Prop. 1984/85:44

Regeringens proposition

1984/85:44

om vissa ändringar i lagen (1977:293) om handel med drycker;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

G. SIGURDSEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås följande ändringar i lagen (1977: 293) om handel med drycker.

1. Den nuvarande begränsningen av försäljningstiderna för öl (klass II) i detaljhandeln slopas, så alt försäljning får ske under butikernas öppethållande såväl vardagar som helgdagar.

2. För serveringsställen med tillstånd, som enbart avser servering av öl (klass II), ändras den tidpunkl vid vilken serveringen senast skall vara avslutad. Tidpunkten ändras från klockan 22 till klockan 1, så att den överensslämmer med motsvarande tidpunkt för serveringsslällen, som har tillstånd att servera även starkare alkoholdrycker.

3. Tiden för yttranden från bl. a. kommunerna till lånsstyrelsen i ärenden om tillstånd all servera alkoholdrycker begränsas.

Lagändringarna föresläs träda i kraft den I januari 1985.

Slutligen behandlas tiderna för systembutikernas öppethållande. Del föresläs ingen ändring av lördagsslängningen. Dock förordas att Syslem-bolaget självl skall kunna beslula om öppethållandet under andra vardagar, t.ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18.

1 Riksdagen 1984/85. I .saml. Nr 44

Prop. 1984/85:44 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs all 30. 46 och 60 SS lagen (1977:293) om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 S

Detaljhandel med öl fär bedrivas av detaljhandelsbolaget och av den som har meddelats särskill lillslånd.

Tillslånd enligt första stycket gäller tills vidare och hänför sig till viss lokal (detaljhandelsställe).

Försäljning av öl får äga rum vardagar mellan klockan 8 och 20.

Tillslåndsmyndigheten får i tillstånd till detaljhandel med öl meddela de föreskrifler som behövs.

46 S

Servering av öl får påbörjas tiJi- Servering av öl får påbörjas tidi
gast klockan 07.00 och servering av   gast klockan 07.00 och servering av
andra      alkoholdrycker     tidigast     andra      alkoholdrycker     tidigast
klockan 12.00. Avser tillslånd ser- klockan 12.00. Servering av alko-
vering av enbarl öl skall servering-      holdiycker   skall   avslutas   senast
en avslutas senast klockan 22.00. I    klockan 01.00. Tillståndsmyndighe-
annat fall skall servering av alko- ten får dock förordna om andra
holdrycker avslutas senast klockan     tider för serveringens bedrivande.
01.00.   Tillslåndsmyndigheten   får
dock förordna om andra tider för
serveringens bedrivande.

Första stycket gäller ej vid trafikservering.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

60 §'

1 ärende om tillslånd till servering av alkoholdrycker enligt 37 S första stycket I och 2 skall tillståndsmyndigheten alltid irhämta yttranden från polismyndighet och kommunfullmäktige i den kommun där serveringen skall bedrivas.

I ärende om tillstånd lill servering av alkoholdrycker inom eller invid militärt område skall tillståndsmyndigheten, utöver vad som sågs i första stycket, inhämta yttrande frän vederbörande militära chef.

Kommunfullmäktige får uppdraga åt kommunall organ eller åt en eller flera särskill utsedda personer alt i fullmäktiges "ställe avgiva yttrande.

Yltrande skall vara tillslåndsmyndigheten tillhanda inom tre månader från del yltriindel begärdes, om inte liltståndsmyndig-lielcn i det scirskildo jiillcl bestämmer något iinnitl. Kan yltrande inle

' Senasle lydelse 1981:20.

Prop. 1984/85:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lämnas inom angiven lid, skaU en skriftlig Jörklaring om orsaken lämnas inom samma tid.

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

2. En föreskrift som har meddelats före ikraftträdandet och som innebär att tillståndsmyndigheten har begränsat tiden för detaljhandel med öl skall gälla tills vidare.

3. Ett förordnande som har meddelats av tillståndsmyndighelen före ikraftträdandet och som innebär alt servering av öl skall avslutas före klockan 22.00 eller får pågå senare än klockan 01.00 skall gälla tills vidare.

4. Föreskriften i 60 § fiärde stycket gäller inte när tillslåndsmyndigheten har begärt yttrandet före ikraftträdandet.

ti Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr44

Prop. 1984/85:44

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om vissa ändringar i lagen (1977:293) om handel med drycker

1 Utgångspunkter

1.1 Alkoholkonsumtionens utveckling

Den totala försäljningen av alkoholdrycker eller den s. k. registrerade konsumtionen har minskat avsevärt sedan mitten av 1970-talet. Är 1983 var försäljningen 6,1 liter 100 % alkohol i genomsnitt per invånare 15 är och däröver. Del innebär en minskning sedan är 1976 med drygt 20 %. Minskningen består av dels en minskad ölförsäljning lill följd av att mellanölet togs ur marknaden, dels en minskad försäljning av spritdrycker. Socialstyrelsens statistik över alkoholförsäljningen för första halvåret 1984 uppvisar en viss ökning jämfört med första halvåret 1983. Ökningen beror på en ökad försäljning av lällvin, starköl och öl. Försäljningen av spritdrycker och starkvin har dock fortsall att minska.

Utöver denna registrerade konsumtion förekommer konsumtion av hemtUlverkat vin och öl, av olillåiet tillverkade spritdrycker, av lekniska alkoholprodukter samt av alkoholdrycker som införts från utlandet. Denna oregistrerade alkoholkonsumtion uppgår lill belydande kvantiteter. Resultat från undersökningar av otillåten sprilliilverkning (hembränning) lyder på att den har ökat under senare år. Anlalel hembränningsbroil som kommit till polisens kännedom har också ökat. Statistiken över hembränningsbrott för första halvåret 1984 uppvisar dock en stagnation. Även om den oregistrerade konsumtionen totalt sett har ökat sedan 1970-lalels mitt bedöms den inte väga upp den kraftiga minskningen av den registrerade konsumtionen.

Prop. 1984/85:44 5

Förändringar i alkoholkonsumtionen studeras i viss utsträckning genom alkoholvaneundersökningar. Del är dock endasl för skolungdomen som ulvecklingen har studerats mer i detalj. Skolöverstyrelsen har sedan år 1971 låtit genomföra undersökningar om drogvanorna i årskurserna 6 och 9. Sammanfattningsvis kan konstaleras att pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-lalet, medan andelen flickor som bmkade dricka relativt slora kvantiteter per gång ökade. Sedan år 1977 har dock konsumtionen minskal bland både pojkar och flickor. Andelen storkonsumenter, dvs. ungdomar med en förhållandevis stor konsumtion åtminstone någon gång per månad, har minskal i årskurs 9 bland pojkarna från 37 lill drygt 20 procent och bland flickorna från 29 till strax under 20 procent. Också berusningsbenägenhelen har minskal. Samtidigt har andelen icke-konsumenter ökat, från 9 till 19 procent bland pojkarna och från 7 lUl 17 procent bland flickorna.

Försvarels forskningsanstalt (FOA) genomför årligen undersökningar av främst narkolikavanorna bland de pojkar som skrivs in för värnplikt. Bland frågorna finns också en fråga om alkoholberusning. Precis som i elevundersökningen visar FOA-undersökningen en minskad bemsningsbenägen-het. År 1977 angav således ca 20 procent av de vämpliktsinskrivna att de bemsade sig någon gång i veckan, medan motsvarande andel för år 1983 var ca 7 procent.

Det finns elt samband mellan alkoholkonsumtionen och alkoholskadenivån. Med en minskad konsumtion kan man förvänta en minskning i skadenivån. För många skadetyper märks emellertid förändringarna först flera år efter konsumtionsförändringarna. Del är därför svårt att bedöma effeklerna på skadenivån av de senaste årens minskade konsumtion. Fr. o. m. år 1979 tycks en viss minskning ha skett för vissa typer av skador. Statistik över bl.a. dödligheten i alkoholism och alkoholpsykos, levercirrhos och alkoholförgiftning visar en nedåtgående trend under senare år. Uppgifter från en studie inom Stockholms läns landsting visar att skadefrekvensen i vissa fall gått ned fidigare än man hade förväntat.

1.2 Nuvarande regelsystem

I riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977 lades de nuvarande grunderna för den svenska alkoholpolitiken fast (prop. 1976/77:108, SkU 40, rskr 231). Målet för de alkoholpolitiska insatserna är att minska den totala alkoholkonsumtionen och därigenom minimera alkoholens skadliga verkningar. Fömtom allmänt förebyggande åtgärder beslår samhäUets insatser för all åstadkomma detta dels av ett omfattande opinionsbildande arbete och dels av en rad bestämmelser som reglerar alkoholhanteringen.

Del alkoholpolitiska regelsystemet syftar huvudsakligen lill all begränsa alkoholdryckemas tillgänglighet. Ett av de allra viktigaste styrinstmmen-ten är priset på alkoholdrycker. Genom skatter hålls priset på en hög nivå.

Prop. 1984/85:44 6

Ett annat viktigt styrinstrument är au en slor del av alkoholhanteringen ombesörjs av slatliga monopolbolag. Den övriga hanteringen, nämligen detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker, styrs Iriin samhållets sida genom tillstånds- och lillsynsregler. Samhället har också dragit upp riktlinjer för etablering av systembutiker. Vidare begränsas tillgängligheten av åldersgränser vid försäljning och servering saml av öppelhällandeii-derna.

Bestämmelserna om alkoholhanteringen år i huvudsak samlade i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, lagen (1977:293) om handel med drycker, lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat samt lagen (1977: 306) om dryckesskatt.

1.3 Krav på förändringar

Förslag lill förändringar av regelsystemet på alkoholområdet har under senare tid lämnals från flera håll. Riksrevisionsverket (RRV) har gjort en kartläggning av tillämpningen av lagen om handel med drycker (LHD) och har därmed givit exempel på tänkbara förändringar. Andra har pekat på brister främst i samband med tillståndsgivningen för servering och för detaljhandeln med öl saml svårigheter och inkonsekvenser vid tolkningen av lagstiftningen i olika avseenden. Förslag till förändringar av gällande lagstiftning har bl.a. framförts av länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms kommun. Svenska Bryggareföreningen och Sveriges Livsmedelsin-duslriförbund. Dessulom har en rad förändringar efterlysts i olika riksdagsmotioner.

RRV:s kartläggning redovisas i promemorian (1984-02-14) Servering av alkoholdrycker. RRV konstaterar att serveringsfrågorna är omgärdade av ett förhållandevis krångligt regelsystem och en därmed sammanhängande omfattande administration. RRV berör också reglerna om tillstånd för detaljhandel med öl. Promemorian utmynnar i att en lång rad frågor borde bli föremål för en mer ingående översyn. RRV lar bl.a. upp avvägningen mellan detaljstyrning genom centralt utformade regler och kommunal styrning i serveringsärenden. Vidare pekar verket på behovet av en ompriorilering av insatserna från tillståndsprövning lill tillsyn av själva verksamhelen och på behovet av precisering av vissa begrepp i lagstiftningen.

Krav som från andra håll förts fram om förändringar avser såvål serve-ringstUlslåndens handläggning som tids- och åldersgränser vid servering och försäljning av alkoholdrycker. Bl.a. har förslag lämnals om rent lagtekniska förenklingar i LHD.

1.4 Lördagsstängda systembutiker

Under sommaren 1981 genomfördes ett försök med lördagsstängda systembutiker. Den utvärdering som därefter gjordes visade att försöket haft

Prop. 1984/85:44 7

åsyftad effekt på flera områden. En minskning av antalet fylleriomhånder-taganden. lägenhetsbråk, misshandelsfall och ordningsslörande händelser kunde konstaleras som följd av stängningen.

Enligt riksdagens beslut under våren 1982 (prop. 1981/82: 143. SkU 50 och 64. rskr 278) genomfördes en permanent lördagsstängning fr. o. m. juli

1982. Effekterna av denna siiingning har varit föremål för en vetenskaplig
utvärdering av en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har redovisat resul
tatet av utvärderingen i rapporten (DsS 1984:8) Effekter av lördags
stängda systembutiker. En sammanfattning av rapporten bör fogas till
regeringsprotokollel i detta ärende som hihiga I.

Av rapporten framgår all de effekler av lördagsslängningen som kunde konslaleras i samband med försöket sommaren 1981 kvarstår i slora drag. Även under sommaren 1982 och sommaren 1983 har lördagsstängningen lett till etl minskal antal ingripanden mot berusade personer, etl minskal anlal polisingripanden med anledning av lägenhelsbråk och elt minskal antal anmälda misshandelsfiill. Dessutom visar utvärderingen all också anlalel anmälda skadegörelser minskal under sommarmånaderna, såväl 1981 som 1982 och 1983.

Lördagsslängningens effekler under övriga delar av året är inte lika entydiga. Resultatet för hela den hittillsvarande slängningsperioden (t.o.m. december 1983) visar att fylleri, lägenhelsbråk och misshandel inomhus mellan bekanta minskar till följd av lördagsslängningen oberoende av årstid. När det gäller misshandel utomhus mellan obekanta samt skadegörelse, som också i huvudsak sker utomhus, föreligger ingen positiv effekt totalt sell.

Ell syfte med ulvärderingen har varil all undersöka vad som händer på litet längre sikl. Någon med tiden avtagande effekl av lördagsslängningen i de tidigare nämnda avseendena har inle gäll all belägga. Förde förhållanden som påverkas under sommarperioden kvarstår effekten sommaren

1983. Också de effekter som uppkommer oberoende av årstid kvarstår
under samtliga perioder som ingår i undersökningen.

Enligt svaren på en Sifo-undersökning som arbetsgruppen låtit genomföra är de som tycker att lördagsslängningen är bra ungefår lika många som de som tycker att den år dålig. Bl.a. ställdes följande fråga: "Tycker Du alt del var en riktig eller felaktig politik av riksdagen när den beslöt all alllid ha Systemet stängt på lördagar?" 46 procent tyckte att del var en riktig polilik. 43 procent all del var en felaktig politik, medan II procent var tveksamma. Enligl svaren på en annan fråga lyckle II procent att de haft personliga nackdelar av stängningen, medan 72 procent ansåg all de inle hade haft några sådana nackdelar.

Prop. 1984/85:44 8

2 Överväganden och förslag

2.1 Grunderna för alkoholpolitiken

Det är glädjande att alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna har minskat under senare år. Konsumtionsminskningen beror säkerligen på en kombination av olika faktorer. Minskade disponibla inkomster och återkommande prishöjningar på alkoholdrycker har sannolikl haft betydelse för ulvecklingen. Ytterligare en faktor som kan antas ha bidragit lill minsk-ningama i alkoholförläringen är att attityderna till alkohol och andra droger har förändrats i restriktiv riktning. För den ändrade inställningen har de senasle årens informationsinsatser troligen haft slor betydelse.

Utvecklingen visar enligl min mening att den nuvarande inriktningen av alkoholpolitiken är riktig. Grunderna för alkoholpolitiken enligt 1977 års riksdagsbeslut bör således ligga fast. Målsättningen för de alkoholpolitiska insatserna är att minska den totala alkoholkonsumtionen så all alkoholska-doma minskar. Även i fortsättningen bör prispolitiken utgöra etl viktigt instrument för att åstadkomma sådana minskningar. Skatterna på alkoholdrycker bör sättas så att priserna på alkoholdrycker hålls på hög nivå. Även i övrigt bör gmnderna för kontrollen på alkoholområdel ligga fast i syfte aU begränsa tillgängligheten. Inte minst viktigt är del härvid all förhindra alkoholkonsumtion i tonårsgmpperna.

Stor vikt måste naturligtvis samtidigt läggas vid insatser som begränsar efterfrågan av alkoholdrycker. Insalsema inom opinionsbildning och olika andra förebyggande ålgärder måste härvid stimuleras. I dessa avseenden spelar folkrörelserna och organisationslivet en central roll.

2.2 Vissa förändringar av reglerna

Även om gmnderna för alkoholpolitiken bör ligga fast finns del behov av vissa förändringar i regelsystemet. Bl. a. RRV har pekal på behoyet av en översyn av främst lagen om handel med drycker. Jag delar uppfattningen alt en översyn bör göras av regelsystemet bl.a. för att förenkla rutinerna för tillståndsgivning. Detla ligger i linje med riksdagens uttalanden att de restriktioner som finns på alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som meningsfulla. Det finns risk för att förtroendet för alkoholpolitikens grunder minskar om regelsystemet är onödigt krångligt eller om alkohollagstiftningen uppfattas som föråldrad eller inkonsekvent.

I syfte att genomföra en översyn av vissa regler inom alkohollagstiftningen har jag efter regeringens bemyndigande tillkaliat en särskild utredare (Dir. 1984: 30). Till grund för översynen ligger de förslag om förändringar som förts fram av bl.a. RRV. Arbetet med översynen kommer främst att beröra frågan om servering och annan handel med alkoholdrycker.

Prop. 1984/85:44 9

Avsikten är all åstadkomma förenklingar och rationaliseringar i det alkoholpolitiska systemet. Översynen skall slutföras senast under första halvård 1985.

Del finns emellerlid några ändringar som bör kunna genomföras redan nu utan någol förberedande översynsarbete. Jag avser vissa bestämmelser rörande detaljhandel med och servering av öl (klass II) samt handläggningstiderna för serveringstillståndsärenden.

2.3 Försäljningstiderna för öl

Mitt förslag: Den nuvarande begränsningen av försäljningstiderna för öl upphävs så alt den som har fått tillstånd till detaljhandel med öl får sälja öl under den lid försäljningsstället har öppet, om inte tillståndsmyndighelen har föreskrivit andra tider i tillståndet.

Skäl för miti förslag: Försäljning av öl (klass II) i detaljhandeln får enligl nu gällande regel. 30 § tredje stycket LHD. ske endasl vardagar mellan klockan 8 och 20. Detaljhandel med öl får bedrivas endast av Systembolaget och av den som av tillståndsmyndighelen, länsstyrelsen, meddelats sårskilt lillslånd. Sådant lillslånd meddelas den som yrkesmässigt säljer matvaror till allmänheten eller yrkesmässigt tillverkar öl. lättöl eller läskedrycker. Tillståndet gäller tills vidare och hänför sig till en viss lokal (detaljhanddsslållel). Innan tillstånd ges prövas sökandens lämplighel med hänsyn till personliga egenskaper och andra omständigheter. I lillslånd för försäljning kan länssiyretsen meddela de föreskrifler som behövs.

I den alkoholpolitiska proposilionen 1976/77: 108 föreslogs att tidsbegränsningen av ölförsåtjningen skulle slopas. Som motiv hänvisades till följande (propositionen s. 44).

Då del gäller försäljningstiderna för öl anser beredningsgruppen all frågan har kommil i ell nytt läge genom mellanölsförbudet. Beredningsgruppen framhåller att enligt förslagel nuvarande förutsättningar för att fa tillslånd all sälja öl i stort sell skall behållas trots all mellanölet försvinner ur handeln. Mot bakgrund härav lorde del enligl beredningsgmppen inte finnas några alkoholpoliiiska belänkligheter mot att inle särskill reglera delaljhandelstiderna för öl i lagstiftningen. Det bör således vara tillåtet att sälja öl under den lid som butiken har öppet. Härigenom nås också den fördelen att öl verkligen kommer att ingå som en naturlig del i affärssorti-menlet samtidigt som detaljhandlarna kommer ifrån en mängd praktiska problem som de i dag har med avskärmning av ölsorlimenlel under vissa lider elc. Bedrivs detaljhandeln med öl i etl enskilt fall på etl olämpligt sätt skall tillslåndsmyndigheten givelvis vidta åtgärder. Möjlighet bör finnas att av detla eller andra skäl i särskilda fall föreskriva exempelvis att öl inte skall få säljas under viss tid på dygnet. På delta sätt skulle tidsbegränsningar enbart behöva tillämpas i de fall där det verkligen finns skäl för detta.

Prop. 1984/85:44 10

Beredningsgmppen föreslår i enlighet med det anförda att regleringen av försäljningstidema i detaljhandeln med öl utmönstras ur lagsliftningen.

Jag delar beredningsgmppens uppfallning och föreslår således att lagstiftningen inte längre skall innehålla någon generell reglering av försäljningstiderna för detaljhandel med alkoholdrycker. Om de kommunala myndigheterna i ett enskilt fall finner att tidshegrånsning bör ske av ölför-säljningen, bör de självfallet anmäla della lill länsstyrelsen som får pröva behovet av särskild föreskrift.

Riksdagen ansåg emellertid all regleringen skulle behållas. Som motiv angavs att man inte ville motverka den inskränkning i ungdomens alkoholkonsumtion som förbudet mot mellanölet syftade till genom att samtidigt slopa begränsningen av försäljningstiderna.

Av skolöverstyrelsens undersökningar framgår, som tidigare nämnts, aft alkoholsituationen i ungdomsgrupperna har förbättrats sedan mitten av 1970-talel. Bl.a. visar undersökningarna all konsumtionen av öl, som i anslutning lill borttagandet av mellanölet ökade i omfattning, därefter har minskat i ungdomsgrupperna.

Bestämmelsen om begränsning av tiderna för försäljning av öl i detaljhandeln får, mot bakgrund av de ändrade konsumlionsmönstren efter riksdagsbeslutet år 1977, numera anses ha ringa alkoholpolilisk betydelse. Allmänheten torde inle heller uppfatta lidsbegränsningen som särskill meningsfull. Mot bakgmnd härav föreslår jag alt regeln i 30 § Iredje stycket LHD upphävs och att öl sålunda får säljas under den tid försäljningsstället har öppet.

I avvaktan på resultatet av den pågående översynen av lagstiftningen är jag inte beredd att nu föreslå nägra ändringar i tillståndsreglerna. Det innebär alt det även fortsättningsvis krävs lillslånd för alt få bedriva detaljhandel med öl. Länsstyrelsen kan enligt nuvarande 30 § fjärde stycket även i fortsättningen genom föreskrifler i tillståndet inskränka försäljningstidema. Vidare villjag erinra om den åldersgräns (18 år) som gäller för inköp. Länsstyrelsen kan ingripa mot tillståndshavare vid missförhållanden genom att meddela bl.a. nya föreskrifter med stöd av 64 § LHD. YUersl kan tillståndet återkallas.

2.4 Serveringstider för alkoholdrycker

Mitt förslag: Den nuvarande regeln i 46 § första stycket andra meningen lagen om handel med drycker ( LHD), att serveringsslällen med tillstånd att servera enbart öl skall avsluta serveringen senast klockan 22 upphävs. Oavsett vilka alkoholdrycker tillståndet omfattar skall serveringen avslutas senast klockan 1 om inle tillslåndsmyndighelen har föreskrivil annan tidpunkt.

Prop. 1984/85:44 11

Skäl för mitt förslag: Enligt den nuvarande regeln, 46 § första stycket LHD, skall den som har tillstånd lill servering av enbart öl (klass II) avsluta serveringen senast klockan 22, medan den som har rätt alt servera även starkare alkoholdrycker får bedriva servering lill senast klockan 1. Länsstyrelsen som är lillståndsgivande myndighel kan förordna om andra tider.

Regeln om serveringstider bestämmer i sin lur öppethållandetiden för serveringsställel. Enligl 47 § LHD skall nämligen serveringsställel stänga trettio minuter efter serveringstidens utgång.

Tillkomsten av LHD innebar en anpassning av serveringstiderna från vad som angavs i de före LHD gällande bestämmelserna till vad som i verkligheten hade kommit att gälla genom den omfattande dispensgivning som förekommit. Motivet till att ha en tidigare lidpunkt för avslutandet av serveringen av enbart öl än den som gäller när tillståndet avser åven de starkare alkoholdryckerna angavs vara. all endast ett litet anlal serveringsställen med tillstånd att servera enbart öl hade dispens alt sluta serveringen senare än klockan 22 och att serveringsslällen med enbart öltillstånd ofta drev en verksamhei som var inriktad på ungdom. Det kunde därför medföra olägenheter från alkoholpolilisk synpunkt ifall ölservering generellt skulle tillåtas efter klockan 22.

Som framgått av vad jag tidigare redogjort för har ungdomens alkoholvanor förändrats mol en minskad alkoholanvändning. Framför allt har ölet inte kommit att bli den ersättare för mellanölet som många befarade. Det måste vidare sägas vara en inkonsekvens i alkohollagstiftningen att servering av den svagaste av våra alkoholdrycker skall avslutas tidigare än serveringen av de betydligt starkare dryckerna.

Med nuvarande utformning blir öppethållandetiden beroende av omfattningen av det beviljade serveringstillståndet. Ett serveringstillstånd som avser enbart öl innebär att lillståndshavaren måsle stänga serveringsställel senast klockan 22.30 om inle tillslåndsmyndigheten gell lillslånd till förlängt öppethållande. Om han ansöker och får tillslånd all servera även någon starkare dryck, exempelvis starköl, ges möjligheler till elt betydligt längre öppethållande. Ändringen som jag föreslår innebär sålunda att drycker som omfattas av ell serveringstillstånd inle behöver påverka öppethållandet. Ändringen ligger också i linje med förslaget att slopa begränsningen av försäljningstiderna för öl i detaljhandeln.

Jag föreslår därför all det för samtliga alkoholdrycker införs en gemensam tidpunkl lill vilken serveringen senast får pågå. Jag har inle funnit anledning all nu sälta denna tidpunkt senare än vad som f.n. gäller för andra alkoholdrycker än öl, nämligen klockan I. Länsstyrelsens möjlighet alt bestämma om andra tider för servering i enskilda fall bör behållas.

Prop. 1984/85:44 12

2.5 Handläggningstiden för serveringsärenden

Mitt förslag: Yttranden från bl. a. kommunen till tillståndsmyndighelen i lillståndsärenden enligl 60 § lagen om handel med drycker (LHD) skall lämnas inom tre månader efter begäran, om inte tillståndsmyndigheten i det särskilda fallet bestämmer något annat. Kan den angivna tiden inte hållas skall en skriftlig förklaring om orsaken lämnas inom samma tid.

Skäl för mitt förslag: När någon har ansökt om all få bedriva servering av alkoholdrycker lill allmänheten eller lill slutna sällskap - året runt eller under viss tid årligen — skall tillståndsmyndigheten, länsstyrelsen, alltid inhämta yttrande över ansökan från kommunfullmäktige i den kommun där serveringen skall bedrivas, 60 § LHD. Kommunfullmäktige får uppdraga åt etl kommunall organ eller ål en eller flera särskill utsedda personer att i fullmäktiges ställe avge yttrande. Länsstyrelsen får, med undantag för trafikservering, inte meddela serveringstillstånd om kommunen avstyrker det och inte heller meddela tillslånd som omfattar starkare drycker än kommunen tillstyrkt, den s.k. kommunala vetorätten, 61 § samma lag. 1 övriga serveringsärenden (som kan avse exempelvis ägarskifte, utsträckt serveringslid och återkallande av tillstånd) kan länsstyrelsen själv, med beaktande av sitt utredningsansvar, bestämma om remiss. Kommunen har inte vetorätt i sådana ärenden.

Förfarandet vid inhämtande av yltrande genom remiss regleras i 10 § förvaltningslagen (1971:290). Förvaltningslagen tillämpas i de fall det inte meddelats andra bestämmelser som avviker från förvaltningslagen. Bestämmelser om remisstiden finns f.n. inte i LHD. I 10 § förvaltningslagen anges bl. a. att del i en begäran om ett yttrande kan anges inom vilken tid yttrandet önskas. 1 förarbetena till denna bestämmelse betonades det angelägna i att såväl den myndighel som har att beslula i ärendet som den som fått tillfälle att avge yltrande till beslutsmyndigheten gör allt för att minska handläggningstiden av förvaltningsärenden.

Kommunernas medverkan i ärenden rörande alkoholförsäljning vilar på en gammal tradition. Innan LHD trädde i kraft år 1978 fanns elt system med oktrojperioder, vilkel innebar att serveringstillstånd för starkare drycker än dåvarande mellanölet gällde för en gemensam lidsperiod om fyra år. Därefter skedde en ny prövning av samtliga tillslånd. Förfarandet innebar all kommunerna vart fiärde år hade möjlighel all medverka vid en omprövning av tillstånden. Vid upphävandet av systemet med oktrojperioder var det inle tänkt att del kommunala inflytandet skulle minska.

Gällande regler innebär således all länsstyrelsen i princip är förhindrad att meddela tillslånd lill servering innan kommunen har avgetl sill yttrande.

RRV:s tidigare nämnda kartläggning av handläggningen av serveringsärenden visar att det på några håll förekommer myckel långa handlägg-

Prop. 1984/85:44 13

ningstider. I de flesta län överstiger emellerlid tiden inte två-tre månader. RRV anser att länsstyrelsen bör ha rätt all kräva kommunens yltrande inom en skälig tid, t. ex. tre månader.

Under sommaren 1984 har socialstyrelsen på socialdepartementets uppdrag gjort en förfrågan hos samlliga länsslyrelser om remisstiderna. En sammanställning av svaren visar att drygt 85 procent av kommunerna bmkar besvara remisserna inom fyra månader eller mindre medan 11 procent ligger inom tiden 4-6 månader och elt fåtal över 6 månader.

I vissa ärenden har kommunerna ansett sig behöva göra förhållandevis omfattande utredningar före sina ställningstaganden. Långa handläggningstider kan emellertid medföra ekonomiska och andra problem för sökandena. Handläggningslider i enskilda ärenden på över tio månader har förekommit. Del är vidare inle bra att handläggningstidema varierar i så hög grad mellan olika kommuner och länsslyrelser. Det är således både ell rättvise- och rätlssäkerhetskrav att den som ansöker om etl tillstånd någorlunda kan förutse vilken lid handläggningen normall tar. Förvaltningslagen innehåller visserligen en bestämmelse som ger möjlighel för länsstyrelsen att ange en viss remisstid, men jag har mol bakgmnd av det som jag nu har anfört funnit att en särskild regel om remisstiden bör införas i LHD.

Jag föreslår att det i LHD anges att kommunen skall avge sitt yttrande till länsstyrelsen inom tre månader efter det yttrandet begärts, om inte länsstyrelsen i del särskilda fallet bestämmer någol annal. Kan kommunen inte avge sitt yttrande inom angiven tid skall kommunen till länsstyrelsen ge in en förklaring om anledningen lill förseningen.

Den nya regeln bör omfalla även yltranden från polismyndighel och militär chef enligt 60 § LHD.

2.6 Systembutikernas öppethållande

Mitt förslag: Jag föreslår ingen ändring av lördagsslängningen. Dock bör Systembolaget självt kunna besluta om öppethållandet andra vardagar, t. ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18.

Skäl för mitt förslag: Systembutikerna har nu varil permanent lördagsstängda under mer än två år. Den utvärdering som genomförts visar på klara förbättringar till följd av lördagsslängningen, när det gäller fylleri och vissa typer av brott (bilaga 1). Jag föreslår därför ingen ändring av lördagsstängningen.

En negativ effekl av lördagsslängningen är den minskade service som följer av elt begränsat öppethållande. Av genomförda undersökningar framgår all en förhållandevis liten andel av befolkningen anser att de haft personliga nackdelar av stängningen. Man kan dock anla att l.ex. vissa yrkeskategorier haft större nackdelar än andra. För all minska nackde-

Prop. 1984/85:44 14

lama och för att förbättra servicen främst för dessa grupper anser jag alt systembutikerna skall kunna ha etl utsträckt öppethållande, l.ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18. Ett sådani utsträckt öppethållande bör givetvis förläggas så alt det inle motverkar effeklerna av lördagsslängningen, dvs. förläggas till måndag-torsdag.

Jag anser att de närmare tiderna för syslembulikernas öppethållande inle bör fixeras från slalsmaklernas sida. På många orler eller i många butiker kanske del inte finns något behov av utsträckta öppettider. Det kan också visa sig alt öppethållandet bör variera mellan olika orter och butiker för alt bäst tillgodose kravet på god service. Systembolaget bör därför inom nu angivna ramar besluta om vilka öppettider som närmare skall gälla för olika systembutiker.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med del anförda har inom socialdepartementet upprättats förslag lill

lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

Lagförslaget är av sådan karaklår som avses i 8 kap. 18 § andra slyckel regeringsformen. Emellertid är ändringarna tekniskt okomplicerade och har sådan innebörd att det enligt min mening inte är nödvändigt all höra lagrådet i ärendet.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels anla förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker,

dels godkänna vad jag har anfört om systembutikernas öppethållande.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1984/85:44 15

Bilaga I

Utdrag ur rapporten (Ds S 1984:8) Effekter av lördagsstängda systembutiier

1 Sammanfattning

Under sommaren 1981 genomfördes etl försök med lördagsstängda systembutiker. Den utvärdering som gjordes visade alt försöket haft åsyftad effekl pä flera områden: En minskning av antalet fylleriomhänderlagan-den, lägenhetsbråk, misshanddsfall och ordningsstörande händelser kunde konstateras som en följd av stängningen. Totalt uppskattades minskningarna till mellan 5 och 10 procent.

Mot bakgrund av bl.a. dessa resultat beslöt riksdagen alt systembutikerna skulle hålla stängt på lördagar från juli 1982. Man beslöt också att effekterna skulle följas med avseende pä olika alkoholpolitiska faktorer. En arbetsgrupp tillsattes i början av är 1983 för alt utvärdera stängningen. Resultatet redovisas i denna rapport.

I och med all en utvärdering av lördagsslängningens effekter tidigare genomförts har det varit möjligt att bygga på de ertärenheter som gjordes i samband med denna. Det gäller bl.a. vilken utvärderingsmetodik som är den mest lämpliga med avseende pä åtgärdens karaktär. Del gäller vidare tillgångliga dalas användbarhet för utvärderingsändamålet. Den första utvärderingen visade att det var svårt alt få fram lämpliga data på vissa områden. Dessa svårigheter kvarstår i stort sett också vid denna utvärdering. I några fall har bedömningen gjorts att det inte år sårskilt meningsfulll all samla in och bearbeta vissa data. 1 en del fall har det å andra sidan varit möjligt att båttre utnyifia tillgängliga data.

Förutsättningarna för en utvärdering är således denna gång bättre eftersom det genomförts fler förändringar av öppethållandet. Dessa fördelar kan dock inte avhjälpa det faktum att det på vissa områden, som är intressanta från utvärderingssynpunkt, inte finns data med den kvalitet och/eller den redovisningsform som gör dem lämpade från utvärderings-synpunkt.

De effekter av lördagsstängningen som kunde konstateras i samband med försöket sommaren 1981 kvarstår i stora drag. Även under sommaren 1982 och sommaren 1983 har lördagsslängningen lett till elt minskat antal ingripanden mot berusade personer, ett minskat antal polisingripanden med anledning av lägenhelsbråk och ett minskat antal anmälda misshandelsfall. Dessutom visar ulvärderingen att också antalet anmälda skadegörelser minskar under sommarmånaderna, såvål 1981 som 1982 och 1983. Att detta inle gick au påvisa i samband med utvärderingen av försöket sommaren 1981 beror på att analysen vid det tillfallet inte gjordes på dygnsuppdelade data.

Lördagsstängningens effekler under övriga delar av året är inte lika entydiga. Resultatet för hela den hittillsvarande stängningsperioden (t.o.m. december 1983) visar alt fylleri, lägenhetsbråk och misshandel inomhus mellan bekanta minskar lill följd av lördagsstängningen oberoende av årstid. När del gäller misshandel utomhus mellan obekanta samt skadegörelse, som också i huvudsak sker utomhus, föreligger ingen positiv effekt totalt sett. Med de beräkningsmetoder som använts blir resultatet i ställel att lördagsstängningen lett lill en ökning.

De beräknade helårseftekterna av lördagsstängningen sammanfattas i tabdl l.l.

Tabell 1.1 Beräknade heiårsefTekter av lördagsstängningen

	Procentuell för-	Procentuell för-	Totalt antal fall
	ändring räknat	ändnng räknat	per år (ungefär-
	på antalet fall	på antalet fall	liga bastal för de
	under fredagar-	under alla	procentuella för-
	lördagar	veckans dagar	ändringarna)
Fylleri	-10- -12%	-4 - -5 %	145000
Lägenhetsbråk	- 1 - - 3 %	-0 - - 1 %	40000
Misshandel inomhus
mellan bekanta	- 5 - -12%	-2 - -5 %	10000
Misshandel utomhus
mellan obekanta	+ 4 - -t-10 %	-1-3 - i-6%	7 500
Skadegörelse	0 - -t- 3 %	+0 - -Hl %	65000

Beräkningen av dessa effekter utgår från utvecklingen under fredagar och lördagar, korrigerade för den irendmässiga förändringen under de studerade åren. Det är del sammantagna utfallet av ökningar och minskningar på dessa båda veckodagar som ligger till grund för del presenterade resultatet.

Det bör i detta sammanhang framhållas alt den ökning av misshandel utomhus mellan obekanta och av skadegörelse som redovisas är en följd av att fredagsökningen är slörre än lördagsminskningen. Alla de redovisade områdena i tabellen har minskal på lördagar (09.00-24.00).

Man kan säga all vi med de använda beräkningsmetoderna har vall alt utsätta lördagsstängningen för en hård prövning. Vi har l.ex. antagit alt även den ökning som sker på fredagar och lördagar 00.00-09.00 (fredagseffekten) under stängningsperioden och som är slörre än den irendmässiga förändringen, är elt resultat av lördagsstängningen. Allmänt kan sägas all detla antagande om en "fredagseffekt" vilar på en bräckligare grund än antagandet om en lördagseffekt.

Etl syfte med ulvärderingen har varil alt undersöka vad som händer sell pä lile längre sikl. Någon över lid avtagande effekl har inte gått att belägga. För de förhållanden som påverkas under sommarperioden kvarstår effeklen sommaren 1983. Också de effekler som uppkommer oberoende av årstid kvarstår under samlliga perioder som ingår i undersökningen.

Prop. 1984/85:44 18

Innehåll

Propositionen .................................................................. ..... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................. 1

Förslag till Lagom ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 1984 4

1 Utgångspunkter ............................................................ 4

1.1 Alkoholkonsumtionens utveckling ........................... 4

1.2 Nuvarande regelsystem ........................................ 5

1.3 Krav på förändringar ................................................ 6

1.4 Lördagsstängda systembutiker .............................. ..... 6

2 Överväganden och förslag ............................................ ..... 8

2.1 Grunderna för alkoholpolitiken ................................ ..... 8

2.2 Vissa förändringar av reglerna .............................. ..... 8

2.3 Försäljningstiderna för öl ........................................ ..... 9

2.4 Serveringstider för alkoholdrycker ............................ ... 10

2.5 Handläggningsliden för serveringsärenden ............ ... 12

2.6 Syslembulikernas öppelhållande ............................ 13

3 Upprättat lagförslag ..................................................... 14

4 Hemställan ................................................................... ... 14

5 Beslul ........................................................................... ... 14

Bilaga I Uldrag ur rapporten (DsS 1984:8) Effekler av lördags-
slängda syslembuliker ....................................... ... 15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984