländsk skadeförsäkringsanstall, som här i rikel drivit försäkringsrörelse, skall i allmän självdeklaration lämna uppgift å premieinkomsten här i rikel, fördelad å dels sjöförsäkring samt land- och luftlransportförsäkring, dels annan försäkring, saml uppgift å den eller de kommuner, där sysslomannen (generalagenten) haft kontor, ävensom, då flera kontor funnits, uppgift å de vid varje kontor influtna premieinkomsterna, fördelade på nämnda olika slag av försäkring.

29 8
Är skattskyldigs inkomst enligl    Är skaltskyldigs inkomst enligt
kommunalskattelagens bestämmel- kommunalskattelagens bestämmel
ser om beskattningsort att hänföra ser om beskattningsort att hänföra
till mer än en kommun, skall i a//- till mer än en kommun, skall i
män eller särskild självdek-              självdeklaration lämnas de
laration lämnas de uppgifter,          uppgifter, som erfordras för
som erfordras för tillämpning av be- tillämpning av bestämmelserna i
slämmelserna i 56-5968 kommu- 56-5966 kommunalskattelagen,
nalskattelagen.

Senaste lydelse 1974:773.

Prop. 1984/85:70 138

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i första stycket sägs skall äga molsvarande tillämpning i fall där skaltskyldigs inkomst jämlikt 606 kommunalskatielagen skall fördelas å olika administrativa områden inom samma kommun.

33 8*
Är stiftelse eller förening hell el- Är stiftelse eller förening helt el
ler delvis frikallad från skattskyl- ler delvis frikallad från skattskyl
dighet, skall i fall som nedan angf dighet, skall i fall som nedan anges
vas särskild uppgtft avlämnas rö- särskild uppgift avlämnas rörande
rande inkomst och förmögenhet, inkomst och förmögenhet, som inte
som icke i självdeklaration uppgi- i självdeklaration uppgivits till be-
vits till beskattning. skattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som. avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

2) personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har tiU huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels försvar,

4) stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eUer utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

5) förening, som är hänförUg un- 5) förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. första stycket e) der 7§ 5 mom. lagen (1947:576) om kommunalskatielagen, ävensom statiig inkomstskatt, ävensom

6) stiftelse och förening, som 6) förening och stiftelse, som
avses i 53§ Imom. andra stycket avses i 75 mom. nionde stycket
kommunalskattelagen eUer 7§ and- och 6 mom. sjätte stycket lagen om
ra stycket lagen om statiig inkomst- statiig inkomstskatt.

skatt.

Uppgift avfattas å blankett enligt faststäUt formulär. Blanketten eller bilaga till denna skall upptaga inkomster och utgifter under räkenskapsår, som gått till ända närmasi före den 1 mars under laxeringsåret, samt tillgångar och skulder vid nämnda räkenskapsårs början och slut, ävensom upplysning om de omständigheter, vilka anses böra föranleda frikallelse från skattskyldighet.

Uppgift avlämnas varje år senasl den 31 mars i den ordning som anges i 35 6 i fråga om självdeklaration, där icke skattechefen på därom aord framställning medgivit befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får, när omständigheterna det föranleda, återkallas. Över beslul, som skattechefen meddelat enligt detta stycke, får talan icke föras.

Det åligger stiftelse eUer förening, som i denna paragraf avses, att efter anmaning meddela de ytterligare upplysningar, som kunna erfordras för bedömandet av stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

<• Senasle lydelse 1977: 574.

Prop. 1984/85:70 139

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

42 8

/ mom. Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tUIkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som ulgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagels behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkl 2 andra stycket av anvisningarna till 38 6 kommunalskatteiagen (1928:370).

Motsvarande gäller belräffande Motsvarande gäller beträffande
sådan ekonomisk förening eller så- sådan ekonomisk förening eller så
dant aktiebolag som enligt punkl 3 dant aktiebolag som enligt punkt 2
av anvisningarna tUl 24 § kommu- femte stycket av anvisningarna till
nalskattelagen likställes med bo- 38 § kommunalskatielagen Ukställs
sladsförening och bostadsaktiebo- med bostadsförening och bostads
lag vid inkomstbeskattningen. aktiebolag vid inkomstbeskattning
en.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inle lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmögenhets värde. Beslut som skattechefen meddelat enligt detta stycke får inte överklagas.

3 mom. En bostadsrättsförening skall varje är lämna följande uppgifter om de överlåtelser av bostadsrätter under det föregående kalenderåret som har anmälts till föreningen:

a) lägenhetens beteckning,

b) överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organisationsnummer eller adress,

c) tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunkten för överlåtarens förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltUlskott som överlåtaren enligt punkt 2 c
av anvisningarna lill 36 6 kommunalskatielagen får räkna in i omkostnads
beloppet,

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

f) om överlåtarens förvärv skett före år 1974, bostadsrättens andel av
föreningens behåUna förmögenhet den 1 januari 1974 beräknad enligl punkt
2 c av anvisningama tiU 36 6 kommunalskattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrättsföreningen lämna ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Uppgiftsskyldighet enligl delta Uppgiftsskyldighet enligt detta moment föreligger dock endasl om moment föreligger dock endasl om bostadsrättsföreningen vid ingång- bostadsrättsföreningen vid ingång-

■' Senaste lydelse 1983:1045. " Senasle lydelse 1983; 1045.

140

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

en av det beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges i punkl 2 femte stycket av anvisningama till38§ kommunalskatielagen. Vad i delta moment föreskrivs om uppgiflsskyldighel gäller även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller bolaget är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen.

en av det beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen.

Vad i detta moment föreskrivs om uppgiftsskyldighet gäller även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för akliebolag om föreningen eller bolaget är av del slag som anges i punkt 3 av anvisningarna lill 24 § kommunalskattelagen.

I fråga om uppgifter enligt första stycket c) och e) gäller följande undanlag från uppgiftsskyldigheten. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har förvärvats före den I juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inle lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller aktie som avses i Qärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en bostadsrätt eller en andel eller aktie som nyss nämnts förvärvals före år 1974 behöver uppgift inte lämnas om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvstidpunkten.

Det åligger förening eller bolag att, utöver vad som följer av 20 6, sörja för alt erforderligt underlag för uppgifislämnande enligl detta moment bevaras.

42 a 6

141

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

dragits andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk persom än sådan som avses 166 1 mom. första stycket b lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på faslighet understiger 2 000 kronor.

dragits andelen av sädana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare skall annan juridisk person än sådan som avses i 68 1 mom. första stycket b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhelsskatl lämna uppgift om delägares andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Ulgör samfälligheten icke särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på fastighet understiger 2000 kronor.

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär och avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret i den ordning som gäller för avlämnande av självdeklaration. Senasl nämnda dag skall vidare till delägare översändas etl exemplar av uppgiften eller denne eljest underrättas om innehållet i uppgiften.

696

Innehavare av fastighet, som enUgt 47 § kommunalskattelagen (1928:370) jämställs med ägare eller är skyldig att i ägarens ställe belala skatt för garantibelopp för fastigheten, skall i denna lag anses som ägare.

Som ägare av fastighet skall ifall som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat faU utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;

b) den som innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfalls-rätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

c) innehavare av skogsområde
som blivit av slalen upplåtet till
kanalbolag eller till kommun eller
annan menighet;

d) innehavare av publikt boställe
eller på lön anslagen jord;

e) juridisk person, som förvaltar
samfällighet och som enligt 6 § 1
mom. b lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt år skaltskyldig för in
komst; samt

f) nyttjanderättshavare tUl täkt
mark som avses i 2 kap. 4§. om
nyttjanderätten har förvärvats mot
engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller lillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboslälle som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Prop. 1984/85:70 146

25 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen

(1953:272)

Härigenom föreskrivs att 22 6 uppbördslagen (1953:272), i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1984: 361) om ändring i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 8 Lokal skattemyndighet beslutar i fråga om beräkning av preliminär A-skatt samt debitering av preliminär B-skatt och slutiig, kvarstående och tillkommande skatt. Lokal skattemyndighet fastställer också avgiftsunderlag för egenavgifter.

Beslut som avses i första stycket Beslut som avses i första stycket

meddelas av den lokala skattemyn- meddelas av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där beskatt- digheten i det fögderi där hemorts-ningsorten är belägen. I fråga om kommunen är belägen. Om den fysisk person, dödsbo eller famil- skattskyldige saknar hemortskom-jestiftdse beslutar dock lokala mun beslutar lokala skatlemyndig-skattemyndigheten i det fögderi där heten i Stockholms fögderi, hemortskommunen är belägen. Om sådan skattskyldig saknar hemortskommun beslutar lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi.

Länsstyrelsen medverkar i debiteringsarbetet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:70 147

26 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs alt punkl 1 av anvisningarna till 2 8 lagen (1968:430) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

tiU28
1.' Verksamhet anses som yrkes- I. Verksamhet anses som yrkes
mässig när inkomsten därav utgör mässig när inkomsten därav utgör
skattepliktig intäkt av jordbruksfas- skatlepliktig inläkt av jordbruksfas
tighet, av annan fastighet eller av tighet, av annan fastighet eller av
rörelse enligt kommunalskattelagen rörelse enligt kommunalskatteiagen
(1928:370). Som yrkesmässig verk- (1928: 370). Som yrkesmässig verk
samhet räknas även omsättning av samhet räknas även omsättning av
vara från fastighet som avses i 24 8 vara från fastighet som avses i 24 8
2 eller 3 mom. kommunalskattela- 2 mom. kommunalskatteiagen eller
gen, uthyming enligt 2 8 Qärde 2§ 7 mom. lagen (1947:576) om
stycket av sådan fastighet, upplå- statiig inkomstskatt, uthyrning en-
telse av avverkningsrätt och avytt- ligt 2 8 Qärde stycket av sådan fas-
ring av skogsprodukter i fall som tighet, upplåtelse av avverknings
avses i punkt 4 tredje stycket av rätt och avyttring av skogspro-
anvisningarna till 35 6 nämnda lag dukter i faU som avses i punkt 4
samt annan verksamhei i vilken Iredje stycket av anvisningama till
varor eller tjänster omsätts under 35 6 kommunalskattelagen samt an-
rörelseliknande former. nan verksamhet i vilken varor eller

tjänster omsätts under rörelselik-

nande former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 106 första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skaltskyldige utför eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskatielagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 8 2 mom. kommunalskattelagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukler eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsförelags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags omsättning av vara som enligl köpeavtal återtagits av företagel. Som yrkesmässig anses alllid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligl 88 1. Tillhandahållande av kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när del sker i

' Lagen omtryckt 1979; 304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 885. Senasle lydelse 1982:449.

Prop. 1984/85:70 148

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel anses som yrkesmässig, endast om räll till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegal.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet som ej medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört lill landet för leverans efter montering, installation eller annan Qänst eller inom landel tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan Qänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skall för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroU av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhei som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tUlgo-dose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller Uknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhei som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej drives i bolagsform eller liknande, som yrkesmässig till den del den avser annat än egna behov. Som yrkesmässig verksamhet anses alltid slatens järnvägars befordran av varor, postverkets befordran av varor i diligensrörelsen samt postverkets befordran av postpaket och gruppkorsband. Som yrkesmässig verksamhei anses vidare alltid kommuns omsättning av vara som avses 186 4, transport i samband med renhållning eller omhändertagande och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet, som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhei som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen (1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:70 149

Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, HeUström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om slopad kommunal taxering av juridiska personer

1 Inledning

Riksdagen beslöt i våras att den kommunala beskatlningen av juridiska personer skall upphöra fr.o.m. inkomståret 1985 (prop. 1983/84:133, FiU 39, rskr 422, SFS 1984:504-509). I departementspromemorian (Ds Fi 1984:9) Slopad kommunal taxering av juridiska personer behandlas de konsekvenser den avskaffade beskattningsrätten bör få på skattesystemet i övrigi. Promemorian, som också innehåller förslag till erforderliga författningsändringar, har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas som bilaga I en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena.

Jag avser att i del följande ta upp de i promemorian behandlade frågorna.

2 Allmän motivering

2.1 Allmänna utgångspunkter

Principerna för den kommunala beskattningen har inte ändrats sedan kommunalskattelagen (1928:370, KL) kom till för nära sextio år sedan. Kommunalskatten är sålunda aUtjämt proportionell och beräknas på grundval av inkomst och garantibelopp för faslighet. Varje kommun tillförsäkras sitt skatteunderlag. Det är förbjudet att kvitta underskott i en förvärvskälla mot överskott i en annan förvärvskälla om underskottet och överskottet hänför sig till olika kommuner.

Prop. 1984/85:70 150

Garantibeskaltningen som elt medel att tillförsäkra kommunerna ett stabilt skatteunderlag har efterhand minskal i betydelse. Detta sammanhänger bl.a. med alt garanlibeloppet successivt har sänkts från 6% av taxeringsvärdet på jordbruksfastigheter och 5% av taxeringsvärdet på andra fasligheter till nuvarande 1,5% av taxeringsvärdet. Till detta kommer att grundavdraget (7 500 kr.) sedan länge får göras även frän garanlibeloppet.

Som jag inledningsvis nämnt beslöt riksdagen att den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr.o.m. inkomståret 1985. Under år 1984 uppbär kommunerna inkomster motsvarande 40% av skatteunderlaget från juridiska personer och de kyrkliga kommunerna inkomster molsvarande 80%. Landstingskommunerna får inte någon del av skatteunderlaget från juridiska personer. Riksdagen beslöt om kompensation för den förlust av skatteintäkter som görs fr.o.m. år 1985 jämfört med innevarande år. Vidare tillförs kyrkofonden vissa medel för kompensalion lill kyrkliga kommuner.

En kommunal taxering av juridiska personer framstår som meningslös om kommunerna inte får del av den skatt som betalas av dessa skattesubjekt. Några skattemässiga skäl alt behålla denna taxering föreligger uppenbarligen inte. Tvärtom leder ett avskaffande av den kommunala taxeringen av juridiska personer tiU myckel påtagliga adminislraliva fördelar för såväl berörda skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna. Som allmänt konstaterats vid remissbehandhngen är en sådan reform också önskvärd från regionalpolilisk synpunkt. Slopandet av den kommunala beskattningsrätten bör därför leda till molsvarande åtgärd på laxeringssidan. De nuvarande dubbla taxeringarna bör alltså i princip ersättas med en enda taxering, taxeringen till statlig inkomstskatt. Jag bortser i della sammanhang från vinstdelningsskatten.

Jag vill betona att övergången till enhetlig inkomsttaxering inte syftar till att ändra skattebelastningen för de juridiska personerna inbördes eller jämfört med andra skattskyldiga. En utgångspunkt bör därför vara att nuvarande regler för beräkning av skatteunderlaget behålls. Skatlesatserna bör också vara oförändrade. En annan sak är att reformen ofrånkomligen innebär förändringar i skatteunderlaget och därmed svårigheter vid fastställandet av de nya skatlesatserna. Jag äierkommer strax till detla.

Mina i det följande redovisade förslag bygger tUl stor del på innehållet i departementspromemorian. I de fall dä förslagen sammanfaUer med vad som anförts i promemorian kan jag därför hänvisa även till de motiveringar som lämnas där.

Prop. 1984/85:70 151

2.2 Kretsen av skattskyldiga

Mitt förslag: Den kommunala taxeringen avskaffas för samtliga juridiska personer utom inhemska dödsbon. Staten och kommunerna skatte-befrias helt medan övriga juridiska personer bUr skyldiga alt erlägga statlig inkomstskatt.

Promemorians förslag: Överensstämmer med milt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians förslag. Delade meningar råder dock om lämpligheten av att stat och kommun blir helt fria frän inkomstskatt. I del sammanhanget betonas viklen av att avkastningskravet på offentlig näringsverksamhet skärps. Från kammarkollegiet saml landstings- och kommunförbunden framförs önskemål om alt även s.k. kommunaUÖrbund blir skatlebefriade. Samma önskemål framförs beträffande Nobelstiftelsen och vissa kyrkliga institutioner (se bU. 1, avsnitt 3).

Skälen för mitt förslag: Det är fullt klart att olägenheterna av den kommunala taxeringen är särskilt uttalade beträffande aktiebolag och ekonomiska föreningar. De dubbla skattesystemen utgör emellertid också en påtaglig administrativ belastning vid taxeringen av livförsäkringsanstalter, olika slags stiftelser och ideella föreningar. Av systematiska och praktiska skäl bör därför den kommunala beskattningen avskaffas även för dessa juridiska personer. Detta gäller också den gmpp av juridiska personer som avses i 53 6 1 mom. första stycket d KL och som nu endasl betalar kommunal inkomstskatt för fastighet.

Handelsbolag, gmvbolag och partrederier laxeras inte själva utan deras inkomster beskattas hos delägarna i förhållande till vars och ens andelar i vinsten. Sådana juridiska personer kan givetvis inte omfattas av reformen. De speciella problem som denna delägartaxering kan medföra ligger inom ramen för 1980 års förelagsskatlekommiltés (B 1979:13) utredningsuppdrag.

Ett svenskt dödsbo beskattas enligt de regler som gäller för fysiska personer. Har dödsboet inkomster eller förmögenhet över viss nivå inträder dock delägarbeskattning (handelsbolagsmodell) efter omkring fem år räknat frän dödsfallet. Någon anledning att ändra denna ordning föreligger inte. Ett inhemskt dödsbo bör alltså liksom hittills kunna laxeras såväl statligt som kommunalt. Utländska dödsbon, som beskattas på samma sätt som utländska bolag, bör däremot omfaltas av reformen. Med bortseende från inhemska dödsbon innebär milt förslag således att den kommunala taxeringen slopas för samlliga juridiska personer som f n. är skattesubjekt.

Staten och kommuner taxeras f n. inte statiigt utan endast kommunalt. Denna kommunala taxering tillför inle - till skillnad från beskattningen av

Prop. 1984/85:70 152

bolag, föreningar och stiftelser - det allmänna totalt sett några medel. Taxeringen av de offentligrättsliga subjekten ulgör endast instmment för att fördela medel tiU de kommuner där den skattepliktiga verksamheten bedrivs. Med hänsyn tUl detta och av administrativa skäl bör staten och kommunerna helt befrias från skyldighet att betala inkomstskatt. Den fördel i konkurrenshänseende som denna skattelättnad kan innebära gentemot privat bedriven näringsverksamhet får beaklas vid faststäUande av avkastningskravet för offentlig verksamhet. Jag är däremot inte beredd att tillmötesgå de vid remissbehandlingen framförda önskemålen om en utvidgning av den skattefria kretsen. Reformen skall ses som en teknisk omläggning av innebörd att den hiltiUsvarande kommunala beskattningen av vissa inkomster ersätts av statlig beskattning. EnUgt min mening bör således övriga juridiska personer i princip beskattas i oförändrad omfattning.

2.3 Skatteunderlaget. Garantibeskattningen av fastigheter m.m.

Mitt förslag: Garantibeskattningen av juridiska personers fastighetsinnehav avskaffas hell.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till alt garantibeskattningen av juridiska personer avskaffas. Länsstyrelserna i Stockholms samt Göteborgs och Bohus län pekar på risken för bolagskonstmktioner i syfte att undvika en effektiv garantibeskattning och föreslår därför att en motsvarande beskattning införs vid den statliga taxeringen. Andra efterlyser regler för beskattningen i de fall då en fastighet ägs gemensamt av fysiska och juridiska personer (se bil. 1, avsnitt 5).

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt bör en utgångspunkt för reformen vara att den inte skall medföra någon förändring av skatteuttaget hos de juridiska personerna. Någon allmän översyn av reglerna för beräkningen av den skattepUktiga inkomsten bör därför inte ske i detta sammanhang.

Det bör dock konstateras att slopandet av den kommunala taxeringen automatiskt medför att skatteunderlaget förändras i två hänseenden. För det första kommer det eftersläpande kommunalskatteavdraget att försvinna. Den taxerade inkomsten kommer därigenom att bättre avspegla företagets resultat för det aktuella beskattningsåret. Samtidigt försvinner det höga skatteuttaget på inkomstökningar.

Den andra konsekvensen gäller rätten att kvitta ett inom en viss kommun uppkommet överskott mot underskott i en annan kommun. F.n. råder

Prop. 1984/85:70 153

full kvittningsrätl vid den statliga taxeringen men principielll kvittningsför-bud vid den kommunala taxeringen. En slopad kommunal taxering medför att underskott kan kvittas mol överskott med verkan vid hela inkomsttaxeringen. Frågan om till vilken eller vilka kommuner etl visst underskott är hänförligt kommer således all bli betydelselös. Därigenom blir de nuvarande mycket komplicerade reglerna om kvittning av kommunala underskott obehövliga.

En fråga som inte löses automatiskt ulan kräver ett uttryckligt ställningslagande är däremot garantibeskattningen av fastigheter.

Taxeringen till kommunal inkomstskatt skiljer sig från taxeringen till statiig inkomstskatt bl.a. därigenom all den kommunala inkomstskatten beräknas inle enbart på inkomst utan även på garanlibelopp för fastighet. Garantibeloppet utgör 1,5 % av fastighetens taxeringsvärde och utlöser i princip beskattning endast i den mån det överstiger nettointäkten av den förvärvskälla i vUken fastigheten ingår.

Den kommunala garantibeskattningen infördes för att kommunerna skulle tillförsäkras elt stabilt skatteunderlag. I och med alt kommunernas beskattningsrätt över juridiska personer bortfaller föreligger inte längre detta skäl för all behålla denna del av garantibeskaltningen. Frågan uppkommer då om det finns anledning att införa någon form av statlig garantibeskattning eller om garantibeskattningen avseende juridiska personers fastigheter bör avskaffas helt. Det senare alternativet förordas i promemorian.

Enligt min mening kan åtskilliga argument anföras mot den nuvarande kombinationen av nettovinstbeskaltning och garantibeskattning. Denna ordning ger i synnerhet på företagsbeskattningens område upphov till improduktiv skatteplanering från de skattskyldigas sida och administrativt merarbete för taxeringsmyndigheterna. I den mån fastigheters taxeringsvärde bedöms vara en lämplig bas för uttag av skatt synes det därför i dessa fall vara mer ändamålsenligt att använda sig av en skatleform som är frikopplad från inkomstbeskattningen (jfr avsnitt 2.4). Med hänsyn lill den dubbelbeskattning som i princip träffar aktiebolags och ekonomiska föreningars inkomster är del enligt min uppfatining motiverat att bortse från risken för att en slopad garanlibeskaltning leder till att fastigheter förs över från fysiska till juridiska personer. Jag föreslår mot denna bakgrund att garantibeskattningen av juridiska personer avskaffas. Inkomsttaxeringen av juridiska personer — utom inhemska dödsbon - bör således baseras enbart på de faktiska inkomsterna av olika förvärvskällor. Den skattelindring som detla innebär för skattskyldiga som i dag träffas av effektiv garantibeskattning får beaktas i andra sammanhang.

Prop. 1984/85:70 154

2.4 Skogsvårdsavgift och fastighetsskatt

Mitt förslag: Skyldigheten att betala skogsvårdsavgift kopplas direkt till faslighetsinnehavel och inte, som nu, lill den som skaU la upp garantibeloppet för fastigheten. Motsvarande skall gälla i fråga om den föreslagna statliga fastighelsskatten. Samtliga kategorier fasfighetsägare omfattas av skogsvårdsavgiften och fastighetsskatten.

Promemorians förslag: Överensstämmer i princip med mitt bortsett från att stal och kommun generellt undantagits från skogsvårdsavgift. Hyreshus-avgiften/fastighelsskatten behandlas inte.

Remissinstanserna: Endasl elt fåtal remissinstanser har kommenterat förslaget rörande skogsvårdsavgiflerna. Domänverket och lanlbruksslyrelsen tillstyrker med hänvisning till de administrativa vinsterna medan skogsstyrelsen avstyrker förslaget (se bil. 1, avsnitt 5).

Skälen för mitt förslag: Skogsvårdsavgift skall erläggas för jordbmksfastighet som vid fastighetstaxeringen åsätts delvärdet skogsbmksvärde. Avgiften betalas f.n. av den som vid taxeringen till kommunal inkomstskatt har att redovisa garantibelopp för fastigheten. Vid 1986 års taxering är avgiften 0,8% av skogsbmksvärdet.

Regeringen har nyligen lagt fram ell förslag om statlig fastighelsskatt (prop. 1984/85:18). Faslighetsskatten, som träffar hyreshus, småhus och bostadsbyggnader på lantbruk, ersätter den nuvarande hyreshusavgiften. Fastighetsskatt betalas av den som skall ta upp garantibelopp för fastighet. I likhel med skogsvårdsavgiften avses således fastighelsskatten bli kopplad lill garantibeskaltningen.

Avskaffandet av garantibeskaltningen av de juridiska personernas fastighetsinnehav bör i princip inte inverka på dessa fastighetsägares skyldighel att betala skogsvårdsavgift och den föreslagna statliga faslighetsskatten. Del kan tvärtom hävdas att denna avgift och skatt växer i betydelse i och med att garantibeskaltningen bortfaller. Tekniskt sett måste dock skyldigheten att betala skogsvårdsavgifl och fastighetsskall kopplas fri från garantibeskattningen och i stället knytas direkt till själva innehavet av en skattepliktig fastighet. Jag föreslår därför att den som innehar jordbmksfastighet som åsatls delvärdet skogsbmksvärde skall betala skogsvårdsavgifl. På motsvarande sätt bör skyldigheten att erlägga statlig fastighetsskatt baseras på innehavet av hyreshus, småhus och bostadsbyggnad på lantbmk. Någon ändring i sak innebär detta inte.

Staten och kommunerna betalar f.n. skogsvårdsavgift och hyreshusavgift enligt samma regler som övriga fastighetsägare. I promemorian föreslås att skogsvårdsavgiften skall bortfalla för dessa ägargmpper. Promemorian innehåller däremot inget förslag beträffande hyreshusavgiften.

Prop. 1984/85:70 155

Som framgått av det föregående anser jag att stat och kommun bör befrias från all inkomstbeskattning. Skäl kan åberopas för all denna befrielse utvidgas till skogsvårdsavgiflen och fastighetsskatten. Del är nämligen uppenbart att en del av den administrativa vinst som inkomstskattebefrielsen leder till kommer att gå föriorad om staten och kommunerna skall betala skogsvårdsavgift och fastighetsskatt. Etl antal statliga förvaltningar, exempelvis domänverket och statens vattenfallsverk, skulle därmed liksom flertalet kommuner bli tvungna alt åriigen lämna uppgifter till taxeringsnämnderna om faslighetsinnehav m.m. Mot delta kan anföras att etl slopande av skogsvårdsavgiflen och fastighetsskatten torde snedvrida konkurrenssituationen lill det offentligas förmån i långl högre grad än friheten från inkomstskatt. TiU bilden hör också att ett bortfaU av avgifterna från offentliga skogsägare rubbar grunderna för det bidragssystem som finansieras genom skogsvårdsavgifterna. Enligl min mening bör stat och kommun eriägga skogsvärdsavgift i oförändrad omfattning. Någol generellt undantag för dessa ägarkalegorier bör inte heller göras i den föreslagna slatliga fastighetsskatten.

2.5 Skattesatserna

Mitt förslag: De nuvarande statliga skaltesalserna höjs så att de motsvarar i stort sett det nuvarande genomsnittliga skatteultaget. Skattesatsen blir 52% för bl.a. aktiebolag, ekonomiska föreningar och familjestiftelser och 40% för övriga juridiska personer.

Promemorians förslag: För de juridiska personer som f.n. endast är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt sätts skattesatsen lill 30%. Överensslämmer i övrigi med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar de föreslagna skattesatserna. Svenska försäkringsbolags riksförbund motsätter sig dock all beskatlningen av livförsäkringsbolagen skärps och föreslår en skallesats om 37% vilket motsvarar den nuvarande faktiska skattesatsen för livförsäkringsbolagen. RSV anser skattesatserna om 30 resp. 40% bör ersättas av en skattesats. Lanlbmksstyrelsen föreslår att skattesatsen för gemen-samhetsskogarna bestäms till 40% i stället för föreslagna 52%. Kammarkollegiet anser att skattesatsen för sådana kyrkor som avses i 53 6 1 mom. första styckete KL bör bestämmas till 30% eftersom deras inkomster i praktiken endasl härrör från fastigheter (se bil. 1, avsnitt 6).

Skälen för mitt förslag: Den nuvarande faktiska skattesatsen för juridiska personer varierar med den kommunala utdebiteringen. Del skulle i och för sig vara möjligt att behålla detta samband genom att dela upp skattesat-

Prop. 1984/85:70 156

serna på en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen skulle t.ex. motsvara den kommunala utdebiteringen i hemortskommunen eller den genomsnittliga utdebiteringen i rikel. Med en slopad kommunal beskattningsrätt finns det dock inte någol skäl för en koppling mellan skattesatser för juridiska personer och kommunal utdebitering. Skatteuttagets höjd får i ett längre perspektiv bestämmas under beaktande av bl.a. internationella förhållanden och önskemålet alt uppnå en rimlig beskattning av olika skallesubjekt och produktionsfaktorer.

Pä kort sikt bör, som jag tidigare framhållit, den principiella målsättningen vara att skatteuttaget inte skall förändras. Den kommunala utdebiteringen uppgår för år 1984 till i genomsnitt 30,30% av den beskattningsbara inkomsten. Med beaktande av all kommunalskallen är avdragsgill vid laxeringen till statlig inkomstskatt kan den totala skattesatsen för aktiebolagen, de ekonomiska föreningarna och övriga skattskyldiga som f n. beskattas statiigt efter en skattesats av 32 % beräknas till i genomsnitt 52,6%. Beroende på olikheter i den kommunala utdebiteringen varierar* emellertid skattesatsen mellan omkring 50 och 55%. Med hänsyn tUl önskemålet att undvika mer påtagliga skattehöjningar i kommuner med låg utdebitering synes den nya skattesatsen lämpligen kunna bestämmas lill 52 %.

En familjestiftelse är en stiftelse som enligt sina stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen. Familjestiftelser är obegränsat skattskyldiga för inkomst och förmögenhet och betalar statlig inkomst- och förmögenhetsskatt enligt samma tabeller som fysiska personer. För utdelning från stiftelsen är mottagaren skaltskyldig såsom för periodiskt understöd medan stiftelsen har rätt till avdrag med molsvarande belopp. Något krav pä periodicitel av utbetalningama anses inte gäUa. Däremol får stiftelsen inte avdrag för belopp som betalats ut till någon som genomgår utbildning eller uppfostran. I gengäld lorde en sådan utbetalning vara skattefri hos mottagaren.

Jag har i del föregående föreslagit att den kommunala taxeringen skall avskaffas för alla slags stiftelser, dvs. även för familjestiftelser. Fråga uppkommer då om vilken skatteskala som skall gälla för sistnämnda skattesubjekt.

Som framgått av det anförda beskattas en familjestiftelses avkastning ofta inte hos stiftelsen utan hos den som uppbär utdelning från stiftelsen. Stiftelsen själv beskattas endast för inkomster som inte delas ut eller för inkomster som delas ul till någon som genomgår utbildning eller uppfostran.

Syftet med beskattningen av familjestiftelser är främst att förhindra att stiftelsebildningen ger omotiverade fördelar i skattehänseende. Detta syfte tillgodoses enligt min mening i de allra flesta fall bättre genom en proportionell beskattning än en progressiv beskattning. Del skatteuttag som jag i det föregående föreslagit för bl.a. aktiebolag och ekonomiska föreningar

Prop. 1984/85:70 157

synes därvid utgöra en lämplig nivå. Jag föreslår därför att familjestiftelserna i framtiden beskattas endast statligt och efter en proportionell skattesats på 52%. Förmögenhetsbeskattningen bör dock inte ändras utan liksom hittills vara progressiv.

Flertalet skattesubjekt vid sidan av aktiebolag, ekonomiska föreningar och familjestiftelser beskattas f.n. statligt efter en skattesats pä 15%. Med en genomsnittlig kommunal utdebitering på 30% blir - med beaktande av avdraget för påförd kommunalskatt — den sammanlagda skattesatsen drygt 40%. I enlighel med vad som föreslagils i promemorian bör den nya statiiga skattesatsen för dessa skattskyldiga beslämmas tUl 40%. Detta gäller också den gmpp - huvudsakligen allmännyttiga stiftelser (inkl. kyrkor) och ideella föreningar - som i dag beskattas statiigt endast för inkomst av rörelse.

Vad gäller livförsäkringsbolagen skall deras nuvarande statiiga skattesats, 10%, ses mot bakgmnd av alt de beskattas i försäkringstagarnas ställe och alt skattesatsen därför urspmngligen bestämdes så att den motsvarade vad försäkringstagaren skulle ha haft att erlägga om denne varit skaltskyldig. En viss höjning av skattesatsen framstår därför som motiverad. Jag föreslår att skattesatsen även för livförsäkringsbolagen bestäms till 40% och inte till 37% som en ren matematisk omräkning ger.

Bland de juridiska personerna finns en liten gmpp som f.n. är helt befriade från statlig inkomstskatt och som taxeras kommunalt endast för inkomst av jordbmksfastighet och annan fastighet. Jag syftar på akademier och andra i 53 6 1 mom. första stycket d KL uppräknade subjekt. Med oförändrade regler för beräkning av beskattningsunderlaget vore det naturligt att sälta den nya statliga skattesatsen tUl 30%. Slopandet av garanti-beskattningen i förening med den fulla kvittningsrätlen även om verksamheten bedrivs i olika kommuner torde dock leda till en väsentlig minskning av skatteunderlaget. Med hänsyn till detta och till önskemålet om en enhetlig skattesats i den s.k. C-längden (innehållande andra proportionellt beskattade skattskyldiga än akliebolag och ekonomiska föreningar) föreslår jag att även denna kategori skattskyldiga beskattas statligt efter 40%. Jag vill tillägga att endast ett fåtal av de nu behandlade subjekten har sådana inkomster att beskattning över huvud taget kommer i fråga.

Som framhållits vid remissbehandlingen är det inte uteslutet att den nuvarande skattesatsen för gemensamhetsskogar och andra marksamfäl-ligheter minskar intresset för sådana samarbetsformer. Delta talar för att skattesatsen bör jämkas nedåt. Jag är emellertid inte beredd att nu lägga fram ett förslag i den riktningen. Min avsikt är dock att inom kort återkomma i saken.

Prop. 1984/85:70 158

2.6 Organisatoriska frågor

2.6./ Beskattningsorten och det kommunala inflytandet

Mitt förslag: En juridisk person skall taxeras av en enda taxeringsnämnd. Taxeringsnämndernas sammansättning ändras inte. De särskilda självdeklarationerna bortfaller.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Allmänt godtas att den nuvarande hemortskommunen för juridiska personer blir beskattningsort även i del nya systemet. Bland det fåtal remissinstanser som berört frågan om det kommunala inflytandet råder delade meningar. Några anser ett sådant inflytande är omotiverat medan andra pekar på att den skatt som dras in från de juridiska personerna via skatteuQämningsbidragssystemet skall tillgodose även kommunala behov (se bU. 1, avsnitt 7).

Skälen för mitt förslag: Etl avskaffande av den kommunala beskattningen av juridiska personer aktualiserar frågor av bl.a. organisatorisk natur. En sådan fråga är reglerna rörande de juridiska personernas beskattningsort. En annan rör det kommunala inflytandet i arbetet med taxeringen av de juridiska personerna. Den tiUtänkta reformen är även betydelsefull för verksamhelen hos två myndigheter, nämligen mellankommunala skatterätten, MKSR, och aUmänna ombudet för mellankommunala mål, Aö.

I detta avsnitt behandlas frågan om beskattningsorten och det kommunala inflytandet. Därefter las reformens följder för bl.a. MKSR upp (avsnitt 2.6.2).

Juridiska personer laxeras f n. till både statiig och kommunal inkomstskatt i hemortskommunen. Dämtöver taxeras de till kommunal inkomstskatt för inkomst av rörelse i varje kommun där verksamhei från fast driftställe bedrivs och för inkomst av jordbmksfastighet, annan fastighet samt realisationsvinst på fastighet där fastigheten är belägen. För juridiska personer är hemortskommunen i regel den kommun där styrelsen eUer förvaltningen har sitt säte den 1 november andra året före taxeringsåret. Aktiebolag, ekonomiska föreningar m.fl. juridiska personer (B- och C-längdens skattskyldiga) skall avge allmän självdeklaration avseende den statiiga taxeringen och taxeringen tUl kommunal inkomstskatt i hemortskommunen. För inkomst i övriga kommuner där sådana företag skall taxeras kommunalt avlämnas särskild självdeklaration.

Taxeringen i första instans bygger på medverkan av både lekmän och tjänstemän. Taxeringsbesluten fattas sålunda av en lekmannanämnd, taxeringsnämnden. Granskningen av deklarationerna utförs emellerlid i första hand av Qänstemän hos lokal skattemyndighet och länsstyrelse. En kom-

Prop. 1984/85:70 159

mun får dock förordna en Qänstemän hos kommunen som länsstyrelsen godkänner att granska deklarationer och andra handlingar. En bestämmelse om detta finns i 13 6 taxeringslagen (1956:623, TL).

Den taxeringsnämnd som laxerar exempelvis elt aktiebolag till statlig inkomstskatt taxerar också bolaget kommunalt i hemortskommunen och i eventuella utbokommuner inom samma län. Skall bolaget taxeras kommunalt i andra län ombesörjs taxeringen i varje "utbolän" - även om verksamheten bedrivs i flera kommuner - av en särskild taxeringsnämnd.

I taxeringsnämnd skall vid sidan av ordföranden finnas valda ledamöter. Bestämmelser om della finns i 6 och 7 88 TL. De innebär i huvudsak följande.

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen för ett taxeringsår. Ledamöler och suppleanter i taxeringsnämnd skall väljas för tre laxeringsår. Valet förrättas i fråga om lokal nämnd av fuUmäklige i vederbörande kommun. Kommunfullmäktige väljer också ledamöter i särskild nämnd om taxeringsdistriktet omfattar högst en kommun. Landstinget förrättar valet till övriga särskilda nämnder. Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd skall vara minst fem och högst åtta.

Kommuns besvärsrätt i taxeringsfrågor regleras i 74 8 TL. Enligt paragrafen får kommun anföra besvär i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt.

Som en naturlig konsekvens av den slopade kommunala taxeringen föreslås i promemorian att taxeringsnämnden i hemortskommunen skall pröva taxeringen inte bara i hemortslänet utan även i andra län. Jag delar denna uppfatining. Därmed bortfaller också behovet av särskilda självdeklarationer för juridiska personer. Jag viU här erinra om att riksdagen tidigare i år fattat beslut om avskaffande av den särskilda självdeklarationen för fysiska personer (prop. 1983/84:193, SkU 48, rskr 361, SFS 1984: 360 och 361).

Den slopade kommunala taxeringen väcker vidare frågan om det föreligger skäl att behålla det kommunala inflytandet i arbetet med taxeringen av juridiska personer. Med en renl statiig skatt kan argument anföras för att kommunemas ansvar borde bortfalla. Av vikt i detta sammanhang är dock att granskningen är integrerad i många taxeringsnämnder, dvs. nämnden taxerar såväl ett aktiebolag som dess delägare. Delägarna taxeras både statiigt och kommunalt. Med hänsyn bl.a. tiU delta anser jag att de nuvarande reglema för utseende av ledamöter i taxeringsnämnd bör behållas. Inte heller i övrigi bör enligt min mening TL: s regler om det kommunala inflytandet ändras. Jag vill dock framhålla att den kommunala besvärsrätlen enligt 74 8 TL och granskningsrätten enligt 13 6 TL givetvis kommer att minska i betydelse.

Prop. 1984/85:70 160

2.6.2 Mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet

Mitt förslag: Taxeringslagens regler om mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet lämnas t.v. oförändrade.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Remissinslanserna betonar över lag vikten av att MKSR: s framtida roll i skatteprocessen ses över med anledning av att de mellankommunala frågoma kommer att minska i betydelse. Några remissinstanser beklagar att en översyn inte har skett redan i det här sammanhangel (se bil. 1, avsnitt 8).

Skälen för mitt förslag: Gmndläggande bestämmelser om den mellankommunala skatterätten (MKSR) finns i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Domstolen har fram t.o.m. juni 1981 varil administrativt knuten till RSV där den haft sitt kansli. Numera är det en helt frislående domstol med säte i Stockholm. Ordföranden, som utses av regeringen, har uppdraget som bisyssla. Även nämndemännen utses av regeringen. De allmänna behörighetsvillkoren för nämndemän som anges i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar gäller.

MKSR prövar vissa mål enligt skatte- och taxeringsförfatlningarna. Enligt 73 8 TL prövar domstolen bl.a. mål där den skattskyldige har en förvärvskälla som i fråga om beskattningsorten är alt hänföra till flera län eller där del råder tvekan om i vilket län en skattskyldig skall taxeras. Vidare prövas skattefrågor i samband med in- och utflyttning i och ur rikel och i vissa fall taxering av äkta makar som är bosatta i skilda län. MKSR prövar också sedan år 1971 - då den s.k. koncernbolagsregeln infördes -besvär rörande taxering av ett aktiebolag som tillsammans med annat sådant bolag utgör koncernbolag enligl 1 kap. 2 8 aktiebolagslagen (1975: 1385), om bolagen avlämnat eller skulle ha avlämnat självdeklaration inom skilda län. Genom tiUkomsten av denna koncernbolagsregel ökade antalet mellankommunala juridiska personer från 1500 lill mellan 11 800 och 12 000. På något undantag när är samtliga börsbolag och deras dotterbolag mellankommunala. DärtiU kommer ett stort antal mindre och medelstora förelag jämte dotterbolag.

MKSR föregicks av en mellankommunal prövningsnämnd som inrättades år 1928. Tillkomsten av en mellankommunal instans hängde samman med svårigheterna att uppnå en enhetlig taxering i de fall dä inkomsten av en förvärvskälla skulle fördelas till beskattning mellan kommuner i skilda län. I sådana fall kunde, om beskatlningsnämnderna och i sista hand prövningsnämnderna hade olika uppfattning om inkomstens storiek och fördelning, den skattskyldige tidigare få rättelse och enhetlig taxering först i kammarrätten. Detla innebar inte bara lidsutdräkt utan även ekonomiskt

Prop. 1984/85:70 161

obehag eftersom de förfallna skatterna skulle betalas i avvaktan på kammarrättens utslag (prop. 1927:210 s. 133-135). Del ansågs också olämpligt att en länsprövningsnämnd avgjorde taxeringarna när det förelåg konkurrens om beskattningsunderlaget mellan två eller flera län.

MKSR: s målområde bestäms av besvärsreglema i 73 och 105 88 TL. På grund av domstolens funktion som en mellankommunal prövningsinstans bygger besvärsreglerna på bestämmelserna i KL om beskattningsort.

Ett avskaffande av den kommunala taxeringen av juridiska personer leder - om TL: s regler inte ändras - till att MKSR förlorar den största delen av sina arbetsuppgifter. Det är emellertid i och för sig möjligt att behålla domstolens målområde oförändrat. Nuvarande regler i KL om beskattningsort kan exempelvis överföras lill TL och ligga till gmnd för fastställandet av rätt besvärsinstans. Etl annat alternativ är att MKSR: s arbetsuppgifter förs över till de olika länsrätterna. För en sådan lösning lalar enligl min mening bl.a. länsrätternas ökade kompetens och att flera typer av komplicerade besvärsmål, exempelvis frågor rörande kommunal återläggning av koncernbidrag, helt försvinner med den slopade kommunala taxeringen.

Som framhållits i promemorian är det inle nödvändigl att nu ta ställning tiU MKSR: s framtida roll i taxeringsprocessen. Besvär över taxering enligt den nya statliga taxeringen kommer att anföras tidigast i slutet av år 1986. Den tid som står till buds bör ulnylQas för en grundligare översyn av MKSR: s ställning än vad som varit möjligt i della sammanhang. TL: s regler om MKSR: s behörighet bör därför nu lämnas oförändrade. Jag avser emellertid återkomma i saken sedan riksdagen behandlat mina nu redovisade förslag.

Vad gäller AO kan konstateras att dennes funktion och ställning är direkt kopplad till MKSR. Jag anser att frågorna rörande domstolen och allmänna ombudet bör behandlas i etl sammanhang. Jag lägger därför inte heller fram något förslag till ändrade regler beträffande AO.

2.7 Övergångsbestämmelser 2.7.1 De materiella reglerna

Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid denna taxering om den skattskyldige har etl beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1985.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt med den skillnaden att äldre regler även skaU tillämpas vid 1987 års taxering i de undantagsfall dä den skaltskyldige på gmnd av förlängning av räkenskapsår skall taxeras för ett beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1985.

11 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 162

Remissinstanserna: RSV framhåller alt de föreslagna reglema för ikraftträdandet bl.a. kräver dubbla syslem vid 1986 och 1987 års taxeringar för debitering och uppbörd av skatt. RSV menar alt den ökade risk för felaktigheter som detla innebär motiverar alt de nya bestämmelserna skall gälla för samtliga skattskyldiga redan vid 1986 års taxering. Om de nya reglema i något enstaka fall skulle föranleda högre skatt än enligt äldre regler bör detla enligl RSV kunna lösas genom en lämplig övergångsregel eller dis-pensmöjlighel. AO anser att ikraftträdandet bör förskjutas elt år så att lid ges för alt bl.a. utarbeta en bättre lagteknisk lösning och se över AO: s och MKSR: s framtida ställning.

Skälen för mitt förslag: Det är synnerligen angeläget att de administrativa vinster som slopandet av den kommunala taxeringen innebär får genomslagskraft så tidigt som möjligt. Att genomföra en vanlig kommunal taxering av de juridiska personerna trots att den kommunala beskattningsrätten upphört inger sålunda starka betänkligheter. EnUgt min mening bör därför den kommunala taxeringen i princip upphävas redan fr.o.m. 1986 års taxering. För skattskyldiga med kalenderår som räkenskapsår, dvs. flertalet skattskyldiga, innebär detla att inkomster fr.o.m. den 1 januari 1985 endast Iräffas av statlig inkomstskatt. Jag kan således inle ansluta mig till AO: s yrkande om en allmän förskjutning av reformen tiU 1987 års taxering.

Skallskyldiga med bmlet räkenskapsår, l.ex. den 1 maj - den 30 april eller den 1 seplember - den 31 augusti, taxeras år 1986 för inkomster som till en del hänför sig till år 1984. All nu besluta om en skärpning av skatteuttaget för år 1984 skulle inte vara förenligt med förbudei mol retroaktiv lagstiftning. Med hänsyn tUl detta och då reformen kan leda lill ökad skattebelastning - detta kan exempelvis bli fallet om verksamhelen bedrivs i kommuner med mycket låg utdebitering — är det uteslutet att lillämpa de nya reglerna redan vid 1986 års taxering. Skattskyldiga som har ett räkenskapsår som påböijats före den 1 januari 1985 måste år 1986 taxeras enligt nuvarande regler. Att, som RSV förordat, införa särskUda dispensregler för denna kategori skattskyldiga är enligt min mening inte genomförbart.

Vad jag nu anfört innebär sammanfattningsvis att de nya reglema skall tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Skattskyldiga med räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1985 skaU dock laxeras enligt det nya systemet först fr.o.m. år 1987. Fr.o.m. 1987 års taxering kommer alltså de nya reglerna att gälla utan undantag.

Del är teoretiskt möjligt att ett företag skall laxeras år 1987 för elt beskattningsår som inletts före ingången av år 1985. Beskattningsåret kan exempelvis avse tiden den 1 november 1984 - den 30 april 1986. Detta kräver dock att den skattskyldige senare beslutar att förlänga silt räkenskapsår. På gmnd härav kan den omständigheten att beskattningsåret till

Prop. 1984/85:70 163

en mindre del omfattar år 1984 inte utgöra något hinder mot att de nya reglerna tillämpas vid 1987 års taxering.

2.7.2 Avdrag för kommunalskatt och tidigare förluster

Mitt förslag: Företag med vikande inkomstnivå får ett särskilt avdrag för en del av den sist påförda kommunalskatten.

Skattskyldiga med gamla förlustavdrag avseende både statlig och kommunal taxering får fulla förlustavdrag i det nya systemet. Avser det gamla förlustavdraget bara den statliga taxeringen eller bara den kommunala taxeringen reduceras avdragsbeloppet lill hälften såviti gäller skattskyldiga vars nya skattesats är 52%. Är den nya skattesatsen 40% reduceras gamla statiiga förlustavdrag till 25 % och gamla kommunala förlustavdrag tiU 75%. På motsvarande sätt behandlas gamla realisationsförluster enUgl punkt 4 av anvisningarna till 36 6 KL och underskott i rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse enligt 468 1 mom. KL.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar promemorians förslag. Några remissinstanser efterlyser ett klargörande om det särskilda kom-munalskatleavdraget skall utgå som allmänt avdrag och om förlustavdrag hänförliga till utbokommun får utnyttjas i det nya systemet.

Skälen för mitt förslag: Andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser har vid den statiiga taxeringen rätt tiU avdrag för den allmänna kommunalskatt som påförts året före taxeringsåret. Avdraget medges som allmänt avdrag enligt 4 8 Imom. första stycket lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt (SIL).

Som framgår av del föregående har rätten till avdrag för påförd kommunalskatt beaktats vid bestämmandet av skatlesatserna. De skattskyldiga skulle därför få dubbel kompensation under reformens första år om de nya skattesatserna fick tillämpas samtidigt med eftersläpande avdrag för kommunalskatt. Något kommunalskatleavdrag bör alltså i princip inte förekomma vid taxering enligt det nya systemet.

För skattskyldiga med sjunkande inkomstnivå kan det emellertid vara befogat att övergångsvis medge elt visst avdrag för påförd kommunalskatt. Detta sammanhänger med att de nya skattesatsema, 52% och 40%, fastställts med utgångspunkt i det kommunalskatteavdrag som medges om inkomsterna är ungefär lika stora år efter år. För skattskyldiga med oförändrad eller höjd inkomstnivå innebär de nya reglerna normalt att skatteuttaget minskar. Är inkomsten under reformens första år väsentiigt lägre än året innan kan däremot det nya systemet leda tiU ökad skatt.

Prop. 1984/85:70 164

Vad nu sagls kan belysas med elt exempel. Antag att den kommunala utdebiteringen är 30% och att elt aktiebolags kommunalt beskattningsbara inkomst är 150 är 1 och 100 år 2 (sjunkande inkomstnivå). Om den statliga inkomsten år 2 (före kommunalskatteavdragel) också är 100 blir - med tillämpning av nuvarande regler - kommunalskatten för år 2 (100 x 30% = ) 30 och statsskatten för år 2 (100 ./. 45) x 32% = 17,6. Enligt dagens regler blir alltså del sammanlagda skatteultaget 47,6. Utan något som helsl avdrag för den påförda kommunalskatten för år I (45) blir skatteultaget för år 2 enligt de nya reglerna (100 x 52% =) 52, dvs. en ökning med 4,4 i förhållande till nuvarande regler.

Mol denna bakgmnd föreslår jag all skattskyldiga med sjunkande inkomster övergångsvis skall få etl särskilt avdrag som kompensation för den del av kommunalskatteavdraget som inte kompenseras genom de nya skattesatserna. För skattskyldiga som skall beskattas efter en skattesats om 52% bör avdraget beslämmas lill hälften av del belopp med vilket den påförda kommunalskatten överstiger 30% av årets beskattningsbara inkomst (före avdraget). I del nyss beskrivna exemplet blir således del särskilda avdraget 1/2 x (45 ./. 30) = 7,5. Skatteuttaget för år 2 blir därmed 52% X (100 ./. 7,5) = 48,1. För skattskyldiga som i det nya systemet får skattesatsen 40% bör del särskilda avdraget bestämmas lill 25% av skillnaden mellan den påförda kommunalskatten och 30% av årets beskattningsbara inkomst (före avdraget).

Som anförts i promemorian uppkommer ett liknande spörsmål i fråga om förlustavdrag enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag. Förlustavdrag kan enligt nuvarande regler medges vid både taxeringen till slatlig och kommunal inkomstskatt. Enligt min uppfattning bör slopandet av den kommunala beskatlningen av juridiska personer i princip inle påverka värdet av gamla förlustavdrag. Skillnader i kommunal utdebitering och det förhållandel att etl kommunah förlustavdrag är låst liU förluslkommunen gör del dock mycket svårt att åstadkomma exakt likabehandling. Av främst praktiska skäl bör gamla kommunala förlustavdrag få samma värde oavsett lill vilken kommun de hör. Jag anser det vidare rimligt att skattskyldiga med skattesatsen 52% i det nya systemet får avdrag med hälften av förlustbelopp som uppkommit vid den statiiga taxeringen och med Uka stor andel av förlustbelopp som uppkommit vid den kommunala taxeringen. Förlust som omfattar båda taxeringarna blir således i sin helhet avdragsgill. Är den nya skattesatsen 40% bör föriustbelopp vid den slatliga taxeringen vara avdragsgilla till 25% och kommunala förlustbelopp vara avdragsgilla till 75%.

Vid beräkning av inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet gäller bl.a. den begränsningen att realisationsförluster endast får dras av mol realisationsvinster och skattepliktiga lotterivinster. En realisationsförlust som inle har kunnat kvittas bort del beskattningsår då den uppkommit får enligt punkt4 av anvisningarna till 366 KL utnyttjas under något av de påföl-

Prop. 1984/85:70 165

jande sex beskattningsåren. En motsvarande rätt att utnyttja avdragsrätten senare år föreligger i vissa fall för underskott i rederi-, luftfarts- och varvsrörelse (46 5 1 mom. tredje stycket KL). Rätt till avdrag föreligger i båda fallen vid såväl den statiiga som den kommunala taxeringen (jfr 4 6 1 mom. SIL). För dessa fall bör enligt min mening införas övergångsbestämmelser av samma slag som dem beträffande förlustavdragen.

2.7.3 Uppbörds- och taxeringsfrågor

Mitt förslag: Lokala skattemyndigheten i hemortskommunen svarar för debiteringen av de juridiska personernas preliminära skatt för år 1985 i säväl hemortskommunen som eventuella utbokommuner. Utbotaxe-ringen och de särskilda självdeklarationerna avskaffas vid 1986 ärs taxering även för skallskyldiga som då fortfarande skall taxeras kommunall.

Promemorians förslag: Inga särskilda övergångsregler på uppbörds- eller taxeringsområdet.

Remissinstanserna: Några remissinstanser pekar på att bl.a. uppbördsfrågorna i samband med övergången till det nya systemet måste övervägas ytterligare.

Skälen för mitt förslag: Skattsedel för preliminär skatt, slutlig skall och tillkommande skatt för fysiska personer och dödsbon utfärdas av den lokala skattemyndigheten i del fögderi där den skatiskyldiges hemortskommun är belägen. Fr.o.m. är 1985 gäller denna ordning även för familjestiftelser. För övriga skattskyldiga utfärdas skattsedel av den lokala skattemyndigheten i det fögderi där beskattningsorten finns (22 8 UBL). Det innebär att skattsedel för sådana skattskyldiga kan utfärdas fömtom i hemortskommunen även i annan kommun, där beskattning skall ske (s.k. utbokommun).

Enligt 13 § UBL skall preliminär B-skatt debiteras antingen enligt en schablonmässig beräkning motsvarande 120% av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret eller enligt preliminär taxering.

Del nya systemet för taxering av juridiska personer skall, som jag tidigare nämnt, tillämpas första gången vid 1986 års taxering. De nuvarande bestämmelserna skall dock tillämpas vid denna taxering i fråga om skattskyldiga som taxeras för beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 1985. I princip alla skattskyldiga med brutet räkenskapsår skall därför taxeras enligt nuvarande syslem vid 1986 års taxering.

Det är inte möjligt att på förhand peka ut de skattskyldiga som år 1986 skall taxeras enligt äldre resp. nya regler. En gemensam regel vid debile-

Prop. 1984/85:70 166

ring av preliminär skatt för år 1985 bör därför användas för samtliga kategorier skattskyldiga. Den lämpligaste metoden torde vara att låta den lokala skattemyndigheten i det fögderi där hemortskommunen är belägen svara för all debitering av preliminärskatt. Uppgifter om den skatiskyldiges taxeringar i utbokommuner kan överföras till denna myndighet. Dessa uppgifter kan utgöra underlag för en schablonmässig debitering enligt 13 8 UBL. De skattskyldiga som anser sig ha skäl att ansöka om annan gmnd för beräkning av B-skatlen kan dock i sedvanlig ordning göra detta.

Har preliminär självdeklaration getts in till lokal skattemyndighet i utbokommun enligt 18 6 UBL bör deklarationen snarast möjligt överlämnas till den lokala skattemyndigheten i hemortskommunen. Denna skaltemyndighet utfärdar sedan skattsedel.

Den lösning av debiteringen av preliminär skatt som jag nu har förordat bör kombineras med en omläggning av den kommunala laxeringen år 1986. Denna omläggning bör ske enligt den metod som fr.o.m. 1985 ärs taxering tillämpas för fysiska personer. För dessa gäller att taxeringsnämnden i hemortskommunen taxerar den skaltskyldige förutom för inkomster i hemortskommunen även för eventuella inkomster i andra kommuner. På samma sätt bör utbotaxeringen år 1986 slopas för de juridiska personer som då fortfarande skall taxeras kommunalt.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättals förslag lill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier,

6. lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skaltefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),

7. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

8. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

9. lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitulel, m.m..

Prop. 1984/85:70 167

11. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

12. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

13. lag om ändring i lagen (1981: 296) om eldsvädefonder,

14. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

15. lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m.m.,

16. lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat farlyg m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

18. lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

19. lag om ändring i lagen (1984:000) om statiig fastighetsskatt,

20. lag om ändring i lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgifl,

21. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

22. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

23. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

26. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2'.

4 Specialmotivering

4.1 Allmänt om den lagtekniska lösningen

Mitt förslag: De bestämmelser i kommunalskatteiagen som uteslutande gäller beskattningen av juridiska personer flyttas tUl lagen om statlig inkomstskatt där de bildar nya moment i 2 8.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Bara ett fåtal remissinstanser har lämnat synpunkter på den valda lagtekniska lösningen. Några anser dock att en redan krånglig skattelagstiftning blir än mer oöverskådlig men kan acceptera lösningen som elt provisorium (se bil. 1, avsnitt 10.1).

' Av bilagan har här endast tagils med punkt 5 av anvisningarna till 38 § kommunalskatielagen, 2 § 5 mom. och övergångsbestämmelserna till lagen om statlig inkomstskatt, övergångsbestämmelsema lill lagen om förlustavdrag samt 6 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt. 1 övrigi är lagförslagen frånsetl redaktionella ändringar likalydande med dem som är fogade till propositionen.

Prop. 1984/85:70 168

Skälen för mitt förslag: KL har hittills utgjort den systematiska utgångspunkten för den svenska skatlelagstiftningen. Del är där som de grundläggande reglerna om skattskyldighet, skatteunderiag o.d. finns. I dessa frågor hänvisar SIL lill KL. Ell avskaffande av den kommunala laxeringen innebär därför lagtekniskt selt en helt ny situalion för de juridiska personerna. Från rent logiska utgångspunkter borde samlliga regler som rör dessa skattesubjekt flyttas över från KL lill SIL. En sådan total omläggning av regelsystemets uppbyggnad kan emellertid inte komma till stånd i delta sammanhang. Till saken hör ocksä all företagsskattekommitlén nyligen har lagl fram förslag om en radikal omläggning av beskatlningen av enskilt bedriven näringsverksamhet (SOU 1984:70). Kommitténs förslag remissbehandlas fn. Försl när ställning tagits lill om förslaget bör leda tUl lagsliftning föreligger enligt min uppfattning förutsättningar för en övergripande översyn av KL: s och SIL: s systematik.

Jag delar aUtså uppfattningen i promemorian att inriktningen bör vara att t.v. bevara den nuvarande lagtekniska strukturen. Vad som föreslagils i promemorian utgör enligt min mening den bästa lösningen. Jag föreslår därför alt de regler i KL som uteslutande tar sikte på juridiska personer förs över till SIL, där de bildar nya moment 12 6. Delta gäller reglerna om kommissionärsförhållande (26 2 mom. SIL), behandlingen av koncernbidrag (2 8 3 mom. SIL), fusionsreglerna och reglerna om intema aktieförsäljningar (2 8 4 mom. SIL), den s.k. lex Kockum (2 8 5 mom. SIL), reglerna angående försäkringsföretagens beskattning (26 6mom. SIL), bestämmelserna om "äkta" bostadsföretag (2 8 7 mom. SIL), reglerna om kooperativa föreningars rätt till avdrag för utdelning (2 8 8 mom. SIL), bestämmelserna om vinstandelslån (2 6 9 mom. SIL) samt reglerna om aktiefonder och samfälUgheters beskattning (2 6 10mom. resp. 26 11 mom. SIL). De regler som berör såväl juridiska, som fysiska personer bör inte flyttas över utan fortfarande finnas i KL. En uppställning över motsvarigheten i nuvarande lagsliftning tiU olika lagmm i förslaget och omvänt bör fogas till protokoUet i detla ärende som bilaga 3.

Fömtom ändringar i KL och SIL behövs etl stort antal ändringar i andra skalteförfaltningar. Några remissinstanser har framställt önskemål om lagändringar som inle är direkt betingade av den aktuella omläggningen av de juridiska personernas beskattning. Dessa förslag har jag främst av lidsskäl inte behandlat i detla sammanhang.

4.2 Kommunalskattelagen

1 paragrafen har tagits in en gmndläggande bestämmelse om alt kommunal inkomstskatt skall betalas av fysiska personer och dödsbon.

Prop. 1984/85:70 169

20 5

Koncernbidrag kan bara komma i fråga mellan sädana skattskyldiga som enligl förslaget inte skall taxeras till kommunal inkomstskatt. Regeln om rält lill koncernbidrag har därför flyttats över till 28 3 mom. SIL.

22 8

Beslämmelsen i andra slyckel om sambruksföreningars avdragsrätl i vissa fall har flyttats lill 2 8 11 mom. andra stycket SIL.

246

/ mom. Hänvisningen lill reglerna i KL om försäkringsbolagens beskattning ulgår.

3 mom. Bestämmelserna om schablonlaxering av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag har flyttats över till 2 6 7 mom. SIL. Som konsekvens av detla har den i punkt 3 av anvisningarna till 24 6 angivna definifionen pä "äkta" bostadsförening och "äkta" bostadsaktiebolag tagils in i dels punkt 2 av anvisningarna tili 38 8 och dels 2 8 7 mom. SIL.

25 8

3 mom. Ändringarna beror på att bestämmelserna om schablonlaxering av bostadsföretag har flyttats över till 2 8 7 mom. SIL (jfr kommentaren lill 24 6 3 mom. KL).

28 6

/, 3 och 4 mom. Bestämmelserna om fusion har flyttals över till 2 6 4 mom. SIL. I nämnda moment har samtliga bestämmelser som f n. finns i KL om fusion sammanförts. Efter överföring av bestämmelserna i 3 och 4 mom. kvarstår i 28 8 endast 1 mom., varför momenlindelningen slopats.

29 8

/ mom. Ändringen beror på all reglerna om fusion har samlats 126 4 mom. SIL.

2 och 3 mom. Bestämmelserna rörande avdragsberäkningen i kooperativa föreningar och sparbanker m.fl. har överförts till 2 6 8 mom. SIL.

308

2-5 mom. Bestämmelserna som rör försäkringsbolagens beskattning har flyttats över till 2 6 6 mom. SIL.

6 mom. Bestämmelserna i första och andra styckena rör beskattningen av Vin- och Sprilcentralen AB och Systembolaget AB. Maximiregeln för beräkningen av nettointäkt har tillkommit med anledning av att företagen har statligt monopol på sin verksamhei och all kommunernas beskattningsunderlag inle bör motsvara mer av företagets vinster än som härrör från annat än monopolvinsterna. Med anledning av att den kommunala beskatt-

Prop. 1984/85:70 170

ningen avskaffas behövs inle längre denna begränsningsregel. Förelagen föreslås i framtiden bli beskattade på samma sätt som andra aktiebolag. Vad gäller bestämmelsen i tredje stycket så avvecklades statens tobaks-monopol redan i början av 1960-talet. Regeln som alltså sedan länge varit inaktuell kan ulgå.

35 8

/ mom. Bestämmelsen som rör beskattning av restituerad, avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt har flyttats över lill 2 6 1 mom. SIL. Bestämmelserna om fusion har överförts till 2 8 4 mom. SIL.

3 och 3 a mom. Bestämmelserna rörande koncernföretag har överförts till 28 4 mom. SIL. Vad gäller de redaktionella ändringarna i 3 mom. sjunde stycket och i 3 a mom. hänvisas till kommentaren under 24 8 3 mom.

38 8

/ mom. Ändringen är av redaktionell natur (jfr kommentaren liU 28 6).

41 a 6 Ändringen är av redaktionell natur.

41c8

Reglerna om vinstandelslån har flyttats över till 25 9 mom. SIL. Bestämmelsen skall därför upphävas.

43 8

2mom. Reglema om kommissionärs- och kommittentföretag har förts över till 2 8 2 mom. SIL.

3mom. Reglema om koncembidrag har överförts till 26 3 mom. SIL. Bestämmelserna i de två sista styckena (den s.k. lex ASEA-Alom) har flyttats till punkt 10 av anvisningarna tiU 29 6.

45 6

Den som enligt 47 6 KL har att ta upp garantibelopp för fastighet har enligt denna bestämmelse rätt till procentavdrag med motsvarande belopp. I andra stycket finns ett undantag från den regel som säger att delägare i regleringssamfållighet får åtnjuta procentavdraget trots att samfälligheten enligt 478 KL jämförd med 53 81 mom. första stycket f) skall ta upp garantibelopp för samfälligheten tillhörig regleringsdamm. Denna specialregel behövs inte när garantibeskatlningen slopas för samfålligheter och andra juridiska personer.

46 6

/ mom. Bestämmelserna i fiärde stycket om koncernbidrag och i femte stycket om börsnoterade företag m.fl. har flyttals över tiU 28 3 mom. sjätte

Prop. 1984/85:70 171

stycket resp. 4 6 andra stycket SIL. Nägon motsvarighet till den särskilda erinringen om den s.k. lex Kockum i sista stycket har inle införts i SIL.

5 mom. Bestämmelsen i första stycket som gäller avdragsrätl för vinstdelningsskalt vid den kommunala taxeringen upphävs som konsekvens av reformen. Reglerna om fusion i andra stycket har flyttals lill 26 4 mom. SIL.

47 8

Beslämmelsen har omredigerats som en följd av alt garantibeskaltningen av juridiska personer avskaffas. Reglerna om vem som vid taxeringen för garantibelopp är att jämställa med ägare har flyttals lill Ikap. 5 6 fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Hänvisning lUI sistnämnda bestämmelse görs därefter från 47 6 KL. En liknande omredigering föreslås i lagstiftningen om skogsvårdsavgift och fastighetsskatt som - i likhet med vad som nu gäller enligt fastighetslaxeringslagen - knyter an tUl 476 KL.

1 del fall dä en fastighet ägs gemensamt av en juridisk och en fysisk
person kommer inle den fysiska personens garantibeskattning att ändras i
något avseende. Om den fysiska personen exempelvis äger 1/3 av fastighe
ten och den juridiska personen 2/3 skall den fysiska personen således även
i framliden redovisa garantibelopp beräknat på 1/3 av taxeringsvärdet men
har å andra sidan rält till procentavdrag med motsvarande belopp.

47a6

Avmndningsregeln beträffande andra skattskyldiga än fysiska personer m.fl. behövs inle sedan den kommunala beskattningen av dessa avskaffais. En motsvarande bestämmelse för den slatliga laxeringen finns i 5 8 andra stycket SIL.

48 §

/ mom. Eftersom ideella föreningar inte längre skall taxeras tiU kommunal inkomstskatt saknar bestämmelsen betydelse. Motsvarande bestämmelse finns i 8 8 SIL.

508

2 mom. Bestämmelsens sista stycke upphävs som en konsekvens av att de ideella föreningarna inte längre skall belala kommunal inkomstskatt.

3 mom. Ändringarna är en konsekvens av att familjestiftelser inte längre skall taxeras till kommunal inkomstskatt.

53 8

1-3 mom. De gjorda uteslutningarna är en konsekvens av att aktiebolag och ekonomiska föreningar m.fl. inte längre skall taxeras till kommunal inkomstskatt. (Jfr kommentaren till 7 6 SIL.) Övriga ändringar är av redaktionell natur.

Prop. 1984/85:70 172

5 mom. Beslämmelsen har upphävts som en följd av att aktiefonder inle skall taxeras kommunall (jfr 68 5 mom. SIL).

54 8

Reglerna om skattefrihet för vissa inkomster som uppbärs av juridiska personer har överförts till 7 6 SIL.

57 8

/ och 3 mom. Utländska bolag skall enligt förslaget taxeras endasl till statlig inkomstskatt. Beslämmelsen i / mom. c om taxering för gemensamt kommunall ändamål upphör därför att gälla. Bestämmelserna i 3 mom. om beskattningsort för mottagare vid vinslöverföring genom felaktig prissättning gäller i princip för alla skallskyldiga och kvarstår därför i oförändrat skick.

58 8

F.n. finns i paragrafen mycket detaljerade regler för uppdelning av inkomst av rörelse mellan flera kommuner. Flertalet av reglerna tar sikte på verksamheter som nästan uteslutande bedrivs av aktiebolag eller ekonomiska föreningar varför bestämmelserna i framtiden torde komma att tillämpas i ytterst få fall. Del har därför ansetts motiverat att utmönstra alla specialbeslämmelserna och låla endast huvudregeln i nuvarande 58 § sista stycket slå kvar.

598

/ mom. Ändringen motiveras av att den enda inländska juridiska personen som efter reformen är skaltskyldig till kommunal inkomstskatt är dödsbo.

3 mom. Ändringen betingas av att utländska juridiska personer inte längre är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt.

648

2 mom. Bestämmelsen om alt s.k. luxemburgbolag skall anses som svensk ekonomisk förening har flyttats över till 3 8 tredje stycket SIL.

668

Bestämmelsen i Qärde slyckel om s.k. luxemburgbolags hemortskommun har flyttals till 14 6 1 mom. SIL. Upphävandet av sista stycket föranleds av att den kommunala laxeringen för aktiebolag m.fl. avskaffas.

67 8

Eftersom beslämmelsen efter reformen saknar betydelse kan den upphävas. Molsvarande beslämmelse finns 116 6 2 mom. SIL.

Prop. 1984/85:70 173

Anvisningarna

tiU 186

punkt 4. Bestämmelsen har upphävts som en konsekvens av att Vin- och Spritcentralen AB och Systembolaget AB enligt förslaget inle skall belala kommunal inkomstskatt i framliden (jfr vidare kommentaren lill 30 8 6 mom.).

till 19 8 punkt 2. Ändringen är av redaktionell nalur.

tiU208

punkt 6. Beslämmelsen, som gäller förbud för avdrag för underskott i samband med vissa förelagsöverlåtelser (lex Kockum), tar sikte endasl på akliebolag och ekonomiska föreningar. Regeln har oförändrad flyttats över till 28 5 mom. SIL.

liU22 8

punkt 3 och 4. Begreppet investeringsfond har i skattelagsliftningen genomgående använts för reserveringar hos aktiebolag och andra juridiska personer. Eftersom kommunalskatielagen efter reformen i första hand kommer alt ta sikte på enskilda personers beskattning bör begreppet "investeringsfond o.d." bytas ut mot "investeringsreserv o.d.". Detta innebär inte någon ändring i sak. Övriga ändringar motiveras av att bestämmelserna om fusion sammanförts 126 4 mom. SIL.

punkl 9. Ändringen är betingad av alt 47 6 fält ändrad lydelse och bestämmelsen i fräga har flyttats över till I kap. 5 6 fastighetslaxeringslagen.

till 24 8

punkt I. Ändringen är av redaktionell art.

punkt 3. Definitionen av "äkta" bostadsförelag har flyttals över dels fill punkl 2 av anvisningarna fill 38 8 KL, dels tiU 2 6 7 mom. SIL (jfr kommentaren till 24 8 3 mom. KL).

punkt 10. Ändringen är betingad av att 24 6 3 mom. upphör genom reformen. Bestämmelsen flyttas över lill 2 8 7 mom. SIL.

tiU 25 6

punkt 2 a. Ändringen är av samma karaktär som ändringarna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 8.

punkt 9. Ändringen hänger samman med att bestämmelserna i 24 6 3 mom. KL flyttas över till 2 6 7 mom. SIL.

Prop. 1984/85:70 174

liU28 8

punkt 1. Bestämmelser om utskiftning av tillgångar i visst fall från akliebolag och ekonomiska föreningar har flyttals till 25 4 mom. SIL.

punkt 7 och 8. Bestämmelser som rör försäkringsbolagens beskattning och fusion har flyttats till 2 5 6mom. resp. 2 6 4 mom. SIL.

tiU298

punkt 4. Ändringen är av samma karaktär som ändringarna i punkterna 3 och 4 av anvisningarna lill 22 6.

punkt 5. Ändringen är av redaktionell natur.

punkt 7. Reglema om avdrag för avsättningar till investeringsfond o.d. har omredigerats (jfr vad som sagts ovan om ändringarna i anvisningarna till 22 8). Vidare har regeln om fusion flyttats till 28 4 mom. SIL.

punkt 10. Bestämmelserna (den s.k. lex ASEA-Alom) molsvarar de två sista slyckena i 43 6 3 mom. KL i dess nuvarande lydelse.

punkt 12 och 13. Skattereglerna för kooperativa föreningar har överförts tiU28 8mom. SIL.

punkt 14. De särskUda avdragsbestämmelserna för försäkringsföretagens avgifter och bidrag tUl kommuner m.fl. har flyttals till 2 6 6 mom. SIL där bestämmelserna om beskattning av försäkringsanstaller har samlats.

punkt 16. Ändringen är av samma karaktär som ändringarna i punktema 3 och 4 av anvisningarna liU 22 6.

tiU305

punkt 1-4. Bestämmelsema som rör beskattning av försäkringsbolagen har sammanförts 12 6 6 mom. SIL.

punkt 5. Bestämmelsen som rör beskattningen av Vin- och Sprilcentralen AB och Systembolaget AB, är inaktuell och har därför slopats (jfr kommentaren tiU 305 6 mom.).

tiU318

punkt 2. Bestämmelsen har omredigerats som en följd av att reglerna om beskattning av stiftelser och ideella föreningar föreslås överflyttade till 76 5 och 6 mom. SIL.

tUl 35 5

punkt 5. Bestämmelsen om skattepliktig realisationsvinst och avdragsgill realisationsförlust vid fusion har överförts till 2 5 4 mom. SIL.

tUI368

punkt 2 a. Ändringen är av redaktionell natur.

punkt 3. Ändringen är motiverad av alt bestämmelsema i punkl 6 av anvisningarna fill 206 (lex Kockum) har flyltals liU 2 6 5 mom. SIL.

Prop. 1984/85:70 175

tiU38 8

punkt 2. Definitionen i sista stycket på "äkta" bostadsförelag har hämtats från punkt 3 av anvisningarna lill 24 6 KL (jfr kommentaren till 248 3 mom. KL).

punkt 5. Ändringen är av redaktionell art.

punkt 7. Bestämmelsen om alt avkastning av tillgångar i aktiefond utgör inkomst av kapilal för fonden har flyltals till 2 6 10 mom. SIL.

punkt 8. Ändringen är av redaktionell natur.

till 39 8

punkt 4. Reglerna om aktiefondernas beskattning har flyttals lill 2 6 10 mom. SIL.

tiU 41 8

punkt 1 och 4 a. Ändringarna är en konsekvens av att bestämmelserna om schablontaxering av bostadsföretag inkl. rätlen till bokföringsmässig redovisning flyttats över till 28 7 mom. SIL (jfr kommentaren tiU 248 3 mom.).

tiU41a8

punkt 1 och 2. Se kommentaren till punkt 1 av anvisningarna till 41 6 och 2 6 7 mom. sista stycket SIL.

punkt 4. Ändringarna är en följd av att den bestämmelse som avser samfälligheternas egna taxeringar förts över till 2 6 11 mom. SIL.

tiU41 c 6 Bestämmelserna om vinstandelslån har flyttats till 2 8 9mom. SIL.

till 43 8

punkt 2. Bestämmelserna om kommissionärsföretag har förts över lill 2 6 2 mom. SIL.

punkt 3. Bestämmelserna om koncernbidrag har sammanförts 126 3 mom. SIL.

till 53 8

punkt 5. Då staten inte skall beskattas kommunalt saknar bestämmelserna betydelse.

punkt 7 och 8. Bestämmelser av motsvarande innehåll har tagits in i 7 8 6 mom. SIL.

punkl 9. Bestämmelser av motsvarande innehåll har tagits in i 7 6 5 mom. SIL.

Prop. 1984/85:70 176

tUl545

punkt 1-5. Bestämmelser med innehåll molsvarande punkterna I och 5 resp. 4 har förts över tUl 78 8 mom. resp. 76 5 mom. SIL. Ändringen i punkterna 2 och 3 är av redaktionell art.

tiU58 6

punkt 1—4. Som framgår av kommentaren lill 58 6 har de särskilda bestämmelserna om kommunal fördelning av vissa rörelseinkomsler slopats.

liU606

Exemplet har omarbetats som en följd av att aktiebolag inte längre skall åsättas taxering lill kommunal inkomstskatt. Inkomstbeloppen har vidare justerats eftersom garanlibeloppet numera utgör 1,5% av taxeringsvärdet.

liU668

punkt 2. Sista meningen har utmönstrats som en konsekvens av att utländska dödsbon i likhet med övriga juridiska personer i framtiden endast skall taxeras statligt.

4.3 Lagen om statlig inkomstskatt

1 denna paragraf tas huvuddelen av de för aktiebolagen m.fl. specifika
beskattningsreglerna in.

/ mom. I första stycket har en hänvisning gjorts till de nyinförda 2-11 momenten. Övriga ändringar är av redaktionell art.

2 mom. Till detta moment har de nuvarande bestämmelserna i 43 8 2 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 43 8 KL om behandlingen av kommissionärs- och kommittentföretag överförts.

3 mom. Reglema om koncernbidrag i 43 6 3 mom. och punkt 3 av anvisningarna till 43 6 KL har överförts lill delta moment. Bestämmelserna är utformade med den målsättningen att skattebelastningen för en koncern skall vara densamma som om verksamheten hade bedrivits av ett enda bolag. Av denna anledning finns f.n. speciella regler i syfte att förhindra en längre gående resultatuQämning inom en koncern än vad som på grund av kvittningsförbudel mellan förvärvskällor inom olika kommuner hade varit möjligt om verksamhelen bedrivits av ett enda företag. Dessa regler om s.k. kommunal återläggning för koncernbidrag i punkt 3 sjätte stycket av anvisningarna till 43 5 och 57 6 3 mom. andra stycket KL har utmönstrats som en konsekvens av alt den kommunala taxeringen av bolagen avskaffats. Delsamma gäller förbudet för etl förelag att samma beskattningsår ge och ta emol koncernbidrag (punkl 3 femte stycket av anvisningama till 43 5 KL). Detta förbud mot s.k. faktisk rullning av koncernbidrag har liUkom-

Prop. 1984/85:70 177

mit för att undvika svårigheter med att avgöra i vilken kommun ett koncernbidrag skall beskattas.

Genom att bestämmelserna om kommunal återläggning upphävs har del ansetts motiverat att låta det mottagande bolaget fritt välja i vilken förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse del skall redovisa bidraget som intäkt. Från denna princip har dock elt undantag behållits. Del gäller den nuvarande bestämmelsen i 468 1 mom. KL om att koncernbidrag får redovisas som intäkt i rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om det dras av i rörelse av samma slag. Dessa begränsningsregler har flyttats över till 2 8 3 mom. SIL.

4 mom. I de sju första styckena har flertalet av beskattningsreglerna i
samband med fusion samlats. I viss omfaltning har ordalydelserna omredi
gerats för att upprepningar skall undvikas. Någon ändring i sak är inle
avsedd. Första stycket molsvarar bestämmelserna i 28 6 3 mom. och fu
sionsbestämmelserna i 296 I mom. KL.

Andra stycket molsvarar bestämmelserna i 28 6 4mom. Tredje stycket motsvarar nuvarande 2 6 andra stycket och 4 8 I mom. iredje stycket SIL samt 35 6 I mom. andra stycket och 466 5 mom. andra stycket KL. Fjärde stycket molsvarar bestämmelserna i punkt 8 av anvisningarna lill 28 8 KL.

1 femte stycket har reglerna om den skattemässiga behandlingen av avskrivningsbara tillgångar sammanförts.

Sjätte stycket molsvarar den nuvarande bestämmelsen i punkl 4 sista stycket av anvisningarna till 29 8 KL.

I sjunde stycket har införts en beslämmelse som gäller den skalterätts-liga behandlingen av skogstillgångar i samband med fusion. Bestämmelsen innebär inte någon ändring i sak ulan följer av vad som nu gäller enligt punkt 8 första och tredje styckena av anvisningarna till 22 6 KL.

Åttonde och nionde styckena motsvaras av punkl 5 av anvisningarna fiU 35 § KL resp. 35 § 3 mom. sjätte slyckel KL.

Tionde stycket som gäller utskiftning av tillgångar i akliebolag och ekonomiska föreningar molsvarar nuvarande punkt 1 femte stycket av anvisningarna till 28 6 KL.

5 mom. Momentet innehåller den s.k. lex Kockum som oförändrad överflyttats från punkt 6 av anvisningarna till 206 KL.

6 mom. Bestämmelserna som rör försäkringsbolagens beskattning har med vissa redaktionella ändringar överflyttats från 308 2 - 5 mom. KL och punkterna 1 - 5 av anvisningarna lill samma paragraf Någon ändring i sak har inte skett.

7 mom. Bestämmelserna om "äkta" bostadsförelag har utan sakliga ändringar överförts från 24 och 25 56 KL. Med anledning härav har vissa redaktionella följdändringar gjorts i bl.a. punkterna I och 2 av anvisningarna tiU 41 a 6 KL.

8 mom. Detta moment innehåller de bestämmelser om avdrag för återbäring m.m. i kooperativ förening som nyligen har införts i 29 8 2mom. och 12 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 178

punkt 13 av anvisningarna till 29 5 KL. Även de särskilda avdragsreglerna i 298 3 mom. KL för sparbanker och hypoteksförelag har tagits in i detta moment liksom den skatlerättsliga definitionen på en kooperativ förening (nuvarande punkl 12 av anvisningama fill 29 6 KL).

9 mom. Detla moment innehåller de bestämmelser om avdrag för ränla
pä s.k. vinslandelslän som f.n. finns i 41 c 6 KL och anvisningarna lill
samma lagrum.

10 mom. Bestämmelserna som rör beskattningen av aktiefonder motsva
rar nuvarande punkten 7 av anvisningarna till 38 8 KL och punkl 4 av
anvisningarna lill 39 8 KL.

// mom. Till momentet har överförts de delar av punkt 4 av anvisningarna till 41 a 6 KL som avser samfälUgheters beskattning. I andra stycket har de nuvarande bestämmelserna i 22 6 andra stycket KL om sambruksföreningars avdragsrätt för lönetillägg m.m. intagits.

Till det nya Iredje stycket har överförts den nuvarande beslämmelsen i 645 2 mom. KL om alt s.k. luxemburgbolag skall betraktas som en svensk ekonomisk förening.

För all förhindra kringgående av spärregeln i 466 I mom. tredje stycket KL finns i Qärde stycket av nämnda moment en regel om att koncernbidrag endasl under vissa förutsättningar skall beskattas som intäkt av rederi-, varvs- eller luftfartsrörelse. Regeln i 468 1 mom. Qärde stycket har, som påpekats i del föregående, överförts lill 28 3 mom. SIL.

Av 466 1 mom. femte stycket KL i dess nuvarande lydelse framgår att spärregeln inte är tillämplig i fråga om svenskl aktiebolag vars aktier noteras på börs eller är föremål för liknande notering eller i fräga om dotterföretag lUl sådani bolag. Denna bestämmelse har placerats in som etl nytt andra stycke i 4 6 SIL.

Övriga ändringar är av redaktionell natur. Momentindelningen har slopats, eftersom endast I mom. kvarstår i paragrafen.

2 mom. I lagrummet, som i övrigt motsvarar 53 6 2 mom. KL, saknas de där inlagna bestämmelserna om vissa samfälligheter. En komplettering har skett med dessa.

/ mom. 1 första momentet finns etl allmänt stadgande med en beskrivning av paragrafens innehåll och uppbyggnad.

2 mom. Bestämmelsen som rör konungahusets beskattning innebär inte någon ändring i sak.

Prop. 1984/85:70 179

3 mom. I momentet klargörs alt stat, kommun och vissa menigheter inte skall betala slatlig inkomstskatt.

4 mom. I första stycket regleras skattskyldighetens omfattning för understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet eller som lämnar understöd med obetydliga belopp. Dessa skattesubjekt är - liksom de akademier m.fl. som tas upp i momentets följande stycken - f.n. endast skattskyldiga för inkomst av fastighet till kommunal inkomstskatt (jfr 53 6 I mom. första stycket d och 54 8 första stycket g KL). Av skäl som redovisats tidigare (avsnitt 2.2) har denna skattskyldighet lagts över till den slalliga inkomstbeskattningen.

Vad gäller understödsföreningar kan här tilläggas att om dessa bedriver livförsäkringsverksamhet som skall beskattas enligl 28 6 mom. SIL är dessa föreningar oinskränkt skattskyldiga enligt 66. Beträffande understödsföreningar med blandad verkamhet hänvisas till 10 mom.

5 mom. I detla moment har reglerna om inskränkningarna i ideella
föreningars skattskyldighet samlats. De nuvarande reglerna innebär i stark
sammanfatlning att allmännyttiga ideella föreningar endasl är skattskyldi
ga till kommunal inkomstskatt för sådana fastighets- och rörelseinkomster
som saknar närmare anknytning till den ideella verksamheten. Vid den
slalliga beskattningen är dessa ideella föreningar dessutom befriade för
inkomst av fastighet (jfr nuvarande 53 6 1 mom. första stycket e och andra
stycket, punkl 9 av anvisningarna till 53 8, 546 första stycket i, punkt 4 av
anvisningarna till 54 8 KL saml 7 6 första stycket f och andra stycket SIL).

Lagförslaget innebär att de ideella föreningarna i framtiden endasl skall vara skattskyldiga lill statlig inkomstskatt och då i samma omfattning som de nu är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt. I övrigt är inte någon ändring i sak avsedd vad gäller beskattningen av de ideella föreningarna. Bestämmelserna har därför i huvudsak med oförändrat innehåll kunnat flyttas över från KL lill SIL.

6 mom. Utmärkande för de skattskyldiga som tas upp i detta moment är alt de bedriver en kvalificerat allmännyttig verksamhei. Dessa är f.n. skattskyldiga lill kommunal inkomstskatt för fastighet och rörelse och till statlig inkomstskatt endast för rörelse (jfr 7 6 första stycket g SIL). Enligt lagförslaget skall dessa juridiska personer endast vara skattskyldiga till statlig inkomstskatt och då i den omfattning som de nu är skattskyldiga till kommunal inkomstskall. I momentet har vidare tagils in hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, vilka f n. är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet och rörelse men inte skattskyldiga till statlig inkomstskatt (jfr 7 8 första stycket d SIL).

7 mom. Beslämmelsen gäller skatiefrihet för inkomst av vissa typer av fastigheter och molsvarar nuvarande bestämmelser i 54 8 första stycket d I - 3 KL samt 7 5 första slyckel h SIL. Någon ändring i sak medför delta inte.

Prop. 1984/85:70 180

8 mom. Till momentet har reglerna rörande kedjebeskattning i 54 8 KL överförts med oförändrat innehåll.

9 mom. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 7 6 första stycket j. Den ändring som har gjorts i bestämmelsen är en konsekvens av all utländska dödsbon enligt förslaget endast är skattskyldiga till statlig inkomstskatt.

10 mom. Beslämmelsen rör beskatlningen av understödsföreningar med
blandad verksamhei, dvs. föreningar som bedriver både sådan livförsäk
ringsverksamhet som skall beskattas enligl 2 6 6 mom. och annan verksam
het som är skattepliktig i vad den avser inkomst av annan fastighet.
Bestämmelsen har överflyttats från 54 6 första slyckel g KL och 7 5 första
stycket k SIL.

// mom. Bestämmelserna som motsvarar 7 8 första stycket 1 och b är i sak oförändrade. 12 mom. Beslämmelsen motsvarar 7 6 första stycket m.

Ändringen är av redaktionell natur.

106

/ mom. Ändringen beror på att familjestiftelser och utländska dödsbon föreslås bli proportionellt beskattade enligl 10 a5.

10a6

I första och andra slyckena anges de nya skatlesatserna för juridiska personer.

Definitionen i det nya tredje stycket av begreppet familjestiftelse har flyttats över från 10 8 2 mom. med anledning av att dessa föresläs bli proportionellt beskattade i framliden.

14 8

/ mom. Begreppet hemortskommun har behållits för juridiska personer av taxeringstekniska skäl. Regler därom har lagils in i andra och Iredje styckena.

4.4 Taxeringslagen

Ändringarna är en direkt följd av att den kommunala beskattningen av familjestiftelser och andra juridiska personer än inhemska dödsbon föreslås avskaffad.

22 6

Ändringen beror på att garantibeskatlningen av fastigheter föreslås avskaffad för samtliga juridiska personer med undantag för inhemska döds-

Prop. 1984/85:70 181

bon. Eftersom staten och kommunerna endasl skall betala skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt har som en särskild grund för deklarationsskyldighet för juridisk person införts alt underiag för sådan avgift eller skatt skall fastställas.

248

Som ett led i strävandena att förenkla deklarations- och laxeringsförfa-randel har beslutats att den särskilda självdeklarationen skall slopas fr.o.m. 1985 års taxering för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. I och med att den kommunala beskatlningen av juridiska personer avskaffas kommer samlliga skattskyldiga i framtiden endasl att behöva avge en självdeklaration. Begreppen allmän och särskild behövs därför inle längre. Som en konsekvens härav kan 24 och 28 66 upphävas.

25 6

Begreppet aUmän självdeklaration har bytts ut mol självdeklaration (jfr kommentaren till 24 6). Lagrummet har vidare kompletterats med en bestämmelse om skyldighet att lämna uppgift för beräkning av skogsvärdsavgift.

27 6

Ändringen är av redaktionell natur.

28 och 2966

Jfr kommentaren till 24 6.

33 8 Ändringarna är av redaktionell natur.

42 6

/ och 3 mom. Ändringarna är av redaktionell art.

42 a 8

Ändringen är av redaktionell arl.

696

2 mom. Ändringen motiveras av alt den kommunala beskattningen av familjestiftelser föreslås bli avskaffad.

116J5

Ändringen beror pä att den kommunala beskattningen av familjestiftelser föreslås avskaffad.

Prop. 1984/85:70 182

4.5 Övriga författningar

Förslag tUl lag om faslighetsskatt (prop. 1984/85:18)

I I 8 förslagel lill lag om fastighelsskatt har skattskyldigheten bl.a. knutils till skyldigheten att vid laxeringen till kommunal inkomstskatt ta upp garantibelopp för faslighet. Med anledning av att garantibeskatlningen av juridiska personers fasligheter föreslås avskaffad har I 6 delals upp pä tvä paragrafer. I nya I § regleras vilka fastigheter som är skattepliktiga lill fastighetsskatt. Skattskyldigheten regleras i 2§ som hänvisar lill 1 kap 5 8 fastighetstaxeringslagen dit de nuvarande bestämmelserna i 47 6 KL om vem som vid taxering för garantibelopp är alt jämställa med ägare har flyttats. Ändringarna i J J är av redaktionell art.

Lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift Se kommentaren till 47 8 KL.

Fastighetstaxeringslagen (1979:1152) Jfr kommentaren till 47 6 KL.

Lagen (1969:630) om viss skallebefrielse för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)

I samband med att koncernbeskaltningen sågs över med anledning av förelagsskatteberedningens slutbetänkande (SOU 1977: 86) Beskattning av företag upphävdes de särskilda reglerna i 54 8 femte slyckel KL om kedjebeskattning av s.k. svarta fåmansbolag (prop. 1978/79:210, SkU 57, rskr 389, SFS 1979:612). I övrigt motsvarar 545 Qärde slyckel KL i dess äldre lydelse de föreslagna bestämmelserna i 7 8 8 mom. iredje stycket SIL angående kedjebeskatlning av förvaltnings- och investmentbolag.

Lagen (1963:173) om avdrag för avgifter tUl stiftelsen Svenska FUminstilu-tet, m.m.

Enligl gällande rält behandlas Svenska Filminstitutet på samma sätt som de i 53 8 1 mom. första stycket e upptagna institutionerna och stiftelserna vilkel innebär att institutet endast är skattskyldigt lill kommunal inkomstskatt för faslighet. Efter reformen bör det i likhel med övriga jämförbara stiftelser belala slatlig inkomstskatt i motsvarande omfallning.

5 Hemställan

Jag hemställer alt lagrådels yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statiig inkomstskall,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av slatlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.

Prop. 1984/85:70 183

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier,

6. lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),

7. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

8. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

9. lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1963: 173) om avdrag för avgifter lill stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

11. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

12. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

13. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

14. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning lill fond för återanskaffning av fastighet,

15. lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning lill särskild nyanskaffningsfond, m.m.,

16. lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat farlyg m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt,

18. lag om ändring i förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt,

19. lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt,

20. lag om ändring i lagen (1946: 324) om skogsvärdsavgift,

21. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

22. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

23. lag om ändring i fastighetslaxeringslagen (1979:1152),

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

26. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighel med föredragandens hemslällan.

Prop. 1984/85:70 184

BUaga I

REMISSAMMANSTÄLLNING

1 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet (Ds Fi 1984:9) Slopad kommunal taxering av juridiska personer avgetts av kammarrätten i Stockholm, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Göteborgs och Bohus län, mellankommunala skatterätten (MKSR), domstolsverket, försäkringsin-speklionen, riksskatteverket (RSV), allmänna ombudet för mellankommunala mål (AO), lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, bosiadsslyrelsen, slatens industriverk, statens vattenfaUsverk, domänverket, kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket, statistiska centralbyrån och länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs saml Norrbottens län. Vidare har yttranden kommil in från Företagareförbundet SFR, HSB:s riksförbund ek.för.. Kooperativa förbundel (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svensk industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen. Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Svenska företagares riksförbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammarförbundet. Svenska kommunförbundet. Svenska kraftverksföreningen. Svenska revisorsamfundet SRS, Svenska riksbyggen. Svenska Tobaks AB, Sveriges advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och induslriorganisation - Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Sveriges hä-radsallmänningsförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges redareförening, Sveriges redovisningskonsuliers förbund. Systembolaget AB, Vin- & Spritcentralen AB, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

LRF har åberopat ett inom Lantbmkarnas skattedelegalion upprättat yttrande. Till nämnda yttrande har även Sveriges föreningsbankers förbund anslutit sig. SAF har åberopat yttrandet från Sveriges industriförbund. I yttrandet från Svenska bankföreningen anges alt Post- och Kreditbanken instämmer i föreningens yltrande. Nobelstiftelsen har kommil in med skrivelse i ärendet.

2 Remissinstansernas huvudsakliga inställning

Remissinstanserna är med något enstaka undantag mycket positiva till förslaget att den kommunala taxeringen av juridiska personer avskaffas

Prop. 1984/85:70 185

fr. o- m. 1986 års taxering. Flertalet remissinstanser accepterar att beskattningen av kommunal och statUg verksamhet i förvaltningsform avskaffas helt men man poängterar samtidigt behovet av att del försteg i konkurrenshänseende som delta innebär kompenseras genom att avkastningskravet på offenllig verksamhei verkligen skärps. Skallesatsernas höjd, slopandet av garantibeskatlningen av juridiska personer och den lagtekniska lösningen godtas av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser föreslår dock att garantibeskatlningen slopas även för fysiska personer. Många pekar också på behovet av en allmän översyn av KL och SIL för att göra skattelagstiftningen mer överskådlig.

Kammarrätten i Stockholm anför att förslaget att slopa kommunal taxering av juridiska personer ligger i linje med den förenkling av skallesystemet som bör eftersträvas då detta kommer att underlätta såväl de skattskyldigas uppgiftsskyldighet som myndigheternas granskningsarbete. Genon» att de nu existerande skillnaderna i kommunal utdebitering och förbudet mot kvittning mellan kommuner kommer att försvinna bör, som utredningen har funnit, reformen även få betydelse från regionalpolilisk synpunkt. Kammarrätten ställer sig därför i huvudsak posiiiv till de allmänna riktlinjerna i förslaget och anser att de bör genomföras.

Beträffande kretsen av de juridiska personer som omfattas av förslaget har kammarrätten inget att invända. Inte heller förslaget avseende skattesatserna, bestämmandel av beskattningsorten eller att slopa garantibeskattningen föranleder någon erinran från kammarrätten.

Länsrätten i Stockholms län ansluter sig till den i promemorian redovisade uppfattningen om vilka juridiska personer som skall befrias från den kommunala beskattningen. Likaså har länsrätten i alll väsentligt inte någol att erinra mol de överväganden som har gjorts belräffande garantibeskaltningen, kommunalskalleunderlagel och kvittningsförbudel över kommungränserna. Länsrätten anser dock att en mindre komplicerad lagleknisk lösning borde ha valts.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anser all de förslag som har lagts i promemorian är ändamålsenliga och alt de bidrar till att förenkla deklarations- och taxeringsarbetet och tillstyrker därför i alll väsentligt framlagda förslag.

MKSR (majoriteten) anser att den lagtekniska lösning som valts ytterligare komplicerar ett redan krångligt regelsystem men kan acceptera lösningen som ett provisorium. Vidare poängterar domstolen behovet av att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan privat och offentlig verksamhet.

Domstolsverket menar att den valda lagstiftningstekniken minskar överskådligheten av skattelagstiftningen och ifrägasälter om det inte vore lämpligare att hålla samman reglerna om de juridiska personernas beskattning i en författning. Verket framhåller också att reformen påkallar alt MKSR:s StäUning i organisatoriskt hänseende ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Prop. 1984/85:70 186

Försäkringsinspektionen har från de synpunkter ämbetsverket har att beakta inget att erinra mot att de i promemorian framlagda förslagen genomförs.

RSV tillstyrker förslagel alt slopa den kommunala taxeringen för alla juridiska personer. RSV framhåller det önskvärda i att antalet skattesatser ytterligare begränsas för att underlätta debiteringsarbelet och informationen gentemot de skattskyldiga. Vidare anser verket att övergången till det nya systemet avsevärt skulle underlättas om de nya reglerna gällde för samtliga skallskyldiga redan vid 1986 års taxering. RSV pekar också pä en del problem rörande debiteringen av preliminär B-skatt för inkomståret 1985.

AO anser alt förslagel att den kommunala taxeringen av juridiska personer skall upphöra är välmotiverat och etl genomförande av delsamma tveklöst kommer att leda lill stora administrativa vinster för såväl de skallskyldiga som beskattningsmyndighelerna. AO anser dock av flera skäl att reformen bör träda i kraft först den 1 januari 1986.

Lanlbruksslyrelsen tillstyrker förslagel att staten befrias från skyldighel att belala kommunal inkomstskatt och skogsvårdsavgifl. Styrelsen föreslår bl. a. att skattesatsen för samfälligheter för gemensamhetsskog bestäms till 40% i stället för föreslagna 52%.

Skogsstyrelsen, som begränsat silt yttrande till förslaget om slopandet av skogsvårdsavgift för stat och kommun, avstyrker förslaget i denna del. Skogsstyrelsen framhåller att en sådan åtgärd skulle - om man inle samtidigt ändrar bidragsreglerna för bl.a. skogsvårdande ålgärder — innebära en fördel i konkurrenshänseende för stat och kommun jämfört med det privata skogsbruket. Det är enligt slyrelsen skäligt alt alla skogsägare bidrar till vissa för skogsbruket gemensamma kostnader.

Bosiadsstyrelsen anför att eventuella kompensationsåtgärder för det skattebortfall som följer av slopandet av den kommunala garantibeskaltningen bör vidtas inom ramen för renodlade faslighetsskatter och inte i räntebidragssystemet.

Statens industriverk anser att reformen leder lill förenklingar och är positiv ur regionalpolilisk synpunkt. Industriverket framhåller att en hög kommunal utdebitering i förening med förbudet att kvitta förluster över kommungränsen kan vara ett hinder för förelagselableringen i glesbygd.

Statens vattenfaUsverk finner förslaget att slopa såväl den kommunala inkomstbeskattningen som garantibeskatlningen för juridiska personer ur effektivitetssynpunkt vara väl moliverat mot bakgmnd av det alltmer komplicerade regelsystem som kommit all gälla på företagsbeskattningens område. Vattenfall anser alt förslaget för deras del innebär en väsentlig förenkling av del administrativa arbetet och därmed minskade kostnader för verksamhelen. Vattenfall framhåller att verkets skatter tUl kommunerna har slor betydelse för dessa kommuners ekonomi och alt det därför är angeläget, att de regler för kommunernas årliga kompensation som fram-

Prop. 1984/85:70 187

deles tillämpas, ger kraftverkskommunerna tillfredsställande ersällning. Verket framhåller ocksä viklen av att avkastningskravet pä dess verksamhet får en sädan ulformning alt konkurrensneutraliteten gentemot de privata kraftproducenterna upprätthålls.

Domänverket delar den i promemorian redovisade uppfattningen att adminislraliva och regionalpolitiska skäl talar för all den kommunala företagsbeskattningen bör slopas och staten hell bör befrias från skattskyldighet. Domänverket anser samtidigt all den uppkomna skattelättnaden för staten skall beaklas vid fastställandet av avkastningskravet sä alt inga konkurtensfördelar uppnäs gentemot privata näringsidkare.

Kammarkollegiet anför att den nuvarande kommunala garantiskatten för fastigheter - enligt flera sliftsnämnder — används som argument mot inköp av prästlönefondsfastigheter. Ett avskaffande av denna skall hälsas därför med tillfredsställelse. Mindre tillfredsställande finner stiftsnämnderna den olikhet i beskattningen av skilda kyrkliga rättssubjekt som förslaget innebär. För kyrkor medför förslaget ett förhöjt skatteuttag medan de kyrkliga kommunerna blir skattefria. Med hänvisning till ett yttrande av stiftsnämnden i Linköping föreslås därför skattefrihet för alla de kyrkliga rättssubjekt som räknas upp i 2 6 lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. KoUegiet anför vidare all promemorians förslag behöver kompletteras och/eller förtydligas beträffande det kyrkliga rättsområdet. Såvitt framgår av promemorian har konsekvenserna på detta område inte övervägts vid utarbetandet av de framlagda förslagen.

Statskontoret anser sig sakna anledning att ta ställning till de föreslagna lagändringarna och till övriga skattemässiga överväganden som redovisas. Statskontoret framhåller alt del i promemorian inte närmare belysts vilka konsekvenser förslaget medför för skatteadministrationen och för företagen, de administrativa vinsterna och möjUga besparingar i taxeringsarbe-tel. Det hade enligl statskontoret varit önskvärt all också dessa förhållanden behandlats i promemorian på samma sätt som regeringen förutsätter all kommittéerna redovisar kalkyler och effekter av sina förslag. Då så inle skett bör lämpligen uppdras åt riksskatteverket att närmare redovisa konsekvenserna av förslaget i här berörda avseenden.

Riksrevisionsverket har inget att invända mot promemorians förslag lill lagändringar avseende materiella och formella skatlebestämmelser. Enligt verket medför förslagel, tillsammans med riksdagens beslul om alt den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra, viktiga förenklingar i det skattesystem företagen möter. Enligt riksrevisionsverket ger riksdagsbeslutet och förslagen underlag för ökad effektivitet och besparingar inom skalteförvaltningen.

Statistiska centralbyrån (SCB) anför att uppgifter om skatteunderlaget används av SCB för beräkning av medelskattekraften. Därutöver används uppgifter avseende olika kategorier skattskyldiga inom enskilda landsting, kommuner och kyrkokommuner för beräkning av den garanterade skatte-

Prop. 1984/85:70 188

kraften för kommuner och landsting, resp. för beräkning av kyrkokommunernas avräkning med kyrkofonden. De författningsändringar som föresläs i departementspromemorian, medför såviti SCB kan bedöma inga komplikationer vid SCBs fullgörande av dessa uppgifter. SCB har därför ingenting alt erinra mot förslagel.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför att den föreslagna reformen har föruiom laxeringstekniska fördelar även uppenbara regionalpolitiska för-Qänsler. Länsstyrelsen anser dock att med hänsyn lill konkurtensneulrali-lelen bör garantibeskatlningen inte helt avskaffas för de juridiska personerna.

Länsstyrelsen i Malmöhus län (majoriteten) välkomnar den förenkling av taxerings- och uppbördsarbetet som lagförslaget innebär och anser att det i det slora hela kan fungera väl i praktiken. För att åstadkomma rättvisa mellan olika företagsformer anser länsstyrelsen att del i 46 8 1 mom. kommunalskatteiagen inskrivna förbudei mot kvittning mellan olika kommuner måsle upphävas beträffande inkomster från rörelse, jordbmk och annan fastighet.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att övergången lill elt system med slopad kommunal beskattning av juridiska personer kan ha vissa nackdelar från kommunalekonomisk synpunkt. Det förhållandet att en kommun kan räkna med vissa intäkter som en direkt följd av en byggnation och industrilokalisering gör givetvis kommunen mera benägen att stimulera nyetableringar. Denna stimulans kommer alt försvagas när den kommunala beskattningen faller bort. Länsstyrelsen delar den i pro-morian redovisade uppfattningen alt skillnaderna i kommunal utdebitering och förbudet mot kvittning över kommungränserna har påverkat företagens val av lokaliseringsort på etl sätt som är olämpligt. Länsstyrelsen anser också att den föreslagna reformen har så slora laxeringstekniska fördelar alt det framstår som angeläget att den genomförs. Länsstyrelsen undersiryker samtidigt vikten av att kommuner som drabbas negativt av utebliven företagsskatt, kompenseras så långl som möjligt.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser all de taxeringstekniska fördelarna är sådana att det är angelägel alt reformen genomförs.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har inte funnit skäl erinra mot de föreslagna lagändringarna som anses vara en naturlig konsekvens av beslutet alt den kommunala beskattningsrätten av juridiska personer upphör fr.o.m. inkomståret 1985. Länsstyrelsen anser vidare all de arbetskraftsresurser som frigörs genom den ändrade lagstiftningen i stället kan inrikias på fördjupad kontroll av mera komplicerade deklarationer.

Företagareförbundet SFR välkomnar förslagen i promemorian och tillstyrker att de läggs till gmnd för en snar lagstiftning.

HSB;s Riksförbund ek.för., som anser att fördelarna med slopandet av kommunal taxering av juridiska personer är stora, tillstyrker förslaget.

Prop. 1984/85:70 189

KF erinrar om att KF tidigare tillslyrkt förelagsskatteberedningens -mindre långt gående - förslag om slopande av den kommunala beskattningen av juridiska personer. När förslaget nu återkommer redovisar KF samma inställning som tidigare. Eftersom förelagsbeskattningen väsentligt komplicerats under tiden genom tillkomsten av vinstdelningsskatlen är det nu enligt KF än mer angeläget alt vidta förenklingar. KF framhåUer att en avsevärd fördel från förenklingssynpunkl, jämfört med det tidigare förslaget, är att beskattning av garantibelopp för fasligheter föresläs helt slopad.

LO anför att man på gmndval av främst skatleadministrativa skäl tillstyrker huvudförslaget att avskaffa den kommunala beskattningen av juridiska personer. Det är emellertid, enligt LO, av största vikt inte minsl utifrån sysselsältningspolitiska motiv att någon reell försämring inte sker av kommunsektorns finansiella ställning lill följd av reformen. Det uppkomna inkomstbortfallet bör därför till fullo kompenseras i enlighet med vad som redovisas i propositionen 1983/84:133 rörande vissa kommunalekonomiska frågor. LO finner att höjningen av den slatliga skattesatsen är väl avvägd med hänsyn till det nuvarande totala skatteutlaget och de övriga faklorer som bör beaktas i sammanhanget. De föreslagna ändringarna i avdragssystemet och slopandet av garantibeskatlningen biiräds också av LO eftersom dessa innebär regelrätta följdändringar med anledning av huvudförslaget. Några principiella anmärkningar kan enligt LO ej heller riktas mot de olika förslagens lagtekniska ulformning.

Landstingsförbundet (majoriteten), som tillstyrker förslagel, ser särskill positivt på alt kommunal verksamhet som bedrivs i förvaltningsform hell befrias från inkomstbeskattning. Landstingsförbundet föreslår att också kommunalförbund och stiftelser för allmännyttiga ändamål med kommuner som huvudmän generellt undantas från skattskyldighet.

Lantbrukarnas skaitedelegation framhåller all grupdtatiken i det presenterade förslagel medför omfattande förenklingar för berörda skallskyldiga. I förhållande lill andra skattskyldiga kan enUgt delegationen den upphävda kommunala anknytningen i vissa fall befaras ge de juridiska personerna fördelar. Emellertid torde dessa fördelar vara så temporära att man kan bortse från dem. Delegationen tillstyrker därför att den kommunala laxeringen slopas på sätt som föreslås i promemorian. Om den kommunala garantibeskatlningen avskaffas anser delegationen alt inte endast juridiska personer skall beröras av denna förändring. I dagens läge lorde garantibeskaltningen prakliskl taget sakna betydelse för kommunerna. Delegationen anser därför att ett totalt avskaffande av garantibeskaltningen bör utredas.

Svensk industriförening tillstyrker förslagen i promemorian.

Svenska bankföreningen instämmer i tanken att juridiska personer skall undergå en enhetiig skatt. Den tekniska anpassningen av lagstiftningen -med en höjning av den slatliga inkomstskatten till följd av alt den kommunala taxeringen slopas - synes från bankernas utgångspunkt invändnings-fri. Bankföreningen har därför ingen erinran mot förslaget.

Prop. 1984/85:70 190

SBEF anser att förslaget att juridiska personer skall vara skattskyldiga endasl till statlig inkomstskatt medför att deklaralionsarbelel för förelagen avsevärt förenklas. Vidare undanröjs genom förslaget åtskilliga tillämpningssvärigheter som inryms i de nuvarande beskattningsreglerna, t.ex. när det gäller behandlingen av koncernbidrag vid den kommunala taxeringen. SBEF tillstyrker därför förslaget att slopa den kommunala taxeringen för juridiska personer. SBEF anser också att utformningen av förslagen såsom när det gäller kretsen av skattskyldiga som omfattas av förslagel, skattesatser, övergångsregler m. m. är godlagbar.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anser del från arbetsleknisk synpunkt fördelaktigt för de skattskyldiga alt den kommunala laxeringen av juridiska personer slopas. Riksförbundet anser dock att skattesatsen för livförsäkringsbolagen bör vara 37% och inte 40% som föreslagits. Svenska handelskammarförbundet tillstyrker förslaget. Svenska kommunförbundet (majoriteten) har samma inställning lill förslaget som landstingsförbundet.

Svenska kraftverksföreningen anför att för kraftföretagen, vilka ofta bedriver verksamhet i ett flertal kommuner, innebär förslaget betydande förenklingar. Föreningen tillstyrker därför slopad kommunal taxering av juridiska personer. Föreningen anser dock att det är nödvändigt att avkastningskravet på offentlig kraftproduktion utformas så att konkurrens sker pä lika villkor.

Svenska revisorsamfundet SRS instämmer i utredningens bedömning alt det nuvarande systemet för kommunal beskattning av juridiska personer medför en rad negativa effekter, bl. a. från regionalpolilisk synpunkt. Åven från administrativa synpunkter är systemet tungrott och komplicerat. Förslaget att slopa den kommunala taxeringen av juridiska personer pä sätt som anvisas i promemorian tillstyrks därför av samfundet i huvudsak.

Svenska riksbyggen förening u.p. a., som förklarar alt förslagel innebär avsevärda administrativa fördelar i föreningens verksamhet, tillstyrker förslaget.

Svenska Tobaks AB är positivt inställd till förslaget i dess helhet. Sveriges advokatsamfund tillstyrker att den kommunala taxeringen av juridiska personer slopas. Samfundet kan dock inte biträda förslaget om skatteskärpning för familjestiftelser. I övrigi godlar samfundet i allt väsentligt promemorians förslag.

Sveriges fastighetsägareförbund anser att en slopad kommunal taxering av vissa juridiska personer skulle medföra belydande administrativa fördelar. Med hänsyn lill att kravet på konkurrensneutralitet på hyresmarknaden inte beaktats i tillräcklig omfattning avstyrker dock förbundet förslaget.

Sveriges grossistförbund anför alt förslaget överensstämmer med önskemål som redan tidigare framförts från näringslivets sida. Förbundet tillstyr-

Prop. 1984/85:70 191

ker att förändringen genomförs med den uppläggning som redovisas i belänkandet med undantag för att näringsverksamhet i offentlig regi alltjämt bör beskallas av hänsyn till konkurrensneutraliteten.

SHIO-Familjeföretagen tillstyrker förslaget att slopa den kommunala beskattningen av juridiska personer. Del är önskemål som organisationen tidigare framfört bl. a. i sitt näringspolitiska program. SHIO-Familjeföretagen tror att reformen kommer att underlätta företagens skatleredovisning samt medföra slörre flexibilitet i deras lokaliseringsplaner. Organisationen godtar även de föreslagna skattesatserna fömtsatt att del deklarerade målet om oförändrat skalletryck verkligen uppfylls.

Sveriges häradsallmänningsförbund anser all förslaget har så påtagliga fördelar för såväl de skattskyldiga som för taxeringsmyndigheterna all förslagel bör genomföras med giltighet fr. o. m. beskattningsåret 1985.

Sveriges industriförbund tillstyrker förslaget att den kommunala beskattningen slopas för alla juridiska personer utom inhemska dödsbon. Förbundet föreslår dock att skattesatsen för aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna bestäms till 50% i stället för till 52% som föreslagits i promemorian.

Sveriges redovisningskonsulters förbund tillstyrker förslagel med undanlag för att offentlig näringsverksamhet alhjäml bör beskattas.

Systembolaget AB accepterar att maximeringsregeln i 308 6 mom. kommunalskatteiagen slopas.

AB Vin- & Spritcentralen har inget att erinra mol förslagel.

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund lUlstyrker i allt väsentligt förslaget.

TCO anser alt det är väl grundat att slopa taxeringen av juridiska personer eftersom det leder till stora administrativa vinster och är fördelaktigt från regionalpolilisk synpunkt. TCO anser vidare alt av särskilt intresse är den utformning man ger del statsbidrag som skall kompensera kommunerna för inkomstbortfallet reformen innebär. För att stabilisera kommunernas ekonomiska situalion och ge kommunerna rimliga planeringsförutsättningar är det enligl TCO nödvändigt ge kommunerna en värdebeständig kompensalion för foriorade intäkter pä gmnd av den slopade beskattningsrätten.

3 Kretsen av skattskyldiga

I promemorian föreslås att den kommunala taxeringen avskaffas för samtliga juridiska personer. Remissinstanserna är med något enstaka undantag myckel positiva till förslaget. Delade meningar råder dock om stat och kommun bör bli helt skatlebefriade.

Prop. 1984/85:70 192

MKSR anför:

MKSR har inget att erinra mot att den kommunala beskattningen, såvitt avser skattesubjekt som är juridiska personer, i fortsättningen endast kommer att omfattas av inhemska dödsbon. I delta sammanhang finner skatterätten del emellertid angelägel alt starkl underslryka viklen av det i promemorian (sid. 18) kortfattat berörda förhållandet att slopandet av skattskyldigheten för staten, landsting och kommuner inte får leda till konkurrensfördelar för den typ av tidigare skattepliktig verksamhet som bedrivs av offentligrättsliga subjekt.

5 V anför:

RSV tillstyrker förslaget att slopa den kommunala laxeringen för alla juridiska personer utom inhemska dödsbon. Förslagel kommer - ulom i övergångsskedet - att leda till förenklingar för såväl de skattskyldiga som för skatteförvaltningen.

Lanlbruksslyrelsen anför:

I lantbruksverkets arbetsuppgifter ingår alt verka för jord- och skogsbrukets rationalisering. Som ett led i denna verksamhet sker inköp av jord-och skogsbmksfastigheter som sedan genom försäljningar eller byten används för stmkturralionalisering. Denna verksamhet finansieras genom jordfonden.

Omfattningen av denna för strukturrationaliseringen mycket viktiga verksamhet har efter en nedgång under 1970-talel stigit under senare år. Antalet inköp uppgår numera årligen till ca 1000 och försäljningarna lill ca 2000. Den inköpta arealen är ungefär lika stor som den försålda eller ungefär 5000 ha åker och 40000 ha skogsmark per år. Lantbruksnämndernas markinnehav har under de senaste åren legat på ungefår 12000 ha åker och 120000-130000 ha skogsmark, fördelat på 3000-4000 fastigheter.

Lantbruksnämnderna strävar efter alt sälja ut de förvärvade fastigheterna så snabbi som möjligt efter förvärvet och innehavstiderna blir därför oftast mindre än ett år. Avverkningar sker endast i obetydlig omfattning och i den män åkermarken arrenderas ut, sker det på kort lid mol låga arrenden. Inkomsterna överstiger därför inte garanlibeloppen annat än för enstaka fastigheter, och för hell län gör de det praktiskt tagel aldrig.

Taxeringsvärdena och garanlibeloppen för samtliga lantbruksnämnder uppgår till ca 340 milj. kr. respektive ca 5 milj. kr. Kommunalskatten på det senare beloppet är ca 1,5 milj. kr. Skogsvårdsavgiflen torde vara något större än skattebeloppet.

Arbetel med deklarationer och beräkning av inkomsterna för dessa fastigheter är liksom taxeringsarbetet för dem mycket omfattande. I län med stort fastighetsinnehav som underiag för planerade omarronderings-projekl är upprättandet av inkomstdeklaralionerna särskill betungande. Slopad deklaralionsplikt medför alltså betydande administrativa fördelar.

Mot denna bakgmnd tillstyrker lantbruksstyrelsen förslaget att staten befrias från skyldighet att betala kommunal skatt och skogsvårdsavgift.

Prop. 1984/85:70 193

Statens vattenfaUsverk anför:

Slopandet av den kommunala beskatlningen för juridiska personer innebär slort inkomstbortfall för många kommuner. Framhållas bör, att kraflin-dustrins verksamhet i hög grad är knuten till glesbygdskommuner och att kraftinduslrins produktionsanläggningar åsatls mycket höga taxeringsvärden. Taxeringsvärdena ligger till grund för fördelning pä produktionskommunerna av inkomst av kraflverksrörelsen och för garantibeskatlningen. Vattenfalls skatter till kommunerna har stor betydelse för dessa kommuners ekonomi. Därför är del angeläget, att de regler för kommunernas årliga kompensation, som framdeles tillämpas, kommer att ge kraftverkskommunerna tillfredsställande ersältning.

Skaltebortfallet för statlig verksamhet föreslås bli kompenserat genom en höjning av avkastningskravet för denna. Det kapital, som elt avkastningskrav om det uttryckes i procenl relateras till, är emellertid föränderligt över tiden. Olika verksamheter har också olika kapitalbehov. En för alla verksamheter generell höjning av avkastningskravet är därför icke tillämplig. För att anpassa del skärpta avkastningskravet till den skattelindringen som etl borttagande av den kommunala beskattningen medför, bör kravet uttryckas i fasta årsbelopp för olika verksamheter. Det förutsattes, att dessa fasta belopp fastställs i samråd med berörda verk. Vattenfall önskar i detla sammanhang understryka vad promemorian framhåller, nämligen att nu existerande konkurrensförhållande mellan privat och statlig verksamhet inte rubbas vid fastställande av nytt avkastningskrav. För del ändamålet är en jämförelse mellan statlig och privat kraftinduslri av betydelse även framdeles. För alt en sådan jämförelse skall vara möjlig måsle ökningen av avkastningskravet p.g.a. den slopade kommunala beskatlningen redovisas öppet. Della önskemål uppfylls också om tillkommande krav uttrycks i ett fast belopp.

Vattenfall anser, att avkastningskravets storlek bör bestämmas under beaktande av eventuell fastighetsskatt för att den sammanlagda belastningen skall hållas pä godtagbar nivå.

Domänverket anför:

Fastighetsdeklaration m.m.

Utredningen föreslår att staten befrias från skattskyldighet. Della innebär bl. a. alt någon kommunal garanlibeskaltning ej kommer all ske varför taxeringsvärdena får en begränsad funktion.

Vid sidan av den kommunala garantibeskattningen ulgör delar av taxeringsvärdena underlag för två andra skatter, nämligen hyreshusavgift och skogsvärdsavgift. Vad beträffar skogsvårdsavgiflen framgår av lagförslaget att staten ej skall erlägga sådan avgift i framtiden. Ej heller synes en hyreshusavgift behöva erläggas fortsättningsvis.

DV konstaterar att del omfattande arbetet med faslighetsdeklarationer kvarstår.

Deklarationsskyldighet

DV föreslår all kungörelsen med föreskrifter angående fullgörande av bl.a. slatens deklarationsskyldighet m.m. upphör att gälla efter det att deklarationsskyldigheten för beskattningsåret 1984 fullgjorts istället för i belänkandet föreslagna I januari 1985. DV:s förslag skall ses mot bakgrund av att statens skattskyldighet upphör sistnämnda datum. 13 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 194

Kammarkollegiet anför:

De kyrkliga rättssubjekten och skattskyldigheten

Först bör konstateras att enligl övergångsbestämmelserna lill regeringsformen tillämpas vad som är föreskrivet om primärkommuner även i fråga om kyrkliga kommuner, dvs. församlingar, pastoral och andra kyrkliga samfälligheter. Delta innebär således bl. a. att kyrkliga kommuner är skattskyldiga i samma mån som borgeriiga kommuner. Kommunalskatt för församlingskommunalt ägd faslighet skall utgå enligl reglerna för fastighet som tillhör borgeriig kommun.

Den föreslagna skattefriheten för kommuner innebär bl.a. en administrativ förenkling, och kollegiet tillstyrker förslaget.

Emellertid finns enligl speciallagstiftningen på det kyrkliga området en rad andra kyrkliga rättssubjekt som är skallskyldiga i större eller mindre omfaltning. Kollegiet har funnit det lämpligt att i det följande kommentera promemorian med utgångspunkt i den inledningsvis nämnda 2 8 lagen om förvaltning av kyrklig jord, där de olika slagen av kyrklig jord är angivna. Under en rubrik för varje rättssubjekt anges nuvarande beskattning och vad som - såvitt kollegiet kunnal utläsa av promemorian - blir följden av de där framlagda förslagen.

Löneboställe

LönebostäUe förvaltas av pastoratet med undanlag för löneboställets skog som förvaltas av stiftsnämnden. Pastoratet svarar för all skatt (47 8 e) andra stycket kommunalskatteiagen, KL). Skattskyldighet lill kommunalskatt föreligger enligl 53 6 1 mom. c) KL för inkomst av faslighet och av rörelse samt enUgt 47 6 KL för garantibelopp. På grund av frikallelse enligt 7 6 d) lagen om statlig inkomstskatt, SIL, erläggs inte någon statlig skatt.

Promemorians förslag leder till att ingen skatt skall erläggas för löneboställe, eftersom pastoratet har status av kommun och som sådan befrias från all skattskyldighet.

Prästgård

Prästgård är kyrklig jord på vilken Qänstebostad är anvisad åt ordinarie församlingspräst.

För närvarande taxeras inte prästgård, och följaktligen betalar pastoratet som förvaltare inte heller någon skatt. Grunden härtill torde vara att prästgård anses vara sådan icke skattepliktig specialbyggnad som avses i 3 kap. 2 6 första stycket fastighetstaxeringslagen.

Förslagel innehåller ingenting som skulle medföra en förändring av nuvarande förhållande. Sådan ändring är heller inte påkaUad enligl kollegiets mening.

Församlingskyrkas fastighet

Församlingskyrkor kan som självständiga stiftelser vara ägare till fast egendom vars avkastning skall gå till kyrkans underhåll. Enligt punkten 7 i anvisningarna till 53 6 KL avses med kyrka en lUl svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare lill viss för svenska kyrkan avsedd egendom. Församlingskyrkas fastighet förvaltas enligt 95 kyrkliga förvaltningslagen av församlingen. F. n. föreUgger skattskyldighet för inkomst av fastighet och av rörelse enligt 53 8 1 mom. e) KL. Vidare är kyrkor skattskyldiga till staten för inkomst av rörelse enligt 7 6 g) SIL.

För församlingskyrka tillhörande svenska kyrkan torde skatt för inkomst av rörelse inle vara aktuell.

Prop. 1984/85:70 195

Enligt promemorieförslaget upphör skattskyldigheten till kommunal inkomstskatt. I stället skall skatt erläggas till staten för inkomst av fastighet och av rörelse. Skattesatsen föresläs bli 40% av den beskattningsbara inkomsten. Detla innebär en skärpning, eftersom kommunalskatten genomsnittligt uppgår lill ca 30% av den beskattningsbara inkomsten och någon statlig skatt inte lorde förekomma. Församlingskyrkorna har i vissa fall stora faslighetsinnehav - i Lunds stift beräknas församlingskyrkojordarnas antal till ca 500 - medan någon skattepliktig rörelse inle alls bedrivs. Åven om garantibeskatlningen för faslighet avskaffas, synes förslagel kunna leda till en skalteskärpning. Kollegiet anser att motiv saknas för en sådan. Om skatt lill staten skall ulgå, bör den maximeras lill 30% av den beskattningsbara inkomsten.

Kollegiet vill emellertid göra gällande att som en konsekvens av förslagel om total skattebefrielse för kommuner total skattefrihet bör inträda även för församlingskyrkas fastighet, eftersom avkastningen av sådan egendom kommer uteslutande församlingen till godo. Beskattning av församlingskyrkas egendom drabbar alltså enbart församlingen trots all den i princip skall vara befriad frän skatt. Den skillnad i beskattning som uppstår om de kyrkliga kommunerna befrias från skattskyldighet medan församlingskyrkor (och domkyrkor) alUjäml skall betala inkomstskatt framstår som omotiverad och ologisk. Kollegiet ansluter sig till det inledningsvis refererade förslagel från Linköpings stiftsnämnd att samtliga i 2 8 kyrkliga förvaltningslagen angivna rättssubjekt bör vara befriade från all inkomstskatt inklusive garantibelopp för fastighet.

Ytterligare ett skäl för en sädan behandling av de kyrkliga rättssubjekten är den uQämning av skattebördorna som i sista hand sker över kyrkofonden och statsbudgeten.

Prästlönefondsfastighet

Prästlönefondsfastighet är kyrklig jord som förvärvats för medel frän prästlönefonder från flera pastorat och vars avkastning är avsedd till avlöning ål församlingspräster i dessa pastoral. Pastoraten äger andelar i fastigheten i förhållande till insatt kapital. Fastigheten förvallas av stiftsnämnden. F. n. betalas enligt uppgift från stiftsnämnderna kommunalskatt för inkomst av fastighet samt för garanlibelopp. Grunden torde - förutom 47 6 KL - vara 53 6 1 mom. c) KL, vilket innebär skattskyldighet för inkomst av fastighet och av rörelse. Slatlig inkomstskatt utgår ej.

Promemorieförslaget bör enligt kollegiets mening leda till fullständig skattebefrielse även för dessa rättssubjekt. Skaltefriheten för fastigheternas ägare, pastoraten, bör leda lill skaltefrihet också för prästlönefondsfas-ligheterna.

Kyrkofondsfaslighet

Kyrkofondsfastighet är kyrklig jord vars avkastning tillförs kyrkofonden. Kyrkofonden skall bestrida kostnader angivna i lagen (1970:940) om kyrkliga koslnader. Fastigheterna förvaltas av siifisnämnden medan kyrkofonden förvaltas av kammarkollegiet genom dess fondbyrå. Vid försäljning av kyrkofondsfastighet tillförs kyrkofonden köpeskillingen. Kyrkofondsfastigheterna förtecknas numera bland kyrkofondens tillgångar.

F. n. erlägger siifisnämnden kommunalskatt för kyrkofondsfastighe-lerna, dvs. skatt för inkomst av fastighet och för garantibelopp enligt reglerna härom. Statlig inkomstskatt erläggs inte. Som grund för beskattningen anses ligga 53 6 1 mom b) och 47 8 KL. Enligl förstnämnda lagmm

Prop. 1984/85:70 196

är staten skallskyldig för inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller med tomträtt eller vatienfallsräil upplåtna fastigheter samt för inkomst av viss rörelse. I skattehänseende jämställs alltså kyrkofondsfastigheterna med slatens fastigheter.

Enligl promemorieförslagen kommer skattskyldigheten att helt försvinna beträffande kyrkofondsfasligheterna, eftersom slalen befrias från kommunal skattskyldighet. Detta måste ses som en naturlig konsekvens av kyrkofondens ställning såsom främst en med tillskott av statsmedel fungerande skatleuQämningsfond mellan de kyrkliga kommunerna. — (Som etl exempel på förekommande belopp kan nämnas alt sammanlagda senasle taxeringsvärdet för kyrkofondsfastigheterna i Lunds stift var nära 34 milj. kr. medan kommunalskatt och skogsvärdsavgift uppgick lill 339781 kr.)

Domkyrkas fastighet

Domkyrkas fastighet är kyrklig jord vars avkastning är avsedd lill domkyrkas behov. Sädan faslighet förvaltas av stiftsnämnden. Lunds domkyrkas fasligheter förvallas dock av ett särskilt domkyrkoräd (98 kyrkliga förvaltningslagen).

För närvarande gäller samma beskattningsregler för dessa rättssubjekt som för församlingskyrkas fastigheter. Skattskyldighet till kommunalskatt föreligger således enligl 53 6 1 mom e) KL för inkomst av fastighet och av rörelse och enligt 47 8 KL för garantibelopp. Skattskyldighet till staten föreligger belräffande inkomst av rörelse. Sådan torde dock ej förekomma i praktiken, varför någon statlig skatt inte erläggs.

Enligt promemorians förslag inträder här samma skatteskärpning som kollegiet påtalat här ovan under rubriken församlingskyrkas faslighet. Lunds domkyrka, som av historiska skäl har det största egendomsinneha-vel, har sin ekonomi integrerad inte bara i församlingens ulan också i kyrkofondens genom att domkyrkan i första hand svarar för biskopsgården för vilken annars enligl allmänna regler kyrkofonden svarar. Kollegiet intar av angivna skäl samma ståndpunkt och föreslär total skattebefrielse även här.

Biskopsgärd

Biskopsgärd är kyrklig jord på vilken Qänstebostad är anvisad ål biskop. I Kungl. Maj:t cirkulär 1965-12-17 angående vissa bestämmelser i anledning av prästlönereglementels upphävande m. m. föreskrivs att Qänstebostad för biskop upplåts i "publik fastighet, som (KM:t) anvisar". För biskopen i Visby stift gäller särskilda regler. Biskopsgård förvaltas av stiftsnämnden (9 8 kyrkliga förvahningslagen).

Kollegiet har förhört sig hos ett antal stiftsnämnder om nuvarande beskattning av biskopsgård. Det visar sig att praxis varierar. 1 vissa stift erläggs garantiskatt för fastighet, i andra inte. I elt fall (Luleå) har lokala skattemyndigheten ändrat ell beslut om skatteplikt och förklarat biskopsgården vara skattefri allmän byggnad.

Frågan om skattskyldighet eller inte för biskopsgård bör enligl kollegiets mening bedömas efter samma grunder som när det gäller prästgård. Att systemet med prästgård över huvud taget förekommer beror väsentligen på alt prästgården anses ha betydelse för kyrkans verksamhet. Detsamma lorde gälla om biskopsgården. Kollegiet anser därför alt biskopsgård redan enligl nu gällande regler bör som specialbyggnad vara undantagen från taxering och beskattning. Vad som föreslås i promemorian föranleder ingen annan bedömning.

Prop. 1984/85:70 197

Statligt och kyrkligt förvaltade fonder

Fonder som förvaltas av staten och svenska kyrkan synes i praxis skatterättsligt behandlas på i princip samma säll som det förvaltande organel. Detla torde gälla oavsett om den aktuella fonden uppfattas som etl eget rättssubjekt eller ej.

Grunden för det offenlliga engagemanget i denna typ av förvaltning är fondernas uppgift all tillgodose olika slatliga och kyrkliga ändamål. Mol bakgrund härav framstår synsättet att fonden fär förvaltarens skatlestatus som naturligt. Särskill gäller detta den kategori av fonder till vilken kyrkofonden, allmänna arvsfonden och samefonden hör. Dessa fonder inle bara förvallas av statliga organ utan har också tillkommit genom beslul av statsmakterna och verksamheten är pä skilda sätt offentligt reglerad.

Åven statligt och kyrkligt förvaltade donationsfonder synes vid beskattningen behandlas med samma skatlestatus som förvaltaren äger. En förutsättning för detta torde dock vara alt fondändamålen ligger inom ramen för det förvaltande organets verksamhet.

Kollegiet ulgår från all någon ändring i det här diskuterade hänseendet inle åsyftas genom de olika promemorieförslagen. Vid sädanl förhållande kommer de fonder som förvaltas av kammarkollegiet och de kyrkliga rättssubjekten inte att bli skattskyldiga till vare sig kommunal eller statlig inkomstskatt. Ell sådant resultat är enligt kollegiet väl motiverat.

Kommunalförbund

Kommuner är i dag skattskyldiga för inkomst av fastighet och rörelse enligt 53 6 I mom första stycket c) KL. Frän statlig inkomstskatt är kommuner emellertid befriade, 7§ första stycket d) SIL. Enligt promemorieförslagel skall kommuner frikallas från skattskyldighet för all inkomst.

Kommunalförbund är enligl lagen (1957:281) om kommunalförbund en sammanslutning av kommuner med syfte att fullgöra en eller flera kommunala angelägenheter. Åven landstingskommuner kan ingå i en sådan sammanslutning. Kommunalförbundet är en juridisk person som i vissa hänseenden liknar kommuner och landstingskommuner.

Kommunalförbund omnämns inte i promemorian. De torde inte utan vidare kunna hänföras till de rättssubjekt som enligt förslagel lill 7 8 3 mom SIL skall vara frikallade frän skatt. I stället lorde kommunalförbund inbegripas i gruppen övriga juridiska personer för vilka föresläs en skattesats om 40% av den beskattningsbara inkomsten.

Med hänsyn till att kommunalförbund fullgör kommunala uppgifter bör de i beskattningshänseende jämställas med kommuner. Kollegiet föreslår därför att kommunalförbund frikallas från skattskyldighet för all inkomst.

Dödsbon

Kollegiet har ingenting att erinra mot förslagel att den kommunala beskattningen kvarstår för dödsbon. I de fall arvsfonden under en begränsad övergångstid jämte annan är delägare i elt dödsbo följer arvsfonden de allmänna reglerna.

Landstingsförbundet (majoriteten) anför:

Slyrelsen ser särskilt positivt på att kommunal verksamhei som bedrivs i förvaltningsform enligt förslaget helt befrias från inkomstbeskattning.

I promemorian behandlas inte kommunalförbund. Kommunalförbund bildas för att lösa för flera kommuner gemensamma uppgifter. Samman-

Prop. 1984/85:70 . 198

slutning mellan kommuner för sådana ändamål kan också ske i form av sliftelse. Kommunalförbund och stiftelser med kommunala huvudmän kommer att behandlas som övriga juridiska personer trots all verksamheten kan jämställas med sådan som bedrivs i förvaltningsform. Enligt styrelsens mening tillgodoser dessa organisationer sådana allmännyttiga ändamål all frikallande från skattskyldighet är väl motiverad. Styrelsen föreslår att kommunalförbund och stiftelser för allmännyttiga ändamål med kommuner som huvudmän undantas från skattskyldighet.

SBEF anför:

Enligt förslaget skall stat och kommun helt befrias från skattskyldighet. I promemorian sägs all denna skattelättnad skall beaktas vid fastställandet av avkastningskravet för offenllig verksamhei men någon närmare precisering av hur detta skall ske anges inte.

EnUgt SBEF är det av slor vikt att konkurrensneutraliteten mellan enskild och offenllig verksamhei upprätthålls. Om de offentligrättsliga subjekten skall befrias från skattskyldighet bör det klart anges hur detta skall påverka avkastningskravet.

Svenska handelskammarförbundet anför:

Reformen får inte tillålas snedvrida konkurrensneutraliteten mellan olika verksamheter. Vissa juridiska personer är för närvarande skattskyldiga endasl lill kommunal inkomstskatt. Enligt förslaget skall dessa personer helt befrias från skattskyldighet. Detta innebar enligt Handelskammarförbundet en klar fördel i konkurrenshänseende genlemol privat bedriven näringsverksamhet. Även om denna fördel kan begränsas genom att avkastningskravet skärps för den offenlliga verksamhelen, innebär förslaget en oacceptabel snedvridning av konkurrensförhållandena.

Svenska kommunförbundet (majoriteten) anför:

Som särskilt posilivi anser styrelsen alt kommunal verksamhei som bedrivs i förvaltningsform enUgt förslaget helt befrias från inkomstbeskattning.

I promemorian behandlas inle kommunalförbund. Kommunalförbund bildas för att lösa för flera kommuner gemensamma uppgifter. Kommunalförbund kommer att behandlas som övriga juridiska personer dvs. enligt förslaget beskattas statligt med 40 procent av den beskattningsbara inkomsten. Enligt styrelsens mening tillgodoser kommunalförbund sådana allmännyttiga ändamål att frikallande från skattskyldighet är väl motiverad. Slyrelsen föreslår att kommunalförbund undantas från skattskyldighet.

Sveriges advokatsamfund anför:

Förslagel att den kommunala beskattningen av stat, landsting och kommun upphör kan i sin helhet tillstyrkas. Den fördel i konkurrenshänseende som ett slopande av den kommunala beskatlningen för nämnda skattesubjekt innebär måsle emellertid neutraliseras.

Prop. 1984/85:70 199

Sveriges grossistförbund anför:

Enligt förslaget skall - bl.a. med hänsyn lill de administrativa fördelarna - stal och kommun hell befrias från skattskyldighet. Del innebär att näringsverksamhet som bedrivs inom elt offentligrättsligt subjekt - t.ex. Televerket och Vattenfall - skulle befrias från skattskyldighet. Den fördel i konkurrenshänseende som denna skattelättnad kan innebära genlemol privat bedriven näringsverksamhet skall enligl förslaget beaklas vid fastställande av avkastningskravet för offentlig verksamhet. Enligt vår mening kan del ifrågasättas om en sädan ordning ger önskvärd konkurrensneutralitet. Vi menar alt all näringsverksamhet skall beskattas efter samma grunder och med samma skattesats. Vi avstyrker därför förslaget i denna del och hemställer alt förslaget omarbetas, så att i princip nuvarande ordning bibehålls.

Sveriges industriförbund anför:

I promemorian föresläs att staten och kommunerna befrias från den begränsade skattskyldighet de i dag har. I samband därmed framhålls att den konkurrensfördel en sådan skattelättnad innebär gentemot privat näringsverksamhet bör beaktas då avkastningskravet för den offentiiga verksamheten fastställs. Med anledning därav vill vi framhålla att vi med hänsyn lill vikten av konkurrensneutralitet mellan företag som driver näringsverksamhet av samma slag i princip anser all samma inkomslberäk-ningsregler och samma skattesats bör gälla för de offenlliga företagen som för de privata. I vart fall tillgodoses inte neutralitetskravet på ell tiltfreds-slällande sätt genom en allmän hänvisning lill alt beaktande av skattefriheten får ske vid faststäUandet av avkastningskravet för de offentiiga företagen. Detla beaktande måsle noga preciseras för all inte konkurrensneutraliteten skall framstå som en allmänt välmenande fras utan som etl verkligt mål för näringspolitiken.

Sveriges redovisningskonsulters förbund SRF anför:

Förslagel innebär att stat och kommun helt befrias från skattskyldighet. Åven om detla skulle medföra adminislraliva fördelar motsätter vi oss denna del av förslaget. Vi anser all det föreligger stor risk för alt den minskade skatten ej kommer till uttryck i höjt avkastningskrav för den offentliga verksamheten och därigenom medför förändring av konkurrensförhållandena gentemot privat bedriven näringsverksamhet.

Svenska kraflverksföreningen anför:

När del gäller förslagets inverkan på konkurrensneutraliteten mellan offentlig och privat verksamhei vill föreningen framhålla följande. I Sverige produceras och distribueras elkraft av statliga, kommunala och privata förelag som konkurrerar och samverkar. Staten svarar för ca 50% av elproduktionen, lill viss del genom delägda aktiebolag, medan kommuner saml frivilliga associationer, främst industriaktiebolag och akliebolag ägda av kommuner och industriföretag, i huvudsak svarar för resterande 50%. Syslemel är internationellt känt och kallas allmänt "del svenska systemet". Denna blandade struktur har bl.a. medfört alt en av lekniska skäl relativt monopoliserad verksamhet kunnal tillföras etl inslag av konkur-

Prop. 1984/85:70 200

rens. Mellan de olika kraftförelagen göres också regelmässigt effektivitets-jämförelser. För alt även framgent få detta väl fungerande system att verka optimalt krävs bl.a. alt skatter och avgifter till staten utformas konkur-rensneulralt mellan de olika ägarkalegorierna. Det är därför av synnerlig vikt, all kraftproduktion i statlig och kommunal regi belastas med avgifter eller andra pålagor som molsvarar den slalliga inkomstskatten för aktiebolag och övriga frivilliga associationer inom branschen.

I promemorian föresläs att den fördel i konkurrenshänseende, som skattefriheten för stat, landsting och kommuner innebär, skall beaktas vid fastställandet av avkastningskravet på den offentliga verksamhelen. Föreningen kan inte biträda förslagel i denna del. För alt även fortsättningsvis möjliggöra konkurrens på lika villkor och ovan nämnda effektivitetsjämförelser mellan kraftförelag med olika ägarförhållanden bör omfattningen av sådana pålagor redovisas öppet och inte endast som etl "utökat avkastningskrav".

Föreningen är beredd att medverka lill förslag på hur sädana pålagor eller avgifter skulle kunna konstmeras för att den åsyftade konkurrensneutraliteten skall kunna bibehållas.

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund anför:

I promemorian redovisas de lagändringar som bör göras i skatte- och taxeringsförfatlningarna för att den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra. Handelsbolag m.fl. vilka beskattas direkl hos delägarna berörs inle av förslaget. Inle heller inhemska dödsbon omfattas av de nya reglerna. Övriga juridiska personer skall enligt förslaget vara skattskyldiga endast lill statlig inkomstskatt. Stat och kommun föreslås dock befrias helt från skattskyldighet, eftersom den beskallning som sker i dag endast är lill för att fördela medel till de kommuner där den skattskyldiga verksamheten bedrivs. TOR tillstyrker förslagel. Ell slopande av den kommunala taxeringen bör medföra påtagliga administrativa vinster och även innebära fördelar för de skattskyldiga.

4 Allmänt om skatteunderlaget

I promemorian föresläs i princip inte några andra ändringar i reglerna för beräkning av skattepUktig inkomst än vad som direkt följer av den slopade kommunala taxeringen av juridiska personer. Flertalet remissinstanser har inle haft något alt erinra mol detta.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

I förslagel, 3.2 Skatteunderlaget, behandlas bl.a. kommunalskatteavdrag och kviltningsförbud och det poängteras att det är en fördel att "företagen vid beräkningen av sin skattepliktiga inkomst får dra av sina koslnader för en förlustbringande verksamhet oavsett var den bedrivs i riket". Det sägs vidare i förslagel att kvittningsförbudel har inneburil olägenheler genom att del kan ha förhindrat nyetableringar.

Det är sannolikt riktigt alt det hittillsvarande kvittningsförbudel haft en hämmande effekt pä nyetableringar men förslagel medför en avsevärd

Prop. 1984/85:70 201

snedvridning av konkurrensen mellan förelag, som driver verksamheten i form av akliebolag eller ekonomisk förening och företag, som drivs som enskild firma eller handelsbolag. För den senare gruppen där förelagaren personligen är skallskyldig för resultatet kvarstår kvittningsförbudel.

Elt resultat av denna belastning av de fysiska personerna mäste bli en ökning av antalet akliebolag, en utveckling, som går stick i stäv med de senare årens polilik på detta område.

För all åstadkomma rättvisa mellan olika förelagsformer måste del i 46 8 1 mom kommunalskatteiagen inskrivna förbudei mot kvittning mellan olika kommuner, upphävas belräffande inkomster frän rörelse, jordbruk och annan fastighet.

Lantbrukarnas skattedelegalion anför:

Enligl gällande regler kan icke yrkesmässig försäljning av fast och lös egendom hänföras till en eller flera förvärvskällor inom inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Vid taxeringen till statlig inkomstskatt saknar bestämmelsen emellertid betydelse eftersom man vid beräkning av inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet får göra avdrag för realisationsförlust från realisationsvinst eller lolterivinst oberoende av om en eller flera förvärvskällor föreligger. Enligt delegationens uppfatining bör reglerna i lagen om statlig inkomstskatt ändras så alt alla realisationsvinster och realisationsförluster för icke bara juridiska ulan även fysiska personer får redovisas i en och samma förvärvskälla.

SBEF anför:

Enligl 46 8 5 mom KL får skattskyldig göra avdrag för vinstdelningsskalt som påförts den skaltskyldige under året före taxeringsåret. Bestämmelsen föreslås för övrigt bli flyttad till 4 6 lagen om statlig inkomstskall. Avdrag för vinstdelningsskatlen medges alltså först i samband med taxeringen för året efter det beskattningsår skatten hänför sig till. I ett företags resultaträkning mäste emellertid vinstdelningsskatlen redovisas som kostnad del år på vilket skatten belöper. Delta innebär exempelvis att den i resultaträkningen för 1984 redovisade vinsldelningsskaltekostnaden måste tilläggas i deklarationen vid inkomsttaxeringen 1985. Genom förskjutningen av avdraget uppkommer för mänga förelag en omotiverad ökad skattebelastning laxeringsåret 1985. Vinstdelningsskatlen kommer alltså i princip att belastas med inkomstskatt. I proposition 1983/84:50 motiverades den förskjutna avdragsrätten med prakliska skäl. När den kommunala taxeringen slopas är skälen för den förskjutna avdragsrätten inte längre lika starka. SBEF anser därför all beslämmelsen om avdragsrätl för vinstdelningsskatten bör ändras sä alt avdrag medges det beskattningsår pä vilket skatten belöper.

Sveriges fastighetsägareförbund anför:

Den möjlighet som bl.a. aktiebolag får alt kvitta etl underskott i en kommun mot ett överskott i en annan kommun är nödvändig för de fastighetsförvaltningar som bedrives i aktiebolagsform. Underskott på en fastighetsförvaltning är särskilt markant första tiden efter elt förvärv av en fastighet. Kvitlningsmöjlighet kommer inle alt föreligga för fysisk person. Vi fär dä ytterligare ett exempel pä situationer där skattelagstiftningen styr fömtsättningarna för verksamhelen pä elt sätt som inte bör vara fallet.

Prop. 1984/85:70 202

Förbundel anser alt möjligheten till underskottsavdrag bör vara densamma oavselt ägarform. Kravet på konkurrensneutralitet måste upprälthäUas även här.

Förbundet har noterat att 1980 års företagsskatlekommiltés förslag till s.k. staketmodell, SOU 1984:70 skulle medge en sådan kvittningsrätl. Utan att nu la ställning till detta förslag i övrigt kan förbundet konstatera all genomförande av förslagel, i vart fall i denna del, i princip skulle skapa lika förutsättningar avseende rätten till underskollsavdrag oberoende av ägarform.

5 Garantibeskattningen och skogsvårdsavgiften m. m.

I promemorian föreslås att garantibeskatlningen av juridiska personers faslighetsinnehav slopas helt. Flertalet remissinstanser är positiva till förslagel.

I promemorian föreslås vidare all stat och kommun befrias inle bara från inkomstskatt utan även frän skogsvårdsavgift. Endast ett fåtal remissinstanser har kommenlerat förslagel rörande skogsvårdsavgiften. Domänverket och lantbruksstyrelsen tillstyrker med hänvisning till de administrativa fördelarna medan skogsstyrelsen avstyrker förslagel.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anför:

I promemorian läggs inte något förslag om hur inkomstbortfallet för kommunerna till följd av den slopade garantibeskattningen skall kompenseras. En höjning av skattesatsen för den statiiga inkomstskatten avvisas med hänsyn till att den skuHe slå ojämnt. Länsrätten delar denna uppfattning. I promemorian sägs i stället att denna fråga bör beaklas vid utformningen av renodlade fastighetsskatter - exempelvis den aviserade fastig-helsskallen - eller i ränlebidragssystemet. Det ler sig naturligt all kommunerna tillförsäkras intäkter som står i viss relation till faslighetsbeståndet inom kommunen. Om del skulle visa sig svårt att konstmera ett enkelt och rättvist syslem inom ramen för en fastighetsskatt eller i ränlebidragssystemet, vill länsrätten peka på möjligheten alt i någon form behålla garantibeskaltningen inom ramen för den statliga taxeringen. Det lorde vara tekniskt möjligt att utan allt för komplicerade regler fördela den statliga inkomstskatten i denna del på de kommuner som är berörda. Om någon form av garantibeskattning behålls undgår man också den effeklen all slopandet av garanlibelopp i sig kan påverka valet av företagsform.

MKSR anför:

Etl slopande av den kommunala taxeringen av juridiska personer hindrar i och för sig inle att garantibeskattningen behålls i någon form. Skatterätten finner emellertid garantibeskatlningen vara så sammankopplad med den kommunala beskattningen att slopandet av denna även bör medföra slopande av garantibeskatlningen. Slopande av garantibeskattningen och därmed följande minskal skatteuttag bör inte kompenseras med justering av den statliga skattesatsen. I likhet med vad som anförs i promemorian finner skatterätten att höjning av skattesatsen ensidigt skulle träffa företag

Prop, 1984/85:70 203

utan fastighetsinnehav saml företag med vinster överstigande garantibeloppet.

RSV anför:

I och med all garantibeskaltningen tas bort för juridiska personer kan skälen för all fastställa taxeringsvärden för exempelvis industrifastigheter komma att minska i styrka. RSV avser att återkomma till denna fråga i sitl yttrande överfastighetstaxeringskommitléns belänkande "Rullande faslig-hetstaxering m. m." (SOU 1984:37-38).

Lantbruksnämnden i Kopparbergs län anför:

Nämndens markreserv omfattar ca 1600 ha åker och 22000 ha skogsmark fördelade på över 300 HJW-titlar. Markerna är koncentrerade lill länels storskiflesbygd med dess ofta kaotiska ägar- och ägoförhällanden. Förvaltningen kräver i förhållande till fastigheternas arealer ibland orimligt slora arbetsinsatser. Däremot är de i bokföringen direkt synliga kostnaderna ej så höga. Intäkterna är låga då arrendeavgifter ofta ej förekommer och inkomstbringande skogsavverkningar utöver samverkansavverkningar ej är så vanliga.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet blir därför för nämndens del lägre än det s.k. procentavdraget, varför nämnden för åren 1981 och 1982 betalat kommunalskatt i länels samtliga femton kommuner beräknad på garantibeloppen vartill kommer skogsvårdsavgifler.

För år 1983 lorde till kommunal inkomstskall taxerad inkomst i två kommuner överstiga garantibeloppen, beroende på samverkansavverkningar. Totala laxerade inkomsten för nämnden beräknas lill 1,02 mkr., varav garanlibelopp 0,82 mkr. och skattepliktig inkomst av jordbruksfastighet 0,20 mkr. Kommunalskatten torde uppgå liU minsl 0,31 mkr. och skogsvårdsavgiflen till 0,25 mkr.

På samma faslighctsunderlag blir skogsvårdsavgiflen för är 1984 0,33 mkr. och för år 1985 0,40 mkr.

Någon fördel i konkurrenshänseende pä grund av att staten befrias frän skogsvärdsavgift torde inte vara aktuellt för nämndens del.

Uppskattningsvis tar förberedelser och upprättandet av inkomsldeklara-lion sammantaget ca tvä månaders arbete.

Skogsstyrelsen anför:

Enligt nu gällande regler skall skogsvårdsavgift eriäggas för jordbruks-faslighet som vid fastighetstaxeringen åsatls delvärdet skogsbmksvärde. Avgiftsmedlen skall enligt principer som är godkända av riksdagen, användas för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket som sådant eller på ell sätt som innebär att alla skogsbmkare kan få ta del av dem. Som exempel på användningsområden har angetts (prop. 1978/79:110) forsknings- och utvecklingsarbete, information, utredningsarbete, översiktliga skogsinventeringar, bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare m.m. Även om det inle görs någon formell avräkning mot avgiftsmedlen har flera olika bidrag under senare år direkt angetts vara finansierade av skogsvårdsavgiftsmedel l.ex. vissa särskilda skogsvårdsbidrag i Norrlands inland, s. k. klenvirkesbidrag och stöd till avveckling av glesa skogar. I prop. 1983/84:40 motiveras den senaste höjningen av skogsvårdsavgiften med att

Prop. 1984/85:70 204

vissa delar av de slalliga bidragen till skogsbruket forlfarande inte finansieras med skogsvärdsavgiflsmedel. Höjningen av avgiften med 3 promille av skogsbruksvärdet, motsvarande brutto knappt 170 milj. kr., angavs i propositionen svara mot ungefär den del av bidragen till skogsbruket som inte var avgiftsfinansierade.

Om de i promemorian föreslagna lagändringarna rörande skogsvårdsavgiflen genomförs skuUe delta innebära att den som är befriad frän skyldighet all erlägga statlig inkomstskatt också är befriad från skyldighel all eriägga skogsvårdsavgift. Enligt förslagel om ändring i lagen om statlig inkomstskatt skulle slalen, landstingen, kommunerna och andra menig-heter samt hushållningssällskapen frikallas frän statlig inkomstskatt. Därav följer alt de inte heller skulle behöva eriägga skogsvärdsavgift. Enligl skogsstyrelsens beräkningar innebär nuvarande skogsvårdsavgifl om 8 promille ett avgiftsuttag om ca 51 milj. kr. för skogar som ägs av slalen och ca 10 milj. kr. för skogar som ägs av kommunerna.

Anledningen till den föreslagna ändringen av reglerna för skogsvärdsavgift framgår inte av promemorian. Huruvida överväganden har gjorts beträffande sambandet mellan skogsvårdsavgiflen och det slatliga stödet till skogsbruket eller andra konsekvenser av förslaget framgår inte heller. Förslaget kommenteras överhuvudtagel inte. Del ligger dock nära till hands att tro att förslaget har lagts både i en allmän strävan efter att förenkla och därför att den som är befriad frän skatt inle kan göra avdrag för avgiften. I princip kompenseras dock den mistade möjligheten lill avdrag genom att erhållna bidrag inte kommer all beskattas. Del kan därför hävdas alt förslaget strider mot en av de allmänna utgångspunkterna i promemorian att avsikten inte är att skattebelastningen på de juridiska personerna skall ändras inbördes eller i förhållande till andra skattskyldiga.

Skogsstyrelsen vill med hänvisning till vad som ovan sagts erinra om att det med hänsyn lill såväl fattade beslul som debatten i frågan under senare år finns skäl att göra en stark koppling mellan skyldigheten att eriägga skogsvärdsavgift och möjligheten alt erhålla bidrag till skogsvärd. Del ingår ocksä som en del i del skogspoliliska beslutet från 1979 att alla skogsägarekalegorier skall behandlas lika när det gäller möjlighetema alt få bidrag. Beslutet fattades i överensstämmelse med skogsutredningens förslag, vilket framfördes med hänvisning lill bidragens positiva effekler för produktion och sysselsättning. Skogsstyrelsen anser att ett slopande av skogsvårdsavgiften för vissa ägarkalegorier bör kombineras med motsvarande ändringar av reglerna för det statliga stödet. Enligl skogsstyrelsens mening är dock en sådan lösning ytterst olämplig. Detta främsl med hänsyn lill den positiva effekt pä skogsvården som stödet utan tvekan har -oavsett ägarkategori. Bidragen till domänverket för skogsvård på statens skogar ulgår dessulom lill mycket stor del inom stödområdet där bidragen är av särskill stor betydelse av regionalpoliliska skäl.

Att slopa skogsvårdsavgiften för staten och kommunerna m. fl. utan alt ändra bidragsreglerna skulle innebära en fördel i konkurrenshänseende för dessa skogsägarkategorier jämfört med det privata skogsbruket. Det är också skäligt att alla skogsägare bidrar till vissa för skogsbruket gemensamma kostnader.

Prop. 1984/85:70 205

Bostadsstyrelsen anför:

Styrelsen får dock framhålla att eventuella kompensationsåtgärder (promemorian s. 24 O för det skattebortfall som ett slopande av den kommunala garantibeskattningen skulle innebära för bl.a. bostadsrättsföreningar i första hand bör ifrågakomma inom ramen för renodlade faslighelsskatler. Ytterligare ingrepp i t.ex. ränlebidragssystemet som övervägts i promemorian bör undvikas av främst administrativa skäl. Vidare träffar ändringar i räntebidragssystemet endast ägare av fastigheter med slalliga ny- eller ombyggnadslån där räntebidrag fortfarande utgår. Vad avser andra fastighetsförvaltande företag än bostadsrättsföreningar torde det för övrigi vara mycket svårt alt åstadkomma en från kostnadssynpunkt rättvis differentiering inom ramen för ränlebidragssystemet.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Den föreslagna reformen har förutom taxeringstekniska fördelar även uppenbara regionalekonomiska förtjänster.

I elt - ganska väsentligt - hänseende har emellertid länsstyrelsen annan mening än den i förslaget framförda. Det gäller avskaffandet av garantibeskaltningen för juridiska personer, utan motsvarande höjning av skatteskalorna men med hänvisning lill synbariigen generellt verkande ålgärder vid utformningen av bestämmelserna för fastighetsskatt eller räntebidrag.

Garantibeskatlningen har betydelse endast under förutsättning att den är effektiv, dvs. om garanlibeloppet överstiger nettointäkten i förvärvskällan. Som angivits i departementspromemorian är den effektiva garantibeskatlningen mycket ojämnt fördelad bland de juridiska personerna.

Enligl länsstyrelsens mening skulle etl avskaffande av garantibeskattningen - ulan andra än generella korrigeringar - avsevärt ändra de juridiska personernas skattebelastning inbördes.

Vidare skulle - och del är naturligtvis del viktigaste - ett avskaffande av garantibeskattningen för de juridiska personerna utan samtidigt avskaffande av garantibeskatlningen för de fysiska personerna ändra de juridiska personernas skattebelastning gentemot andra skattskyldiga. Det kan förvänlas att ett sådani beslul skulle medföra etl slort antal "konstruktioner" genom vilka fysiska personer försöker undvika effektiv garanlibeskaltning.

En sädan särskild komplikation är del förhållandet att aktiebolag ofta är komplementär i kommanditbolag medan fysiska personer är kommanditdelägare.

Länsstyrelsen anser således att det inle är tillrådligt att helt avskaffa garantibeskaltningen för juridiska personer, i vart fall om inte garantibeskatlningen även avskaffas för de fysiska personerna.

Även om det skulle medföra visst administrativt merarbete är det vidare, enligt länsstyrelsens mening, fullt möjligt att lill den statliga skatten för juridiska personer lägga förslagsvis 30% av den effektiva garantibeskattningen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

1 promemorian föresläs alt garantibeskatlningen för de juridiska personerna slopas. Någon motsvarande höjning av skatteskalorna föresläs däremot inle. Detla innebär etl avsteg frän en av grundtankarna i förslaget

Prop. 1984/85:70 206

nämligen att skallebelastningen pä de juridiska personerna varken skall ändras inbördes eller i förhållande lill andra skattskyldiga. De som idag träffas hårdast av garantibeskatlningen kommer, såsom framhålles i promemorian, att gynnas i hög grad. I ställel förulsätts alt den uppkomna skatlelindringen skall beaktas i en från inkomstbeskattningen fristående skatteform - den aviserade fastighetsskallen. För fysiska personer skall garantibeskattningen även i fortsättningen ske pä hittillsvarande säll. Detta innebär att garantibeskatlningen för fysiska personer liksom hitliUs kommer alt ske inom den kommunala inkomstbeskattningens ram medan motsvarande beskattning för juridiska personer sker utanför som en särskild slatlig inkomstskatt. Fastighetsskatten skulle i en sädan utformning behöva differentieras beroende på ägarförhållandena vilkel får anses vara en komplicerande faktor. Länsstyrelsen ser inga fördelar med en sådan utformning av garantibeskatlningen och fastighetsbeskattningen.

Elt slopande av garantibeskattningen för juridiska personer kommer enligt länsstyrelsens bedömning alt påverka valet av företagsform. En rörelsedrivande fysisk person träffas av garantibeskattning på sin rörelsefastighet. Genom att övergå till aktiebolagsform kan han undgå denna garantibeskattning.

Genom all handelsbolag och gmvbolag lämnas utanför reformen kan delägare i sådana bolag även i fortsättningen träffas av garantibeskattning. I princip sker beskattningen i förhållande till andelsinnehavet.

Ett särskilt problem uppkommer när del gäller kommanditbolag. Det är myckel vanligt att fastighet ägs av kommanditbolag i vilkel ett aktiebolag är komplementär, medan fysiska personer är kommanditdelägare. En följd av reformen blir all komplementären/aktiebolaget inle garantibeskaltas för sin andel. Detta kommer givetvis att innebära att kommanditdelägaren vUl lägga beskatlningen hos aktiebolaget. Några fasta regler för fördelningen av inkomst och garantibelopp mellan komplemeniären och övriga delägare finns inte.

Den kommunala garanlibeskaltningens syfte har varit att lillförsäkra kommunerna elt säkert skatteunderlag. Enligt länsstyrelsens mening bör även i framliden kommunerna tillförsäkras skatt från juridiska personers fastighetsinnehav. Att ha kvar garantibeskaltningen i sin nuvarande form skulle emellertid medföra att de fördelar som ur taxeringsteknisk synpunkt kan vinnas med en slopad kommunal beskattning av juridiska personer till stor del går foriorade. Enligt länsstyrelsens uppfattning är del fullt möjligt införa garantibeskattning inom ramen för den slatliga taxeringen och att låta den skatt denna inbringar gå till respektive kommun. Ett sådant syslem skulle medföra att varje kommun tillföres den skatt som belöper på i kommunen befintliga fastigheter utan all fördelarna med en slopad kommunal beskattning går förlorade.

Ideella föreningar och stiftelser skall enligt förslaget inte garantibeskaltas. Detta kan medföra att skattskyldiga fysiska personer försöker undgå garantibeskattning genom att låta exempelvis ideella föreningar ta över den privata villan eller sommarstugan. Genom det av länsstyrelsen skisserade systemet med garantibeskattning inom ramen för den slatliga laxeringen elimineras denna fara.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför:

Del har likaledes ansetts angeläget alt finansieringen av den avskaffade garantibeskattningen sker på etl sådant sätt alt fördelarna med slopad

Prop. 1984/85:70 207

kommunal taxering inte förtas. Så kan befaras bli fallet om nellovinstbe-skaltningen kombineras med en garantibeskattning (faslighetstillägg). För alt kompensera den skattelindring som för vissa juridiska personer blir resultatet av slopad garantibeskattning synes ändringar i ränlebidragssystemet vara del mest tilltalande alternativet. Visserligen är del länkbart all avskaffad garantibeskattning av juridiska personer skulle kunna medföra att fysiska personer som bedriver rörelse vari ingår rörelsefastighet för över sin rörelse till aktiebolag för att undgå skatt pä garantibelopp, men detta torde bli en marginell företeelse. Då den föreslagna reformen även omfattar ideella föreningar och stiftelser kan av samma skäl fastigheter komma all överföras till sådana personer. Eventuellt finns behov av lagstiftning mol dessa och andra former av missbruk. Länsstyrelsen har dock inte tagit ställning till ulformningen av sädan lag.

KF anför:

I promemorian diskuteras (s. 24) hur den slopade garantibeskatlningen lämpligast bör kompenseras. En generell höjning av skattesatsen avfärdas av det skälet alt en sådan omläggning av skatteuttaget skulle slå mycket ojämnt. De skattesubjekt som f n. Iräffas hårdast av garantibeskatlningen skulle gynnas och vice versa. Det anses därför mera ändamålsenligt att beakta skatlelindringen vid utformningen av renodlade fastighetsskatter -exempelvis den aviserade fastighetsskatten - eller i ränlebidragssystemet. KF delar dessa synpunkler men vill passa på alt framhålla alt fastighetsskatten, som är tänkt att vara avdragsgill, fär olika effekl beroende på förelagets resultat. Kan avdraget inte utnyttjas blir fastighetsskatten i sin helhet en extra koslnad. Effeklerna blir alltså här, jämfört med del försl diskuterade alternativet, de motsatta. Del är angelägel alt delta fullt ut beaktas vid en eventuell kompensation via fastighelsskatten. Med detla påpekande av mera leknisk art har KF inte ställt sig bakom en höjning av fastighetsskatten på den grund som anges i promemorian. Fastighetsskatten bör enligt KF:s mening inle leda till större skatteuttag än det garantibeskattningen nu medför.

SBEF anför:

Utredningens slutsats alt ett slopande av garantibeskatlningen innebär skattelindring är något missvisande. Som utredningen själv konstaterar på sid. 22 saknar garantibeskaltningen betydelse i de fall nettointäkten vid den statiiga laxeringen överstiger procenlavdragel. Eftersom även procentavdraget försvinner i det nya regelsystemet innebär slopandet av garantibeskatlningen inte någon skattelindring för många konventionellt beskattade fastighetsägare. För schablontaxerade fastighetsägare, t.ex. allmännyttiga bostadsföretag, som regelmässigt uppvisar underskott vid den slalliga laxeringen, kommer däremot slopandet av garantibeskaltningen att leda till minskad skattebelastning. Om ett slopande av garantibeskattningen skall beaklas i ränlebidragssystemet eller vid ulformningen av en fastighetsskatt kan detla enligt SBEF:s mening inte ske med den utgångspunkt som utredningen synes ha haft. Snarare måste i detta hänseende skillnaden mellan konventionellt beskattade och schablonbeskaltade fastighetsägare beaktas eftersom det är för den senare kategorin den slopade garantibeskattningen generellt kan sägas innebära en skattelindring.

Prop. 1984/85:70 208

SBEF anser för övrigt alt det finns anledning i detla sammanhang att överväga ell slopande av garantibeskaltningen för samlliga skattskyldiga.

Handelsbolag omfattas inte av den krelsjuridiska personer för vilka den kommunala taxeringen föreslås slopad. SBEF har som tidigare sagls i principielll hänseende inget att invända mol förslaget i denna del. SBEF vill däremot peka pä vissa frågor som uppkommer då handelsbolag ägs gemensamt av fysisk person och juridisk person. 1 ett sådani fall skall -såvitt SBEF kan förslå - den juridiska personen endast beskattas vid den statliga taxeringen för inkomst som härrör från handelsbolaget medan den fysiska personen skall beskattas både statligt och kommunalt. Om handelsbolaget äger en faslighet torde garanlibeskaltning bli aktuell endast för den fysiska personen. Procenlavdragel lorde på molsvarande sätt få ulnylQas endast av den fysiska personen.

Dessa frågor har inle alls berörts i promemorian. SBEF anser att det vore önskvärt med etl förtydligande av hur reglerna skall tillämpas när etl handelsbolag ägs gemensamt av fysisk och juridisk person.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anför:

Riksförbundet vänder sig även mot den i förslaget redovisade ambitionen att ersätta garantibeskaltningen av fastigheter med en renodlad fastighetsskatt. En sädan förändring skulle leda till en väsentlig höjning av skatten för försäkringsbolagen, vilket också strider mot den gmndläggande principen att den aktuella omläggningen inte skall medföra ökad total skattebelastning.

Svenska revisorsamfundet SRS anför:

Etl bortlagande av garantibeskaltningen för de juridiska personerna innebär en särställning för dessa i förhållande till företag som bedriver verksamheten i annan företagsform. Samfundet föreslår därför all del av neulralitelsskäl överväges att slopa garantibeskaltningen för företag oavsett i vilken förelagsform en viss verksamhet bedrivs.

Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om det är möjligt att inom ramen för den planerade lagstiftningen om fastighelsskatt lösa de problem, som sammanhänger med att garantibeskaltningen avskaffas.

Sveriges fastighetsägareförbund anför:

Fastighetsägareförbundet anser inle alt förslagel tillgodoser det krav på konkurrensneutralitet mellan kommunala bostadsföretag och privata fastighetsägare som är en förutsätining för alt vårt hyressättningssystem skall fungera.

Kommunala bostadsföretag har redan idag en låg beskattning. Den skattemässiga intäkten är endasl 3% av taxeringsvärdet. Efter avdrag för erlagd ränta och tomlrätlsavgäld redovisar dessa förelag så gott som undantagslöst etl underskott i inkomstslaget annan faslighet. Underskottet kan sedan kvittas mol l.ex. kapitalinkomster som härrör frän företagels finansförvaltning. De kommunala bostadsföretagen betalar därför i princip

Prop. 1984/85:70 209

endast den inkomstskatt som ulgår enligl den kommunala garantibeskatlningen. Detta förhållande framgår av t. ex. Sabos rapport nr 24 som avser förhållandena år 1982. Kommunala bostadsföretag betalade della år ca 4,20 kr./m" i skatt. Som jämförelse kan nämnas all taxeringsvärdet per m var ungefär 950 kr., vilkel ger en garantibeskattning om (950 kr. x 1,5 % x 30% =) 4,27 kr./m.

Privata fastighetsbolag, som beskattas enligt konventionell metod redovisar ofta ett överskott vid beskattningen. För dessa bolag är alllsä inte garantibeskattning "effektiv" på samma sätt som för de kommunala bostadsföretagen. En slopad garantibeskattning kommer i och för sig att medföra en viss skattelindring för de privata fastighetsbolagen, men skattelättnaden blir inle alls lika stor som för de kommunala bostadsföretagen. En slopad garantibeskattning ger alltså till resultat all de kommunala bostadsföretagen reducerar sina kostnader med ca 4,20 kr./m. Eftersom hyressättningen för dessa förelag bygger pä självkostnadskalkyler får denna lägre kostnad etl direkt genomslag på hyressättningen. Genom bruks-värdesystemel påverkas även de privatägda fastigheterna härav. Hyran i dessa fastigheter faststäUs utifrån hyresnivån hos de kommunala bostadsföretagen. De senare förelagen får en lägre kostnad och kan därför tåla en lägre hyresintäkt. De privata fastighetsbolagen får inle på samma sätt en lägre kostnad men tvingas ändå acceptera en lägre intäkt.

Delta förhållande gäller i än högre grad i de fall där fastighetsförvaltning bedrivs i direklägd form eller genom etl handelsbolag. Dessa ägarformer berörs överhuvudtagel inte av förslagel. Garantibeskattningen behålls för dessa typer av fastighetsförvaltningar. Dessa ofta myckel små förvaltningar lever idag i en mycket pressad ekonomisk situation. Avkastningen är i regel mycket låg och i många fall redovisas en ren förlust på mindre förvaltningsenheter. Som en följd av den låga avkaslningen drabbas dessa mindre förvaltningsenheter i förhållandevis många fall av den kommunala garantibeskattningen.

1 en rapport "Privata hyresfastigheter - likviditet, soliditet och lönsamhet" av Stellan Lundström, Mikael Forsberg och Leif Garph, R 139:1983, Byggforskningsrådet, har mindre förvaltningsenheters ekonomi analyserats. Av rapporten framgår att den reala direktavkastningen på dessa förvaltningsenheter under åren 1976—1981 var—9,3%. Belalningsnettot -likviditelstillskottet före skatt - var under samma period i genomsnitt 10 kr./m* mätt i 1981 års penningvärde. Rapporten visar också att belalningsnettot minskade mellan åren 1979 och 1981. Mot bakgrund av de låga hyreshöjningar som genomförts de senasle åren är det mycket sannolikl alt denna lendens förstärkts. Belalningsnettot bör därför vara lägre idag. Fömtom att förslagel uppenbart strider mol kravet på konkurrensneutralitet kan ocksä konstateras att de mindre förvaltningsenheter som i första hand skulle drabbas av förslagel saknar ekonomiska förutsättningar att tåla lägre intäkter.

I betänkandet anges att avsikten med förslaget inle är att skattebelastningen på de juridiska personerna skaU ändras inbördes eUer i förhållande lill andra skattskyldiga. Etl genomförande av förslaget i den nuvarande formen skulle emellertid, som nyss anförts, medföra en sådan förändring och därmed skulle ytteriigare elt avsteg göras frän den konkurrensneutralitet mellan kommunal och privat fastighetsförvaltning samt mellan olika ägarformer som från statsmakternas sida framhålls som en bostadspolitisk målsättning.

14 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 210

För det första kommer de kommunala bostadsföretagen att gynnas. Effeklen blir att de helt kommer att undgå inkomstbeskattning. Dessulom blir fastighetsförvaltning som bedrivs som enskild firma eller genom ett handelsbolag särskill drabbad. Avsikten sägs vara att skatlelindringen skall beaktas i andra sammanhang såsom vid en eventuell fastighetsskatt eller i ränlebidragssystemet. Hur delta mer konkret skall ske sägs emellertid inle. Hittills redovisade förslag till ny faslighetsskatt har inte alls beaktat angivna synpunkter.

Mot bakgrund av vad förbundet anfört ovan måste enligt förbundets uppfattning dessa justeringar beträffande finansieringssystemet och aviserad fastighetsskall i första hand innebära skärpningar för de kommunala bostadsföretagen och lättnader för privata fastighetsägare.

Det är förbundets bestämda uppfatining att konkurrensneutralitet måste uppnäs inom beskattningen. Ett genomförande av förslaget i dess nuvarande form kommer att medföra stora ekonomiska påfrestningar på de förvaltningar som inte omfattas av förslaget. Ett syslem där vissa nya beskattningsregler införs för endast en del ägarformer medan samtidigt förändringar genomförs inom andra områden för övriga ägarkalegorier kan enligt förbundels åsikt endast öka den osäkerhet och oklarhel som idag gäller när det skall avgöras vilka fömtsättningar som i olika avseenden gäller för olika ägarformer vid fastighetsförvaltning. Enligt förbundet mäste därför slutsatsen bli att den likartade behandlingen av olika fastighetsförvaltningar måsle uppnäs inom inkomstbeskattningens ram. Förslaget måste därför få en mer konkurrensneutral inriktning.

Sveriges häradsallmänningsförbund anför:

Garanliskatten är en ålderdomlig kvarleva från de tider i del svenska samhällel, dä allenast innehav av fast egendom bedömdes medföra skattekraft. Del torde numera råda enighet om, att grunden för etl objekts inkomstbeskattning bör vara objektets avkastning. Del har därför sedan lång tid tillbaka varit en uttalad målsättning, att garanliskatten skulle försvinna. Såsom elt led i denna strävan har garanliskatten successivt sänkts från 6% till nuvarande 1,5 % av taxeringsvärdet. Om man vill uppnå de förenklingar, som förslagel om slopad kommunal taxering av juridiska personer syftar till, är det enligl vår uppfattning angelägel, att garantiskatten samtidigt slopas. Om så icke sker, kvarstår för säväl skattskyldig som taxeringsmyndighet olägenheterna av att fördela de beskattningsbara beloppen i de kommuner där fastigheterna är belägna. Etl slopande av nuvarande garanliskatt får emellertid icke innebära alt man inför en ny objektskatt där beskattningsunderlaget utgöres av någonting annal än objektets faktiska avkastning. Med den reservationen biträder vi förslagel alt slopa nuvarande garanliskatt.

Sveriges industriförbund anför:

Vi tillstyrker också förslaget om alt garantibeskatlningen avskaffas för de juridiska personerna. Utöver de motiv härför som framförts i promemorian vill vi underslryka vad vi många gånger tidigare framhållit, nämligen att en objeklbeskattning av delta slag inte utgör någon lämplig form för beskallning av näringsverksamhet. Därmed är också sagt att vi inle kan godta all skatlebortfallet, som till den del del belöper på indusirin fö. är obetydligt, kompenseras genom att någon ny objeklbeskattning införs.

Prop. 1984/85:70 211

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund anför:

I och med att den kommunala beskattningen slopas försvinner argumentet för den kommunala garantibeskatlningen. En statlig garantibeskattning övervägs i promemorian men man anser alt en sådan ordning inte bör införas. I stället anvisas en möjlighel alt beakta den skatlelindring som elt avskaffande av garantibeskatlningen innebär i annal sammanhang, exempelvis vid utformningen av den aviserade fastighetsskatlen eller i ränlebidragssystemet. TOR delar uppfattningen att en slatlig garantibeskattning bör undvikas.

6 Skattesatserna

I promemorian föreslås alt de nuvarande statliga skattesatserna höjs så att de i stort sett motsvarar del nuvarande genomsnittliga skatteutlagel. Skattesatsen föresläs bli 52 % för aktiebolag och ekonomiska föreningar, 40 % för livförsäkringsbolag, flertalet stiftelser och ideella föreningar saml 30 % för dem som nu endast är skattskyldiga till kommunal inkomstskatt. - Flertalet remissinstanser godlar de föreslagna skattesatserna.

MKSR anför:

Enligl vad som uppges i förslagel, sidan 13, "är inte avsikten med reformen att skattebelastningen på de juridiska personerna skall ändras inbördes eller i förhållande till andra skattskyldiga". Enligt vad som redan ovan anförts kommer emellerlid bl.a. slopandet av garantibeskatlningen att medföra ändringar i skattebelastningen på vissa skattskyldiga.

I förslaget har de olika skattesatserna beslåmts till 52 %, 40 % samt 30 %. Skattesatserna har, såvitt framkommil, bestämts genom en fram-räkning av del matematiska genomsnittet för det effektiva skatteuttaget enligl nu rådande regler. Det effektiva skatteultaget för exempelvis aktiebolag beräknas enligl gällande regler till genomsnittliga 52,6 %. Beroende på olikheter i den kommunala utdebiteringen varierar emellertid skattesatsen mellan omkring 50 och 55 %. Med den föreslagna skattesatsen pä 52 % kommer det att ske en ändring i skattebelastningen på de skallskyldiga som för närvarande har ett skatteuttag understigande eller överstigande 52 %. Likartade problem uppstår även för de skallskyldiga som får skattesatsen 40 % respektive 30 %. Skatterätten är icke omedveten om de problem som uppstår när man skall försöka erhålla en lämpUg skattesats vid en reform som den föreslagna. Skäl kan anföras såväl mot som för det beräkningssätt som använts för att bestämma de föreslagna skattesatserna. Skatterätten saknar dock anledning all föreslå någon ändring i de föreslagna skattesatserna.

RSV anför:

Enligl 34 8 1 mom. taxeringskungörelsen (1957:513), TK, består skattelängden av tre delar. A-längden, B-längden och C-längden. Indelningen av de skattskyldiga såsom hänföriiga lill en viss del av skattelängden överensstämmer med bestämmelserna om skattesats (fömtom för livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen) i 10 8 I mom. och 10 6 a lagen

Prop. 1984/85:70 212

(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Del är således de som beskattas enligl 10 5 1 mom. SIL som ingår i A-längden, de som beskattas enligt 10 a 8 a) och b) som ingår i B-längden och de som beskattas enligt 10 a 8 c) SIL som ingår i C-längden.

I promemorian föreslås alt familjestiftelser och utländska dödsbon skall beskattas enligl samma skattesats som aktiebolag m.fl. RSV har inget att invända mot delta, men vill framhålla alt det i sä fall är lämpligt att dessa typer av skattskyldiga längdförs i B-längden i ställel för i A-längden.

Promemorians förslag innebär alt skattesatserna 52 % skall gälla för aktiebolag m.fl., 30% för dem som har räknats upp i den föreslagna lydelsen av 7 5 4 mom. SIL och 40 % för övriga juridiska personer, inklusive livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen. Detta innebär att olika skattesatser kommer att gälla för de skattskyldiga i C-längden. Härigenom medför förslaget en komplikation i förhållande lill de nuvarande bestämmelserna.

Med nuvarande mtiner går det inte alt göra en maskinell debitering av statiig inkomstskatt för C-längdens skattskyldiga om förslaget om skilda skattesatser genomförs. En uppdelning av dessa skattskyldiga i olika grupper måste ske manuellt och är relalivi resurskrävande om arbetel skall utföras före debileringen av preliminär B-skatt för 1985. Vid 1983 års taxering blev ca 65000 skattskyldiga längdförda i C-längden. Av dessa var det 20845 som påfördes slutlig skatt. Med hänsyn till att de skattskyldiga i C-längden även i fortsättningen kommer att betala slatlig inkomstskatt i ganska få fall, anser RSV att det kan ifrågasättas om resurser bör las i anspråk för etl sådant arbeie. Enligl RSVs mening är inle de i promemorian angivna skälen för skilda skattesatser tillräckligt bärande. Del vore dessutom enklare att införa en gemensam skattesals för C-längdens skattskyldiga.

Om man accepterar att uppdelningen av de skattskyldiga i C-längden inte är klar vid debileringen av preliminär skatt, bör den kunna göras av respektive taxeringsnämnd vid 1986 års taxering. Della torde inle kräva någol resurstillskott.

En gemensam skattesals för C-längdens skattskyldiga skulle emellertid underiälta för RSV att lämna begriplig informaiion lill de skattskyldiga om vilka skattesatser som gäller för juridiska personer.

Lantbruksstyrelsen anför:

2 Gemensamhetsskogar

I arbelel med jord- och skogsbrukets rationalisering ingår strukturrationalisering i skogsmark till mycket stor del. Ett i vissa områden t.ex. Kopparbergs län betydelsefullt medel är därvid bildande av samfälligheter i form av gemensamhetsskog.

Slruklumtredningen, har i sitt betänkande "Bättre struktur i jord- och skogsbruket" SOU 1983:71, behandlat frågan om gemensamhetsskog som rationaliseringsinstrument och föreslår alt bildande av gemensamhetsskog positivt bör understödjas.

Markägarna har dock under senare år inte accepterat gemensamhetsskog som en lösning på ägosplittringen. Den huvudsakliga orsaken härtill är skattereglernas ulformning. Utredningen har därför i princip föreslagil en återgång till tidigare gällande beskattningsregler för marksamfälligheter och därvid accepterat en total skattenivå på ca 52 %.

Prop. 1984/85:70 213

Lantbruksstyrelsen har för sin del tillstyrkt utredningsförslaget. Enligt
styrelsens mening bör man dock vid genomförandel av promemorieförsla
gel sätta skattesatsen för samfälligheter av aktuell typ lill 40 % i släUel för
föreslagna 52 %. t

Skälen härför är två. Del första är behovet all minska motviljan hos markägarna alt gä in som delägare i gemensamhetsskog. Del andra skälet är detsamma som anförts för alt beskatta livförsäkringsbolagen med 40 %. Särskilt om stmklurulredningens förslag genomförs, kommer gemensam-hetsskogarna att beskattas i delägarnas ställe och skattesatsen bör därvid motsvara vad delägarna skulle haft att erlägga om de varil skattskyldiga. Beskattningssituationen torde vara ungefär densamma för gruppen delägare i gemensamhetsskog som för gruppen livförsäkringslagare.

3 Sambruksföreningar och samebyar

Skattesatsen för statlig inkomstskatt föreslås för sambruksföreningar och samebyar bli 40 % av den beskattningsbara inkomsten. Den lolala skattebelastningen ändras inle härigenom och styrelsen har inget att invända mol förslagel i denna del.

Lantbruksnämnden i Kopparbergs län anför:

För gemensamhetsskogar föreslås en skattesats om 52 % mol nuvarande 32 %. Det är elt välkänt faktum att det idag är svårt all intressera ägare av mindre skogsfasligheter för gemensamhelsskogsallernalivel t.ex. vid de i länet pågående genomgripande omarronderingarna. Förändringen i skattesatsen och laxeringsförfarandel torde inle förändra den allmänna negativa attityden till gemensamhetsskogar frän dessa skogsägare.

Del är viktigt för omarronderingars genomförande alt fördelaktiga alternativ finns för de markägare som inte uppnår egen ägololt. Härför krävs en genomgripande översyn av principerna för beskattning av gemensamhetsskogar.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anför:

För försäkringsbolagen innebär förslaget att sakförsäkringsbolagen skall beskattas efter en skattesats av 52 %. Riksförbundet har ingen invändning mot omräkningen i denna del. Livförsäkringsbolagen skulle med tillämpning av samma omräkningsmetod beskattas med skattesatsen 37 %. I förslagel har man dock i detla fall gäll ifrån principen oförändrad skattebelastning och stannat för en skattesats på 40 % utan närmare motivering. Riksförbundet avvisar bestämt detta förslag som skulle innebära en mycket betydande ökning av skattebelastningen för livbolagen, närmare 10 %. Riksförbundet anser all även ändringen av skattesatsen för livbolag strikt bör följa den princip som legal till grund för förslaget i övrigt och alt skattesatsen således bör fastställas till 37 %.

Svenska handelskammarförbundet anför:

En utgångspunkt för den föreslagna reformen är all skallesatsen skall vara oförändrad. För att detla skall kunna uppnås måste enligl Handelskammarförbundet den nya skattesatsen bestämmas till 50 % och inte till 52 %, som föreslås i promemorian.

Prop. 1984/85:70 214

Sveriges advokatsamfund, som i huvudsak godlar de i promemorian föreslagna skattesatserna, anför:

Samfundet kan inle biträda förslaget om skatteskärpning för familjestiftelser. Förslaget strider mot tanken att en slopad kommunal taxering skall leda lill oförändrat skatteuttag. Är avsikten att faktiskt skärpa beskattningen av familjestiftelser bör följderna av en sädan skatteskärpning redovisas klarare.

Sveriges industriförbund anför:

Som en rent teknisk omräkning från nuvarande kommunala och slatliga skattesatser till ett enhetligt skatteuttag är i och för sig föreslagna 52 % för aktiebolag och ekonomiska föreningar godtagbart. Önskvärt är emellertid att inle nägol förelag drabbas av skalteskärpning i samband med omläggningen. Vi föreslår därför alt skattesatsen för dessa juridiska personer fastställs till 50 %.

Sveriges redovisningskonsuliers förbund SRF anför:

Detla skall ske med beaktande av att den totala skatten skall vara oförändrad varför de statliga skattesatserna förändras i molsvarande grad. Föreslagna skattesatser innebär inte millimelerrältvisa i skattekostnad jämfört med nuvarande regler men kan accepteras.

7 Beskattningsorten och det kommunala inflytandet

I promemorian föreslås bl.a. alt en juridisk person skall taxeras av en enda taxeringsnämnd i den nuvarande hemortskommunen. Taxeringsnämndens sammansättning ändras inte och den särskilda självdeklara-lionen bortfaller. Remissinstanserna lämnar i stort sett förslagen ulan erinran.

Kammarrätten i Stockholm anför:

I promemorian (s. 30) har kommunernas besvärsrätt enligl 74 5 taxeringslagen berörts utan att närmare kommenteras. Om förslaget genomförs kommer denna besvärsrätt att sakna aktualitet i fråga om de berörda juridiska personerna. Den kompensation som skall utgå lill kommunerna är kopplad till bortfallet av skatteunderlaget för dessa juridiska personer. Vid sådani förhållande kan besvärsrätt för kommunerna i fråga om den statliga taxeringen synas motiverad. Kammarrätten vill därför framhålla angelägenheten av alt denna fråga tas upp i det fortsatta behandlingsarbetet.

Länsrätten i Stockholms län anför:

Länsrätten godtar de anförda argumenten för alt bibehålla del kommunala inflytandet i taxeringsnämnderna och finner det naturiigt att lekmännen i taxeringsnämnderna utses av kommunerna även efter etl avskaffande av den kommunala beskattningen av juridiska personer. Det är inle något

Prop. 1984/85:70 215

unikt med kommunalt utsedda förtroendemän i statlig verksamhet. Alla nämndemän i domstolarna utses t.ex. av kommuner och landstingskommuner.

Enligl 74 6 TL får kommun anföra besvär i fråga om taxering lill kommunal inkomstskatt. Säsom beslämmelsen är utformad kommer kommuns besvärsrätt efter reformens ikraftträdande att sakna aktualitet beträffande juridiska personers taxering. Antalet överklaganden frän kommunens sida med stöd av della lagrum är idag obetydligt. I länsrätten i Slockholm har i vart fall sedan 1979 inte förekommit någol sådant mäl. Redan nu och i synnerhet efter reformen är del därför inle prakliskl motiverat att bibehålla kommuns besvärsrätt. Även behovet av sådan kommunal Qänstemän som enligl 13 6 TL fär förordnas för att granska deklarationer och andra handlingar, kan starkt ifrågasättas. Beslämmelsen torde framförallt avse kommunalt anställda taxeringsrevisorer som kan anlitas säsom sakkunnig hjälp. Några skäl att bibehålla ett kommunalt inflytande av della slag kan inle anses föreligga med hänsyn lill den ringa betydelse kommuns besvärsrätl redan nu har i praktiken.

MKSR anför:

I likhet med vad som anförs i promemorian anser MKSR all del kan ifrågasättas om det finns tillräckligt starka skäl för att behålla del kommunala inflytandet i arbelet med taxeringen av de juridiska personerna. I och med all den kommunala beskattningen slopas försvinner den kommunala anknytningen. Del förhållandet alt bolagsnämnderna även i framtiden kommer att handha både fåmansbolagen och dess ägare finner skatterätten inte ensamt utgöra elt tillräckligl tungt argument för alt behålla den nu gällande ordningen. Det kan därför ifrågasättas om inte ledamöterna i framliden i stället borde förordnas av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför:

Av organisatoriska skäl finns i flera län taxeringsnämnder (regionala) som enbart handlägger taxeringar för juridiska personer. Då dessa fortsättningsvis inle skall laxeras kommunalt saknas grund att behälla kommunalt inflylande i dessa nämnder. Länsstyrelsen anser därför att reglerna för ulseende av ledamöter i taxeringsnämnd bör ses över.

Sveriges advokatsamfund anför att om förslagel genomförs lorde kommunernas rält alt föra talan i skaltemål belräffande juridiska personer böra avskaffas.

Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund anför:

I promemorian diskuteras om det kommunala inflytandet i arbetet med taxeringen av de juridiska personerna - genom valet av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnden m. m. - bör behållas när den kommunala beskatlningen upphör. Något sådant förslag läggs emellerlid inle fram. Man pekar på att fåmansbolagen och deras ägare i princip skall taxeras av samma nämnd och alt bolagsnämnderna således ofta kommer att fä la ställning till både slatliga och kommunala taxeringar. TOR anser inte heller att det finns skäl alt ändra den nuvarande ordningen. Den i organisatoriskt hänseende mest betydelsefulla effekten av förslaget rör mellankommunala

Prop. 1984/85:70 216

skatterättens och därmed allmänna ombudets funktion. Ett avskaffande av den kommunala laxeringen av juridiska personer leder till - om inte TL:s regler ändras - alt domstolen förlorar en slor del av sina mål. Frågan om skatterättens framtida roll lämnas tills vidare öppen.

TOR vill framhålla alt det är av myckel stor vikt att mellankommunala skatterätten även i fortsättningen kan handlägga de mäl som man hanterar i dag. Man bör inle riskera att förlora den särskilda kompetens i förelagsbe-skattningsfrågor som kännetecknar både skatterättens och allmänna ombudets arbete och som är en följd av den nuvarande organisationen.

8 Mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet

I promemorian föresläs att taxeringslagens regler om mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet t. v. lämnas oförändrade. Ganska få remissinstanser berör frågan. Några beklagar dock alt domstolens roll i den framtida skatteprocessen inte behandlas redan i det här sammanhangel.

Kammarrätten i Stockholm anför:

Enligt förslagel kommer en stor del av de mål som nu handläggs hos MKSR alt avgöras av länsrätterna. Detta innebär att länsrätterna kommer alt få en ökad arbetsbelastning, vilket kommer alt medföra krav på slörre resurser. Detla problem bör särskill utredas. Kammarrätten vill i detta sammanhang framhålla det angelägna i all den speciella erfarenhet och de kunskaper som finns representerade i MKSR tas till vara. Formerna för detta finns inte tillräckligt underlag alt bedöma men kammarrätten hyser viss sympati för tanken som uttalas i promemorian (s. 33) att behålla domstolens målområde oförändrat. Vad som har sagts om MKSR gäller också i fråga om de allmänna ombuden vid MKSR.

Länsrätten i Stockholms län anför:

Promemorieförfattarna har funnit övervägande skäl lala för att tills vidare lämna taxeringslagens regler om mellankommunala skatterällens kompelens oförändrade. Del konstateras att ett avskaffande av den kommunala taxeringen av juridiska personer — om taxeringslagens regler inte ändras — leder till alt skatterätten förlorar en stor del av sina målgrupper. Man framkastar möjligheten alt i framtiden bibehålla domstolens målområde oförändrat men finner samtidigt alt detta skulle kräva en komplicerad lagteknisk lösning.

Länsrätten anser del otillfredsställande att frågan om mellankommunala skatterättens ställning har lämnals olöst. Det hade varit naturiigt att i del här sammanhanget utreda skatterättens framtida funktion. Utan att gå in på hur frågan skall lösas vill länsrätten emellertid lägga fram följande synpunkler. Majoriteten av de mellankommunala målen kommer att försvinna. Sker inte nägon ändring av reglerna om skatterättens kompetens saknas bärande skäl att upprälthålla en specialdomstol för de få kvarvarande mellankommunala målen. Även för det fall man beslutar sig för att bibehålla målområdet oförändrad synes det svårt att motivera en särskild domstol för de juridiska personer som genom reformen inle längre kan anses mellankommunala. Enligl länsrättens bedömning finns del fömtsatt-

Prop. 1984/85:70 217

ningar att inom länsrättsorganisationen behandla säväl de kvarvarande mellankommunala målen som de mäl som genom reformen kan komma att undandras mellankommunala skatterättens målområde.

Länsrätten i Göteborg och Bohus län anför:

1 promemorian slås fast all en slor del av den mellankommunala skatte-rältens arbetsuppgifter försvinner om förslagen genomförs och om reglerna för domstolens kompetens inte samtidigt ändras. Fråga uppkommer då om domstolens framtida uppgifter. Enligt länsrättens mening bör denna fråga inte skjutas på framtiden. En slor del av domstolens mäl lorde komma att avse besvär över taxering av akliebolag, som tillsammans med annal sådant bolag ulgör koncernbolag, och bolagen avlämnat eller skulle ha avlämnat självdeklaration inom skilda län. Om det från allmän synpunkt bedöms mycket angelägel att dessa mål prövas av en mellankommunal instans och inte av en länsrätt är del ett starkl skäl för att domstolen bör vara kvar. I annat fall är det enligt länsrättens uppfaltning naturligare att överväga om de uppgifter som återstår för domstolen kan föras över till länsrätterna än alt ändra reglerna för domstolens kompetens på ell sådani sätt alt de mål som enligt promemorians förslag skall försvinna från domstolen ändå blir kvar där. Efter länsrättsreformen kan det inte finnas nägra avgörande hinder mot att en länsrätt avgör vissa frågor som berör två län. Förslag i den riktningen har ocksä lagts fram i en promemoria (Ds Ju 1984:4) om vidgat samarbete mellan myndigheter på skalle- och avgiftsområdet.

MKSR anför:

Mellankommunala skatterätten

Någon ändring i reglerna om MKSR:s kompetensområde, 73 6 och 105 6 taxeringslagen, föreslås inte i den framlagda promemorian. Dock uttalas att frågan om MKSR:s framtid kan tas upp på nytt sedan riksdagen fattat beslut om den kommunala laxeringen av juridiska personer. Trots att frågan om MKSR:s framlid således inle berörs i promemorian finner skatterätten det angeläget att redan i denna remisskrivelse någol kommen-lera de uttalanden som görs i promemorian.

På sidan 32 i promemorian anges att avskaffande av den kommunala taxeringen av juridiska personer leder tUl att MKSR förlorar en stor del av sina målgmpper. Av de mål som kommer in till och avgörs av MKSR avser cirka 30 procent fysiska och cirka 70 procenl juridiska personer. Den kommunala taxeringen för fysiska personer kommer att kvarstå. Nägon ändring i målgruppen avseende fysiska personer kommer därför icke all ske. Belräffande de juridiska personerna avgörs frågan om MKSR:s kompetensområde genom bestämmelserna i 73 8 och 105 6 taxeringslagen. I ell myckel slort antal fall, någon statistik föreligger dock inle, är MKSR behörig alt handlägga en skaltskyldigs taxering både enligt bestämmelserna om koncernbolag (73 8 Qärde stycket taxeringslagen) och enligt bestämmelserna om förvärvskällor i skilda län (73 6 andra stycket taxeringslagen). Genom koncernbolagsreglerna sorterar vidare under MKSR nästan samtliga börsnoterade aktiebolag, banker och försäkringsbolag, ett mycket stort antal andra akliebolag samt flertalet större sparbanker och föreningsbanker. Skatterätten finner därför alt påståendet om att MKSR skulle förlora en stor del av sina målgrupper vara missvisande.

Prop. 1984/85:70 218

Pä sidan 33 i promemorian anges följande: "Det skulle i och för sig vara möjligt att behälla domstolens målområde oförändrat. Nuvarande regler i kommunalskattelagen om beskattningsort skulle då överföras lill taxeringslagen och ligga lill grund vid fastställandet av rätt besvärsinstans. En sädan ordning framslär dock som komplicerad."

Det angivna påståendets innebörd bör klargöras genom en exemplifiering för att bli förståeligt.

När frågan om MKSR:s framtida roll ånyo upptas till diskussion anhåller skatterätten om att redan på etl tidigt stadium få komma med synpunkter på eventuella förändringar.

Allmänna ombudet

Allmänna ombudels funktion och ställning är kopplad till MKSR. Skatterätten finner därför inte anledning all utöver vad som sagts ovan under rubriken "Mellankommunala skatterätten" anföra något i denna del.

Domstolsverket anför:

I promemorian sägs att ställning inte lagits till mellankommunala skatterättens (MKRS) eller allmänna ombudets för mellankommunala mäl framlida roll. Den slopade kommunala beskattningen kommer som antyds i promemorian att begränsa arbetsunderlaget för MKSR genom alt ett antal, för såväl sekreterare som kansli, betungande mål försvinner från domstolen. Åven de kvarvarande målen angående koncernbolag kommer att föranleda mindre arbeie i den män de f. n. innefattar frågor om kommunal fördelning. Dessa förhållanden påkallar att MKSRs ställning i organisatoriskt hänseende ägnas fortsalt uppmärksamhet.

RSV anför;

RSV anser det väsentligt att den speciella kompetens som finns hos den mellankommunala skatterätten (MKSR) och allmänna ombudet för mellankommunala mål (AO) tas tillvara i framtiden. I sitt yttrande över kommissionens mot ekonomisk brottslighet delbetänkande "Vidgat samarbete mellan myndigheter på skatte- och avgiftsområdet - förbättrad information till företag" (Ds Ju 1984:4) har RSV föreslagil att sådana mål frän skilda länsrätter, som enligl kommissionens förslag skall kunna sammanföras till en domstol, bör handläggas av MKSR.

För att bevara MKSR som en särskild domstol är det troligen nödvändigt all dess behörighet fär vara ungefär lika vidsträckt som i nuläget. Enligt RSVs mening bör det därför övervägas om det på något lämpligt sätt går att avgränsa den krets av skallskyldiga, vars taxeringsbesvär nu skall prövas i MKSR, och låla delta ske även i fortsättningen. Då del får anses vara en brist alt endast akliebolag men inte ekonomiska föreningar i koncerngemenskap omfattas av koncernbolagsbestämmelserna i 73 8 taxeringslagen (1956:623), bör det samtidigt övervägas om inte MKSRs kompetensområde bör utvidgas lill alt gälla även ekonomiska föreningar i koncernförhällande.

AO anför:

5. 1 betänkandet (avsnitt 4.2) las vissa frågor rörande mellankommunala skatterätten (MKSR) upp. Del anges där, att MKSR:s kompetensområde skall lämnas oförändrat tills vidare, men alt det kan las upp, då riksdagen

Prop. 1984/85:70 219

fattar beslut om slopad kommunal taxering av juridiska personer. Förslagel alt slopa kommunallaxeringen av juridiska personer innebär dock att MKSR:s kompetensområde måste tas upp när riksdagen tagit ställning lill beslutet. De framlida reglerna för MKSR:s kompetensområde är dock, enligl min mening, inte endasl beroende av att juridiska personer inte längre skall taxeras för kommunal inkomstskatt. Därtill kommer nämligen all RSV nyligen i etl yttrande över kommissionens mol ekonomisk brottslighet betänkande (Ds Ju 1984:4) om vidgat samarbete mellan myndigheter på skalle- och avgiftsområdet föreslagit, att sammanföring av vissa skaltemål bör ske i MKSR. Vidare torde andra processekonomiska fördelar erhållas genom att utnyttja den särskilda kompetens som finns i MKSR samt domstolens stora möjlighel till flexibilitet i fråga om resurser. Samtliga dessa aspekter bör, som jag ser det, las upp i etl sammanhang och bli föremål för närmare överväganden. Genom att skjuta på reformen erhålls möjlighet till delta.

6. På samma sätt som MKSR berörs av förslagel, berörs den verksamhet, som jag är ansvarig för i egenskap av allmänt ombud för mellankommunala mäl (avsnitt 4.3). Föruiom den rent processueUa verksamhelen tillkommer dock andra frågor, som hänger samman med taxering och kontroll av s. k. mellankommunall skattskyldiga — dit räknas främst de största svenska industriföretagen, försäkringsbolagen och affärsbankerna. Hur denna verksamhei skall bedrivas efter genomförandet av den slopade kommunaltaxeringen av juridiska personer har inte belysts. Som anförs i belänkandet, bör emellertid dessa frågor och de som hänger ihop med MKSR, behandlas i ett sammanhang. Som anförs ovan under punkt 5 möjliggör en framflyitning av den föreslagna reformen detta.

Riksrevisionsverkel anför:

De organisatoriska konsekvenserna för mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet förutsätter kommittén bli behandlade i annan ordning. RRV utgår ifrån att frågan behandlas inom ramen för skatteförenklingskommitiéns uppdrag att se över laxeringsprocessen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

När del gäller laxeringsförfarandel har promemorieförfattaren kommit fram till att de inte finns tillräckliga skäl att ändra reglerna om utseende av ledamöler i taxeringsnämnd. Etl skäl som talar härför är att fåmansbolagen och dess ägare i princip skall laxeras av samma nämnd. Åven bolagsnämnderna kommer därför ofta att få ta ställning lill både statliga och kommunala taxeringar. Del finns dock ett relativl stort anlal taxeringsnämnder i landet som enbart handlägger taxeringar av aktiebolag och/eller andra juridiska personer. Någon taxering lill kommunal inkomstskatt åsätts då inte i dessa nämnder. Enligl länsstyrelsens uppfattning är det tveksamt om man i etl sådant läge bör bibehålla systemet med kommunalvalda ledamöter i en sädan taxeringsnämnd. Kommunerna har inte något inlresse av att delta i arbelet i en sädan nämnd eller alt svara för arvoden lill ledamöterna och andra utgifter i samband med taxeringsarbetet. Länsstyrelsen anser att frågan om utseende av ledamöter i taxeringsnämnd som enbart handlägger taxeringar för juridiska personer bör utredas ytteriigare.

Länsstyrelsen vill även peka pä de problem som uppkommer belräffande frågan om medlemskap i kommun om den kommunala beskattningen

Prop. 1984/85:70 220

och garantibeskatlningen av juridiska personer avskaffas. Medlem av kommun är den som är kyrkobokförd i kommunen, äger fast egendom där eller är taxerad lill kommunalskatt där. Juridisk person som äger fastighet i kommun är således medlem i kommunen. Sådan person har de rättigheter som tillkommer medlem i kommun. Personen ifråga kan exempelvis anföra besvär över kommunala beslul trots att någon skattskyldighet inte föreligger. Juridisk person, som inle äger fastighet, kommer däremol inle längre att vara medlem och kommer således inle i åtnjutande av de rättigheter som tillkommer kommunmedlem. På detta sätt kommer åtskillnad att göras mellan olika juridiska personer beroende på om de äger faslighet i kommunen eller inte. Den av Göteborgs kommun i sitt yttrande ställda frågan om juridiska personer som äger fastighet skall behälla rättigheterna som kommunmedlem utan åtföljande skattskyldighet får anses berättigad. Länsstyrelsen har inte något eget förslag i frågan ulan har här endasl velat peka pä en kanske inte beaktad konsekvens av reformen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Statsmakterna har i den s. k. RS-reformen klart uttalat alt granskningen av de komplicerade deklarationerna, av vilka aktiebolagen utgör merparten, ska ske genom revision. För del ändamålet har skattemyndigheterna tilldelats utökade revisionsresurser. En särskill svår del av revisionsverksamheten är granskningen av koncerner, både äkta och falska (med falska koncerner menas all flera frislående företag ägs av samma fysiska person). I den nuvarande lagstiftningen taxeras koncerner vanligtvis i s. k. mellankommunala taxeringsdistrikt. Deklarationerna i dessa distrikt eftergrans-kas i viss utsträckning av det allmänna ombudet vid den mellankommunala skatterätten. Denna eftergranskning har tillkommit för att utgöra en opartisk översyn av de kommunala laxeringar, som de olika taxeringsnämnderna ute i landet beslutat. Genom avskaffandet av den kommunala laxeringen för juridiska personer försvinner den delen av kontrollbehovel. Behovet av deklarationskontroll vid den statliga laxeringen försvinner självfallet inte för denna typ av skattskyldiga och som grupp betraktad har den i alltför liten utsträckning varil föremål för revision.

Reglerna om beslul om taxeringsrevision finns i 57 8 taxeringslagen, som också innehåller bestämmelser för det fall att taxeringsmyndigheterna i elt län vUl ha lUl stånd revision i ett annal län. Enligt den gäUande lagstiftningen skall skattechefen i det ena länet begära hos skattechefen i det andra länet att fä revisionen utförd.

I praktiken förfar man i dag på olika sätt när man vill ha en revision gjord i ett annat län. I vissa fall följer man lagen och dä är det kutym att en begäran om revision från ett annal län behandlas med förtur vilket kan medföra störningar i den egna revisionsplaneringen. I andra fall löses problemet genom att skattechefen i det tillfrågade länet förordnar en Qänstemän i det andra länet att utföra revisionen. Slutligen förekommer del att man i det län där en koncern har sin redovisning gör revisioner hos de olika bolagen utan att la hänsyn till var de har säte.

För att få en korrekt och likformig behandling av dessa frågor bör reglema om revisionsförordnande utvidgas i den riktningen att skattechefen i etl län skall kunna förordna om revision för samtliga företag, som står i ett vissl intresseförhällande lill varandra. En lagändring av del här slaget bör föregås av en utredning med representanter från länsstyrelserna och riksskatteverket.

Prop, 1984/85:70 221

Svenska handelskammarförbundet anför:

Ett avskaffande av den kommunala taxeringen av juridiska personer leder till att mellankommunala skallerätten förlorar en stor del av sina målgmpper. Osäkerheten ökar därmed om denna skatterätts framlida roll. Enligt Handelskammarförbundet är del till skada för såväl fiscus som de skattskyldiga om denna kvalificerade domstol försvinner.

Svenska revisorsamfundet SRS anför:

I det nya systemet kommer mellankommunala skatterättens ställning all väsentligt förändras vad gäller målgrupperna. Samfundet föreslår därför alt rättens framtida status och arbetsuppgifter blir föremål för överväganden samtidigt som förslaget om den slopade taxeringen av de juridiska personerna lägges fram.

9 Ikraftträdandet och övergångsbestämmelserna

I promemorian föreslås det nya systemet träda i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gängen vid 1986 års taxering. Övergångsregler föreslås för bl. a. förlustavdragen. Flertalet remissinstanser godtar förslagen.

Kammarrätten i Stockholm anför:

Kammarrätten delar uppfattningen, som uttalas i promemorian (s. 36) alt skaltskyldig som har en negativ vinstutveckling och vars kommunala utdebitering överstigit 30,3 procenl skall medges ett extra avdrag. Hur detla avdrag skall lillgodoföras dessa skattskyldiga bör bli föremål för överväganden.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anför:

På sid. 36 överst i promemorian behandlas övergångssitualionen för juridiska personer med en negativ vinstutveckling. Effeklen av dessa regler lorde vara av så begränsad betydelse att länsrätten ifrägasälter om övergångsbestämmelsen, med de lillämpningssvårigheter den kan medföra, är erforderlig.

MKSR anför:

Enligt punkl 2 av övergångsreglerna till lagen om statlig inkomstskatt skall avdrag för allmän kommunalskatt som påförts året före taxeringsåret få åtnjutas med belopp som molsvarar hälften av skillnaden mellan den påförda kommunalskatten och 30 procenl av årets beskattningsbara inkomst. Enligl nu gällande regler behandlas kommunalskatteavdragel såsom ett allmänt avdrag. Avdraget påverkar således den beskattningsbara inkomsten. Skatterätten tolkar bestämmelsen pä så sätt att avdraget skall utgå efter det all årets beskattningsbara inkomst faststäUts. För det fall att avdraget skall utgå som allmänt avdrag kan den beskattningsbara inkomsten inte framräknas, eftersom avdraget som tidigare nämnts påverkar den beskattningsbara inkomsten.

I samma punkt anges även att avdraget skall åtnjutas vid den taxering då den skaltskyldige för första gången taxeras med tillämpning av de nya reglerna. I den situationen då avdraget inte kan ulnylQas fullt ut uppkom-

Prop. 1984/85:70 222

mer frågan om det kvarvarande avdraget alternativt hela avdraget fär tillgodogöras den skaltskyldige säsom förlustavdrag vid efterföljande ärs laxeringar. Skatterätten anser att elt klargörande av de påpekade oklarheterna bör göras i laglexlen.

RSV anför;

Kommunalskatteavdragel är etl allmänt avdrag vilket bl.a. innebär alt det — om del inle kan helt ulnylQas ett vissl år — får ulnylQas som förlustavdrag enligt de särskilda bestämmelserna härom. Av ordalydelsen av den föreslagna punkten 2 av övergångsbestämmelserna lill SIL framgår inte om ocksä detta speciella, reducerade, kommunalskatteavdrag skall få föranleda förlustavdrag. RSV vill dessutom framhålla alt "ett belopp som motsvarar hälften av skillnaden mellan den påförda kommunalskatten och 30 procenl av årets beskattningsbara inkomst" är komplicerat alt beräkna. För att den beskattningsbara inkomsten skall kunna beslämmas erfordras det nämligen att kommunalskatteavdragel är känt.

Övergångsbestämmelserna i övrigi lill SIL och till kommunalskattelagen (KL) innebär att äldre bestämmelser skall tillämpas vid 1986 och 1987 ärs laxeringar i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. De föreslagna bestämmelserna medför att det vid 1986 och 1987 års laxeringar antingen måste finnas kvar en sammanställning för kommunal inkomstskatt i deklarationsblanketten, trots alt denna taxering dä har avskaffats för de flesla skallskyldiga, eller att det måste finnas två deklarationsblanketter. Till della kommer att man måste ha två system för debitering av preliminär och slutlig skatt under de aktuella åren. Åven för omräkning av skall för dessa år måste det finnas två system. Risken för felaktigheter ökar om del finns tvä skilda system.

RSV föreslår därför att den kommunala taxeringen bör slopas för alla berörda redan fro m dagen för ikraftträdandet. Med hänsyn lill att förslaget innebär i stort sett oförändrade skattesatser, bör en sådan ordning inte innebära några avsevärda olägenheter. Om del i något enstaka fall skulle föranleda en högre skatt än enligl äldre regler, bör detla kunna lösas genom en lämplig övergångsregel eller dispensmöjlighet.

Promemorian behandlar inte de problem som övergångsvis uppslår på uppbördsområdet. Enligt 13 8 uppbördslagen (1953:272), UBL, skall preliminär B-skatt debiteras antingen schablonmässigt med 120 % av den slutliga skatt, som har påförts den skaltskyldige året före inkomståret, eller med ledning av en preliminär taxering.

Lokala skattemyndigheten (LSM) i hemortskommunen har för närvarande inga uppgifter om de juridiska personernas slutliga debiteringar i utbokommunerna. För att debiteringen av preliminär B-skatt för 1985 enligt de nya reglerna skall kunna klaras av planerar RSV därför att göra etl ADB-program som kan ge LSM i hemortskommunen tillgång till dessa uppgifter. Härigenom skulle schablonregeln i 13 8 UBL kunna tillämpas. Särskilda preliminära självdeklarationer som kommer in fill LSM i utbokommuner, bör så snart som. möjligt överlämnas till LSM i den skattskyldiges hemortskommun så att debileringen kan ske där.

Det nu sagda gäller enbart för dem som skall tillämpa de nya reglema redan vid 1986 års taxering. För sådana skattskyldiga som skall taxeras enligt äldre regler vid 1986 års taxering måste givetvis även den preliminära taxeringen ske enligt äldre regler. RSV befarar att det kan bli svårt för

Prop. 1984/85:70 223

LSM att redan vid debileringen av preliminär skatt kunna ta ställning till om de nya reglerna skall tillämpas. 1 detta sammanhang hade det varU av värde om uppgift om skattskyldigs räkenskapsår hade funnits i del centrala skatteregistrel.

AO, som anser all reformen skall uppskjutas ell år, anför som skäl härför bl. a. följande.

Det framlagda förslaget innebär att tvä olika beskatlningssystem kommer alt föreligga vid 1986 och 1987 års taxeringar. Detta innebär slora komplikationer för skattskyldiga och beskatlningsmyndigheter. Det lorde finnas risk att olägenheterna förtar myckel av de administrativa fördelar reformen i sig innebär. Det bör därför undersökas om reformen kan tillåtas träda i kraft ell visst taxeringsår för samtliga nu berörda skattskyldiga i stället för visst datum. En förutsättning härför är all ikraftträdandet flyttas fram.

Förslagel innebär enligt min mening, all det finns slor anledning att låla juridiska personer få deklarera kapitalinkomster och realisationsvinster per räkenskapsår och enligt bokföringsmässiga grunder i stället för per kalenderår och enligt kontantprincipen, vilket nu gäller. Överensstämmer inle räkenskapsåret med kalenderåret, kan följden bli all elt bolag vid en och samma taxering regelmässigt måste taxeras för tvä beskattningsår; elt avseende själva rörelsen (räkenskapsåret) och ett avseende kapitalinkomster och realisationsvinster (kalenderåret). En sådan ordning innebär praktiska olägenheter och den följs, enligt min erfarenhel, långt ifrån alltid i praktiken, ty bolagen deklarera ofta de inkomster som skall följa kalenderåret efter vad som framgår av deras bokföring, dvs. per räkenskapsår. Någol reellt skäl för nuvarande ordning torde inte finnas. För att erhålla en mer företagsanpassad lagstiftning belräffande bolagens inkomster i olika inkomstslag, föreslår jag, alt kapitalinkomster och realisationsvinster alltid skall deklareras per bolagens räkenskapsår och att de dessulom skall deklareras enligt bokföringsmässiga grunder. Förutsättningarna härför kan närmare undersökas om genomförandet av den slopade kommunaltaxeringen flyttas fram ett år. Genom att införa en sädan ordning torde vissa övergångsproblem kunna undvikas.

En framflyitning av genomförandel lorde formelll inte behöva innebära annal än att kommunaltaxering av juridiska personer fär kvarstå rent lagtekniskt. Faktiskt torde den skatt kommunallaxeringen av juridiska personer ger upphov till genom särskild lagsliftning kunna tillföras staten genom en fullständig indragning av det kommunala skatteunderlaget avseende dessa personer. Därigenom åstadkoms i praktiken en rent statlig beskattning. Kommunernas rätt till särskilt statsbidrag enligt prop 1983/ 84:133 behöver sålunda inte ändras.

Om reformens genomförande skjuts etl är pä framtiden uppkommer förvisso en del merarbete för vissa skattskyldiga och för beskattningsmyndigheterna. Merarbetet behöver dock inte överbetonas - anlalel skattskyldiga som bedriver rörelse i elt flertal kommuner är ju inte så stort - och beskattningsmyndighelerna torde utan större olägenhet kunna taxera de berörda juridiska personerna kommunalt ytterligare ett är. Det merarbete som uppkommer torde dock väl uppvägas av att det framlagda lagförslaget hinner omarbetas och kompletteras på sätt jag ovan angivit innan del träder ikraft.

Prop. 1984/85:70 224

AO anför vidare:

Ikraftträdandet — övergångsbestämmelserna.

Ändringarna i SIL föreslås träda i kraft den 1 januari 1985 (s. 224). Äldre bestämmelser skall dock alUjämt tillämpas vid 1986 och 1987 ärs taxeringar i fräga om skallskyldiga som då laxeras för beskattningsår som påbörjats föreden Ijanuari 1985. Del är tveksamt hur ett förelag skall beskattas åren 1986 och 1987 med räkenskapsår för rörelse som påbörjats före den 1 januari 1985 men som har inkomster av andra inkomstslag som skall redovisas per kalenderåren 1985 eller 1986 (kapital, tillfällig förvärvsverksamhet). Samma problem uppkommer i dessa fall med föriustavdragen samt i fråga om avdrag för och restitution av allmän kommunalskatt - jfr med punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna. Ell förtydligande i dessa avseenden bör ske.

Vidare föreslås särskilda övergångsregler beträffande kommunalskatteavdraget. Sålunda anförs alt skaltskyldig som har en negativ vinstutveckling mellan åren närmast före och efter lidpunkten för reformens ikraftträdande inle alltid kommer att få full kompensation för sina foriorade kommunalskatleavdrag. Dessa skattskyldiga bör därför vid första årets taxering efter ikraftträdandet medges ett extra avdrag, som bör bestämmas till hälften av skillnaden mellan den kommunalskatt som har påförts den skaltskyldige under året före laxeringsåret och 30 % av årets beskattningsbara inkomst. Avdraget påverkar således den beskattningsbara inkomsten. För alt få fram denna måste man känna till det extra avdraget och för att få fram det extra avdraget måste man i sin tur känna lill den beskattningsbara inkomsten. Övergångsbestämmelsen synes därför inte uppfylla rimliga krav på praklisk lämplig ulformning. Det bör också klarläggas om det extra avdraget är alt betrakta som ell allmänt avdrag eller som ett avdrag hänförligt till förvärvskälla. Enligl min mening bör del konstrueras som etl allmänt avdrag.

Enligt nuvarande lydelse av punkt 4 sista stycket av anvisningarna till 36 6 KL finns räll att åtnjuta avdrag för realisationsförlust elt senare år än del under vilken förlusten uppkommit. Molsvarande beslämmelse bör allQämt gälla för realisationsföriuster som uppkommit före ikraftträdandet av reformen. Bestämmelse härom saknas men bör lämpUgen tas in i övergångsbestämmelserna fill SIL.

I fråga om förlustavdragen kan ytterligare ett problem uppstå. Om elt företag har el gammalt underskott i en kommun där verksamhei för närvarande inte bedrives, kan avdraget enligt nuvarande regler inle utnyttjas. Övergångsreglerna på sidan 230-231 kan tolkas så all även sådana förlustavdrag kan ulnytljas i det nya systemet. Ett förtydligande i detta avseende bör ske. Skulle avsikten vara den att även sådana underskott skall få utnyttjas som förlustavdrag, anser jag att reglerna i stället bör få det innehållet, all endast statliga underskott får utnyttjas, men då till sina fulla belopp, Därvid skulle mycket administrativt arbete besparas. Det måste härvid observeras, att avsikten inte är alt värdet av gamla förlustavdrag skall påverkas (sid. 36). Över huvud tagel anser jag, att konsekvenserna i detta hänseende bör utredas närmare. Della är ytterligare etl skäl lill att uppskjuta reformen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anför:

Den slopade kommunala taxeringen medför alt vissa övergångsregler behövs t.ex när det gäller förlustavdrag. I förslaget uttalas att värdet av

Prop. 1984/85:70 225

gamla förlustavdrag i princip inte bör påverkas av omläggningen av beskatlningen. Riksförbundet delar uppfattningen att rält till fullt avdrag för alla gamla förluster måste garanteras. Principen bör enligt riksförbundels mening vara att avdragen skall fä göras som om förvärvskällan legat i hemortskommunen. Den avrundning av den rent matematiska omräkningen som görs i förslaget till övergångsregler i lagen om förlustavdrag synes dock innnebära en viss begränsning av värdet av förlustavdrag.

Riksförbundet vill också framhålla all motsvarande rält lill avdrag för gamla realisationsföriuster vid försäljning av fastighet måste tillvaratas vid omläggningen. Del krävs även i detla sammanhang en övergångsbestämmelse så att möjlighet skapas att dra av gamla realisationsförluster mot realisationsvinster oavsett i vilken kommun de berörda fastigheterna Ugger.

Sveriges industriförbund anför:

De övergångsregler som föreslås med anledning av att kommunalskatteavdragel bortfaller och i fråga om rätten all utnylQa äldre förlustavdrag anser vi godtagbara. I fräga om förlustavdragen sägs alt avdrag skall medges med hälften av det belopp som den skaltskyldige skulle haft rätt till avdrag med enligt äldre bestämmelser om föriustavdrag vid taxering lill kommunal inkomstskatt. Vi ulgår från att därmed avses att avdrag får åtnjutas även om avdraget med hänsyn till de inkomstförhållanden som råder då avdraget yrkas inle enligt äldre bestämmelser skulle ha kunnat utnyttjas i just den kommun i vilken föriusten uppkommit. Elt förtydligande motivuttalande på denna punkt är dock önskvärt.

10 Lagtekniska frågor

10.1 Allmänt om den lagtekniska lösningen

1 promemorian föreslås att regler i KL som uteslutande tar sikte pä juridiska personers beskattning flyttas över lill 2 6 SIL där de bildar nya moment. - Flertalet remissinstanser har inte haft något att erinra mot den föreslagna lagstiftningstekniken. Några anser dock alt SIL blir oöverskådlig och efterlyser en mer systematisk översyn av SIL och KL.

Kammarrätten i Slockholm anför:

De lagtekniska ändringar som reformen kommer att medföra har kammarrätten av inledningsvis anförda skäl endast summariskt kunnat behandla.

Kammarrätten godlar förslagel alt de grundläggande reglerna om skattskyldighet, skatteunderlag o.d., skall bibehållas i kommunalskatteiagen. Förslaget (s. 34) att överföra samtliga de bestämmelser som uteslutande avser juridiska personer lill lagen om statlig inkomstskatt framstår ocksä i och för sig som genomförbart. Även om den föreslagna 2 5 i lagen om statiig inkomstskatt ter sig otymplig, måste man av de skäl som anförts på sid. 33-34 i promemorian acceptera den valda lösningen. Självfallet kommer den emellertid att medföra betydande svårigheter i det prakliska arbetet. Ett sammanförande av reglema i kommunalskattelagen och lagen 15 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 226

om statlig inkomstskatt till en enda lag synes därför vara en bättre och mer ändamålsenlig lösning. En sådan reform ligger emellertid säsom utredningen uttalat utanför ramen för det nu framlagda förslaget.

Länsrätten i Stockholms län anför:

Länsrätten anser alt den laglekniska lösning som föreslagits i och för sig är hållbar och genomförbar. SIL, som i huvudsak endast hänvisar till reglerna i KL kommer emellertid enligt förslagel all få egna materiella bestämmelser i långl slörre omfattning än som nu är fallet. Lämpligheten härav ifrågasätts särskilt med hänsyn till olägenheterna i det prakliska arbelet där man kommer alt nödgas slå fram och tillbaka mellan KL och SIL. Åtskilligt av den systematik som promemorieförfallarna värnar om synes gå förlorad. Länsrätten delar helt uppfattningen om det olämpliga i alt göra SIL till huvudförfaltning framför KL. Däremot efterlyses ett resonemang kring andra länkbara alternativ till lagteknisk lösning. Så t. ex. framstår möjligheten att sammanföra KL och SIL lill en lag avseende såväl kommunal som statlig inkomstskatt som en både ändamålsenlig och enkel modell. Det är en stor brist all man inle har undersökt och redovisat etl sådant alternativ. Nägra principiella och praktiska hinder mot alt SIL i sin helhet inarbetas i KL torde inle föreligga. Den systematiska uppbyggnaden av skaltelagarna kommer inle heller att nämnvärt rubbas härigenom. För det prakliska arbelel skulle det vara en stor fördel all ha gmndreglerna om beskattning av rörelse och specialreglerna om beskattning av juridiska personer i en och samma lag. Den föreslagna lösningen leder till att skattelagstiftningen blir ännu mer komplicerad och svårtillgänglig.

Länsrätten i Göteborgs och Bohus län anför:

Länsrätten, som inle ansett sig kunna granska samtliga förfatlningsförslag i detalj, ifrågasätter om del inte är möjligt att göra författningstexten mera överskådlig i vissa avseenden. Exempelvis föreslås 2 och 7 8 lagen om statlig inkomstskatt bli mycket omfattande med 11 resp 12 mom. Etl sätt skulle kunna vara alt införa nya paragrafer, betecknade 2a 8, 2b 6 etc.

MKSR anför:

Kommunalskattelagen är till sin utformning den grundläggande inkomstskattelagen. I denna lag finns utförliga regler om skatteplikt, förvärvskällor, skattskyldighet m. m. I lagen om statlig inkomstskatt finns i huvudsak endast hänvisningar till reglerna i kommunalskatteiagen.

Den förhållandevis strikta uppdelningen av förvärvskällor i kommunalskattelagen underlättar många gånger rättstillämpningen. Genom slopandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer upphör visserligen elt av syftena med förvärvskälleuppdelningen, nämligen att åsladkomma en gmnd för fördelningen av beskattningsrätten mellan olika kommuner när den skattskyldige bedriver verksamhet i flera kommuner. Förvärvskälleuppdelningen underlättar dock fastställandet av vad som anses som skattepliktig intäkt. Vidare ger uppdelningen ett praktiskt sätt att sortera intäkter och kostnader för att därigenom få klarhet i vilka intäkter och kostnader som hör ihop.

De angivna kvarvarande fördelarna med förvärvskälleuppdelningen försvinner till viss del då de bestämmelser som enbart rör juridiska personers

Prop. 1984/85:70 227

taxering överflyttas lill lagen om slatlig inkomstskatt. Bestämmelser om fusion återfinns i den nuvarande kommunalskatielagen under inkomstslagen inkomst av annan fastighet, 25 6 anvisningspunkt 2 a stycke 5, inkomst av rörelse, 28 8 3 mom. och anvisningspunkt 8, samt inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet, 35 6 anvisningspunkt 5. Bestämmelserna skall enligt förslaget sammanföras under elt moment (4 mom.) i 2 6 av lagen om statlig inkomstskatt. Det kan visserligen hävdas att del är en fördel att reglerna om fusion sammanförs under ett lagrum. Skatterätten är dock av den uppfattningen att reglernas innebörd framstår klarare med den gamla uppdelningen. Regler om bostadsföretag och bostadsrättsföreningar har även de flyltals över lill lagen om slatlig inkomstskatt. Reglerna återfanns tidigare under inkomst av annan fastighet (24 5 3 mom.) Regler rörande kooperativa förelag m. m. har likaledes lyfts ur kommunalskatielagen (29 6) och förts in under ett självständigt moment i 2 6 lagen om slatlig inkomstskatt.

Den föreslagna lydelsen av lagen om statlig inkomstskatt medför att del i lagen kommer alt finnas dels regler som rör speciellt angivna skattesubjekt såsom exempelvis bostadsföretag och kooperativa föreningar, dels regler som rör flera skattesubjekt såsom exempelvis stadgandet om fusion. Regleringen i lagen om statlig inkomstskatt är dock inle uttömmande för de juridiska personernas taxering. Även i framliden kommer således reglema i kommunalskatielagen om inkomst av rörelse att ligga till grund för bestämmandet av juridiska personers taxering lill statlig inkomstskatt.

Skälet till att inte en mera genomgripande lagändring har genomförts har angivits vara att reglerna om beskattning av näringsverksamhet även i fortsättningen kommer att behövas vid den kommunala taxeringen av fysiska personers inkomst av rörelse och fastighet. Skatterätten är visserligen inte helt oförslående till att man inle i detla sammanhang har ansett det möjligt att genomföra en genomgripande ändring av inkomslskattelagstift-ningen. Skatterätten nödgas dock konstatera att man genom den nu föreslagna reformen ytterligare komplicerar en redan tidigare i stora slycken oöverskådlig lagstiftning. Rent lagtekniskt framstår det ocksä som oformligt att priset för att bibehålla nu gällande systematik är att man nödgas dels ändra i det närmaste hälften av paragraferna i kommunalskatteiagen, dels ge 2 och 7 §8 i lagen om statlig inkomstskatt ytterst omfattande och svåröverskådligt innehåll. Till delta kan läggas den inte helt oväsentliga synpunkten att kommunalskatielagen efter otaliga ändringar under en snart 60-årig tillvaro rent språkligt framstår som en oformlig blandning av olika slilarter.

Skatlerätten beklagar därför att man inle begagnar del nu föreliggande tillfället att genomföra en systematisk ändring av inkomstskatlelagslift-ningen som skulle innebära att kommunalskatteiagen och lagen om slatlig inkomstskatt sammanfogas till en enhetlig lag. Med hänsyn till den knappa tid som återstår fram till ikraftträdandet lorde emelletid en sädan lösning inte vara genomförbar med avseende på 1986 års taxering. Skatterätten förordar därför att man i alll fall övergångsvis ändrar inkomstskattelagstiftningen på sådani sätt att alla grundläggande regler återfinns i en lag om statlig inkomstskatt.

Elt särskilt yltrande har lämnals av ordföranden i MKSR, lagmannen Bertil Wennergren, som anför:

Den svenska inkomslskaltelagstiftningen är av hävd baserad pä KL. I SIL finns specialreglerna om beräkningen av statUg inkomstskatt samt ett antal regler som samordnar den slatliga inkomstbeskattningen med den

Prop. 1984/85:70 228

kommunala och anger skillnaderna där sädana finns. Nu nämnda förhållanden innebär all man i det praktiska arbetet ytterst sällan behöver slå upp något i SIL. Man kan koncentrera uppmärksamheten på bestämmelserna i KL.

I promemorian Slopad kommunad taxering av juridiska personer (Ds Fi 1984:9) framkastas först förslaget all del vid etl avskaffande av den kommunala beskatlningen för juridiska personer av laglekniska skäl är motiverat alt göra SIL till huvudförfattning framför KL. 1 medvetande om alt detla är praktiskt ogöriigt låter promemorieförfallarna dock förslaget falla. Häri gör de givelvis hell rält. Men de föreslär i stället att de regler i KL som uteslutande tar sikte på juridiska personer förs över lill SIL och där bildar nya moment i 2 8. En sådan lösning skulle emellertid leda till svåra olägenheter för alla som har med beskattningen av juridiska personer att göra. De skulle nödgas att ständigt slå fram och tillbaka mellan KL, där grundreglerna för t.ex. rörelsebeskatlning kvarstår, och SIL, där specialreglerna för juridiska personer skulle stå. Della skulle inte bara bli mycket opraktiskt utan ocksä vålla risker för missar av olika slag på gmnd av den svåröverskådlighel som skulle bli följden. Lösningen framstår som allt annal än funktionell. Det är så myckel mindre anledning alt välja en så dålig lösning som det finns en annan lösning som är lika enkel men som leder lill en ändamålsenlig ordning. Denna lösning, som inte alls diskuteras i promemorian, inenbär alt KL och SIL slås ihop till en lag om kommunal och slatlig inkomstskatt. De första fem kapitlen kan då utgöras av de nuvarande fem kapiteln i KL. Som ett nytt 6 kap. tilläggs de regler om beräkning av statlig inkomstskatt som nu finns i 8-12 88 SIL. Vissa redaktionella ändringar kommer givetvis att krävas i I kap. så all där tas upp också det som nu slår i 1 5 SIL.

Bestämmelserna i 8 kap. 5 5 regeringsformen kan inte anses lägga hinder i vägen för att kommunal och statlig inkomstskatt regleras i samma lag. Jag föreslår därför alt så sker.

AO. som anser att reformen bör uppskjutas etl år, anför som skäl härför bl.a. följande.

I. Genom att föra över ell antal bestämmelser från kommunalskatielagen (KL) till lagen om statlig inkomstskatt (SIL) skapas elt komplicerat och svåröverskådligt regelsystem. Komplexiteten och sväröverskådlighelen blir, enligt min uppfattning, av sådant slag, att endast personer som dagligen har att tillämpa lagarna, kommer alt kunna överblicka innehållet i dessa. Ell sådani komplext syslem av bestämmelser uppfyller, som jag ser det, inte de rimliga krav som skattskyldiga och rältstillämpande myndigheter måste ställa på lagars utformning. I slällel bör, innan den kommunala laxeringen av juridiska personer upphör, lagarna innehållsmässigt redigeras så alt innehållet blir mer tillgängligt och överblickbart. Vidare bör nägon form av innehållsförteckning uiformas. Genom att skjuta på ikraftträdandet ett år erhålls möjlighet att vidta de föreslagna åtgärderna.

3. En ny metod för beskattning av enskild näringsverksamhet har nyligen föreslagils av 1980 ärs företagsskaltekommitté (SOU 1984:70). Förslaget benämns "Staketmetoden" och det innehåller en mängd förslag lill ändringar i KL. Förslagel är nu på remiss. Enligt min mening kan del - i vart fall om avsikten är att förslaget skall leda till en proposition under 1985 - finnas anledning att redigeringsmässigl samordna de ändringar som delta förslag innebär i KL med förslaget om slopad kommunal taxering.

Prop. 1984/85:70 ,.. 229

Införs "Staketmetoden" ulan en redigeringsmässig samordning med förslaget som slopad kommunal taxering, föreligger det stor risk för att möjligheterna all överblicka innehållet i KL och SIL försvåras i än högre grad än den som anges ovan i punkt 1.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Den föreslagna reformen medför överflyttning av ell stort antal bestämmelser från kommunalskattelagen lill lagen om statlig inkomstskatt. Materiella bestämmelser kommer således all återfinnas inte bara i kommunalskatielagen, och för den delen i anvisningarna lill kommunalskattelagen, utan även i lagen om statlig inkomstskatt vilkel bUr svåröverskådligt. På sikt bör således en omarbetning av skatlebeslämmelserna ske. Därvid är det, som anges i promemorian, säkerligen lämpligt att samla alla materiella bestämmelser i lagen om statlig inkomstskatt.

HSB anför:

Den föreslagna överföringen av lagtext från kommunalskatielagen lill lagen om statlig inkomstskatt förefaller öka skattelagstiftningens tillgänglighet, eftersom bestämmelserna för juridiska personer avgränsas bättre.

Svenska revisorsamfundet SRS anför:

De grundläggande reglerna för såväl fysiska som juridiska personers beskattning har hitintills haft sin plats i kommunalskatteiagen. I lagen om statlig inkomstskatt har därefter hänvisning skett till bestämmelserna i kommunalskatielagen. På grund av de föreslagna ändringarna i laxeringen av juridiska personer föresläs i promemorian alt de regler som uteslutande lar sikte på juridiska personer förs över till lagen om statlig inkomstskatt. Samfundet har förståelse för att detla kan synas vara ett enkelt sätt att lagtekniskt hantera de materiella skattefrågor, som enbart berör dessa skattskyldiga. Del är emellertid enligl samfundels uppfallning olämpligt att ha materiella regler gällande samma område pä flera ställen. Detla är ett steg i komplicerande riktning samtidigt som alla andra ansträngningar på beskattningsrättens område lar sikte på förenklingar. Samfundet föreslår därför alt förslaget i denna del erhåller en annan lösning. Eventuellt kan del övervägas samla de materiella reglema som berör alla skattskyldiga lill en lag.

Sveriges advokatsamfund anför:

Utredningens förslag att de regler i kommunalskatielagen som uteslutande lar sikte på juridiska personer skall överföras lill lagen om slatlig inkomstskatt leder emellertid till att de regler som gäller för inkomstbeskattning av juridiska personer blir än mer svåröverskådliga än de är idag. Endast under fömtsättning att på sikl en mer genomgripande omarbetning av lagstiftningen om inkomstbeskattning sker kan därför förslaget tillstyrkas.

Samfundet vill slutligen framhålla alt de förhållandevis magra kommentarerna i förslaget lill författningsändringarna kan komma att leda till

Prop. 1984/85:70 230

tUlämpningsproblem; det förhåUandet att kommentarerna upptar något tiotal sidor medan förfatlningsförslagen upptar närmare 230 sidor visar enligl samfundels uppfaltning all ett redan komplext skattesystem tenderar alt bli än mera ogripbart för de skattskyldiga.

10.2 De särskilda frågorna

Kammarrätten i Stockholm anför:

I lagen om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt (s. 260) skall skattesatsen i 3 6 andra stycket vara 52 procent.

I lag om ändring i förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt (s. 262) skall hänvisningen i 1 8 vara till 3 8 tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Länsrätten i Stockholms län anför:

I Förslag till lag om ändring i lagen om vinstdelningsskalt 3 8 (s. 260) skall procentsatsen i enlighet med vad som anges om skattesatsens storlek (s. 27) utgöra 52 procent istället för 54 procent. Vidare skall beträffande Förslag till Lag om ändring i förordningen om ersättningsskatt il 6 (s. 262) hänvisas lill 3 6 tredje stycket lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt istäUet för tiU 3 6 andra stycket samma lag.

MKSR anför:

24 § I mom. andra stycket kommunalskattelagen

1 styckets sista mening behandlas intäkt av faslighet som ägts av försäkringsanstalt samt sker hänvisning till 30 6 2 mom. kommunalskattelagen.

Reglerna om beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av försäkringsanstalter har i sin helhel överflyttats till 2 8 6 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Bestämmelsen i 24 6 1 mom. bör antingen utgå eller bör hänvisning ske till gällande lagmm i lagen om statlig inkomstskatt.

Punkt 2 första stycket av anvisningarna till 18 § kommunalskattelagen

I stycket regleras bl. a. fastighetsbolags faslighetsinnehav. I konsekvens med föresatsen att bestämmelser som endasl rör juridiska personer bör överflyttas till lagen om statlig inkomstskatt bör även denna bestämmelse överflyttas till lagen om statiig inkomstskatt.

Punkt 8 tredje stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen

I sista meningen av stycket behandlas förvärv av fastighet inom koncern. Fråga uppkommer om bestämmelsen bör överflyttas tUl lagen om statlig inkomstskatt.

Punkt 3 av anvisningarna till 44 § kommunalskattelagen

I punkten ges exempel som endast avser aktiebolag. Fråga uppkommer om beslämmelsen bör överflyttas till lagen om statlig inkomstskatt.

Punkt 4 av anvisningarna till 44 § kommunalskatteiagen

I sista meningen ges exempel som endasl avser aktiebolag. Fråga uppkommer om beslämmelsen bör överflyttas till lagen om statlig inkomstskatt.

Prop. 1984/85:70 231

Genom de tre sistnämnda påpekandena om innehållel i vissa anvisningspunkter åskådliggörs, enligl skatterättens uppfattning, svårigheten med att konsekvent genomföra föresatsen att till lagen om statlig inkomstskatt överflytta bestämmelser som endasl avser juridiska personers beskattning.

3 § andra stycket i lagen om vinstdelningsskalt

I förslagel har beskattningsårets inkomstskatt angivits till 54 procent. Den riktiga procentsatsen bör - om remissförslaget genomförs såviti gäller 10 a 8 lagen om statlig inkomstskatt — vara 52 procent.

y?5Vanför:

Kommunalskattelagen

28 8

Med hänsyn lill alt 3 och 4 mom. nu föreslås upphävda och 2 mom. redan tidigare har upphävts, bör beteckningen 1 mom. på vad som återstår tas bort.

35 6 1 mom.

I den nya punkten 4) har hänvisning skett till 2 och 3 mom. RSV utgår från att detta är en felskrivning och att det även i fortsättningen skall stå 2—4 mom.

50 8 3 mom. I sista stycket kan orden "för fysisk person och dödsbo" las bort.

57 8 1 mom.

I åtskilliga av de paragrafer som berörs av förslagel har det gjorts språkliga moderniseringar. I första och andra slyckena av delta moment har dock ordet "utgöras" fått stå kvar. I den nya punkten d) i 54 8 har "utgöra" bytts ul mol "betala". RSV anser att sådana utbyten bör ske konsekvent. I annat fall kan det i framtiden ifrågasättas om det har skett några speciella överväganden, vilka lett till att ett omodernt ord har fått vara kvar på etl ställe och inte på ett annat, trots att båda ställena har berörts av ell och samma lagstiftningsärende.

57 6 3 mom.

RSV ifrågasätter om första stycket i praktiken tillämpas beträffande andra skattskyldiga än juridiska personer. Skulle en felaktig prissättning meUan enskilda näringsidkare uppdagas, torde delta rättas lill genom uttagsbeskattning.

Om stycket skulle stå kvar kan det emellerlid ifrågasättas om inte parentesen i första meningen bör formuleras om eller slopas. Parentesens ordalydelse leder nämligen tankarna i första hand till aktiebolag och ekonomiska föreningar.

58 8

Den föreslagna ändringen innebär en väsentlig förenkling och bör därför genomföras. RSV anser dock all orden "efter ty" på elfte raden i den nya lydelsen bör ändras lill "enligl vad".

punkl 10 av anvisningarna till 29 8

Punktens beteckning har fallit bort, varför det ser ut som om de två styckena utgör ett tUlägg tiU punkt 7.

Prop. 1984/85:70 232

I det andra stycket har språkliga inkonsekvenser smugit sig in. Således bör den sista bokslaven i ordet "stycket" pä andra raden tas bort och ordet "äga" pä samma rad bytas ut mol "äger". På näst sista raden på s. 134 används ordet "åtnjutit", trots att den nuvarande lagtexten innehåller ordet "fått". På s. 135 används ordet "upplagas" i ställel för "tas upp".

punkt 5 av anvinsingarna lill 38 5

Hänvisningen i parentesen till 53 8 3 mom. är inle längre adekvat och bör därför las bort.

punkl 8 av anvisningarna lill 38 8

I specialmoliveringen på s. 46 har angetts att punkten hör till 39 6. Detta är emellertid felaktigt.

anvisningama till 60 6

Enligl RSVs mening vore det av värde om den nuvarande lydelsen ersattes med ett exempel som rör exempelvis en fysisk person.

Lagen om statlig inkomstskatt

RSV vill starkt betona vikten av att det i propositionen i detla lagstiftningsärende las in en förteckning som åskådliggör vilka av de nya lagrummen i SIL som motsvaras av en tidigare bestämmelse i KL. En sådan förteckning skulle avsevärt underiätta tillämpningen av de nya reglerna för alla inblandade parter, bl.a. med hänsyn till all tillgängliga författningskommentarer m. m. hänvisar till KL.

2 6 2 mom.

1 tredje stycket görs en hänvisning tUl de förutsättningar som anges i första stycket. I den gamla lydelsen (punkten 2 av anvisningarna till 43 6 KL) har en av fömtsättningarna uteslutils i hänvisningen. RSV anser alt så bör ske också i den nya lydelsen, eftersom del aktuella villkoret (att kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har bedrivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av ifrågavarande rörelse) ersätts av elt motsvarande rekvisit senare i tredje stycket.

2 8 4 mom.

I specialmotiveringen anges att åttonde stycket motsvarar punkt 1 femte stycket av anvisningarna lill 28 6 KL. En omkastning synes ha skett här, eftersom det nämnda lagrummet i KL har sin motsvarighet i del föreslagna tionde stycket. De hänvisningar till KL som i specialmotiveringen görs belräffande nionde och tionde styckena skall i stället avse åttonde respektive nionde styckena.

2 6 6 mom.

Hänvisningen i nionde stycket till åttonde stycket är felaktig. Det torde vara sjätte stycket som avses.

Momentet omfattar 23 slycken och är därför mycket svåröverskådligt. Som exempel kan nämnas att det knappast är uppenbart för varje läsare att det Qugoförsta stycket hänvisar till det som har sagts i tolfte-Qugonde styckena. RSV anser att lagtexten skulle bli mer överskådlig om momentet delas upp i mindre avsnitt, t. ex. så att livförsäkrings- respektive skadeförsäkringsanstalter behandlas i skilda moment.

Prop. 1984/85:70 233

7 5 8 mom.

Hänvisningen i sjunde stycket till femte slyckel torde i slällel böra avse sjätte slyckel. Hänvisningen i åttonde slyckel lill andra stycket synes böra ändras till all avse Iredje stycket.

I nionde slyckel bör orden "denna anvisningspunkt" bytas ut mol "detla moment". I del tolfte stycket hänvisas till 72 8 KL. Det synes naturligare att hänvisa till 20 8 (dvs. i SIL).

10 6 1 mom. RSV anser alt det vore tydligare alt här tala om inhemska dödsbon.

10 a 8

I första slyckel a) anges skattesatsen till 52% i den mån skatten inte skall beräknas enligt b). RSV ifrågasätter om inle de sista orden bör vara "enligt

O".

Lagen (1960:63) om förlustavdrag

RSV anser att de föreslagna övergångsbestämmelserna lill denna lag är något krångliga. Dessulom medför de vissa kontrollsvårigheter.

Lagen (1983; 1086) om vinstdelningsskatt

8 3

I andra stycket anges skattesatsen till 54%. RSV utgår från alt detta är en felskrivning och all det rätteligen skall vara 52%.

Den i promemorian föreslagna konstruktionen av övergångsbestämmelserna till SIL rörande kommunalskatleavdrag synes böra beaktas även när man räknar fram del nominella resultatet vid beräkning av underlag för vinstdelningsskalt. Ändring bör i så fall ske av punkterna 1 och 2 i första stycket.

Förordningen (1933:395) om ersättningsskatt

I 6

Hänvisningen till 3 8 SIL synes böra avse iredje stycket och inte andra stycket.

Lagen (1946:324) om skogsvårdsavgifl

1 5

Eftersom paragrafen föreslås bli nästan helt omskriven, ifrågasätter RSV om del inle vore lämpligt all ändra avmndningsregeln i sista stycket. Öretalen bör bortfalla i likhet med vad som gäller för bl.a. egenavgifter (27 5 UBL).

I första stycket nämns "5 5 fastighetslaxeringslagen". Rätteligen skall del vara "1 kap. 5 5". Läsförståelsen av stycket skulle enligl RSVs mening öka om ordet "som" på andra raden byts ut mol "vilken".

Lagen (1947:577) om statUg förmögenhetsskatt

1 5

Hänvisningen lill 3 6 SIL synes böra avse tredje stycket och inte andra stycket.

Taxeringslagen (1956:623) 42 §

I I mom. hänvisas till punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 38 8 KL. I 3 mom. hänvisas till femte stycket av samma anvisningspunkt. Eftersom hänvisningarna avser samma stycke, bör del ocksä vara likalydande.

Prop. 1984/85:70 234

Uppbördslagen 22 8

Om den kommunala taxeringen slopas för juridiska personer blir det LSM i hemortskommunen som beslutar om bl. a. deibilering av preliminär B-skatt och slutiig, kvarstående och tillkommande skatt för såväl fysiska som juridiska personer.

25 6

"för fysisk person eller dödsbo" kan strykas.

40 5 1 mom.

"påförd i hemortskommunen" kan strykas.

Lagen (1982:1194) om hyreshusavgift 3 6

I enlighel med vad som föreslagits ovan om skogsvårdsavgift bör örela-len även här bortfaUa.

AO anför:

57 §3 mom. KL (sid. 100)

Enligt förslaget skall del första stycket kvarstå oförändrat. Vilken praktisk betydelse stycket får har dock inte klargjorts. Sannolikl lorde den bli försumbar. Skälen härför är följande. Mig veterligen har slyckel aldrig tillämpats på affårer mellan fysiska personer, exempelvis makar eUer andra närstående, som bedriver rörelse; korrigering av felaktig prissättning vid affärer dem emellan torde i stället, om korirgering överhuvudtaget äger mm, ske genom s. k. uttagsbeskattning. Lagtextens utformning - särskUt alt inom parentesen hänvisas till "moder- och dotterförelag eller företag under i huvudsak gemensam ledning" - lalar vidare för att korrigeringsregeln inte tar sikte på fysiska personer (jfr sid. 53 i 1974 års bolagskommittés slutbetänkande SOU 1979:46 Koncernbegreppet m.m.). Vidare torde erfordras, all fråga är om affärer meUan två olika näringsidkare; en fysisk person, som bedriver två rörelser (=två förvärvskällor) och som tillämpat en felaktig prissättning vid affärer mellan rörelserna, omfaltas således inte av korrigeringsregeln. Ej heller torde affärer mellan handelsbolag, som ägs av samma fysiska personer omfattas av regeln. Slutligen gäller alt korrigeringsregeln inte kan tillämpas på affärer mellan juridiska personer som är skattesubjekt och som ej har att erlägga kommunal inkomstskatt eller på affärer mellan fysiska personer och sådana juridiska personer som nyss nämnts. Sannolikt är stycket endast lillämpbart på inhemska dödsbon. Mot den här anförda bakgrunden anser jag all innehållet bör justeras så att det klart framgår vilka fall av korrigering som åsyftas.

58 § KL (sid. 41 och 101)

Specialbeslämmelserna i 58 6 KL avseende fördelning av rörelseinkomst föreslås ersättas med nuvarande huvudregel. Som skäl härför anföres att specialbeslämmelserna tar sikte på verksamheter som nästan uteslutande kan anlas bedrivas av akliebolag eller ekonomiska föreningar. Detta torde i och för sig vara korrekt. Det måste dock observeras, alt ett slopande av specialbestämmelserna lorde innebära att vissa skattskyldiga har att byta grund för fördelning av rörelseinkomst mellan olika kommuner. Detta gäller exempelvis linjetrafik med omnibus. Vidare gäUer alt

Prop. 1984/85:70 235

ell icke obetydligt antal fysiska personer bedriver tomlrörelse. För dessa rörelser uppkommer tveksamhet hur beskattning skall ske enilgl huvudregeln. Det finns således anledning alt överväga om inte speicalbestämmel-serna bör fä vara kvar i vart fall under en övergångsperiod sä all effeklerna av slopandet av specialbeslämmelserna kan undersökas närmare. Ett annat alternativ vore att hell slopa den kommunala fördelningsregeln avseende rörelseinkomst och i slällel, oavselt var driftställe funnits, taxera rörelseinkomsten i den skattskyldiges hemortskommun. Därigenom skulle er-hällas en större likformighet när det gäller alt beskatta inkomst av rörelse - själva företagsformen, akfiebolag eller enskild näringsverksamhet, får dä mindre taxeringsmässig betydelse.

2 § 3 mom. SIL (sid. 48-49 och 163 f)

Koncernbolag skall enlig förslaget - med bortseende från en begränsning - fritt få välja i vilken förvärvskälla det vill redovisa ett mottaget koncernbidrag som inläkt. Förslaget är enligt min mening för generellt utformat i detta hänseende. Sålunda skulle exempelvis etl underskott av tillfällig förvärvsverksamhet hos etl moderbolag kunna kvittas mot etl koncembidrag hänförligt till inkomstslaget rörelse hos etl dotterbolag. Koncernbidrag bör, enligl min uppfattning, emellertid endasl komma ifråga som intäkt i inkomstslagen jordbmksfastighet, annan faslighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse som bedrivs av livförsäkringsanstalt -jfr föreslagen lydelse av 2 8 3 mom. första stycket a) SIL. Elt alternativ härtill vore att erhållna koncernbidrag alltid skall redovisas såsom särskild förvärvskälla.

14 § SIL (sid. 55 och 223-224)

I förslaget har begreppet hemortskommun behållits för juridiska personer av lagtekniska skäl. Den föreslagna laglexlen innehåller dock ingen reglering av var "nya" bolag skall taxeras (första stycket i lagmmmet synes endasl ta sikte på fysiska personer och utländska bolag). Lagtexten bör därför kompletteras med en bestämmelse av innehåll att taxering av bolag, som saknar hemort enligl andra stycket, skall ske på den ort där den verkliga ledningen av förelaget först utövats under beskattningsåret, dvs. på den ort där registrering försl skett.

3 § lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt (sid. 260)
SkaU sannolikt vara 52, ej 54 procenl.

67 § taxeringslagen (1956:623)

Belräffande tillämpning av lagrummet, se vad som ovan anförts rörande 57 6 3 mom. KL. För att skyldigheterna skall kunna fullgöras erfordras alt betydelsen av 57 5 3 mom. klargörs.

SIND anför:

Slopad kommunal taxering av juridiska personer innebär att handläggningen av vissa invesleringsfondsärenden kan förenklas. Det torde också vara möjligt alt tillåla övertagande av investeringsfond mellan koncernföretag utan särskild prövning. Detta erfordrar emeUertid lagändring i 13 6 lagen om allmän investeringsfond och motsvarande bestämmelser.

Prop. 1984/85:70 237

Bilaga 2 De remitterade förslagen (delar av)

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 38 6
5. Vad som gäller om utdelning 5. Dödsbo efter person, som vid
från utländskt bolag skall enligt be- sitt frånfäUe icke varit bosatt eller
stämmeisen i 67 § tUlämpas jämväl stadigvarande vislats här i riket,
å utdelning från annan här i riket anses såsom en här i rikel icke hem-
icke hemmahörande juridisk per- mahörande juridisk person. Utdel-
son. Oskift dödsbo efter person, ning från sådant dödsbo till i Sveri-
som vid sitt frånfälle icke varit bo- ge bosatt delägare av inkomst, som
satt eller stadigvarande vistats här i förvärvats under den tid delägarna
riket, anses säsom en här i riket suttit i oskift bo - men givetvis ej
icke hemmahörande juridisk person utskiftning av den avlidnes efter-
(jfr 53 § 3 mom.). Utdelning från lämnade tillgångar - skall således
sådani dödsbo lill i Sverige bosatt här i riket bliva föremål för beskall-
delägare av inkomst, som förvår- ning. Från denna föreskrift medde-
vals under den lid delägarna suttit i las likväl etl undantag i 54 8 första
oskift bo - men givetvis ej utskift- stycket e.
ning av den avlidnes efterlämnade
tillgångar - skall således här i riket
bliva föremål för beskattning. Från
denna föreskrift meddelas likväl elt
undantag i 54 8 första stycket e).

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag) helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar lill staten, kommun eller landstingskommun eller tUl etl av dem hell eller till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får förlust eller underskott som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte avräknas från inkomst

som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagls gäller inte om överlåtelsen framstår som ett normall led iföretagels verksamhet och ej heller ifråga om överlåtelser inom en koncern.

Vad som är att hänföra till huvudsakUg del skall bedömas med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller föreningen bedrivU vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt till verksamhetens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under det beskattningsår då överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt motsvarande grunder som enligt 41 § kommunalskattelagen (1928:370) tiUlämpas vid beräkning av inkomst av förvärvskällor av det slag som är i fråga. Härvid får värdet av återstående tillgångar vid tiden för överlåtelsen inte tas upp tiU högre än som motsvarar det allmänna saluvärdet vid denna lid, uppskattat efter skälig grund.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 ärs taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. I fråga om 10 8 1 mom. andra stycket gäller dock vad som sägs i övergångsbestämmelserna till lagen (1984:345) om ändring i lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig som avses i 10 a 8 första stycket har vid den taxering då
de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas för denne rätt till
avdrag för allmän kommunalskatt som påförts året före taxeringsåret med
hälften av det belopp med vilkel skatten överstiger 30 procent av den
beräknade beskattningsbara inkomsten, före sådant avdrag. Avdraget
medges som allmänt avdrag enligt 4 6.

Motsvarande gäller för skattskyldig som avses i 10 a § andra stycket och som enligt äldre bestämmelser varil skattskyldig enligt denna lag för del beskattningsår vartill den påförda kommunalskatten hänför sig, dock att avdraget utgör en Qärdedel av det belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av den beräknade beskattningsbara inkomsten, före sådani avdrag.

2. Har skattskyldig som avses i 10 a 6 första stycket i annat fall än som
avses under 1 ovan påförts allmän kommunalskatt året före taxeringsåret

Prop. 1984/85:70 239

medges avdrag med ell belopp motsvarande hälften av den påförda skatten. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i punkl 1 andra stycket ovan, dock att avdraget ulgör en Qärdedel av den påförda skatten.

3. Skaltskyldig som avses i 10 a 8 första stycket skall som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet redovisa hälften av restituerad, avkortad eller avskriven allmän kommunalskall för vilken avdrag åtnjutits vid tidigare ärs taxeringar. Motsvarande gäller för skaltskyldig som avses i 10 a 6 andra stycket, dock att intäkten utgör en Qärdedel av skattebeloppet.

4. Skattskyldig som avses i 10 a 6 första stycket har rätt till avdrag för förlust eller underskott som avses i 4 5 första stycket 1 och 3 och som hänför sig till beskattningsår, för vilkel taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med hälften av det belopp med vilket avdrag hade kunnat medges enligt äldre bestämmelser vid taxering till slatlig inkomstskall och med hälften av det belopp med vilkel avdrag kunnat medges enligt äldre bestämmelser vid taxering till kommunal inkomstskatt.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påböijats före den 1 januari 1985. Vid tiUämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig, som avses i 10 a 6 första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, har rätt lill avdrag för förlust hänförlig till beskattningsår, för vilkel taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 50 procent av del belopp med vilket avdrag kunnat medges enligt äldre bestämmelser vid taxering lill statlig inkomstskatt och med 50 procenl av del belopp med vilkel avdrag kunnal medges enligl äldre bestämmelser vid taxering till kommunal inkomstskatt.

2. Skattskyldig, som avses i 10 a 6 andra stycket lagen om statlig inkomstskall, har rätt lill avdrag för förlust hänförlig till beskattningsår, för vilkel taxering har skett enligl äldre bestämmelser, med 25 procenl av del belopp med vilket avdrag kunnat medges enligt äldre bestämmelser vid taxering lill slatlig inkomstskatt och med 75 procent av det belopp med vilket avdrag kunnat medges enligt äldre bestämmelser vid taxering lill kommunal inkomstskatt. Skattskyldig som avses 17 5 4 mom. lagen om statiig inkomstskatt har dock rätt tUl avdrag med hela del belopp med vilket avdrag kunnat medges vid taxering till kommunal inkomstskatt.

Prop. 1984/85: 70 240

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 / mom. Skyldighet all erlägga skall för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade pä grund av överenskommelse eller beslul, varom i 20 och 21 56 sägs:

a) fysiska personer, vilka voro a) fysiska personer, vilka var bo-
här i riket bosatta vid beskattnings- satta här i rikel vid beskattnings
årets utgång, och oskifta dödsbon årets utgång, och dödsbon efter
efter personer, som vid dödsfallet personer, som vid dödsfallet var
voro här i rikel bosalta. med un- bosatta här i riket, med undantag
dantag av dödsbon som vid taxe- av dödsbon som vid taxering lill
ring till statlig inkomstskatt skola statlig inkomstskatt skall behandlas
behandlas såsom handelsbolag, såsom handelsbolag, samt sådana
ävensom i 10 § 1 mom. lagen om familjestiftelser som avses i 10 a §
statlig inkomstskatt omförmälda tredje stycket lagen (1947:576) om
familjestiftelser; statlig inkomstskatt;

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i rikel eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av med
lemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juri
disk person som förvaltar samfällighet enligl lagen (1952:166) om härads
allmänningar eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och
Dalarna eller förvaltar sockenallmänning, sockensamfälld mark eller mark
som av ålder är samfälld o. dyl. enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av
samfälligheter, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock
endast om och i den mån de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i rikel eller å utiändsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i rikel bosalta vid beskattnings
årets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro
här i riket bosalta, samt utländska bolag:

För skattskyldiga, om vilka i 18 5 förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kredilkassor äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.

SIL

Föreslagen lydelse 2 5 1 mom.

2 5 2 mom.

2 8 3 mom. första stycket

2 8 3 mom.

2 6 3 mom.

2 8 3 mom. 2 6 3 mom.

2 8 3 mom. 2 8 4 mom. 2 6 4 mom. 2 8 4 mom.

andra stycket

tredje stycket

Qärde stycket

femte slyckel

sjätte stycket sjunde stycket

åttonde stycket första stycket andra stycket Iredje stycket

2 6 4 mom. Qärde slyckel 2 8 4 mom. femte stycket

2 8 4 mom. sjätte stycket 2 8 4 mom. sjunde stycket

2 8 4 mom. åttonde stycket

2 6 4 mom. nionde stycket 2 6 4 mom. tionde stycket

2 8 5 mom.

16 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 70

KL och SIL Nuvarande lydelse 2 6 första stycket SIL och 35 8 I mom. första stycket 4 KL 43 6 2 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 43 8 KL 20 6 första stycket sista meningen, 43 6 3 mom. första stycket samt punkt 3 första stycket av anvisningarna till 43 6 KL

punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 43 5 KL

punkt 3 tredje stycket av anvisningarna till 43 8 KL

punkl 3 Qärde stycket av anvisningarna till 43 5 KL

punkl 3 sjätte stycket av anvisningarna till 43 6 KL 46 6 1 mom. Qärde stycket KL punkt 3 sjunde stycket av anvisningarna till 43 8 KL 43 6 3 mom. andra stycket KL 28 6 3 mom. och 29 5 1 mom. KL 28 6 4 mom. KL

4 5 1 mom. tredje stycket SIL samt 35 8 1 mom. andra stycket och 46 6

5 mom. andra stycket KL

punkt 8 av anvisningarna lill 28 5 KL

punkl 3 åttonde stycket och punkt 4 sjätte stycket av anvisningarna till 22 6 KL, punkt 2 a femte stycket av anvisningarna till 25 8 KL samt punkl 4 Iredje och åttonde styckena, punkt 7 sjunde stycket och punkt 16 sjätte stycket av anvisningarna till 29 5 KL punkt 4 trettonde stycket av anvisningarna till 29 5 KL motsvaras av punkt 8 första och tredje styckena av anvisningarna tUl 22 5 KL

punkt 5 av anvisningarna lill 35 8 KL

35 8 3 mom. sjätte stycket KL punkl 1 femte stycket av anvisningarna lill 28 6 KL

punkt 6 av anvisningarna till 20 8 KL

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

2 8 6 mom. första stycket 2 6 6 mom. andra stycket 2 6 6 mom. tredje stycket 2 6 6 mom. Qärde stycket 2 6 6 mom. femte stycket

2 8 6 mom. sjätte stycket

2 6 6 mom. sjunde stycket

2 8 6 mom. åttonde stycket

2 § 6 mom. nionde stycket

2 6 6 mom. tionde stycket

2 6 6 mom. elfte stycket 2 8 6 mom. tolfte stycket

2 6 6 mom. trettonde stycket

2 6 6 mom. Qortonde stycket

2 § 6 mom. femtonde stycket

2 6 6 mom. sextonde slyckel

2 8 6 mom. sjuttonde stycket

2 6 6 mom. artonde stycket

2 8 6 mom. nittonde stycket

2 8 6 mom. tjugonde stycket

2 5 6 mom. Qugoförsta stycket

2 6 6 mom. Qugoandra stycket 2 6 6 mom. Qugotredje stycket

2 8 6 mom. QugoQärde stycket

2 8 7 mom. första stycket

2 8 7 mom. andra stycket 2 6 7 mom. tredje stycket 2 6 7 mom. Qärde stycket

2 8 7 mom. femte stycket

242

Nuvarande lydelse

30 5 4 mom. första slyckel 30 5 4 mom. andra stycket 30 6 2 mom. första stycket 30 5 2 mom. andra stycket punkl 1 första stycket av anvisningarna till 30 6 KL

punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 30 5 KL

punkl 1 Iredje stycket av anvisningarna till 30 8 KL

punkt 1 Qärde stycket av anvisningarna till 30 6 KL

punkt 1 femte stycket av anvisningarna till 30 6 KL

punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 30 6 KL 30 6 3 mom. KL

punkt 14 av anvisningarna lill 29 5 och punkt 2 första stycket av anvisningarna lUl 30 5 KL punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 30 8 KL

punkt 2 tredje stycket av anvisningarna till 30 8 KL

punkt 2 Qärde stycket av anvisningarna till 30 6 KL

punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 30 6 KL

punkt 2 sjätte stycket av anvisningarna till 30 5 KL

punkt 2 sjunde slyckel av anvisningarna till 30 5 KL punkt 2 åttonde stycket av anvisningarna till 30 6 KL punkt 2 nionde stycket av anvisningarna tiU 30 5 KL punkt 2 tionde stycket av anvisningarna lill 30 6 KL 30 6 5 mom. första meningen KL 30 6 5 mom. KL och punkt 4 av anvisningarna till 30 6 KL punkt 3 av anvisningarna tiU 30 8 KL

punkt 3 av anvisningarna lill 24 6 KL

24 § 3 mom. första stycket KL

25 8 3 mom. första stycket KL punkl 1 andra stycket av anvisningarna till 41 6 KL

24 6 3 mom. andra stycket KL

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

2 8 7 mom. sjätte slyckel

2 6 8 mom. första stycket

2 8 8 mom. andra stycket

2 8 8 mom. Iredje stycket

2 5 8 mom. Qärde stycket

2 5 8 mom. femte stycket

2 8 8 mom. sjätte stycket 2 5 8 mom. sjunde stycket 2 8 8 mom. åttonde stycket 2 8 8 mom. nionde stycket 2 8 8 mom. tionde stycket

2 8 8 mom. elfte stycket

2 8 8 mom. tolfte stycket

2 6 9 mom. första stycket 2 5 9 mom. andra stycket

2 5 9 mom. Iredje stycket

2 5 9 mom. Qärde stycket

2 8 9 mom. femte stycket

2 8 9 mom. sjätte stycket

2 8 9 mom. sjunde stycket

2 6 10 mom. första stycket

2 5 10 mom. andra stycket

2 6 11 mom. första stycket

2 6 11 mom. andra stycket

3 5 tredje stycket

4 5 andra stycket 7 6 1 mom.

7 8 2 mom.

7 6 3 mom.

243

Nuvarande lydelse

punkl 10 av anvisningarna lill 24 8, punkl 2 a andra stycket av anvisningarna lill 36 8 samt punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna till 41 a 8 KL

punkt 13 första stycket av anvisningarna till 29 6 KL punkt 13 andra stycket av anvisningarna tili 29 6 KL punkt 13 tredje stycket av anvisningarna lill 29 6 KL punkt 13 Qärde stycket av anvisningarna lill 29 6 KL punkt 13 femte stycket av anvisningarna lUl 29 6 KL 29 8 3 mom. första stycket KL 29 6 3 mom. andra stycket KL 29 8 3 mom. tredje stycket KL 29 8 3 mom. Qärde stycket KL punkt 12 första stycket av anvisningarna tiU 29 6 KL punkt 12 andra stycket av anvisningarna liU 29 6 KL punkt 12 tredje stycket av anvisningarna till 29 8 KL 41c 8 KL

första stycket av anvisningarna lill 41c 8 KL

andra slyckel av anvisningama till 41c 6 KL

Iredje stycket av anvisningarna tUl 41c 8 KL

Qärde stycket av anvisningarna till 41 c 8 KL

femte stycket av anvisningarna till 41 c 8 KL

sjätte stycket av anvisningarna till 41c 6 KL

punkt 7 av anvisningarna till 38 6 KL

punkt 4 av anvisningama till 39 6 KL

punkt 4 av anvisningarna lill 41 a 8 KL

22 8 andra stycket KL 64 8 2 mom. KL 46 8 1 mom. Qärde stycket KL 7 6 sista stycket SIL 7 6 första stycket a SIL och 54 8 första slyckel b KL 7 6 första slyckel c och d SIL

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse 7 6 4 mom.

7 6 5 mom. första stycket

7 6 5 mom. andra stycket 7 6 5 mom. iredje stycket 7 6 5 mom. Qärde stycket 7 5 5 mom. femte stycket 7 6 5 mom. sjätte stycket 7 6 5 mom. sjunde stycket 7 8 5 mom. åttonde stycket 7 5 5 mom. nionde stycket 7 8 6 mom.

7 8 7 mom. 7 8 8 mom.

7 8 8 mom.

7 5 8 mom.

7 8 8 mom.

första stycket andra stycket tredje stycket Qärde stycket femte stycket sjätte stycket sjunde stycket åttonde stycket nionde stycket tionde stycket

244

Nuvarande lydelse

53 6 första stycket d och 54 6 första stycket g KL samt 7 5 första stycket e SIL

53 5 1 mom. första stycket e, 54 8 första stycket i och punkt 4 första stycket av anvisningarna lill 54 8 KL saml 7 8 första stycket f SIL punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 54 6 KL

punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 54 8 KL

punkl 9 första stycket av anvisningarna till 53 KL

punkt 9 andra stycket av anvisningarna till 53 8 KL

punkt 9 tredje stycket av anvisningarna till 53 6 KL

punkt 9 Qärde stycket av anvisningarna till 53 8 KL

punkt 9 femte stycket av anvisningarna till 53 8 KL

53 6 1 mom. andra stycket KL och 7 8 andra stycket SIL

53 6 1 mom. första slyckel c och e KL, punkterna 7 och 8 av anvisningarna till 53 5 KL saml 7 5 första stycket g SIL

54 8 första stycket d

54 6 första stycket a och 7 5 första stycket i SIL

punkt 1 första stycket av anvisningarna till 54 6 KL

punkt 1 andra slyckel av anvisningarna till 54 6 KL

punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 54 8 KL

punkt 1 Qärde stycket av anvisningarna lUl 54 8 KL

punkl 1 femte stycket av anvisningarna till 54 8 KL

punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 54 5 KL

punkt 1 sjunde stycket av anvisningarna till 54 6 KL punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna liU 54 8 KL 54 8 andra stycket KL samt punkt 5 första stycket och andra stycket första meningen av anvisningarna till samma bestämmelse

Nuvarande lydelse

20 8 första stycket

22 6 andra stycket

24 5 3 mom. första stycket

24 6 3 mom. andra stycket

24 8 3 mom. tredje stycket

25 8 3 mom. första stycket

28 6 1 mom. åttonde stycket sista

meningen

28 8 3 mom. första stycket

28 8 3 mom. andra stycket

28 6 4 mom.

29 6 1 mom. 29 8 2 mom.

29 8 3 mom. första stycket 29 8 3 mom. andra stycket 29 6 3 mom. tredje stycket

29 6 3 mom. Qärde slyckel

30 8 2 mom. första stycket 30 6 2 mom. andra stycket 30 8 3 mom.

30 6 4 mom. första stycket

30 5 4 mom. andra slyckel

30 6 5 mom. första meningen

30 8 5 mom. andra meningen

30 8 6 mom.

35 8 1 mom. första stycket 4)

35 8 I mom. andra stycket

35 6 3 mom. sjätte stycket

41c 5

43 5 2 mom.

43 6 3 mom. första slyckel

SIL m.fl.

Föreslagen lydelse

2 5 3 mom. första stycket SIL

2 8 11 mom andra stycket SIL

2 8 7 mom. andra stycket SIL

2 8 7 mom. femte stycket SIL

2 8 7 mom. tredje slyckel SIL

2 5 4 mom. första slyckel SIL 2 5 4 mom. första stycket SIL 2 6 4 mom. andra stycket SIL 2 8 4 mom. första stycket SIL 2 6 8 mom. SIL 2 6 8 mom. sjätte stycket SIL 2 8 8 mom. sjunde stycket SIL 2 8 8 mom. åttonde stycket SIL 2 8 8 mom. nionde stycket SIL 2 8 6 mom. tredje slyckel SIL 2 6 6 mom. Qärde stycket SIL 2 6 6 mom. elfte stycket SIL 2 6 6 mom. första stycket SIL 2 8 6 mom. andra slyckel SIL 2 8 6 mom. Qugoandra stycket SIL 2 5 6 mom. Qugotredje stycket SIL

2 6 1 mom. andra stycket SIL 2 6 4 mom. tredje stycket SIL 2 8 4 mom. nionde stycket SIL 2 8 9 mom. SIL 2 6 2 mom. SIL 2 8 3 mom. SIL

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

43 6 3 mom. andra stycket 43 8 3 mom. tredje stycket

43 6 3 mom. Qärde stycket

45 § andra stycket

46 § 1 mom. Qärde stycket

46 § 1 mom. femte stycket första meningen

46 8 5 mom. andra stycket

47 5 andra stycket

48 6 1 mom.

50 8 2 mom. sista stycket

50 § 3 mom. sista stycket

53 § 1 mom. första stycket b

53 8 1 mom. första stycket c (delar

av)

53 6 1 mom. första stycket d

53 8 1 mom. första stycket e

53 8 1 mom. första stycket f

53 6 1 mom. första stycket g

53 § 1 mom. andra stycket

54 5 första stycket a 54 § första stycket c 54 8 första stycket d 54 8 första stycket f 54 § första stycket g 54 § första stycket h 54 5 första stycket i 54 8 första stycket j 54 § andra stycket 57 8 1 mom.

57 6 3 mom. andra stycket

58 8

59 6 1 mom. 59 6 3 mom. 64 8 2 mom.

66 § fjärde stycket

66 6 femte stycket

67 8

Anvisningar lUl 18 § punkt 4

till 20 §

punkt 6 första stycket punkl 6 andra stycket punkl 6 tredje stycket till 22 §

punkl 3 åttonde stycket andra meningen

punkt 4 sjätte stycket andra meningen

246

Föreslagen lydelse

2 8 3 mom. åttonde stycket SIL punkt 10 första stycket av anvisningarna tiU 29 § KL punkt 10 andra stycket av anvisningama till 29 § KL

2 8 3 mom. sjätte stycket SIL 4 6 andra stycket SIL

2 5 4 mom. tredje stycket SIL 1 kap. 5 § FTL

vissa uteslutningar har gjorts

7 8 6 mom. (delar av)

7 8 4 mom. första stycket SIL 7 5 6 mom. och 7 § 5 mom. SIL

7 § 5 mom. nionde stycket SIL

7 8 8 mom. SIL

7 8 11 mom. andra stycket SIL

7 6 7 mom. SIL

7 8 10 mom. SIL

7 6 4 mom. första stycket SIL

54 6 första stycket f KL

7 5 5 mom. SIL

7 5 12 mom. SIL

7 8 8 mom. SIL

vissa uteslutningar har gjorts

delar av 58 § har upphävts vissa uteslutningar har gjorts vissa uteslutningar har yorts 3 § tredje stycket SIL 14 § 1 mom. andra stycket SIL 14 § 1 mom. tredje stycket SIL

2 § 5 mom. första stycket SIL 2 § 5 mom. andra stycket SIL 2 5 5 mom. tredje stycket SIL

2 5 4 mom. femte stycket SIL

2 8 4 mom. femte stycket SIL

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

lill 24 6 punkt 3

punkt 10 (delar av)

247

Föreslagen lydelse

punkl 2 femte stycket av anvisningarna till 38 5 KL och 2 6 7 mom. första stycket SIL 2 6 7 mom. sjätte stycket SIL (delar av)

till 25 6
punkl 2 a (delar av)	2 6 4 mom. (delar av)	femte stycket SIL
lill 28 8
punkt 1 femte stycket	2 8 4 mom.	tionde stycket SIL
punkt 7
punkt 7
punkt 8	2 6 4 mom.	Qärde stycket SIL
till 29 6
punkt 4 (delar av)	2 6 4 mom.	femte stycket SIL
punkl 7 (delar av)	2 6 4 mom.	femte stycket SIL
punkt 12 första stycket	2 5 8 mom.	tionde stycket SIL
punkl 12 andra stycket	2 5 8 mom.	elfte stycket SIL
punkt 12 tredje stycket	2 6 8 mom.	tolfte stycket SIL
punkt 13 första stycket	2 6 8 mom.	första stycket SIL
punkt 13 andra stycket	2 5 8 mom.	andra stycket SIL
punkt 13 Iredje stycket	2 6 8 mom.	tredje stycket SIL
punkt 13 Qärde stycket	2 6 8 mom.	Qärde stycket SIL
punkt 13 femte stycket	2 8 8 mom.	femte stycket SIL
punkl 14	2 8 6 mom. (delar av)	tolfte stycket SIL
punkt 16 (delar av)	2 6 4 mom. (delar av)	femte stycket SIL
lill 30 6
punkt 1 första stycket	2 8 6 mom.	femte stycket SIL
punkl 1 andra stycket	2 8 6 mom.	sjätte stycket SIL
punkt 1 tredje stycket	2 8 6 mom.	sjunde stycket SIL
punkt 1 Qärde stycket	2 6 6 mom.	åttonde stycket SIL
punkt 1 femte stycket	2 8 6 mom.	nionde stycket SIL
punkt 1 sjätte stycket	2 8 6 mom.	tionde stycket SIL
punkl 2 första stycket	2 6 6 mom.	tolfte slyckel SIL
punkt 2 andra stycket	2 8 6 mom.	trettonde stycket SIL
punkt 2 Iredje stycket	2 5 6 mom.	Qortonde stycket SIL
punkt 2 Qärde stycket	2 5 6 mom.	femtonde slyckel SIL
punkl 2 femte stycket	2 6 6 mom.	sextonde stycket SIL
punkt 2 sjätte stycket	2 8 6 mom.	sjuttonde stycket SIL
punkt 2 sjunde stycket	2 8 6 mom.	artonde stycket SIL
punkt 2 åttonde stycket	2 8 6 mom.	nittonde stycket SIL
punkt 2 nionde stycket	2 6 6 mom.	Qugonde stycket SIL
punkt 2 tionde stycket	2 8 6 mom.	Qugoförsta stycket SIL
punkl3	2 6 6 mom.	QugoQärde stycket SIL
punkt 4 minlt S	2 8 6 mom. (delar av)	Qugotredje stycket SIL

lill 35 8
punkt 5	2 8 4 mom. åttonde stycket SIL
till 36 6
punkl 3 Iredje slyckel
punkl 3 Iredje slyckel
tiU 38 8
punkt 7	2 8 10 mom. första stycket SIL
lill 39 8
punkt 4	2 6 10 mom. andra stycket SIL
liU4l 6
punkl 1 andra stycket (delar av)	2 5 7 mom. Qärde stycket SIL
till 41 a 8
punkt 1 (delar av)	2 6 7 mom. Qärde och sjätte
	slyckena SIL (delar av)
punkl 2 (delar av)	2 6 7 mom. sjätte stycket SIL
	(delar av)
punkl 4 (delar av)	2 6 7 mom. sjätte stycket SIL (delar
	av) och 2 6 11 mom. första stycket
	SIL
tiU 41 c 8
första stycket	2 5 9 mom. andra stycket SIL
andra stycket	2 5 9 mom. tredje stycket SIL
tredje stycket	2 8 9 mom. Qärde stycket SIL
Qärde stycket	2 8 9 mom. femte stycket SIL
femte stycket	2 8 9 mom. sjätte stycket SIL
sjätte stycket	2 6 9 mom. sjunde stycket SIL
till 43 6
punkt 2 första stycket	2 6 2 mom. andra stycket SIL
punkt 2 andra stycket	2 6 2 mom. första stycket SIL
punkt 2 tredje stycket	2 6 2 mom. tredje stycket SIL
punkl 2 Qärde stycket	2 6 2 mom. Qärde slyckel SIL
punkt 3 första stycket	2 8 3 mom. första stycket SIL
punkl 3 andra stycket	2 8 3 mom. andra stycket SIL
punkt 3 tredje slyckel	2 8 3 mom. tredje stycket SIL
punkt 3 Qärde stycket	2 8 3 mom. Qärde stycket SIL
punkt 3 femte stycket
punkt 3 femte stycket
punkt 3 sjätte stycket	2 8 3 m.om. femte stycket SIL
punkt 3 sjunde stycket	2 6 3 mom. sjunde stycket SIL
tUl 53 8
punkt 5
punkt 5
punkt 7	7 8 6 mom. andra stycket SIL
punkt 8 första stycket	7 8 6 mom. tredje stycket samt 7 6 4

punkt 8 andra stycket punkt 8 tredje stycket

I första stycket

> andra stycket

> tredje stycket
I Qärde stycket

> femte stycket

punkt 91

punkt 9 i

punkt 9 I

punkt 9 1

till 54 6

punkt 1 första stycket

mom. andra stycket (delar av) SIL 7 8 6 mom. Qärde stycket SIL 7 8 6 mom. femte stycket och 7 8 4 mom. andra stycket (delar av) SIL 7 8 5 mom. Qärde stycket SIL 7 6 5 mom. femte stycket SIL 7 6 5 mom. sjätte stycket SIL 7 6 5 mom. sjunde stycket SIL 7 8 5 mom. åttonde stycket SIL

7 6 8 mom. andra stycket SIL

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

punkl 1 andra stycket

punkt 1 tredje stycket

punkt 1 Qärde stycket

punkt 1 femte stycket

punkl 1 sjätte stycket

punkt 1 sjunde stycket

punkl 1 åttonde stycket

punkt 4 första stycket

punkt 4 andra stycket

punkt 4 tredje stycket

punkl 5 första stycket första

meningen

punkt 5 första stycket andra

meningen och andra stycket första

meningen

punkt 5 andra stycket andra

meningen

punkt 5 iredje stycket

punkt 5 Qärde stycket

till 58 8

punkterna 1—4

249

Föreslagen lydelse

7 8 8 mom. tredje stycket SIL 7 8 8 mom. Qärde stycket SIL 7 5 8 mom. femte stycket SIL 7 8 8 mom. sjätte stycket SIL 7 8 8 mom. sjunde stycket SIL 7 8 8 mom. åttonde slyckel SIL 7 8 8 mom. nionde stycket SIL 7 8 5 mom. första stycket SIL 7 6 5 mom. andra stycket SIL 7 5 5 mom. tredje stycket SIL 7 5 8 mom. andra stycket första meningen SIL 7 5 8 mom. tionde stycket SIL

7 6 8 mom. elfte stycket SIL

7 6 8 mom. tolfte stycket SIL 7 6 8 mom. trettonde stycket SIL

Prop. 1984/85:70 250

Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1984-11-01

Närvarande: f.d. justitierådet Hult, regeringsrådet Björne, justitierådet Gregow.

Enligt protokoll vid regeringssammanlräde den 11 oktober 1984 har regeringen pä hemstäUan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskatielagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier,

6. lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skaltefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),

7. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

8. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter lill Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

9. lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag lill Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m. m.,

10. lag om ändring i lagen (1%3:173) om avdrag för avgifter till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

11. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

12. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

13. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

14. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning tiU fond för återanskaffning av fastighet,

15. lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m.,

16. lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för aVyttråt fartyg m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt,

18. lag om ändring i förordningen (1933: 395) om ersättningsskatt,

19. lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt,

20. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

21. lag om ändring i lagen (1947:577) om statiig förmögenhetsskatt.

Prop. 1984/85:70 251

22. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

23. lag om ändring i fastighetslaxeringslagen (1979: 1152),

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

26. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Olle Stenman.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet;

I ärendet har till lagrådet inkommit en den 22 oktober 1984 dagtecknad skrivelse från Nobelstiftelsen.

Det remitterade förslaget innebär i första hand, i enlighet med etl av riksdagen tidigare under 1984 meddelat beslut, att den kommunala beskattningen av juridiska personer (frånsett inhemska dödsbon) skall upphöra. Juridiska personer skaU i fortsättningen för inkomst erlägga endast statlig inkomstskatt. Lagtekniskt genomförs denna ändring på så sätt att bestämmelser i kommunalskatielagen (KL) som uteslutande rör juridiska personer upphävs, samtidigt som molsvarande bestämmelser tas upp i lagen om statlig inkomstskatt (SIL) i den mån inte sådana bestämmelser redan finns i SIL eller bestämmelserna annars undanlagsvis ansetts kunna undvaras. Bestämmelser i KL som gäller samtiiga juridiska personer och alltså även inhemska dödsbon har däremol - liksom regler som är gemensamma för fysiska och juridiska personer - lämnats oförändrade; de omfattas liksom f n. av hänvisning i SIL. Vad nu sagts har dock inte skett helt konsekvent. I KL har sålunda lämnats oändrade vissa bestämmelser som uttryckligen eller i vart fall i sak uteslutande rör andra juridiska personer än inhemska dödsbon. Som exempel härpå kan nämnas vad som sägs i 27 6 och punkt 2 tredje stycket av anvisningarna tUl 28 8 om försäkringsrörelse, i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 27 § om kommuns upplåtelse av tomträtt och i punkl 2 andra stycket av anvisningama tUl 28 6 om aktiebolag och andra juridiska personer som driver rörelse. Anledningen till alt dessa och andra liknande bestämmelser lämnats oförändrade är uppenbarligen att de annars skulle ryckas ur sitt sammanhang och orsaka svårigheter vid placeringen i SIL, där de bl. a. skulle påkaUa en mera omständlig reglering.

Mot den sålunda använda lagtekniken kan riktas invändningar från rent principiella utgångspunkter. Den innebär emellertid att en sakligt sell omfattande ändring av beskattningsreglerna sker på ett förhållandevis enkelt sätt, samtidigt som ändringarna inte kan anses medföra oklarhet om vilka bestämmelser som skall gälla vid tillämpning av KL respektive av SIL. Av vad departementschefen anfört framgår dessutom att de föreslagna ändringarna i formellt hänseende får ses som ett provisorium i avvaktan på en senare mera genomgripande omreglering. Mot bakgmnd härav anser lagrådet att den laglekniska utformningen av förslaget får anses godtagbar.

Prop. 1984/85:70 252

De bestämmelser som nu föresläs bli införda i SIL innebär, frånsett etl par undanlag, inte några sakliga nyheter; samma bestämmelser gäller även f.n. på grund av hänvisning i SIL till nuvarande bestämmelser i KL av motsvarande innebörd. Med hänsyn härtill och till den korta tid som, i följd av den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande av lagändringarna, stått till buds för lagrådets granskning har lagrådet inriktat sin granskning av förslaget till ändring av SIL i första hand på att de bestämmelser som föreslås utgå ur KL verkligen fått sin motsvarighet i SIL, när inle skäl till undantag härifrån föreligger (jfr prop. 1978/79:195 s. 49).

Av de paragrafer, moment och anvisningspunkter i KL som berörs av förslaget föreslås åtskilliga bli ändrade endasl på så sätt att viss bestämmelse eller vissa bestämmelser som avser juridiska personer utgår ur lagtexten eller alt en mindre jämkning sker av en bestämmelse, medan paragrafen, momentet eller anvisningspunkten i övrigt kvarstår utan ändring i såväl sakligt som formellt hänseende. Eftersom lydelsen av en paragraf, ett moment eller en anvisningspunkt som föreslås ändrad tas upp i sin helhel i förslaget, innebär detta att förslaget lill ändring i KL innehåller en omfattande mängd lagtexl som avses hell överensstämma med vad som nu stadgas. Motsvarande gäller de följdändringar som föreslås i etl slort anlal lagar. Del lorde inle ankomma på lagrådet att kontrollera att nämnda ej ändrade lagtexl verkligen överensstämmer med nu gällande lag (se SOU 1978:34, Bilaga 1, Lagrådets ställning och uppgifter, s. 281). Sådan kontroll har alltså inte skett vid lagrådets granskning av lagförslagen.

Som redan nämnts innebär förslaget att åtskilliga bestämmelser i KL utgår ur denna lag och att motsvarande bestämmelser i stället tas upp i SIL. Till en del av de bestämmelser som sålunda utgår ur KL finns knutna särskilda övergångsbestämmelser. Ändringarna i KL sker dels genom att åtskilliga paragrafer, moment och anvisningspunkter i sin helhet upphävs dels genom alt åtskilliga andra paragrafer, moment och anvisningspunkter ändras bl. a. på så sätt att vissa bestämmelser däri utgår. Beträffande såväl KL som SIL föreslås alt lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering, varjämte meddelas en undantagsregel för skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. I övrigt föreslås inte några övergångsbestämmelser till ändringarna i KL, medan till förslaget om ändring i SIL har, utöver vad nyss sagts, tagils upp vissa övergångsbestämmelser avseende ell par särskilda punkter i förslaget. Vad nu sagts föranleder frågan humvida inte de föreslagna lagändringarna påkallar ytterligare övergångsbestämmelser. Av betydelse härvid är särskUt i vad mån tidigare meddelade övergångsbestämmelser avseende paragrafer, moment eller anvisningspunkter i KL, som berörs av de nu föreslagna lagändringarna, förblir gäUande även efter ikraftträdandet härav i den mån de allQämt kan ha någon aktualitet. Lagrådet vill härom anföra följande.

Prop. 1984/85:70 253

Upphävandet av en lag anses medföra att även till lagen anknutna övergångsbestämmelser utan särskild föreskrift därom upphävs (jfr SOU 1974:55 s. 86). På motsvarande sätt måste upphävandet av en paragraf (varmed likställs moment eller anvisningspunkt) anses innebära att även eventuella övergångsbestämmelser till paragrafen ulan vidare upphävs. Om en paragraf ändras endast i viss del - t.ex. genom att en föreskrift utgår ur paragrafen - medan återstående del kvarstår oändrad, kan med samma principiella synsätt övergångsbestämmelser lill paragrafen inte längre anses tillämpliga i vad de avser den del av paragrafen som sålunda inte mera är gällande; övergångsbestämmelser som hänför sig till den del av paragrafen som kvarstår oförändrad torde däremot behålla sin giltighet. Vad nu sagts om det fall att en paragraf ändras lorde inte rubbas av det förhållandet att motsvarighet lill den föreskrift som utgår ur paragrafen tas upp i annan lag, inte ens när - såsom i förevarande fall - föreskriften även före ändringen gäller enligt denna lag på gmnd av hänvisning till den nu ändrade paragrafen.

Del nu sagda leder till följande bedömning av frågan om behovet av övergångsbestämmelser lill ändringarna i KL och SIL. Ändringarna i KL innebär som nämnts i första hand alt etl anlal bestämmelser utgår ur den lagen. Dessa ändringar påkallar inte andra övergångsbestämmelser än sådana som kan avse själva del förhållandet att juridiska personer inle längre skall erlägga kommunalskatt; sådana övergångsbestämmelser har också tagits upp i förslaget. Övriga ändringar i KL lorde inte kräva övergångsbestämmelser. I fråga om ändringarna i SIL är utgångspunkten i enlighet med det tidigare sagda all de bestämmelser som överförs dit från KL kommer att sakna övergångsreglering i den mån inte särskilda övergångsbestämmelser meddelas nu. Frågan huruvida sådana behövs beror i första hand på humvida tidigare meddelade övergångsbestämmelser till motsvarande regler i KL fortfarande kan anses ha någon aktualitet. Vid den genomgång av dessa övergångsbestämmelser som lagrådet låtit göra har kunnal konstateras att vissa sådana allQämt kan vara av betydelse i tillämpningen; det är här i första hand inte fråga om egentliga övergångsbestämmelser, dvs. stadganden som har lill uppgift att överbrygga övergången från äldre till ny lag, utan om bestämmelser av mera materiell innebörd, vilka av praktiska skäl lagits upp såsom övergångsbestämmelser. Lagrådet föreslår i del följande alt ändringarna i SIL kompletteras med vissa sådana bestämmelser, varav en tas upp i själva lagtexlen och de övriga bland övergångsbestämmelserna. Beträffande en del andra övergångsbestämmelser till föreskrifter i KL som nu föreslås bli överförda lill SIL framstår del som mera tveksamt om de fortfarande kan få någon praktisk betydelse. Med hänsyn till det stora antal föreskrifler som berörs av lagändringen måste man i vart fall räkna med möjligheten att så kan vara fallet i fråga om vissa. På grund härav förordar lagrådet att del, utöver nyssnämnda särskilda övergångsbestämmelser, tas upp en mera generellt

Prop. 1984/85:70 254

syftande övergångsregel, vilken tar sikte på sådana till SIL överflyttade föreskrifter beträffande vilka man inle kan bortse frän att vad som sägs i övergångsbestämmelser till molsvarande föreskrifter i KL allQämt kan ha aktualitet. En sådan regel kan visserligen bidra lill alt göra SIL svåröverskådlig, men delta får i förevarande fall anses godtagbart. Övergångsregeln kan förslagsvis erhålla följande lydelse: "1 fråga om de nya bestämmelserna skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter i kommunalskattelagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen (1984:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och för vUka gällt övergångsbestämmelser som allQämt skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas även i andra fall än som avses i punkterna 7 och 8."

Ett slopande av den kommunala beskattningen för juridiska personer aktualiserar det samband som finns mellan kommunal taxering enligl KL och kommunal besvärsrätt enligt 7 kap. 1 6 kommunallagen (1977:179). Enligt nämnda lagrum får kommunala beslut överklagas av den som är medlem av kommunen. Medlem av kommunen är enligt I kap. 3 6 kommunallagen bl.a. den som är laxerad till kommunalskatt där. Slopas den kommunala laxeringen för juridiska personer (ulom dödsbon) förlorar alltså dessa den besvärsrätl de kan ha på grundval av kommunal taxering i kommunen.

Frågan har inte berörts i den promemoria som ligger till gmnd för lagrådsremissen (Ds Fi 1984:9) och inle heller i remissen. Enligl lagrådets mening finns anledning all i lämpligt sammanhang överväga det här påpekade sambandet, förslagsvis i anslutning till behandlingen av kommu-nalbesvärskommitténs betänkande SOU 1982:41.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

20 8

Dä förslag om ändrad lydelse av paragrafen skall föreläggas riksdagen bör uppmärksammas att ändring i beslämmelsen avses ske enligt ell av lagrådet granskat lagförslag angående beredskapslagring av olja och kol.

Punkt 5 av anvisningarna lill 38 6

Enligt 38 6 1 mom. KL utgör bl. a. utdelning på andelar i utländska bolag och aktiefonder skattepliktig intäkt av kapilal. Molsvarande gäller utdelningar m. m. från andra här i riket icke hemmahörande juridiska personer genom en allmän föreskrift i 67 5 KL om alt reglerna för utländska bolag skall gälla även för andra utländska juridiska personer. En erinran härom finns i punkt 5 av anvisningarna till 38 8 KL. I lagrådsremissen föreslås att 67 6 KL och berörda erinran i nämnda anvisningspunkt upphävs. Detta leder till en inle avsedd skattefrihet för utdelningar från andra utländska juridiska personer än bolag och aktiefonder. Lagrådet föreslår därför att punkt 5 av anvisningarna till 38 5 KL i del remitterade lagförslaget kom-

Prop. 1984/85:70 255

pletleras med en första mening av följande lydelse: "Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall även tillämpas på utdelning från annan här i rikel icke hemmahörande juridisk person."

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

2 6 4 mom.

Första stycket innefattar bl. a. regler för intäklsberäkning hos moderbolaget vid fusion. Har moderbolag som inte driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fasligheter övertagit lager, fordringar och liknande lillgångar i rörelse och har värdet därvid skrivits upp jämfört med de bokförda värdena hos dotterbolaget, skall enligt lagrummet skillnadsbeloppet intäktsföras hos moderbolaget.

Beslämmelsen motsvarar närmast 28 5 3 mom. och 29 8 1 mom. KL. I dessa lagmm nämns inte utlryckligen "lager" och "liknande tillgångar". De föreslagna tilläggen överensstämmer emellertid med fast praxis vid intäklsberäkning i samband med fusion och ulgör sålunda endast ett förtydligande av gällande regler.

2 6 5 mom.

I punkt 6 av anvisningarna lill 20 6 KL föreskrivs begränsning i avdragsrätten för förlust eller underskott som har uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser. I samband med att bestämmelserna infördes (SFS 1979: 1146) föreskrevs i en övergångsbestämmelse att de endast gäller i fräga om överiälelser som fullgjorts efter den 18 maj 1979. I del remitterade förslaget har bestämmelserna upphävts i KL och förts in som elt nytt 5 mom. i 2 6 SIL. Begränsningen av avdragsrätten lUl företags-överlåtelser efter nämnda dag bör emellertid behållas. Den hittills gällande övergångsbestämmelsen kan därför lämpligen föras in som etl nytt sista stycke 12 6 5 mom. med följande lydelse: "Bestämmelserna i della moment gäller endasl i fråga om överlåtelser som fullgjorts efter den 18 maj 1979."

Övergångsbestämmelserna

I första slyckel av övergångsbestämmelserna har, förutom föreskrift om ikraftträdande av lagändringen och om vid vilken taxering de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas jämte etl undantag härifrån, tagits upp en föreskrift av innehåll att i fråga om 10 6 1 mom. andra stycket dock gäller vad som sägs i övergångsbestämmelserna till lagen (1984:345) om ändring i SIL. Andra stycket 110 6 1 mom. SIL innehåller föreskrifter om skalor för beräknande av grundbelopp och tilläggsbelopp, vilka utgör de former i vilka den statliga inkomstskatten ulgår. Dessa skalor ändrades genom nämnda lag 1984: 345, vilken trädde i kraft den I juli 1984 och skall tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Ändringen förenades dock

Prop. 1984/85:70 256

med en särskild övergångsbestämmelse av innebörd att, om skaltskyldig eller i fråga om makar någon av dem skall laxeras för beskattningsår som har börjat före den 1 maj 1984, 10 8 1 mom. i sin lydelse närmasi före den I januari 1984 skall tillämpas; en föreskrift om vad som avses med makar meddelades också.

Första stycket 110 8 1 mom. föreslås nu bli ändrat på så sätt att vad där sägs om familjestiftelser får utgå. Däremol ändras inte andra stycket i det nu föreliggande förslaget. Mol bakgmnd härav och med beaktande av vad lagrådet anfört inledningsvis kan den nu aktuella ändringen av 10 6 1 mom. inle inverka på giltigheten av nyssnämnda övergångsbestämmelse lill lagändringen 1984:345. Härav följer alt någon övergångsbestämmelse i saken inte kan anses erforderiig i samband med nu föreslagna ändringar. Att en sådan övergångsbestämmelse likväl tagits upp i förslagel torde ha sin grund i att man, för att förebygga onödiga överklaganden i en fråga som aktualiseras i etl myckel slort antal fall, velat undanröja varje tvivel om bestämmelsens rätta innebörd i övergångshänseende. Att övergångsbestämmelserna till lagändringen 1984: 345 förblir gällande även efter ikraftträdandet av nu föreslagna ändringar kan emeUertid som nämnts knappast vara föremål för någon tvekan. Härtill kommer att den nu föreslagna övergångsbestämmelsen i saken kan förorsaka oklarhet i fråga om andra äldre övergångsbestämmelser, belräffande vilka motsvarande föreskrift inte nu meddelas. Av nu anförda skäl förordar lagrådet alt nämnda övergångsbestämmelse får utgå.

Enligt lagen om förlustavdrag är skaltskyldig under vissa förutsättningar berättigad till avdrag för förlust, som är hänförlig till tidigare beskattningsår. Slopandet av den kommunala beskatlningen av juridiska personer påkallar vissa övergångsbestämmelser med avseende på äldre förlustavdrag. Sådana föreskrifter har i remissen tagits upp bland övergångsbestämmelserna till föreslagna ändringar i lagen om förlustavdrag. Ändringarna i denna lag avser emellertid endasl jämkning av vissa hänvisningar. De nu ifrågavarande övergångsreglerna har sin grund i de ändringar som sker i KL och SIL. Lagrådet förordar därför att övergångsreglerna tas upp bland övergångsbestämmelserna till ändringarna i SIL, förslagsvis som punkterna 5 och 6.

En livförsäkringsanstalt beskattas enligt 30 6 2 mom. KL för nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning. Från beskattning undantas enligt nämnda lagrum emeUertid den del av nettointäkten som avser pensionsförsäkringar. Den uppdelning som i skatlesammanhang görs i pensions- och kapitalförsäkringar är således av avgörande betydelse för livförsäkringsanstalternas beskattning. Bestämmelserna om grunderna för denna uppdelning finns i punkt I av anvisningarna till 31 6 KL. Vid den omläggning av försäkringsbeskattningen som ägde rum år 1950 föreskrevs att vid beräkning av skattepliktig inkomst för försäkringsanstalt skaU livförsäkring som meddelats före den 1 januari 1951 hänföras till kapitalför-

Prop. 1984/85:70 257

säkring, om den enligt äldre bestämmelser skolat hänföras till sädan försäkring (punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen 1950:308 om ändring i KL). I del remitterade förslagel har bestämmelserna i KL om beskattning av livförsäkringsanstalter - bl. a. 30 5 2 mom. - upphävts och tagits in i 2 8 6 mom. SIL. Enligt lagrådets mening bör det i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i SIL anges, att föreskriften i punkl 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i KL allQämt skall gälla.

Understödsföreningar, som enligt sina stadgar får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd på högsl I 000 kr. för medlem, anses enligt 30 6 4 mom. andra stycket KL som livförsäkringsanstalt i fråga om verksamhet som är hänförlig tili livförsäkring. Även detta lagrum upphävs i det remitterade förslaget. Beslämmelsen las i ställel in i 2 6 6 mom. SIL.

Vid den nyss nämnda omläggningen av försäkringsbeskatlningen år 1950 ändrades ocksä beskattningen av understödsföreningar. I en övergångsbestämmelse - punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i KL - upptogs emellertid särskilda regler beträffande understödsföreningar för försäkringar, som meddelats före 1951 års ingång. Reglerna innebär att avkastning som belöper på sådana försäkringar i princip skall undantas från beskattning. Övergångsbestämmelser av molsvarande innebörd bör upptas bland övergångsbestämmelsema till ändringarna i SIL.

Med hänsyn till vad nu anförts föreslår lagrådet en ny punkt - 7 - som har avseende på både punkl 3 och punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950: 308) om ändring i KL av följande lydelse:

"7. Vid beräkning enUgt 2 5 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt tillämpas vad som anges i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1950:308) om ändring i kommunalskatteiagen."

Även bestämmelserna om beskattning av skadeförsäkringsrörelse i 30 5 KL med anvisningar förs i del remitterade förslaget över lill 2 5 6 mom. SIL. I andra stycket av övergångsbestämmelserna till lagen (1982:1087) om ändring i KL ges föreskrifler om behandlingen av vissa reserver i skadeförsäkringsrörelse. Dessa bestämmelser bör enligt lagrådels mening tas in i en särskild punkt - 8 - av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i SIL av följande lydelse:

"8. Vid beräkning enligt 2 8 6 mom. av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av skadeförsäkringsanstall skall i fråga om sådan reserv som avses i 17 8 lagen (1982:728) om införande av försäkringsrörelselagen tillämpas vad som i punkt 2 av anvisningarna lill 30 8 kommunalskattelagen (1928: 370) i dess lydelse före den I januari 1983 föreskrevs om säkerhetsfond."

Prop. 1984/85:70 258

Lagrådet har inledningsvis förordat att bland övergångsreglerna tas upp en mera generell bestämmelse som tar sikte på tidigare meddelade övergångsbestämmelser till föreskrifter i KL som nu överflyttas till SIL. Den bestämmelsen kan lämpligen tas upp som punkt 9 i övergångsbestämmelserna.

Förslaget till lag om ändring i lagen om förlustavdrag

Lagrådet har i det föregående förordat all de övergångsregler avseende äldre förlustavdrag som i remissen tagits upp såsom övergångsbestämmelser lill ändringarna i lagen om förlustavdrag i stället las upp bland övergångsbestämmelserna lill ändringarna i SIL. Med hänsyn lill sambandet med bestämmelserna i lagen om förlustavdrag synes emellertid lämpligt alt säsom ett andra stycke i övergångsbestämmelserna lill ändringarna i denna lag förs in en erinran om ifrågavarande övergångsregler, förslagsvis av följande lydelse: "Alt särskilda bestämmelser i vissa fall gäller i fråga om avdrag för förlust hänförlig till beskattningsår, som påbörjats före den 1 januari 1985, framgår av andra slyckel 5 och 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1984:000) om ändring i lagen (1947:576) om slatlig inkomstskatt."

Förslaget till lag om ändring i lagen om vinstdelningsskatt

4 5

Andra stycket innehåller bestämmelser om beräkning av det s. k. inflationsavdragel för byggnader. Avdraget utgör enligl det remitterade förslagel skillnaden mellan reall beräknade värdeminsknings- och utrangeringsavdrag och de avdrag för byggnader som företaget tillgodoräknats enligt punktema 3 och 6 av anvisningama till 22 6, punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna till 25 8 och punkt 7 av anvisningarna till 29 6 KL. Ändringen - som inte har någol samband med slopandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer — innebär att punkten 2 b lagts till de lagrum som anger vilka slags tillgodoräknade avdrag man skall beakta vid beräkning av inflationsavdraget. Punkten avser sådan byggnadsutrustning för vilken avdrag för årUg värdeminskning medges enligt särskild avskrivningsplan efter högre procenttal än för byggnaden i övrigt.

Den omständigheten att punkten 2 b inte uttryckligen anges i andra stycket enligt dess nuvarande lydelse kan föranleda tvekan om hur avdrag enligt denna punkt skall behandlas vid beräkning av inflationsavdragel. Det skulle möjligen kunna hävdas, att egendom som avses i punkt 2 b av anvisningarna till 25 6 KL skulle beaktas vid beräkning av reala värdeminskningsavdrag men inte dä skillnadsbeloppel mellan realt beräknade och vid taxeringen tillgodoräknade avdrag skulle fastställas. En sådan innebörd av bestämmelsen har emellerlid uppenbarligen inte varil åsyftad.

Prop. 1984/85:70 259

Med hänsyn härtill och dä den nu föreslagna ändringen i förevarande paragraf inte kan anses gå i en för de skattskyldiga förelagen oförmånlig riktning, föreUgger inte hinder alt säsom föreslagits i remissen sätta beslämmelsen i kraft redan vid 1985 ärs taxering.

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt

6 8 1 mom.

Enligl 6 6 I mom. första slyckel b lagen om statlig förmögenhetsskatt är ideella föreningar och andra stiftelser än familjestiftelser skyldiga alt erlägga förmögenhetsskatt endast om och i den mån de är skattskyldiga till slatlig inkomstskall. Ideella föreningar och stiftelser som avses i 53 8 I mom. första stycket e KL är f n. skattskyldiga till kommunal inkomstskatt för inkomst av faslighet och rörelse men till statlig inkomstskatt endasl för inkomst av rörelse. Stiftelser som omnämns i 53 5 I mom. första slyckel d är skattskyldiga enbart till kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet. Dessa är alltså f.n. över huvud taget inte skyldiga att betala statlig inkomstskatt.

I det remitterade förslaget föresläs alt den kommunala beskatlningen av ifrågavarande juridiska personers inkomster flyttas över till den statliga inkomstbeskattningen (6 8 jämförd med 7 6 4-6 mom. SIL). Eftersom ingen ändring föreslås 16 5 1 mom. första stycket b lagen om statlig förmögenhetsskatt medför överflyttningen att ideella föreningar och stiftelser i framtiden skulle bli skyldiga att betala förmögenhetsskatt på sitt faslighetsinnehav. Detta torde inte vara en avsedd effekl av förslaget. Lagrådet föreslår därför beträffande 6 6 I mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt dels att i första stycket b omedelbart framför kolontecknet skjuts in orden "och om ej annat följer av femte stycket" dels att sist i paragrafen förs in etl nytt femte stycke av följande lydelse: "Skallskyldiga som avses i 7 8 4-6 mom. lagen om statlig inkomstskatt är frikallade från skallskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet nedlagd i rörelse föreligger skattefrihet dock endasl om den skaltskyldige är frikallad från skattskyldighet för inkomst av rörelsen."

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1984/85:70 260

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-11-01

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carisson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om slopad kommunal taxering av juridiska personer

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskatteiagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

5. lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade aktier,

6. lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA),

7. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

8. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter tiU Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag,

9. lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag tUl Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m.,

11. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

12. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

13. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

14. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

15. lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m..

Prop. 1984/85:70 261

16. lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.,

17. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt,

18. lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,

19. lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighelsskatt,

20. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

21. lag om ändring i lagen (1947:577) om statiig förmögenhetsskatt,

22. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

23. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen
(1953:272),

26. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

De lagförslag som remitterats till lagrådet omfattar en stor mängd lagtexl som flyttats från KL till SIL. Lagrådet, som funnit den valda tekniska lösningen godtagbar, har begränsat sin granskning av den överflyttade lagtexten tiU de delar som innehåUer sakliga eller formella ändringar. Som lagrådet har påpekat innebär slopandet av den kommunala taxeringen för juridiska personer att dessa förlorar den besvärsrätt som de kan ha på grundval av kommunal taxering i kommunen. Detla är en inte avsedd effekt av reformen. Hur frågan skall lösas bör lämpligen övervägas i samband med en kommande revidering av kommunallagen (1977:179). Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Lagrådet har i några avseenden föreslagit kompletterande bestämmelser. Så har skett i KL beträffande skatteplikten för utdelningar från utländskajuridiska personer och i lagen om statlig förmögenhetsskatt rörande skattskyldighetens omfattning för vissa stiftelser och ideella föreningar. Jag kan ansluta mig till vad lagrådet anfört och föreslagil i dessa delar. Jag delar även lagrådets uppfattning beträffande behovet av en generellt verkande övergångsregel i fråga om äldre övergångsbestämmelser till ändringar i KL som med oförändrat sakligt innehåll föreslås överflyttade tiU SIL. Bestämmelsen bör få den utformning lagrådet föreslagit. Detsamma gäller de särskilda övergångsregler lagrådet förordat beträffande dels begränsningar i avdragsrätt för förluster vid vissa förelagsöverlåtelser och dels beskattning av försäkringsrörelser. Vidare delar jag lagrådets uppfattning att övergångsreglerna rörande förlustavdragen systematiskt hör hemma i SIL och därför bör flyttas dit. I lagförslagen har också gjorts vissa redaktionella ändringar.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

Prop. 1984/85:70 263

Innehåll

Proposition ........................................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... 1

Lagförslag........................................................... 2

1. Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 2

2. Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 62

3. Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst .................................................................... 102

4. Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag 104

5. Lag om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning pä icke börsnoterade aktier 106

6. Lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skatiefrihet för utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) .............................. 108

7. Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning 109

8. Lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter tUl Värdepapperscentralen VPC Akliebolag . Ill

9. Lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond m.m............... 112

10................................................................. Lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter lill
stiftelsen Svenska Filminstitutet, m. m................. 113

11. Lag om ändring i skogskonlolagen (1954:142) 114

12. Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond . 116

13. Lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder 118

14. Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av faslighet .. 120

15. Lag om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till särskUd nyanskaffningsfond, m.m................................... 121

16. Lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för avyurat fartyg m. m 122

17. Lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt 123

18. Lag om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt . 125

19. Lag om ändring i lagen (1984:000) om statiig fastighetsskatt 126

20. Lag om ändring i lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift 129

21. Lag om ändring i lagen (1947:577) om slatlig förmögenhetsskatt 130

22. Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) ....... 133

23. Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) 143

24. Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) ....... 145

25. Lag om ändring i lagen (1984:361) om ändring i uppbördslagen (1953:272) 146

26. Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt 147

Uldrag av protokoll vid regeringssammanträde den 11 oklober 1984 149

1 Inledning ......................................................... 149

2 Allmän motivering ........................................... 149

2.1 Allmänna utgångspunkter ............................... 149

2.2 Kretsen av skattskyldiga .............................. 151

2.3 Skalteunderiagel. Garantibeskatlningen av fastigheter 152

2.4 Skogsvårdsavgift och fastighetsskatt ............. 154

Prop. 1984/85:70 264

2.5 Skattesatserna .......................................... 155

2.6 Organisatoriska frågor ................................. . 158

2.6.1 Beskattningsorten och det kommunala inflytandet 158

2.6.2 Mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet . 160

2.7 Övergångsbestämmelser 161

2.7.1 De materiella reglerna ............................ . 161

2.7.2 Avdrag för kommunalskatt och tidigare förluster 163

2.7.3 Uppbörds- och taxeringsfrågor ................. . 165

3 Upprättade lagförslag ....................................... . 166

4 Specialmotivering ............................................ . 167

4.1 AUmänt om den lagtekniska lösningen ............... 167

4.2 Kommunalskattelagen .................................. 168

4.3 Lagen om statiig inkomstskatt ......................... . 176

4.4 Taxeringslagen ............................................ 180

4.5 Övriga författningar ....................................... 182

5 Hemställan ...................................................... 182

6 Beslut ........................................................... 183

Bilaga 1 Remissammanställning ............................ 184

Bilaga 2 De remitterade förslagen ........................ 237

Bilaga 3 Sammanställning av korresponderande lagmm 241

Utdrag av lagrådets protokoll den 1 november 1984 ... 250

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 1 november 1984 260

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1984