Regeringens proposition

1984/85:55

om beskattning och folkbokföring av viss personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat;

beslutad den I november 1984.

Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs att lokalanställd personal vid främmande makters beskickningar och lönade konsulat här i riket som inte är svenska medborgare och deras anhöriga i fråga om beskattning och folkbokföring skall behandlas på samma sätt som svenska medborgare med sådan tjänst och deras anhöriga.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 55

Prop. 1984/85:55

1 mom.' Person, som lillhöri främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke hava varit här i riket bosatt. För inkomster, vilka enligt föreskrifterna i denna lag beskattas i hemortskommunen, skall skatt av sådan person utgöras i den kommun här i riket, där han under det år. som närmast föregått taxeringsåret, försl haft sill egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande visiais.

Vad ovan sagls gäWer jäitiviU sådan persons make, barn under 18 år och enskilda Ijänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare.

2 mom. Svensk medborgare, som tillhört främmande makts liiir-varande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning, är frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten.

1 mom. En person, som har till
hört främmande makts beskickning
eller lönade konsulat här i riket el
ler beskickningens eller konsulatels
betjäning, som inle har varil svensk
medborgare och som inte var bo
satt här i riket när han kom att till
höra beskickningen eller konsuhitel
eller beskickningens eller konsula
tets betjäning anses i beskullnings-
hänseende inie ha varit bosatt här i
riket. För inkomster, vilka enligt
föreskrifterna i denna lag beskattas
i hemortskommunen, skall skall av
sådan person utgöras i den kom
mun här i riket, där han under be
skattningsåret först haft sitt egent
liga bo och hemvist eller, utan au
sådant fall förelegal, stadigvarande
vistats.

Vad ovan sagls gäller också sådan persons make. barn under 18 är och enskilda Ijänare om de hur bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

2 m o m . E/1 person, som har till
hört främmande makts beskickning
eller lönade konsulat här i riket el
ler beskickningens eller konsulatets
betjäning utan att omfattas av be
stämmelserna i I mom. är frikallad
från skattskyldighet för inkomst av
sin tjänst hos den främmande mak
ten.

Nuvarande lydelse

1 mom.- Person, som tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varil svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke hava varit här i rikel bosatt. Sådan person ånjuter, föruiom den inskränkning i skattskyldigheten som följer av vad nu sagls, frikallelse frän skattskyldig-hel för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skatt skall av person, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i riket, där han under beskattningsåret först haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådani fall förelegal, stadigvarande vistats.

Föreslagen lydelse

18 $

1 m o m . £a; person, som har till
hört främmande makts beskickning
eller lönade konsulat här i riket el
ler beskickningens eller konsulatets
betjäning, som inte har varil svensk
medborgare och som inte var bo
satt här i riket när han kom att till
höra beskickningen eller konsulatet
eller beskickningens eller konsula
tets betjäning anses i beskattnings
hänseende inte ha varit bosatt här i
riket. En sädan person åtnjuter, för
utom den inskränkning i skattskyl
digheten som följer av vad som nu
sagls, frikallelse frän skattskyldig
het för inkomst genom utdelning på
andelar i svenska ekonomiska för
eningar. Skatt skall av person,
varom nu är fråga, utgöras i den
kommun här i riket där han under
beskattningsåret först haft sitt
egentliga bo och hemvist eller, utan
att sådant fall förelegat, stadigva
rande vistats.

Vad ovan sagts gäher jämväl sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare.

2 mom. Svensk medborgare, som tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönande konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning, är frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten.

Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

2 mom. En person, som har till
hört främmande makts beskickning
eller lönade konsulat här i riket el
ler beskickningens eller konsulatets
betjäning utan att omfattas av be
stämmelserna i 1 mom. är frikallad
från skattskyldighet för inkomst av
sin tjänst hos den främmande mak
ten.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. - Senaste lydelse 1972:766.

18 S-

Nuvaroiule lydelse

Person, som tillhört flammande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning (uli som icke varil svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke hava varit här i riket bosatt, Sädan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skattskyldigheten som följer av vad nu sagts, frikallelse från skattskyldighet för förmögenhet, som utgöres av andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skatt skall av person, varom nu är fräga, utgöras i den kommun här i riket, där han under beskattningsärei först haft sitl egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller>j/;n/i/ sädan persons make, barn under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare.

Föreslagen lydcLsc

En person, som luir tillhön främmande makis bcskicknuig eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulalets betjäning, som inte har varit svensk medborgare Oih som inte var bo-sall här i rikel nar han koin ull tillhöra beskickningen eller konsulaie! eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses i beskattningshänseende ('/;/(' /((/ varit bosatt här i rikel. Sädan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skatiskyl-dighelen som följer av vad som nu sagts, frikallelse frän skattskyldighet för förmögenhet, som utgörs av andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skall skall av person, varom nu är fräga. utgöras i den kommun här i rikei. där han under beskaltningsäiei försl haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall lorelegal. stadigvarande visuiis.

Vad ovan sagls gäller ccksä sädan persons make. barn under 18 är och enskilda ijänare ont de har bott hos honom och inte har varit svenska medborgare.

Prop. 1984/85:55 5

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 S 1 mom. ta\eringsl;ipen (1956:62.)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 S / mom.' Nedannämnda skattskyldiga äro. där ej annat följer av stadgandet i 3 mom., skyldiga att ulan anmaning lill ledning för egen taxering avlämna deklaration (sjiUvdeklaration). niimligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadcförsäk-ringsanstall och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inriiltning som har lill huvudsakligl ändamål all lillgodosc viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2) annan juridisk person, om dess brultoinläktcr av en eller flera förvärvskällor imdcr bcskallningsårcl uppgåll till samm;mlagi minsl 100 kronor.

3) fysisk person, vilkens brulloinläkler av en eller flera förvärvskällor under beskallningsårel uppgåll. om han varil hiir i riket hosall under hela beskattningsärei och under denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minsl 6 000 kronor och eljest till sammanlagt minst 100 kronor.

4) fysisk eller juridisk person, vilkens lillgångar av den arl som anges i 3 S I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhelsskatl. vid beskattningsårets utgång haft ell värde överstigande 400 000 kronor eller, såvitt angår sådan juridisk person som avses i 6 § I mom. h) nämnda lag. 25 000 kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibclopp för faslighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)-4) skall hänsyn icke tagas till sädan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skall-skyldig enligt kommunalskatielagen (1928: 370). lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått iiktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större dcicn diirav. var för sig haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens dekhirationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhelsskatl taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn diirtill tagas vid deklaralionsskyldighetens bedömande.

Vid lilliimpning av vad i första Vid tillämpning av vad i första

slyckel vid 3) är sladgal. skall slyckel vid 3) är stadgat, skall svensk medborgare, som under be- svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk he- skatlningsårcl tillhön svensk beskickning hos utliindsk makt. skickning hos utliiiidsk makt. svensk permanent delegation hos svensk permanent delegation hos

Lagen omlryekl 1971:.199, Senasle lydelse av lagens rubrik 1974: 77.1, ' Senasle lydelse 19S?: 1091.

Prop. 1984/85:55

Nuvarande lydelse

mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosalt utomlands, anses ha varil bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år. om de har varil svenska medborgare och har bott hos honom. Person, som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som uke varit svensk medborgare, så ock sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har bott hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varil här i riket bosalta.

I fråga om deklarationsskyldighet avlidit under beskattningsåret, skal den avlidne.

Föreslagen lydelse

mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som pä grund av sin tjänst varil bosall ul-omlands, anses ha varit bosatt här i riket. Delsamma skall giilla sädan persons make saml bam under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom. En person, som under beskallningsårel har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i rikel eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inle luir varit svensk medborgare och som inle var bosall här i riket när han kom alt tillhöra beskickningen eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses däremot vid till-lämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat inte ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare om de har boll hos honom och inte har varit svenska medborgare.

för dödsbo efter skattskyldig, som har I tillämpas vad som skulle ha gällt för

Prop. 1984/85: 55 7

5 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198)

Hiirigenom föreskrivs att 26 S folkbokföringslorordningen (1967:198) skall ha nedan angivna lydelse.

Niivdninde lydelse Föreslagen lydelse

26 iJ
Den som tillhör främmande Den som (illhör friiinmantlc

makls beskickning eller lönade makts beskickning eller lönade
konsulat eller dess betjäning kyrko- konsulat eller dess hetjiining kyrkn-
bokförcs endast om han iir svensk bokförs endasl om han iir svensk
medborgare. Della giiller iiven så- medborgare eller om hem. utan att
dim persons familjemedlem eller vdni svensk inedhorgure. vnr /)<>-
ijiinarc. salt här när han koin all lillhöi-u

beskickningen eller koiisiiltilel eller dess hetjäning. DeUa giiller iiven sådan persons familjemedlem eller Ijiinarc.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop. 1984/85:55 8

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-11-01

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattning och folkbokföring av viss personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat

I Inledning

Sverige har biträtt Wienkonventionerna av år 1961 och 1963 om diplomatiska resp. konsulära förbindelser. Konventionernas reglerom immunitet och privilegier tar bl.a. upp beskattningsfrågor. Reglerna är införlivade med svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I lagen anges att konventionsreglerna gäller utan hinder av bestämmelserna i andra författningar. Detta medför att skatleförfaltningar-nas regler om skattskyldighet m.m. för personal vid utländska beskickningar och lönade konsulat i Sverige fär reell betydelse endasl i den mån privilegierna eller kretsen av berörda personer utvidgas genom dem.

De svenska skallereglerna innebär i vissa avseenden en mera vidsträckt skattebefrielse än som följer av konventionerna.I skilda sammanhang har en översyn av de berörda interna beskattningsreglerna påkallats. Det har bl.a. gjorts gällande att en anpassning av de interna reglerna lill överensstämmelse med konventionsreglerna borde komma till stånd. Denna fråga bereds f.n. inom finansdepartementet.

De interna svenska beskattningsreglerna har emellerlid kritiserats iiven från andra utgångspunkter. Det har då gjorts gällande att den tekniska ulformningen av de inskränkningar i skattskyldigheten, som berör personer vilka inte tillförsäkras några förmåner i konventionerna, ger elt oacceptabelt resultat för vissa av dem. Bakgrunden lill denna kritik är att personer som inte är svenska medborgare och deras makar, barn under 18 år och enskilda tjänare, om de inle är svenska medborgare, normalt skall beskattas som här i riket inte bosatta personer, när nägon av makarna tar anställning på en utländsk beskickning eller lönat konsulat här, även om de varil bosalla här före anställningens början. Kritiken tar fasta på all den

Prop. 1984/85:55 9

anhörige som har inkomst från svensk arbetsgivare och beskattas för denna, inte har rält lill allmänna avdrag eller grundavdrag.

Jag avser all nu ta upp frågan om att undanröja den berörda särbehandlingen av här bosalla personer som inte är svenska medborgare. Förslaget omfattar föruiom ändrade beskattningsregler också molsvarande ändringar i folkbokföringslagstiftningen.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Beskattningen

2.1.1 Gällande ordning

Wienkonventionerna av är 1961 och 1963 om diplomatiska resp. konsulära förbindelser innehåller regler om immunitet och privilegier pä bl.a. beskattningsrättens område. Reglerna är införlivade med svensk rätt genom lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligl lagen gäller konventionsreglerna ulan hinder av bestämmelserna i andra författningar.

Svensk beskattningsrätt innehåller emellertid regler från tiden före konventionernas tillkomst som innebär att vissa personer som har tillhört en främmande makts beskickning eller lönade konsulat här, utan att vara att anse som diplomatiska företrädare, eller beskickningens eller konsulatets betjäning får en förmånligare behandling i beskattningshänseende än vad konventionerna förutsätter. Det gäller dels den som är svensk medborgare, dels den som inte är svensk medborgare men som var bosatt här när han fick sådan ställning (s.k. lokalanställda).

Således är en svensk medborgare med sädan ställning frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten. Bestämmelser om delta finns i 70 § 2 mom. kommunalskatielagen (1928:370). KL. och 18 § 2 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. SIL.

Vidare gäller att en lokalanslälld som inle är svensk medborgare beskattas för inkomst och förmögenhet på samma sätt som en person som inle är bosall här. Molsvarande inskränkningar i skattskyldigheten tillerkänns en sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare som bor hos honom och som inte är svenska medborgare. Bestämmelser om della finns i 70 S I mom. KL. 18 § 1 mom. SIL och 18 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. SFL.

Den som inte är bosatt i Sverige är enligt 5.1 § I mom. första slyckel a KL och 6 § 1 mom. a SIL skallskyklig bara för vissa inkomster. Bland dessa kan nämnas härifrån uppburen lön för arbete som utförts här. socialförsäkringsförmåner samt inkomst av fastighet och rörelse i rikel. Lön från en främmande makts beskickning eller lönade konsulat anses inle uppburen hiirifrån.

Prop. 1984/85:55 10

I fråga om förmögenhetsskatten innebär bestämmelserna i huvudsak all skattskyldighet föreligger för här i rikel nedlagd förmögenhet utom svenska aktier samt andelar i svenska aktiefonder och svenska ekonomiska föreningar (6 § 1 mom. första stycket c och 18 S SFL).

De inskränkningar i skattskyldigheten som tillerkänns personer som inte är svenska medborgare innebär bl,a. frihet frän skattskyldighet för inkomst från en främmande makts beskickning eller lönade konsulat samt för inkomst av kapilal. Del sätt på vilkel inskränkningarna uppnås för å andra sidan med sig att en sådan person inte är berättigad till allmänna avdrag eller gmndavdrag (anvisningarna till 70 § KL).

Vid en genomgäng av de rättsregler som inverkar på beskattningen av de ovan berörda persongrupperna bör dubbelbeskattningsavtalens regler också uppmärksammas. I flertalet sådana avtal har Sverige tillerkänts rält all beskatta lön som utbetalats av annan stat om arbetet utförts här och mottagaren är en person med hemvist här som antingen är svensk medborgare eller medborgare i annan stat än anställningsslaten som har tagit hemvist här av annat skäl än för alt utföra det ifrågavarande arbetel. Regeln är utformad i anslutning till den reglering av saken som OECD:s modellavtal av år 1977 innehåller. Utformningen av denna reglering är i sin tur betingad av innehållet i Wienkonvenlionerna. Som framkommit av redogörelsen för skalleförfattningarnas bestämmelser utnyttjar Sverige inte den beskattningsrätt som dessa avtal ger. Vissa avtal tillägger Sverige än längre gående beskattningsrätt. Av särskild betydelse i detta sammanhang är de regelmässigt i dubbelbeskattningsavtalen förekommande klausulerna med förbud mot diskriminering. Klausulernas innebörd är att om en medborgare i en avtalsslutande siat är skallskyldig i en annan avialsslu-tande stal. denna inte skall utsätta personen i fråga för en annorlunda eller mer tyngande beskattning än de egna medborgarna utsätts för i motsvarande situation.

2.1.2 Behovet av ändrade regler

Som jag inledningsvis nämnde har kritik framförts mol de nu gällande beskattningsreglerna från skilda utgångspunkter. Del saknas emellerlid f.n. tillräckligt underlag för ett ställningstagande till de tankar på mera omfattande förändringar av reglerna som har framförts. Inom finansdepartementet pågår arbeie med att sammanställa sådant underiag.

En del av den framförda kritiken kan emellertid tas upp nu. Jag avser då den kritik som har lagit fasta på alt reglerna leder lill resultat som skulle kunna anses oförenliga med de klausuler om likabehandling av skattskyldiga oavsett medborgarskap som förekommer i dubbcibeskatlningsavialen.

Bakgrunden lill denna krilik är alt del har förekommit att personer som varil bosalta i Sverige, ibland sedan lång lid, utan att vara svenska medborgare har blivil oförmånligt behandlade i beskattningshänseende på grund av silt medborgarskap när hans eller hennes, likaså utländske, make

Prop. 1984/85:55 11

har tagit anställning pä en främmande makts beskickning eller lönade konsulat här. Del som då inträffat är att den make som varit skattskyldig för inkomst här, l.ex. lön frän en svensk arbetsgivare, har fält höjd inkomstskatt till följd av alt hans eller hennes rätt till allmänna avdrag och grundavdrag bortfallit.

Det kritiserade förhållandet är en följd av att de anställda på utländska beskickningar och lönade konsulat här som inte är svenska medborgare och vissa personer med anknytning till dem skall heskattas som här i riket inte bosatta personer även om de faktiskt varit bosalla här innan de log den ifrågavarande anställningen.

Den berörda kritiken har framförts av vissa staler med vilka Sverige har ingått dubbelbeskallningsavtal och av enskilda personer som har drabbats av de angivna effeklerna. Riksdagens ombudsmän har också ansett del moliverat med en översyn av reglerna.

Mot denna bakgrund anser jag alt reglerna redan nu bör ändras.

2.1.3 Föredragandens förslag

Av förarbetena till kommunalskattelagen (prop. 1927 nr 102 s. 485, SOU 1924:53 s. 27, 28 och 451) framgår att den skattefrihet som tillerkänns personalen på främmande makters beskickningar och lönade konsulat har tillskapats främsl av hänsyn fill främmande makter. Bestämmelserna har sitt ursprung i en tid då personalen vanligen kom hit från anställningslandet för att utföra arbete på beskickningen eller konsulatet. Situationen är väsentligt annorlunda i dag och skalteförfaltningarnas regler har inte förändrats i takt med konventions- och avtalsrätten. Reglerna framstår därför i vissa avseenden som föråldrade. I avvaktan på ytteriigare underlag för ett ställningstagande till en mera omfattande förändring av reglerna vill jag dock inte föreslå några ändringar som rör skattskyldigheten för inkomster från främmande makters beskickningar och lönade konsulat. Som jag tidigare sagt bör emellertid de problem som drabbar vissa personer med anknytning till anställda på sådana ulan svenskt medborgarskap få sin lösning.

De personer som berörs är makar, barn under 18 är och enskilda Ijänare som bor hos den anställde och som inle är svenska medborgare. Med hänsyn lill den nära anknytning som i praktiken nästan alla de berörda har till den anställde kan det enligt min mening inte komma i fräga att för det ändamål som nu är aktuellt tillskapa regler som går ut på att den anställde ensam skall vara att anse som inle bosatt här i rikel.

Mot denna bakgrund finner jag en lämplig lösning vara att de personer utan svenskl medborgarskap som var bosalla här innan de kom att tillhöra en främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatels betjäning och deras makar, barn under 18 är och enskilda tjänare, om de bor hos den anställde och inle är svenska medborgare framdeles beskattas enligt de regler som nu gäller för svenska medborgare i motsvarande situalion.

Prop. 1984/85:55 12

En sådan lösning innebär alt den anställde inte blir beskattad för inkomster av sin tjänst hos den främmande maklen, men att han eller hon i övrigt liksom de anhöriga blir beskattad som en här i riket bosatt person. Delta innebär all vissa skatteförmåner som är förenade med de berördas nuvarande skatterättsliga status går förlorade för dem. Jag avser dä bl.a. friheten frän skattskyldighet för inkomst av kapital. En väsentlig fördel för de skattskyldiga som följer av förslaget är att de blir berättigade till bl.a. allmänna avdrag och grundavdrag.

Den ändring av inkomstbeskattningen som jag således anser bör komma till stånd innebär att 70 § I och 2 mom. KL samt 18 § 1 och 2 mom. SIL får ändrad lydelse. Ändringama i inkomstbeskattningen bör enligt min mening åtföljas av en motsvarande ändring av förmögenhetsskattereglerna. Jag föreslär därför att den aktuella gruppen skattskyldiga utesluts ur den krets av personer som ges skatteförmåner i 18 § SFL. Detta innebär att de blir fullt skattskyldiga här i rikel för förmögenhet. Skyldigheten att avge allmän självdeklaration bör anpassas till de ändrade beskattningsreglerna. En ändring bör därför göras i 22 § I mom. taxeringslagen (1956:623). Jag föreslår att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

2.2 Kyrkobokföringen

De nuvarande speciella reglerna om beskattning av lokalanställd personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat här har sin motsvarighet i folkbokföringslagstiflningen. Enligt 26 S folkbokföringsförordningen (1967: 198) kyrkobokförs nämligen den som tillhör främmande makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning endast om han är svensk medborgare. Detsamma gäller sädan persons familjemedlemmar och Ijänare. Enligl entydig praxis tillämpas bestämmelsen på alla kategorier beskicknings- och konsulatspersonal. Denna ordning medför ibland att personer som inle tillförsäkras någon immunilel eller nägra privilegier i Wienkonvenlionerna utesluts från kyrkobokföringen. Bestämmelsen är ett undanlag från den allmänna regel för svensk folkbokföring som säger att den som är bosatt här också skall vara kyrkobokförd här.

Kyrkobokföringen spelar en slor roll för den enskilde. Den inverkar direkt på hans rösträtt. På många områden där rättsverkningar är knutna till bosättningen avgörs bosättningsfrägan med ledning av folkbokförings-lagstiftningens bosältningsbegrepp. Kyrkobokföringen får genom detta slor betydelse för rätten till exempelvis barnbidrag och sjukpenning. Till detta kommer att många myndigheter får löpande eller periodisk avisering frän folkbokföringsmyndigheterna. Genom dessa aviseringar kommer den enskilde automatiskt till sin rält i fråga om bidrag och andra sociala förmåner.

Prop. 1984/85:55 13

Det är enligt min mening lämpligt att de personer som inte tillförsäkras immunitet och privilegier i konventionerna kyrkobokförs pä samma sätt som andra personer som bor här i landel. Jag föreslår därför att undantagsregeln inle längre skall gälla lokalanställda som inte är svenska medborgare och deras anhöriga. De skall således inte längre uteslutas från kyrkobokföringen utan samma regler skall gälla för dem som för svenska medborgare i molsvarande situation. Förslaget gäller som nämnts bara lokalanslälld personal, dvs. personer som var bosatta här när de blev anställda på en utländsk beskickning eller ett lönat konsulat. Förslaget föranleder ändring av 26 § folkbokföringsförordningen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om slatlig förmögenhetsskatt,

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

5. lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198). Lagsliftningsärendet är av enkel beskaffenhet. Lagrädels hörande kan

därför undvaras.

4 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föieslär riksdagen all anta förslagen.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom proposition föreslå riksdagen all anla de förslag som föredraganden har lagl fram.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1984