Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

IVop. 1984/85:220

Regeringens proposition 1984/85:220

om datapolitik;

beslutad tlen 6jiini 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upplagits i bifogade uidrag av regeringsprolokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredra­gandens hemställan.

?a regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 denna proposition redovisas regeringens arbete på det datapolitiska området. I proposilionen föreslås också atl riksdagen godkänner vissa rikllinjer för den framlida datapolitiken.

Riktlinjerna innebär bl. a. när det gäller användningen av datatekniken i arbetslivet en satsning på syslem och datorprogram som främjar de anställ­das kompetens och ansvar. Tillgången till personal med erforderlig kompe­lens skall tryggas inom viktiga områden. Vidare skall breddutbildningen stimuleras, inte minst för atl stärka kvinnomas ställning på arbetsmarkna­den och för att öka handikappades möjligheter till förvärvsarbele.

När det gäller all främja den lekniska utvecklingen kommer regeringen att utarbeta ett informationsleknologiskt handlingsprogram. Detta pro­gram skall sedan löpa under fyra år.

Vad gäller utbildning innebär riktlinjerna alt datautbildningen i grund­skola, gymnasieskola och högskola liksom utbildningen för vuxna får en sådan omfallning och inriktning alt den moisvarar de förväntade behoven. Lärarrekryleringsfrågoma måste här uppmärksammas särskilt. Vidare är det viktigt att skolan får tillgång lill lämplig programvara.

Datateknikens användning skall enligt riktiinjema ulformas med full respekl för den enskildes personliga integritet. Forskningen skall främjas när del gäller användningen av datateknik på arbetsplatser och det hol mot den personliga integriteten som denna användning kan medföra.

1    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 220

 

Prop. I984/8.S:220

Uni iag

"ROIOKOLL

vid ;ec;crinassaiTi:naiiiiacie

lys-oc-od

Närvarande: siuisr;v.ici.!. Carisson. ordförande, och siaiirådc!-i Lnncikvisi, Fcidi. SigLifiisen, Gustafsson, Leijon, Hjc!ri!-V>'a'l6n. Peterson. Anders­son, Boström. Dodström, Göransson, Gradin, Dahl, Fl. Carlsson. Holm­berg, Ilellström, Wickbo.m

Föredragande: sialsråden I. Carlsson. Wjckhom, Boström, Hjelm-Wallén, Leijon, Gradin, Peterson, Holmberg

Proposition om datapolitik

Statsrådet Ingvar Carlsson anför

1    Datorerna och det goda samhället

Ll Inledning

Vilkel samhälle vi får beror bl. a. på hur vi väljer att använda datatekni­kens möjligheter. Riksdagen uttalade våren 1984 all "del är myckel ange­läget atl ett samlat datapoliuskt program utarbetas snarasl möjligt" (FiU 1983/84:28). Vidare har riksdagen hemställt att ett nationellt informations­leknologiskt program utarbetas (NU 1983/84:11). Jag kommer nu alt ge en allmän bild av hur datoranvändningen hittills utvecklats och av hur en önskvärd framlida utveckling ser ut och hur den skall åstadkommas. Chefema för justitie-, försvars-, utbildnings-, arbetsmarknads-, induslri-och civildepartementen samt statsrådet Gradin kommer senare att redovi­sa del pågående arbetet inom sina områden. Vad beträffar det informa­tionsteknologiska programmet syftar detla främst lill att utveckla ny kun­skap och leknik på del informationsteknologiska området. En utförlig redovisning av detta arbete har lämnats flll riksdagen av chefen för indu­stridepartementet i en särskild skrivelse.

Dataleknikens utveckling grundar sig på den utomordentligt snabba utvecklingen av mikroelektroniken. Ulvecklingen ger oss helt nya förut­sättningar atl maskinellt hantera informaflon.

I dagens samhälle där information har en så slor betydelse spelar data­tekniken en central roll för samhällsutvecklingen just därför att den är en

 

Prop. 1984/85:220                                                    3

teknik för at! insamla, bearbeta, lagra och sprida informalion. Den ger oss rrKjjiigheien att sprida - eller koncentrera - kunskap. Vem som kunska­pen sp.rids lill eller l-.oncentreras hos besiäinmer vad som händer med arbetets innehåll och värde, svensk industris konku.rensl;rafL. den offent­ligas seklorns effektiviiei och iTiöjlighelcm: tili medborg:irinflytande.

Datatekniken kan ge upphov till ökade klyftor när det gäller kunskap, materiell standard och makt. Samtidigt kan datatekniken användas för del rakt moisatia: för all minska klyftorna i arbetslivet och samhällel. För att uppnå detta behöver vi en bred fortbildning av anställda sä atl de kan ta en aktiv del i planerings- och beslulsprocessen. Därigenom ges de anställda och deras fackliga organisaiioner inflytande över den lekniska utveckling­en. DeUa bör kombineras med forskning och utveckling, som stödjer etl avancerat säll att använda lekniken.

Vi behöver en ny typ av systemlösningar och programvara, som leder till att information sprids i de skilda verksamhelerna och som erbjuder de anställda ett dagligt lärande i arbetet. Programmen bör vidare utvecklas så att det blir lättare att utan specialkunskaper få ul informaflon ur de datori­serade informationssystemen. Därmed läggs grunden för ett bättre och bredare ulnyttjande av detla nya medium. Precis som den ökade tillgången till informalion och kunskap i seklets början var avgörande i arbetet för den poliflska demokrafln, kommer ökad tillgång till informalion och kun­skap för de anställda i företag och myndigheler atl betyda mycket för demokratin på arbelsplatsema. Detta kommer dessutom att positivi påver­ka näringslivels konkurrenskrafi. Kunniga, engagerade och iniresserade anslällda, som kan utnyttja teknikens möjligheter, blir en viklig fördel i konkurrensen, när de flesta länder har tillgång lill en i gmnden likartad teknik.

Vår framgång är beroende av hur vi förmår följa den lekniska utveck­lingen och omsätta den i kommersiella produkter. Vår framgång kommer vidare all beslämmas av hur vi löser en rad problem, l.ex. hur vi skall säkra medborgarnas personliga integritet, minska sårbarheten i fred och krig. sörja för grund- och vidareutbildning, bygga ut nätet för dalakom­munikation och bygga upp dalabaser. Dalapoliliskl vikliga frågor behand­las inom en rad olika departement och det är därför viktigt alt arbetet där slår i överensstämmelse med en samlad syn på den framtida datoranvänd­ningen. Eftersom användningen av datorer förekommer i de mesl skilda sammanhang är det inte meningsfulll all lala om en enda datapolitik. Samfldigt är del viktigt att slå fast att ulvecklingen inle kan överiåtas ål vare sig "de fria marknadskrafterna" eller "den lekniska ulvecklingen".

Denna proposition avser alt ge en samlad bild av det pågående arbetet och av de poliliska åtgärder som nu genomförs eller förbereds på dalapoli­tikens olika områden och en bedömning av den fortsatla utvecklingen.

 

Prop. 19S4/85: 220                                                                  4

5.2 Datateknikens ulvteklin»;

DiiUiieknikens utvecklint: har inidc;- scniire år i liou grad påverkats av dc[i sn.ibba uiveck!ini;en av n)ik;-oclckironikcn. Tii) följd ii\- utvecklingen in;>rri prognunvaruområdet far tekniken dessiuom tillämpning nä nya om­råden i produktion och administsation m. r,\.

Datateknik kommer til! användning överallt.

Inorn utbildning och forskning: Som etl hjiilpmedel fur alll från avance­rad forskning till undervisning i skulan.

1 a.lia led i produktionen; 1 räknc- och riimaskiner iör konstruktion, prov och experiment. 1 mät- och styrinstriimcnl inorri processindustrier som mejerier, pappersbruk och kraftverk. I robotar och delar i maskiner inom lexlil- och verksladsindusirin. Som komponent i produkter allt frän lek­saker iili flygplan.

Inom administration: Tidigare var del förbehållet stora företag och myn­digheler alt med hjälp av stordatorer automatisera ruiinmässiga arbelsupp­gifter. Numera flnns också billiga system för mindre företags administra­tion.

För textproduktion: Daiorer används för att skriva med på kontor, tidningar och sätierier.

Inom alla former av kommunikalioner: För styrning av järnvägsiraflk, för brevsorlering och telefon- och datatrafik.

Inom handeln: I bl.a. mikroprocessorslyrda kassaapparater och aulo-maflserade lägersystem.

Inom sjukvården: Både i medicinsk ulmstning och för journalhaniering.

Datorer används i olika utsträckning av arbetare och Ijänslemän inom de flesta områden. Enligt en undersökning gjord av statisflska centralbyrån används daiorer i slörre eller mindre utsträckning av 80 % av de bänkan-ställda, 38 % av de handelsansiällda och 41 % av de anslällda inom den offenlliga förvallningen. Lägre är andelen inom sjukvården, där endasl 11 % använder datorer. Inom industrin har verkstadsindustrin den största andelen datoranvändare bland sina anställda, 30 %, medan trävaruindu­strin med 11 % har den lägsta andelen. Av tjänstemän inom alla branscher använder 40 % datateknik, men bara 10 % av arbetarna.

Tillverkarna av daiorer har det senaste årtiondet lyckais all drastiskl krympa komponenterna samtidigt som kapaciteten har ökats. Allt mindre, billigare och mer kraftfulla datorer har därför hittat vägen till alll fler verksamheier.

Användare i företag och förvallningar har under senare år decentralise­rat delar av sina slora dalasystem, så all medarbetarna inle bara via terminaler ulan också via persondatorer direkt kan ta fram den information de behöver. Innan terminaler kom i bmk kunde användarna få samman­ställningar av uppgifler bara på beslämda tidpunkter eller efter särskild beställning. Dalaverksamhel och kunnande sprids på della sätt i olika organisaiioner.

 

Prop. 1984/8.S: 220                                                                 5

Men samiidigi som datatekniken på så såti underlättar en deceniraiise-ring flnns det ett fåtal dominerande tillverkare och leverrinlörer av datalek­nisk utrustning som t. c.\. komponeiutT på mik,foe!ek-U'jfi!komrädel. stora datasystem och s.k. superdatorer. Detla bero:' på at! endasl några fä förelag klarar de alll större resursinsatser som krävs for utveckling av nya komponenter och slora datasystem och itiie minst underhäll, vidareut­veckling och marknadsföring. Däremot har antalet ieveraniörer av pro­gramvara och mindre och medelslora datorer kraftigt ökat. Dctla gäller främsl för datorer som gmndas på mikroprocessorer.

Televerket bygger ul telenätet för att kunna erbjuda enklare och billigare kommunikalion mellan datorer. Dala- och lelekommunikationsutruslning smäller samman. De slörre koncernerna bygger upp egna datanät via telenätet, som knyter ihop deras avdelningar, dolteriöreiag, leverantörer och kimder. Anlalet dalabaser ökar nu också snabbi nationellt och inlerna­lionellt. De får stor belydelse för forskning och utveckling, men också för den dagliga verksamheten inom banker, handel och industri. Tillgång till datanät och dalabaser, inom företag och branscher, kommer atl bli etl beiydelsefulll konkurrensmedel.

Maskinerna (hårdvaran) spelar en alll mindre roll för pris och presianda hos ett datasyslem. Allt viktigare i dessa avseenden blir istället de program (mjukvaran) som slyr datorerna.

Programvaran har länge varil en "flaskhals" när del gäller såväl nypro­duktion som nödvändiga förändringar i gamla system. Nya meloder för all konstruera program gör del nu lättare för användaren all della vid ulform­ningen av programmet och atl själv förändra och utveckla program.

Slörre tekniska förändringar har lidigare förstärkt människans fysiska förmåga och gjort del lättare all transportera varor och överföra velande. Del gäller l.ex. ångmaskinen, järnvägen, elektriciteten, telekommunika­tionerna och bilarna.

Hur liknar och hur skiljer sig dessa lekniska förändringar från införandet av datatekniken?

Med datateknik kan vi för del försia automatisera ytterligare arbetsmo­ment - precis som människor har gjort med hjälp'av ångmaskiner och elmotorer tidigare.

För del andra förändrar datatekniken förulsältningarna för människor i olika verksamheier atl kunna komma i kontakt med varandra och utbyta information. Här påminner datatekniken om järnvägen och telefonen.

För del tredje ger datatekniken upphov lill nya arbeten inom sin "egen" bransch, dataindustrin i vid bemärkelse. Samtidigt uppstår nya produkter i andra branscher lack vare dalatekniken. Härigenom motverkar eller upp­häver man den minskning av sysselsältningen som den ökade produktivite­ten annars skulle kunna leda till.

Del som man kallat teknikens framsteg har för det mesla varil elt

 

Fr«p. 1984/85:220                                                                   6

lesulia! av ell växelspel mellan själva iei;niken, sättet att organiserii arb'.;-let och de anslälldas kunskaper.

Växeispckt består också i lUi ny lekp.ll; har medförl nya möjligheier att sprida vetande. När Sverige fcirvandlades från ett jordbnjkarsanihälie på 1800-iaiel lill ett av 1900-talets 1'rämsia industriländer, var en avgörande !"akior atl vi tidigt genomiörde den omiältande uibygpnadcu av folkskolan. Detla har senare följls upp genom att vi gjorde högre utbildning lillgänglig för alla. Mycket vikligl har också iolkrörclsernas eget biidningsa.rbete varii.

En stov del av den effektivisering som svensk induslri har lyckais uppnå de senaste årtiondena kommer från de anställdas "vardagsralionalise-ringar".

Det är i det här sammanhanget vi ska se dalaiekniken, rätl använd, som ett synneriigen betydelsefullt medel för att sprida kunskap lill alla. Försi och främsl i arbelet, men också i utbildningen.

Tekniken måste sättas i relation till värderingar och önskemål om hur samhällel bör vara beskaffat. Annars finns det en risk för atl vi blir "teknik-fixerade" och ser datoranvändningen som en isolerad leknisk fråga och inle som en fråga om hur vi vill förbättra människomas villkor i vårt samhälle och minska klyftorna mellan människor i samhället. Därför anser jag alt det är viktigt atl vi i vår datapolitik beskriver en posiliv framfldsbild, som ger besked om hur dalatekniken kan bidra till elt "gott" samhälle. Vi behöver en bild av ett framlidssamhälle, som skulle kunna kallas "del goda datasamhället",

L3 Ea framtidsbild

Låt mig, för atl göra tydligt hur en önskvärd utveckling av datoranvänd­ningen ser ut, på några områden teckna en bild av vårlåt vi strävar, en bild av hur framliden kan gestalla sig,

1.3.1 Arbele och stärkt konkurrenskrafi

En utveckling av datatekniken inom olika områden tillsammans med höjd kunskapsnivå hos de anställda kan leda till alt Sverige också i framli­den slår sig gotl när det gäller sysselsättning och konkurrenskraft.

Den nya tekniken kan kopplas ihop med en ny arbetsorganisation med elt mer decentraliserat ansvar. Alla på en arbetsplats kan göra ett bälire arbete än lidigare, lack vare all de har bättre tillgång lill information.

Vi kommer emellerfld inte att kunna konkurrera med l.ex. Japan eller USA när del gäller alt tillverka standardiserade komponenter och sådanl som kräver de rikligl stora seriema. Vi är elt litet industriland. Vår slyrka ligger i avancerade varor och tjänsler och i all vi tidigt och på ell klokt sätt förmår använda modernaste leknik i produktion och administration.

Genom ny teknik och atl svenska arbetare och tjänstemän främst kon-

 

Prop. 1984/85:220                                                                   7

knrrera;- med kvalilel i arbelet kan del i framtiden skapas uirymme för en standardhöjning både när del gäller löner och arbetsförhållanden. Möjlig­heten all tillgodose en arbetslidsförkorlning kommer då alt underiälias.

.'iven anställda som nu har rulinbetonade arbelsuppgifter, til! stor del kvinnor, kommer som en följd av bi, a. en salsning på breddutbiidningen i förslag m. m, i ökad utsträckning atl kunna la pä sig nya och m.er omväx­lande och svära arbelsuppgifter,

1.3.2 Människan utvecklas med ny teknik

1 framtiden kommer den nya lekniken alt i ökad ulslräckning kunna siiinuiera till ökat kunnande och lill mänsklig utveckling.

Tack vare breddutbiidningen och nya, bättre sysiem kan lekniken i "det goda datasamhället" användas lill alt låla människan växa - lekniken berikar både arbetsinnehåll och produktionsresultat.

Dalorn används som verktyg. Del betyder atl den är något som är beroende av människornas unika bedömningsförmåga och deras yrkes­kunskaper.

Människorna kan efier hand vidareutveckla sina skilda kunskaper, efler­som de lär i arbelel. Möjligheten all lära kommer sannolikl all uppfattas som någol myckel värdefullt, jämförbart med arbetsgemenskap och löne­förmåner.

Genom datoranvändningen kan t. ex. arbetaren i elt pappersbmk simule­ra olika processer för att förbereda sig på svåra störningar. De sjukvårds-anställda far mer tid lill vård när pappersarbetet tar mindre tid och kan med bälire och snabbare tillgång lill information ge en bälire vård och lättare svara på paiienlemas frågor. Verksladsarbetaren kan ges lillgång till den informalion som han behöver för all lägga om sill arbele, informalion som tidigare bara har funnits i pärmar på kontor. Kontoristen kan ta på sig mer kvalificerade uppgifler, som alt la fram och sammanslälla uppgifler, när del rena ulskrivningsarbetet minskar i omfattning.

Alllmer arbele för alltfler kommer i framtiden atl handla om atl la emot, bearbela och lämna ifrån sig information. Vi ser ell ökal lagarbele — både mellan olika anställda på samma avdelning och mellan olika "nivåer" på en arbetsplals. Anlalel nivåer kommer dessulom troligen all vara mindre än i dag. Gränserna mellan kontoret och den övriga verksamhelen suddas alllmer ul.

Alla kaiegorier anslällda kommer atl fortlöpande kunna få informalion om verksamheten, om målen, problemen, förändringarna - och därför kan fler bidra flll del gemensammas bästa med sin förmåga att länka och lösa problem.

Ju mer utbildningsbehovet kan tillgodoses desto mindre blir bristen på människor med vissa "nyckelutbildningar". Därmed motverkas slora lö­neskillnader samtidigt som de lägsl avlönade gruppernas slandard och kunskaper förbältras.

 

Prop. 1984/85:220                                                                   8

.Au bo "avsides till" blir inte längre elt lika ston hinder när de! gäller människors frihei atl välja mellan olika arbelen. .Arheicna kan b!i mer utspridda. alUefter människomas egna önskemål om var de vill bc, efier­som många arbetsuppgifier biir Iniia alt flytla. Sverige kan bli betydlig! "mndare" genons ati det blir enklare, snabbare och billigare au övetiöra informalion: ljud. bild. lexl och annan data. Dessutom kan fler processer och transaktioner skriias på avstånd.

För människor med olika handikapp kommer vi all kunna ha mänca fler hjälpmedel, som gör deras dagliga liv läliare och som gör au de i ökande utsträckning kan deUa i arbetslivet som alla andra.

Fier och fler människor kommer att skaffa sig hemdatorer sedan dessa sjunkit yUeriigare i pris och det har kommit billiga och praktiskt använd­bara program, t.ex. för utbildning i olika ämnen. Datorn kan ocksä bli ell nytl medel all hjälpa kunskapssökande människor hl. a. genom en dalaen-cyklopedi, ell uppslagsverk som ständigt kan hållas aktuellt, samt olika referens- och faktadalabaser.

Hemdatorn kommer också i framliden all kunna ge lillgång lill informa­lion. Del kommer i. ex. all gälla upplysningar om rättigheter och skyldig­heler och uppgifler om avgångs- och ankomstlider för flyg och låg. Hem­datorn löser också praktiska problem, man behöver inle ställa sig i biljett­kön ulan via sin hemdator sköter man bokningar av olika slag liksom bankaffärer och liknande. Hemdatorn ger också möjlighet lill eget konst­närligt arbete med bild och musik.

1.3.3 Dalaiekniken och demokraiin

I framliden kan en rikligare och mer lättillgänglig informalion fördjupa demokratin.

När människor vei alll mer om sin arbelsplals, blir del lätlare atl för­verkliga elt verkligt medbestämmande för de anställda. Och luslen alt della i arbelel med all lösa problem och forma framliden på arbelsplalsen ökar ocksä viljan atl påverka samhällel och atl ta akliv del i demokratin.

Datorerna blir därmed också ell medel alt vitalisera demokrafln; med­borgarnafår lättare tillgång till viklig informalion genom lerminaler och på biblioteken. Det blir lättare att följa de olika turerna i den politiska besluls­processen för enskilda medborgare och för politiska partier, miljögmpper, fackklubbar, föräldraföreningar och andra berörda.

Informationsflödet går i båda riktningarna. Enskilda medborgare som lar dei av ett kommunalt ärende på terminalen på biblioteket kommer att direkl via terminalen kunna föra fram sina synpunkier och idéer lill myn­dighelen. Bibliotekens terminaler ger oss också en ny sorts "insändarsi­dor", där individer och grupper kan framföra idéer och synpunkter och debattera dem. En sådan "insändardebatt" kan föras lokall i kommunen eller över hela landet.

Allt detta skapar etl ymnigare flöde av uppslag och tankar, som vitali­serar del poliflska arbelet och debatten.

 

Pntp. 1984/85:220

1.3.4 Föritlsällningar, hinder, prohlcni

Den här bilden av "del goda daiasamiiällei" ar en önskebiki. Vi har l;°ingi kvar innati vi har koinniit di!. Fö:' att lyckas niäsie vi undanröja hinder och komma lill räua med de problein som är förknippade med datatekniken.

För ait fä dalasystem som passar i svenskt arbetsliv oeh samhälle kan vi inte förliia oss enbari på de system som de slora daiorieverantörerna och storföretagen erbjuder. Dessa sysieins uppbyggnad avgör bl.a. vad som skall auiomaiiseras och hur styrsignaler utformas. Därmed påverkas också arbetsorganisationen. Det är angelägel att Sverige inte blir beroende av elt fåia! Slora utländska producenier av datorprogram. För att vara säkra på att kunna få sådana program som vi vill ha i skilda sammanhang måste vi skaffa oss och bibehålla en egen bred kompelens när det galler all framsläl­la program.

Vi mäste också akla oss så atl myndigheternas insamlande av person­uppgifter med hjälp av datatekniken inle tränger lillbaka varje människas rätt flll integritet. Del måsle flnnas tydliga gränser för myndigheternas insyn i enskilda människors liv.

Jag nämnde vid genomgången av datateknikens utveckling atl vi ser möjligheter lill decentralisering och en mer demokratisk arbetsorganisa­tion samtidigt med lendenser lill koncentration på vissa områden lill ell fålal slora företag i väriden. Om tendensen lill koncentration får slä igenom ulan motåtgärder, innebär del all våra möjligheter alt påverka systemlös­ningar och datorprogram minskar alltmer.

Nöjer vi oss med alllför "enkla" datasyslem - som gör människan lill en robot som skall lyda maskinens order - rycker vi undan själva gmnden för den gynnsamma utveckling somjag har tecknat en bild av i del föregå­ende. Vi tar inle tillvara och utvecklar människornas yrkeskunskaper. Mänskliga resurser förslösas på mekaniska mlinuppgifler och när sysle­men ändå - oundvikligen - klickar då och då, får del förödande konse­kvenser för effeklivitelen och produklionsresullatel. Denna utarmning av arbetsinnehåll och kunskaper leder lill färre s. k. vardagsrationaliseringar. Bland de anslällda sprider sig elt begripligt motstånd mol ny leknik.

Jag vill understryka all delta inle bara är en leknisk fråga. Enbart tillgången till dalatekniska hjälpmedel ger inte verksladsarbetaren eller kontorislen inflytande över sitl arbele och möjlighel all ta ansvar för ell bättre arbetsresultat. En förutsättning är all små och slora förelag och förvallningar i den offentliga seklorn är beredda all förändra sina organisa­tioner. Del gäller att förändra strukturen på myndighetens eller företagels hela organisalion så all del blir möjligt atl utveckla detta inflylande och ansvar.

Här kan vi se motstridande tendenser. Del förekommer förändringar i riktning mot ökad information och handlingsfrihel för fler gmpper av

 

Prop. !9Sv4./S5: 220                                                               10

anslällda och del Hnns både ekonomiska och sociala faktorer som talar iTjr att den uivecklingen kan förslärkas. Men samtidigt ser vi en utveckling rnot specialisering, uiarmning och i vissa iä!i t.o.m. rjärrstyrning av ar­beisplalser och enskilda arbetsuppgifier. En sida av denrsa fiärrstyrning är ali vi framöver kanske får se hur datatjänster och sysie;n uiiiYån kom.nrer direkl in på svenska arbetsplatser genom de slora internationella koncer­nernas interna dalanät. Dei kan göra del mycket svårt au med hjälp av .svenska lagar och avtal otn medinnytaiide påverka utformningen av data­systemen och deras användning.

En viklig ioruisäiining för att vi ska lyckas förena en bra ny leknik och en bra ny arbetsorganisation är vidare atl vi lyckas med en fungerande Utbildning på bredden. Della kräver för det föisia bra pedagogiska former och för del andra ell bra säll att moiivera särskilt de kortutbildade all delta i och fullfölja ulbildningen.

Teknik och arbetsorganisation kan alliså bli allvarliga hinder för förverk­ligandet av "det goda dalasamhällel" inom arbetslivet. Andra liknande hinder är arbelsmiljöproblem och problem med den personliga integriteten på arbetsplatserna lill följd av en alllför närgången delaljkontroll av de anställdas arbetsinsatser.

Löses inte integritets- och arbelsmiljöproblemen kan följden bli ell be­rälligal leknikmoisländ.

Andra problem är bristen på standardisering och svårigheter atl anpassa lagstiftningen, l.ex. när det gäller nya typer av brott. Ulvecklingen kan också hindras om telenätet för datakommunikation inle byggs ul i tillräck­lig omfattning eller på fel säll.

Den tekniska utvecklingen och datatekniken får en rad direkla effekler som påverkar sysselsältningen. Genom ralionaliseringar ökar produktivi­teten, vilkel innebär etl minskal direkt behov av arbelskraft för en given uppgift. Samtidigt ökar behovet av omställning och anpassning till nya arbelsuppgifler som följer i den lekniska utvecklingens spår.

Förbällringar av produktiviteten påverkar också vår konkurrenskrafi och kapitalavkastning i positiv riklning. De svenska företagen kan stärka sin marknadssituation och bygga ul sin produktion. Därmed skapas också goda mojligheter till ökad sysselsättning.

De rationaliseringsvinster och de vinster som uppslår genom datorise­ringen ställer bestämda krav på företagen och den ekonomiska politiken. Del är viktigt all företagen utnytijar sina vinsler lill produktiva investering­ar. Det är vidare nödvändigt atl dessa vinster också kommer andra grupper i samhällel lill del.

En förutsättning för att vi ska kunna använda datatekniken för att fördjupa demokratin är atl kunskapen sprids till många, inte samlas hos etl fålal. Den datoranvändning vi hillills sett har i alll väsentligt ökat tillgång­en till informalion för företag och myndigheter. Medborgarna måsle genom sina sammanslutningar i politiska partier, folkrörelser och föreningar av

 

Pri>ii. 1984/85: 22Ö                                                                i!

skilda sl;

Om Jag sammanfattar vad Jag hiuills har sagi. äi' det vissa iVägor oin uaioranvändningen i framliden som fordrar särskild uppinärksamhei. Des­sa frågor .rör sysselsäUning, lordjupac! deniokraii, undervisning, tiatakoni-munikation, forskning, inlegrilel. sårbarhet och kultur. Jag skall nu särskilt la upp dessa frågor.

2   Tryggare och bättre arbeten

Enligi en undersökning från statisflska centralbyrån förra årel tror 3 miljoner människor i Sverige all daiorisering leder iill arbetslöshet. Före­ställningen är dock inle grundad på egna upplevelser. Få har negativa erfarenheler av datoranvändningen vad gäller sysselsättning.

Vad som händer med sysselsättningen när ny datateknik las i använd­ning beror främsl på tre fakiorer: konkurrenskraften, tillväxten och om­ställningen.

För all svenska företag skall klara av alt tävla med ulländska förelag om kvalitet och pris på varor och ijänsler, är det nödvändigt med sådana invesleringar i bäitre datateknik somjag tidigare har talat om, lillsammans med en investering i del mänskliga kunnandet på bred bas.

Metoderna för atl förbällra konkurrenskraften förändras. 1 förelagen talar man idag om att de nya konkurrensfördelarna heler flexibilitet, kvali­let och anpassning efler kundens önskemål. Vidare blir del från ekonomisk synpunkt alll viktigare atl ha så lile bundel kapital, dvs. pengar låsta i råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter, som möjligt. Alll della kräver en kombination av å ena sidan anställda på alla nivåer som är kunniga och villiga atl ta ansvar och å andra sidan bra, ny leknik.

Nu som tidigare måste vi föra en ekonomisk politik som syflar lill ekonomisk tillväxt. En sådan ekonomisk politik innebär nödvändigtvis också en omfördelning av resurser. Fördelningspolitik handlar inle bara om jämlikhet; det är också en politik för ekonomisk tillväxt.

Få länder satsar lika myckel som vi på alt ge människor stöd för atl kunna slälla om sig lill nya och förändrade förhållanden på arbetsmarkna­den. Och arbetsmarknadspolitiken har hitlills visal sig vara en samhälls­ekonomiskt lönsam investering; vi har klarat slora förändringar tidigare med jämförelsevis låg arbetslöshet. Men de förändringar som ligger fram­för oss de närmaste decenniema kommer också atl kräva stora salsningar.

 

Prop. 19S4/S5: 220                                                                 12

Dei är iiisi och främsl \ajjc föreUigs eget ansvar atl invesie!"a i utbikl-ning för sina anstiillda, så att de kan tiöja sin kompelcns ocli slälla rim sig i sanibancl ined tekniska !ui-änciringar. Men delta iiicker inle. Vi vei au de resurser som slår i"öreiage!i ull buds för sådana saisninga: är ojiimni föi'deiat.li; mellan sniä och siora iörciag ocli mellan lörelag i oli!;:i bran-scliev. Också inom del här oinråtlel Lir del ur iandevs gemensamma inuesse nödvändig! med en fördeiningspolilik.

.Arbcisniarknadens parter saniarbeiar i det s.k. "Utveeklingsp;"ogram-rnei för ny teknik, arbelsmiljö och arbetsorganisation" hos arbelarskydds­fonden för ;vU fä fram och sprida goda exempel, där daialeknik används för atl höja kompeiens och kvalitet i arbelel. Arbelel började 1983, dci skall vara klar! 1987 och kostar totall 55 miljoner kr.

Goda förebilder är del som i längden kanske fär störst siyrande effekt på vilken leknik olika parter väljer all utveckla. Det här arbelel är däiför ulomordenlligl betydelsefullt. Och jag vill särskilt undersiryka viklen av all man här kopplar samman ulvecklingen av lekniken med ulvecklingen av arbetels organisalion. Enligt dalaeftektulredningen har pioduktivilels-ulvecklingen bromsats just på gmnd av brisier i arbetsorganisationen.

Del flnns en slor bredd på satsningarna. Här flnns syslem för informa­tion och adminislralion inom verkstadsarbete, vårdarbete och kommunal förvallning. Man arbetar med nya syslem för processtyrning och robol-moniering, liksom med kontors- och butikssystem.

För all fä fram bälire tekniska sysiem och programvaror, behövs mer forskning och utveckling. Jag återkommer flll del informationsteknologi-program som regeringen förbereder och lill behovel av ell samlal foisk-ningsprogram kring yrkeskunskaper och människans förulsältningar i sam­band med ny leknik.

Brist på bra programvara är ell av de största hindren överhuvudlaget när del gäller en ändamålsenlig datoranvändning. Denna brist kan bli särskilt besvärlig, om man satsar på en annoriunda datoranvändning som syftar lill all höja och kontinuerligt utveckla de anslälldas kompelens och ansvar. Del räcker inle med atl vi skaffar oss kunskaper om nya bra sätl all använda lekniken — dessa kunskaper måsle också omsättas i produklion av program.

En metod för alt få fram bra programvara som bör prövas mer än hillills är den teknikupphandling av system till staten som chefen för civildeparte­mentet har lagil upp i proposiflonen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. Chefen för induslrideparlemenlet säger också i regeringens skrivelse om vissa planerade ålgärder för atl effektivisera statens insalser inom informationsteknologiområdel all statens behov av atl upphandla informalionsteknologiska hjälpmedel till förvaltningen bör utnyttjas även i industripolitiskt syfte. Datadelegalionen gör enligt sin arbetsplan en ulred­ning om programvaror och avser all i den peka på skilda åtgärder för att få fram bra programvara. En rapport skall avges till regeringen hösten 1985.

 

»'-■-op. 1984/85:220                                                             !3

Eit samorunat, kompeien! uppirädande med siaien som siast. och krä­vande kund kan ge utvecklingsincitamcni av slor betydelse.

Daiacri'ekuurei.iningen h:u föreslagil "regioiKila utvecktingsprogiam" för ny teknik, med sivä! indusiiipolitisk som aibeismarknadspoiiiisk in­rikining. Dessa skulle innciiålhi inlormationsspridning, rådgivning, utbyte ;!v erfarenheter, uibildning och samoixining av resurser. Eli försia försök har genomförls i Värmlands och Malmöhus län. När del gäller den arbets­marknadspoliliska delen har de här två försöken givit ertarenheter av viirde for de regionala myndigheiema liksom kommunerna och näringsli­vel i deras fortsatia salsningar. Del är naturiiglvis av vikl atl ertarenheler­na tas iill vara och att man utnyttjar tiligäiigliga resurser på eU effektivi sätt. Chefen för induslrideparlemenlet kommer senare (bilaga 5) in på dessa frågor när han behandar regionalpoliliska åtgärder för all fiämja teknik- och kunskapsspridning.

Det flnns en ulbredd oro för atl utnylljandel av dalatekniken kan orsaka hälsoproblem. Bl.a. har man pekal på risken för all gravida kvinnor som arbetar vid bildskärm skulle få missfall.

Denna oro måste tas på allvar. Del är därför ytterst angelägel atl social­slyrelsen och arbetarskyddstyrelsen iniensiflerar forskningen om bildskär­mar och dei-as påverkan på gravida kvinnor. Chefen för arbetsmarknads­departemeniei har i våi- koniaklal arbelsmarknadens parler för all diskule­ra avtal som ger gravida kvinnor som arbelar vid bildskärm rält lill ompla­cering. TCO har hemslälll all slalens provningsanslall skall få i uppdrag alt testa daiorer och dalaterminaler för att förbättra arbelsmiljön och minska riskerna vid sådana arbetsplatser. Regeringen avser atl ge arbeiarskydds­siyrelsen i uppdrag all i samråd med slalens slrålskyddsinstilul och slalens mäl- och provråd uireda förulsältningarna att införa någon form av -frivillig eller obligalorisk - provning av datorutrustningar från arbetsmiljö­synpunkl. Sådan provning bör inic enbart avse strålning utan även andra aspekter som är av betydelse från arbetsmiljösynpunkl. Genom sådan provning kan tillverkarna också få en objekiiv kriiik av sina produkler och därmed en förbällrad möjlighel lill en bra produktulveckling.

En viklig arbelsmiljöfråga i samband med dalaiekniken är distansarbe­tet. Datatekniken gör det möjligt att flytta arbete frän arbetsplatsen till de anställdas hem, lill s. k. grannnskapscenlraler eller flll exempelvis underie­verantörer som ulför "informationsarbete" ål olika uppdragsgivare. Sam­tidigt som detla kan öppna positiva möjligheter för regionalpolitiken, så finns det också risker med distansarbetet. Del är vikligl att dessa nya problem och möjligheter uppmärksammas. Etl sleg för att få uppslag och idéer för den fortsatta bevakningen har lagils genom den utfrågning som arbetsmarknadsdepartementet nyligen arrangerade. Regeringen kommer att uppmärksamt följa ulvecklingen på detla område.

Ulbildningen är en av de allra viktigaste frågorna när del gäller del framtida datasamhället. Chefen för utbildningsdepartementet kommer se-

 

Prop. i9tJ4.'S5:220                                                                  U

n:ire (bilaga 3) in på dessa fr:igor. När der gälier Oi-astäilningeii på arbets-plaiserna är del nödvändigl ati iöihindra aii de koiiuibildade slälls vid sidan. Urtriersökningar visar nämiigen ait ne soiii redan har en god ulbiki-ning också är de som fär mest vidareulbildning i arbelslivei.

Om vi för en iåt-gå-politik när del gälier de siora lönlagargrupperna-: möjiigheier au skaffa sig breda kunskaper på del här omj-åcfel, skulle många ställas ulanför de nya möjligheier som tekniken erbjuder. Vi ris­kerar dä ail få en siluaiion där många med otillräckliga kunskaper skulle få svart alt finna en plals på arbetsmarknaden.

Däiför har en siatiig salsning på bredduibildning inlells. Under budgel­åren 1984/85 och 1985/86 bedrivs och kommer all bedrivas en försöksverk­samhel med Uibildning särskili riktad lili korliilbildade. Denna innehåller dels en kortare oiienteiande utbildning om dalatekniken, dels en djupaie och längre vidareulbildning inom del egna yrket med särskild hänsyn lill förändringar på grund av dalaiekniken. Försökel koslade 32 miljoner kr. för budgetårel 1984/85. För budgetårel 1985/86 har kostnaderna beräknals till 16 miljoner kr. Utbildningen omfallar lolall ROOO personer, vaiav ivå tredjedelar är kvinnor. En försia ulvärdering av försökel har nyligen pi-e-senterals. Moi sluiet av årel kommer en utvärdering av nästa eiapp. Erfarenheterna hillills är myckel positiva.

Bl. a. för all få lill stånd en breddutbildning i stöne skala lade regeringen under hösten 1984 fram sill förslag om fömyelsefonder, som sedan också godkändes av riksdagen. Beslulel innebär all alla förelag med en vinsl på mer än en halv miljon kr. måste avsälla pengar lil! fonder för utbildning av de anställda eller för forskning och utvecklingsarbete. Enligt förslagel skall härvid särskild uppmärksamhel riklas mol de grupper som ofta inle kom­mer i fråga för personalulbildning, l.ex. kvinnor. Arbelsgivaren måsle komma överens med arbetstagarorganisationerna om hur pengarna skall användas. Del rör sig om stora belopp, sammanlagt 5—10 miljarder kr.

De statligt anslällda får utbildning i samband med införandel av datatek­nik och chefen för civildepartementet föreslår i propositionen om statsför­valtningens användning av ADB m. m. att staten skall upprätta program för kompetensutveckling hos sina anslällda.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) planerar atl ge korta orienterings­kurser om datateknik för alla dellagare i yrkeskurser. Fulll utbyggt beräk­nas kurssysiemet att omfatta 40000 deltagare per år i AMS egna kurser och ytteriigare 10000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning i företagen.

Chefen för utbildningsdepartementet återkommer (bilaga 3) till frågan om bredduibildning.

På kort sikl översiiger behoven resurserna, men det är ändå myckel betydelsefullt atl vi redan genom försöksverksamheten och förnyelsefon-dema har påbörjai satsningen på bredduibildning. Vi har klargjort målel och färdriktningen.

Det flnns en risk för atl kvinnornas ställning på arbetsmarknaden kan

 

Prop. lf?                                                                15

uiidei'giävas av ciaioriseringen. om vi inte vidtar särskilda ä!p;ii-der, Kvin-no.ma ilnns id:-tg i belydligl fä.Te yrkeii än mäsuien och många kvinnodomi­nerade yrken kommer alt påverkas av rationaliseringar med riataiekisik. Kraven på teknisk utbildning ökar. Av tradilion i;ar få kvinnor sök! sig iiii sådan utbildning.

PJksdagen anslog för budgetåre! 1983/84 10 miljoner kr. for en kampanj för ati öka Kvinnors inli"esse i'"öi' arbete och vidareulbildning inom indu­strin. 1.3 miljoner kr. gick iii! olika dalauibikiningsprojeki för kvinnor. Ert~arenhelen är att det ofta krävs speciella ulbildningsprogram. enbart, för kvinnor, för alt kvinnorna skall söka sig lill utbildning av detla slag.

liegeringcn kommer nu alt avsälla särskilda projektmedel för insalser för kvinnor som riskerar arbetslöshet eller försämrade arbetsförhållanden i samband med ny teknik. I enlighel med vad Jämslälldheisministern föror­dade i proposilionen om kvinnornas villkor på arbeismarknaden kommer 15 miljoner kr. näsla budgetår all gå lill projekl för all slarka kvinnornas siällning på arbeismarknaden. Flera av projekten syftar lill att väcka flickors inlresse för och ge dem kunskaper i leknik.

Också handikappade finns på många arbeten, som hotas av bortraliona-lisering. Men samtidigt skapar dalaiekniken nya hjälpmedel, l.ex. daiorer med ulmstning för syntetiskt tal eller punktskrift. Handikappinslilutel och televerket samarbetar i en arbelsgmpp för lelematik för all uiveckla hjälp­medel, l.ex. texttelefoner för döva, styr-och manöverfunklioner för rörel­sehindrade och hjälpmedel för psykiskt utvecklingsstörda. Regeringen har gelt AMS i uppdrag all i samarbete med styrelsen för leknisk uiveckling (STU), Handikappinstitutet och statskontoret genomföra ell projekl röran­de teknikupphandling av mikrodatorer som arbelshjälpmedel åt handikap­pade. AMS har tilldelats 1.5 miljoner kr. för projektet.

Del är vikligl alt man på arbetsplatserna beaktar hur just handikappade påverkas av alt ny leknik införs. Detla kan underlättas genom en nyligen beslutad ändring i arbetsmiljölagen som ger skyddskommittéerna i uppgift att även verka för atl anpassnings- och rehabiliteringsarbete bedrivs.

Dataeffektutredningen har föreslagit etl Ireårigl utvecklingsprogram som skall omfalta dokumeniation av gjorda anpassningar av arbetsplatser samt insalser för forskning, utveckling och fortbildning. Enligt min mening bör hithörande frågor övervägas av den statsrådsgmpp för beredning av långsiktiga och övergripande dalafrågor somjag avslulningsvis kommer atl föreslå.

En viklig del i omslällningsarbelet är de fackliga organisaiionernas della­gande i arbelel med atl införa ny leknik på arbetsplatserna. Fackförening­arna har funnit att arbetstagarkonsulter är ett myckel vikflgt stöd för atl hävda de anslälldas intressen. Men inle alla gmpper av anslällda har rätt flll arbetstagarkonsulter. Dataeffektutredningen har föreslagit atl denna räll skall utvidgas flll att gälla alla. Frågan skall las upp i den särskilda beredningsgmpp för arbetsrättsliga frågor som är knuten lill arbetsmark-

 

Pnip. 19K4,/85:220                                                                 16

nadsdcpartemenlel. Samråd kommer därvid at! ske, såvitt gäller den kom-muiialriUtsliga sidan, med chefen för civildepHriemcniel.

3    Fiirdjupat folkstyre och förnyelse a\ den olTentliga sektorn med hjiilp av datateknik

Regeringens arbete med alt förnya den offentliga seklorn syflar tili atl fördjupa demokraiin och förbäUra servicen och effektiviteten. Rikflinjerna för detta arbete har redovisals i en skrivelse lill riksdagen. Storl uirymme kommer ali ges för lokala iniliativ och försök med nya verksamheisformer. I dessa försök blir datateknik ett vikligl slöd.

För att fördjupa demokraiin måste medborgarnas tillgång till informalion förbällras. De måsle vidare fä större möjligheter atl vidareutveckla sina kunskaper för all kunna bedöma och utnyttja denna informalion.

En stor mängd information ålerfinns i de föreskrifter och råd som myn­digheterna utfärdar som elt led i sin regleringsverksamhet. Det är emeller­tid svårt att flnna den information som behövs i del enskilda fallel, efler­som del fmns brisier när del gäller presentationsteknik och vägledning för användama. Med hjälp av databas- och informalionssökningsteknik kan stora mängder informalion presenteras överskådligt samlidigt som del blir lätl all söka och sprida informalion.

En uppbyggnad av databaser med överskådlig och lällillgänglig informa­tion kräver ett omfattande arbete med standardisering och samordning av den stafliga informalionen. Jag anser alt uppbyggandel av dalabaser i offenllig och privat regi — både inom och ulom landel — kommer alt bli alll vikligare för olika verksamheier. För 100 år sedan var alla människors lillgång lill den lidens kunskapskällor en av de viktigaste kampfrågor för de folkrörelser som kämpade för den poliliska demokratin. Nu riskerar vi att den nya tidens kunskapskällor, databasema, sluter sig för enskilda och för företag - och till och med för nationer — om de inte har ekonomiska förutsättningar eller om de betraktas som icke önskvärda av dem som kontrollerar databaserna.

På detta område behöver vi skaffa oss mer kunskaper och förbereda åtgärder. Chefen för civildepartementet föreslår i propositionen om stats­förvaltningens användning av ADB m.m. att slatskonlorel skall få i upp­drag att i nära samarbete med delegationen för vetenskaplig och leknisk informationsförsöijning (DFI) belysa behoven av databaser med informa­tion om statsförvaltningen. I uppdragel ingår ocksä att bedriva ett utveck­lingsarbete med inriktning pä all skapa en sådan standardisering atl en gemensam sökteknik kan tillämpas för så många databaser som möjligt.

Del finns gmpper som inle nås av ulbildningen i skolan och arbetslivet, nämligen arbelslösa och andra vuxna som står utanför arbetslivet. För dessa gmpper spelar studieförbunden en myckel viktig roll. Datadelega-

 

Prop. i9S4/85:220                                                                   i?

tionen har geiioniiörv en utvärdering av statsmakternas särskiida insalser för bred daiautbildning som i;omrner au överiämnas lill chefen för civilde­partementei. Den behandiai-1 första hand någoroiTi utbildningens inneiiå!! ocii kvalitet.

Det pägår fiera för.ök när del gälier aii uinyiija daialeknik för aii löibäilra medborgarnas kontakler med myndigiieier. i Örebro cch Linkö­ping lillhandahåller kommuiierna infos"in:-iiioii via videote.vsyslem pä bib­lioteken, fiege.ringen har föresiagii ylteiiigare försök m.ed daialeknik på folkbiblioteken.

information till m.edborgiirna via dalateknik kommer också iili använd­ning i de s. k. frikom.miinförsöken där exem.peivis Sandvikens koramun prövar en deeentraiiserad modell för den kommunala föivaltningen. De centrala nämnderna försvinner, liksom seklorsindelningen av verksamhe­len i gaiukontor, socialkontor elc. Islällei får vi omrädesförvaliniiigar med poliliska kommundelsnämnder. På biblioteken skall medborgarna via ler­minaler själva kunna ta reda på vad kommunslyreisen beslutat vid senaste sammanlrädel eller vad pengarna i budgeien har använls lill. Försöket slöds av del utvecklingsprogram hos arbelarskyddsfonden som jag nyss hur nämnl.

Också inom en rad andra områden i den offenlliga sektorn pågår försök med atl använda datateknik för all förbällra kvalilelen på servicen lill medborgarna och förbättra myndighelens effeklivilel.

Det pågår också arbete med all decenlralisera datoranvändning inom stalsförvailningen. Försvarsmaklens projekl Syslem 90 bygger på denna lanke. För den civila slalsförvaliningen är projekiel med s.k, basdatorer etl viktigt sleg i ulvecklingen. Genom alt standardisera kraven på mindre datasystem, blir del möjligt alt flytta ut beslulen och ändå behålla möjlig­helen lill samordning och kommunikation mellan olika syslem.

Chefen för socialdepartementet lillsaiie år 1982 en ulredning om dator­användningen inom försäkringskassorna, FAS 90-ulredningen. Den bygger vidare på den s. k. Allfa- ulredningen, som arbetade mellan 1977 och 1980. FAS 90 skall avge silt slutbetänkande år 1987.

Det regelsyslem som slyr myndighelernas beslul och fakiiska handlande saml deras säll all planera kommer delvis all avgöra i vilken ulslräckning som den offentliga seklorn kan använda dalaiekniken för all förbällra demokrali, service och effektivitet.

Slatskonlorel visar i några sludier all myndigheiema behöver en plane­ring av ADB och administrativ utveckling som är långsiktig och organisa-lionsövergripande - detla både som grund för deras egna ålgärder och för alt ge regeringen och riksdagen överblick och insyn. Chefen för civildepar­tementei har i proposilionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. anmält försöksverksamhel med sådana långsikflga strategier för administrativ utveckling.

En självklar förutsättning för en bra datoranvändning inom den offent-2    Riksdagen 1984185. 1 suml. Nr 220

 

Prop. 1984/85:220                                                                  18

liga sektorn är all lekniken är ändamålsenlig med hänsyn lill verksamhe­lens krav. .Är s:idan leknik ime liligäiigiig pä marknaden, kan vi försöka fä 'ram den genom teknikupphandling. Den offenlliga sektorn är en stor kund och dci iönai' sig för ickniknrodiiceniema ati försöka liilficdssiäila dess önskemål. Genom upphandlingen kaii vi därior få ull stånd bättre daiasy-sieni, som också kan användas inon; den privala seklorn och som dessul­om kan länkas väcka intiesse och efterfrågan utomlands. Vi mäste i i"ramiiden bättre än hitlills utiiyitja de fördelar i teknikupphandlingen som deii offentliga seklorns storiek som beslällare ger. Hillills har sialen upp­handlat en datoriserad arbelsplals i eii väderijäiistsysicm och piogramvara för överföring av redigerbai lexl mellan olika ordbehandlingssyslem. Ge­nom slalskonlorels melodråd, som är en referensgrupp i della arbeie, flnns etl samarbele med slulanvändarna, som är myckel vikligl. Jag vill i deua sammanhang erinra om alt civilministern i proposilionen om statsförvalt­ningens användning av .DB mm. anmiäler atl han avser alt åierkomma med förslag om att 5 milj. kr. avsäus i tilläggsbudget I 1985/86 för teknik­upphandling av programvara till basdatorerna.

4   Datateknik och utbildning

Utformningen och omfattningen av datautbildningen inom olika uibild­ningsformer har slor belydelse för hur vi i framliden kan använda och förhålla oss till dalaiekniken. Utbildning är en av förutsällningarna för människornas möjligheter all själva la del i och aktivi påverka utveckling­en. För atl lägga grunden lill en bra datoranvändning på arbetsplatserna behövs utbildning som ger färdigheter i att arbela självständigt med data­tekniken. Detta gäller inle bara dem som arbelar inom lekniska yrken utan i minst lika hög grad dem som arbelar inom alla andra yrkesområden där datateknik kommer lill användning.

Dalaiekniken har flera egenskaper som är särskili viktiga i ett ulbild­ningspolitiskl sammanhang. Del är en kunskapsinlensiv teknik. Del är en stödteknik. Det är en leknik som lillämpas inom praktiskt tagel samtliga samhällssektorer och som ger upphov lill vitt skilda konsekvenser - såväl godartade som elakartade, på såväl kort som lång sikl.

En försia politisk slulsals härav är all alla i samhällel bör utbildas dels i alt använda lekniken, dels om dess konsekvenser för individerna och samhället.

Datortekniken kommer all spela en allt viktigare roll i olika yrkesutbild­ningar. Tekniken har slora möjligheter all vara ell kraftigt slöd lill själva lärandel såsom ell pedagogiski hjälpmedel. Jag ålerkommer till denna punkl när jag senare lar upp forskningsfrågor. Del är myckel som talar för

 

Prop. 1984/85:220

19

au dalaiekniken i uamiiden kan bii en allmiin siödlekiiik i de fiesia ämnen. Efiersom lekniker genom siu arbete har eu stc;"t inflyiande över leknik-användningen kan man låiicsi.ktigt påverka säu.ei ati aiivä;ida lekiiik ge­nom att inorn teknikeruibildnitigen ge gedigna kitnskape;' om iniinniskan och samhällel. Det är etl centralt datapoliliski mäl aii se iill at! ulbildnings-svsiemel - frän grundskolan ocb. uppåt ~ förmår au ge de nya generalio-nernas dataexperter sävä! kunskaper som samhiilleliga insikter som gör det möjligt ali förverkliga '"del goda d;uasnmhällei". Det räcker inle all an­vändarna fär ell slörre inflylande pä ulvecklingen av nya sysiem. För all specialister skall kunna la lillvara de synpunkier och önskemål som använ­darna kommer med, måsle de få en slörre förståelse för människans behov och förulsältningar i förhällande lill lekniken.

Datapolilikcn inom ulbildningsomiädcl mäsie vidare besiäm.mas bl.a. med ulgångspunkl i de allmänna mål som gäller utbildningsväsendet.

Gmndskolan skall vara en allmän medborgarskola. Den måsle ge de kunskaper i datateknik och dess användning som alla måsle ha. Daialeknik håller nästan pä alt bii en basfärdighel. Människor möler daloier i alll fler vardagliga sammanhang; elementära kunskaper behövs för all bemästra sådana silualioner.

Gymnasieskolan skal! förbereda för yrkesverksamhet och vidare stu­dier. Yrkeslivels krav på dalakunnande sätter eii mål förde yrkesinriklade linjeina. Efterföljande utbildningars krav på grundkunskaper sätter målel för de teoretiska linjerna.

Högskolans gmndläggande utbildning skall "producera" de olika spe­cialister som behövs i forskningen och i näringslivel och förvaltningen. Den skall också fylla på den allmänna kompetens som behövs utöver vad underiiggande utbildningsformer givit.

Den snabba ulvecklingen av datatekniken ställer vuxenutbildningen i en nyckelposition. De allra flesta har otillräckliga och/eller föråldrade kunska­per. Om inle datateknikens utveckling skall skapa nya djupa klyftor mellan gmpper av människor, måsle de vuxna ges en omfallande datautbildning. De basfärdigheter som gmndskolan skall ge måsie alla få möjlighel atl skaffa sig. Det dalakunnande som nu krävs i allt fler yrken (och som nu i ökad utsträckning tas in i gymnasie- och högskoleutbildningar) måsle vara möjligt att skaffa sig i form av fortbildning eller vidareulbildning. Jag vill här erinra om vad jag i det föregående anfört om breddutbildningen (avsnill 2).

De hittills beslutade åtagandena under en tre- fyraårsperiod inom gmnd­skolan och gymnasieskolan kan uppskattas till minsl en halv miljard kr. Molsvarande summa för högskoleutbildning och forskning är 300 milj. kr. Genom dessa insatser har en god grund lagls när del gälier datafrågorna inom utbildningsväsendet.

För all utbildningsväsendet skall kunna uppnå sina mål inom dataområ­det krävs det inle bara all själva utbildningen förnyas och ulvecklas ulan

 

!Top. 1984/85:220                                                                  20

ocksii au man aklivi p.i-betar för ail eliminera de olika problem av annat slag som finns. Dessa problem sammanhänger främsl med au den snabba ulvecklingen även ställer .själva ulbildningsorgaiiisaiionen inför situationer som det kan vara svärl au på kort siki haniera nå eu lillfredssiäilande säu. Jag länker då främst pii bristen pä utbildad personal. iVämsl liirare, och pä konkurrensen från den enskilda sektorn om den ulbildade personal som finns. Vidaj-e iir prog;-amvarusidan f. n. efieisali i förhållande till hårdvaru­sidan ino.m. skolväsendel. Clicfen för ulbildningsdepariementet ålerkom­mer senare (bilaga 3) lill dessa frågor.

Som jag redan näitini finns de: elt myckel stori behov av vidareulbild­ning av tekniker och annan personal. En betydande del av detla behov bör kunna täckiis med hjälp av förnyelsefondema. De företag som har sådana fonder kan ;invända dessa lill au köpa utbildning åi sina anslällda hos l. ex. högskolan och komvux. Jag vill här erinia om regeringens nyligen fram­lagda proposition om uppdragsutbildning. Vidare räknar Jag med atl för­nyelsefonderna skall kunna medverka till all del behov av uimsining -såväl ersältningsanskaffningar som nyanskaffningar — som den snabba utvecklingen inom dataområdet medför skall kunna lillgodoses. Också inom den statliga seklorn har parterna nu kommii överens om förnyelse­fonder för att utveckla personal och öka personalens anställningstrygghet i samband med strukturförändringar.

5    En ny infrastruktur

Hillills har datoranvändningen mesl påverkat arbetsprocesser i fabriker och kontor samt produkter i form av varor och tjänsler. Framöver kommer dalatekniken all också medföra stora förändringar av samhällets infra­stmklur när det gäller informationsförmedling. Detta kan förändra männi­skors kunnande och kommunikalion - kort sagl förändra vår kuliur.

Den nya infrastrukturens effekter kan endasl till viss del förulses. Vad vi vet är att den nya infrastmkturen kommer all skapa nya utvecklingslinjer och nya verksamhetsområden. Vi vet också atl en rad problem och svårig­heler kommer all uppstå och atl förändringstakten i värt samhälle sanno­likt kommer atl bli snabbare än lidigare. Della ställer i sin lur större krav pä vär förmåga lill omslällning.

Ulvecklingen av den nya infrastrukturen är en vikflg samhällelig fråga som kommer all kräva längsikliga politiska ställningstaganden. Del i sin lur kommer att ställa nya krav på kunskaper och förmåga lill fömtseende.

Telekommunikationer är av betydelse i sammanhanget. Användningen av bl. a. digital teknik och oplofibrer revolutionerar leJetekniken. Den nya tekniken ger radikalt förbällrade möjligheter till informationsöverföring.

 

Prop. 1984/85:22«                                                                 2!

De! är angelågei all dessa inöiiigiieier tits iilivara oeh aii Sverige behåller sin siarka siälhiing pa teleområdet.

Regerii;ge:i har därför föresiagii ai; ielevcikel skail ia investera ca 20 miijarde:- kr. under de näiniasie lie budgetåren visrav \1.> miliardei- kr. för ati bycga ul och n"iOuernisera lelenäiei. invesle.ringaina kan avcn under åren därefler förväntas ligga på en nivckc: iiög rJvä. .'ö.'-ändringei! sker dels genom en rem iysisk utbyggnad ;-i\' nya leieförbindelser, dels gsnom ett byte lill ny (digilal) teknik i näiet. invesleringama siyrs a\' nuvarande och, föiuisedd efterfrågan på olika leieljänsier ocii sker med hänsyn lagen lill nuvarande och föiuisedd leknik. Fie>;ibiliie! är eu nyckelord i nälplane-ringen.

"Digiialen 87" kallas dei projekt som skall leda lill ell rikstäckande digitalt nät, som planeras bli färdigt om två år. All informalion i detla nät förs över i digilal form oavsell om del gäller lal, bild, lexl eller andra dala. Nälel beslår av befintliga koaxialkablar. nya radiolänkförbindelser och optokablar av glasfibrer. Sverige blir försi i världen med eu så avancerat nät, som kommei' att betyda myckel för möjligheterna lill datakommunika­tion. I ston selt kommer kapaciteten för sådan kommunikalion atl bli 25 gånger större än idag.

Regeringens avsikl med den slora salsningen på lelenälet är all priserna även i framliden skall hällas låga, att framkomligheten ytteriigare skall förbällras och alt avancerade teletjänster skall kunna erbjudas. Mycket hög telekapacitet även för dalakommunikaiion skall kunna erbjudas med kort varsel var helsl i landet som den efterfrågas. En förbällrad framkom­lighet och säkerhel i nälel är av slörsia vikl inle minsl för dalakommunika-lionen som på senare år ökal kraftigt.

Ulbyggnaden av delta kommunikalionssysiem är myckel viklig för hur datateknikens möjligheter kan las tillvara och för hur den kan förenas med andra samhällsmål, som t.ex. decentralisering och regional uljämning. Taxorna är också av största vikl för all få ett gynnsamt ulnytljande av denna del av infrastrukturen.

Televerket bör även i fortsättningen behålla inlernalionellt selt låga taxor. Del är regeringens avsikl alt dessa taxor skall göras alllmer obero­ende av avståndet så atl vi får ell "rundare" Sverige. Teleförbindelserna och taxorna skall i ännu mindre grad än idag uigöra en restriktion för lokaliseringen av en verksamhet. Den digitalisering av telenätet som del föreslagna invesleringsprogrammel innebär kommer all underiätta en sådna utveckling. Integreringen av olika tjänster i samma digitala system bör också leda till atl taxorna för ljud-, bild-, text- och dalaöverföring harmoniseras. Redan idag är taxoma för vissa lyper av dalakommunika­tion hell oberoende av avståndet.

1 proposilionen om regional utveckling och uljämning redovisar chefen för kommunikationsdepartementel ell förslag med kraftigl reducerade taxor för datakommunikation lill och från Malmfällen. Försöket som avser

 

Frop. 1984/85:22(1                                                                22

en ireiirsperiod oeh inoin en koslnadsram på 1 miljon kr. per år, bör utgöra en viiidefull stimulans för den utveckling inom daia- och rymdverksamhe­ten som komtrii; igäng i Maimfältei!.

Jag anser att planeringen av telekommunlkaiionernas utveckling aktivi bör iöijas av den sialsrådsgrupp somjag i del följande kommer alt föreslå.

Del är också vikligl aU televerkel pä andra säu sprider kunskaper om sina planer och prognoser så att en beredskap skapas i samhället i''ör all pa ell positivt och konslrukiivl säit uinyllJa de nya möjligheter som teletekni­ken ger.

De snabba förändringarna av telekornmunikaiionerna och alla de nya möjiigheier som dessa skapar gör att regeringen funnit all kunskapsupp­byggnaden inom områdel bör intensiueras. Chefen för kommiinikalionsde-pariemeniei har berört dessa frägor i propositionen om vissa telefrågor och pekat på önskvärdheten av prakliska försök med avancerad lelekommuni-kalion. Syftet skulle vara atl fördjupa kunskaperna om möjlighelema atl utnyttja den nya kommunikationstekniken och om vilka möjligheter detta i sin tur skapar för i försia hand förelag och förvallning.

Regeringen har därför uppdragil ål televerket all i samråd med STU och slalskonlorel uireda fömtsättningarna för och föreslå ulformning av slu­dier av användning av avancerad telekommunikation.

Förelag och myndigheter bygger upp datakommunikauoner med ullan­del som en förlängning och utvidgning av sina datasyslem och kommunika­lioner inom Sverige. I takt med att förelag, branscher och internationella organisaiioner bygger upp mer iniegrerade daianäl. kommer vi atl få se nya typer av kommunikation. Del är en naturiig följd av Sveriges betydan­de utrikeshandel och del har stor belydelse för atl bibehälla konkurrens­kraften hos många företag och branscher. Av dessa skäl deltar Sverige i del inlemalionella arbelel med standardisering av leknik och harmonise­ring av föreskrifier för att underlätta dalakommunikaiion över gränsema.

Ulvecklingen av datakommunikationema medför förändrade förhållan­den såväl i näringslivet som i samhällel i övrigi. Del blir l.ex. lättare all flytta tjänsleproduktion, precis som del lidigare blev lätlare all flytta en del varuproduklion.

Datakommunikationerna kan emellertid också göra del svårare för myn­digheler som tull- och skattemyndigheter atl tillfredsställande konlrollera transaktioner inom och mellan förelag bäde inom och utom landel.

De krav på myndigheterna som datakommunikationer med utlandet medför har lagils upp i betänkandet "Sveriges datakommunikationer med utlandet". Samiidigi som detla belänkande remissbehandlas har Sverige inom OECDis ram medverkai till en deklaration om inlernationellt data­flöde, vars syfle är alt i olika avseenden underlätta informationsutbytet mellan medlemsländerna på etl sätt som lillgodoser de olika ländernas ekonomiska och sociala mål.

 

Prup. i984/S5:22(i                                                              23

t!    Datiuekriiii. forsknin]U otlt utveckling

1 den seniisi.e iorskningspoiiiiska [>iöposiiioi!en anyi-iv rcgciingen iiifor-maiioiisieknologin sorr: eii prioiiierai ,')mr;idc föi' forsknings- och utveck­lingsarbete inom den nviin-.aste treårsperioden. Område; kriiver myckel foiskjiing av ivärveienskapiig karaklär. speeieili niir del giiller sindier av s:inihälisaspekie!'på daiFiiekiiiken. Fiegeringen underströk vikien a\' forsk­ning som angriper samhällsproblem med syfte att undvika slöseri med rniinskliga resii!'ser och st;i!'i;a miinniskojTias irygghel och utvecklingen av ievnadsniv,n. Dessn bedtimningar och riktlinjei'gålleriorifarande.

1 regeringens skrivelse om vissa planeiadc åtgärder för all effektivisera statens insalser inom informaiionsleknoiogiområdel .'■edogörs för plane­ringen av den fortsatta forskningen och den lekniska ulvecklingen. Che­ferna för utbildnings-, a.r-beismarknads-  och  induslrideparlemenlen lar också i del följande (bilagorna 3 — 5) upp datafrågor inom forskningsområ­de!. Jag vill dock här beröra några siirskilda forsknings- och utvecklings­frågor som rör datateknikens användning och som direkt hänger samman med priorileringar somjag har redovisal i det föregående. De gäller c daialeknik, yrkeskunskaper ocli arbeiskvaliflkalioner c datatekniskt slöd vid funklionsnedsättningar beroende på åldrande, be­slående skador eller långvariga sjukdomar o datorstött lärande.

En viklig princip för datoranvändningen i "det goda dalasamhällel" är all lekniken skall stödja och vidareutveckla de anslälldas yrkeskunskaper. .Många forskare arbetar inom delta område. Myndigheler och fristående forsknings- och konsullinslitui bedriver också ett arbele här.

Jag anser all samhällel bör salsa på en systematisk och långsiklig forsk­ning och utveckling inom detla område.

Den vanligaste anledningen till funkiionsnedsäiiningar hos människan är åldrandet. Pensionärerna blir allt fler i vårt samhälle och därigenom ökar betydelsen av den hjälp som dalatekniken kan ge för atl lindra de problem som förorsakas av sådana funklionsnedsättningar. Datatekniken kan bidra till atl ge äldres och handikappades liv ell rikare innehåll, bl. a. genom alt göra del lättare för dem atl bo kvar i sina egna hem. Också de ekonomiska vinsterna av alt utveckla lekniken på detla område kan bli slora. Samhäl­lels inslituflonsvård belastas inle lika hårt. Om vi ulvecklar etl särskilt kunnande på della område, är det möjligt atl våra dalatekniska produkler kan finna avsätining på den internationella marknaden.

Forskningsrådsnämnden och delegalionen för social forskning kommer all få i uppdrag alt kartlägga pågående forskning och utveckling inom della område och föreslå vilka insalser inom områdel som skall ges förtur.

Datateknik kan användas som ulbildningshjälpmedel. Den kan utnyttjas i vitl skilda tillämpningar, från att siödja ell mekaniskt lärande av enkla

 

Prop. 1984/85:22li                                                                  24

uppgifter - s. k. program;'iie;'ad iniilrning - lil! eu lärande av kompie?:a fiirdiglieier med hjäip av sim.uisring.

Ds .möjligheter som iekiiiken e.'bjuder som hjälp vid utbildning har hitiiiis inic iignais nägon siörie uppiTiärks;iinhei i Sverige. Jag anser au det iir vikligl atl omrädei kariliiggs för all nuijliggih-a en bedömning av behovet av datorsiötl lärande och för au prioiiiera olika forsknings- och utveck­ lingsfrågor inom om!"ädel.

7    Datateknik och den per.sonliga integriteten

Eli fråga som. i hög grad har uppmärksam.mats är de risker för kränkning­ar av den personliga inlegritelen som dalaiekniken för med sig. Riskerna för inlegrileiskränkningar logs lidigt upp i den allmänna debatten. Från många håll framfördes farhågor för att insamlandet av personuppgifter med hjälp av datateknik skulle ge myndigheterna alllför myckel makt och inflytande över människors privafliv. 1 förlängningen målades ibland upp konturerna av en polisstat, siyrd av en Storebror som såg alll och tolerera­de intet.

Riskerna med dataleknikens utveckling uppmäiksammades också poli­tiskt. Redan om.kring år 1970 tillsatte den dåvarande socialdemokratiska regeringen en utredning för att överväga behovet av lagstiftning till skydd för den personliga integriteten. Ulredningen presenierade ell belänkande, som ledde till atl riksdagen år 1973 anlog en datalag. Internationellt setl var den svenska datalagen en av de första i sill slag.

Dalalagen byggde vid sin lillkomsi på atl automalisk databehandling av personuppgifter inte skulle få förekomma annal än efler särskilt lillslånd av myndighet. För del ändamålel inrättades en ny myndighet, datainspek­tionen, som också flck lill uppgifl atl utöva lillsyn över atl lagen efter­levdes.

Den utveckling av dalaiekniken som har ägl mm efler dalalagens till­komst har lelt till att lagen har ändrats vid flera flllfällen. Eftersom anlalet daiorer har ökal kraftigt och datorerna har spritts lill en mängd nya användare, har del inle varil möjligt all behålla kravel pä lillsländ för alla regisler som innehåller personuppgifter. Lagen har därför getts ell mindre vidsträcki tillämpningsområde och avser nu i princip de viktigaste och mest integritetskänsliga regisiren.

Inlegritetsdebatlen har emellertid forlsall även efter datalagens till­komst. Vad som framför alll diskuleras idag är olika risker för inlegrilets­kränkningar som kan uppkomma Ull följd av datateknikens användning inom den offentliga sektom. Della äi självklart en viklig diskussion, inte minsl med lanke på all det är myndigheler som förfogar över den största mängden och den mesl inträngande informationen om enskilda. Debatten gäller numera frågor som försäljning av uppgifter i offentliga register.

 

Pnn;. 1984/85:220                                                                 25

samköming och kcntrolL användningen a'v personniii-nmereic. Men debal­len handlar också oivi användningen av de sioi'a statiig-n diilasysiemen.

De ftågor som idag ståi' i fokus koiiimer i sior utsiriickning an beriandlas av cn komraitlé som regenngen iilisatie förra årei, d:U;:- ocii n-rfenliigheis-kommiilén. fiommilién har fåll i uppdrag all överväga och uireda en mimgd irågor med anknylning tii! användningen av dataickniken. .K.oiTiHiii-tén skall bl. a. överväga om det Uiins skiil atl av inicgrilcishiinsyn begränsa möjligheterna au få ut uppgifler ur m.yndigheiemas ,ADB-reg;sier, om inie uppgifterna begärs för kontroll av och insyn i myndighelernas verksamhel. Vidare skall kommittén granska om användningen av personnummer. b:°ide inom den o.Tenlliga och enskilda seklorn, kan medföra otillbörligl inirång i deii personliga inlegritelen.

Bland andra frågor som kommillén skall ta upp kan nämnas frågan om rättelse av felaktiga uppgifler i daiaregisier. Eflersom resullatet av kom­milléns arbele inte kan förvänlas föreligga förrän lidigasl om ett par år, ansåg regeringen atl frågan om rättelse borde förtursbehandlas genom en särskild utredning. Enligt regeringen borde man nämligen så snarl som möjligt vidta åtgärder för atl komma lill rätla med de olägenheler som enskilda kan utsättas för om del uppkommer fel i ell personregisler. Regeringen uppdrog därför ijanuari 1985 ål dalainspektionen aU ularbela vissa rekommendalioner för hur myndigheterna bör agera när någon an­mäler atl en registemppgifl är felaktig eller när del av någon annan anled­ning flnns skäl all befara all del har uppstått fel i ell personregisler. Dalainspektionen har under våren 1985 meddelat vissa råd i ämnel.

Den kanske mesl diskuterade inlegriletsfrågan idag rör emellertid sam­köming och kontroll. Ekonomiska och rationella skäl lalar i många fall för atl myndigheterna bör använda datatekniken i sin kontrollverksamhet. Exempel på detla är samkörningar för kontroll av olika bidrag saml ränle-koniroller med hjälp av olika bankregisier. Den debatt del här är fråga om rör i själva verkel hur långl man skall acceptera myndighelernas kontroll av medborgare, alllsä i slort sell samma debatt som man lidigare har fört. Del är emellertid också en fråga om de uppgifler som används för kontroll är rikliga i sak och därtill rättvisande för de uppgifter som skall konlrol­leras.

Det måste anses vara etl berättigat samhällsintresse all försöka hindra alt människor tillskansar sig fördelar pä andra människors bekosinad ge­nom lögnakliga uppgifier och skenförfaranden. Här kan datatekniken i många fall vara etl bra och acceptabelt hjälpmedel för kontroll. Samiidigi är del naturiigtvis vikligl alt se till atl kontrollen inte ulförs pä ell sådant sätl atl den otillbörligt kränker den enskildes integritet. Beiydelsefulll är också atl del finns praktiska rutiner för all korrigera när registeruppgif­terna har lelt lill felaktiga åtgärder.

Vad det handlar om är först och främst att göra en avvägning mellan samhällels och den enskildes intressen. A ena sidan är del vikligl all de

 

Prop. iyH4/S5:22()                                                                  26

räuigiieiei' och sk'\'i;iigr>e'e; som hiir l:-iais fasi geiiciir; sialsmaklemas be­sim också skali tillkoiom;; vaioeh en i eniighct med dessa b-i-siiil. A andia sidan iia? vi kr:ivc! på skydd för den personlig;' iniegriicien. El! mål för 1'cgciiJigcr'i inläste vara ali datiiicknikens ;m"iindlli:1g för samköming och koiiiroii uirorma:: ined ful! i'espek: ior den enskildes iniegritei.

Deua iir ofta ei! svär a'v'v;;gning. Iniressena kan röiefaUa molsiridiga, Meil i gr-jiider boidc dci hår uv.e. vara någon cgcnilig .nHiisiiUning mellan saiiihäiieis krav ocli den eiiskikles intixsscn. F;'ån b;VJ:i !i;"ili -ärdet lu frSga Oil! aU tiligodosf: cie enskilda medborgarnas bcriiuigade anspråk: en rättvis tördciiiirig av rälligheler och skyldigheter oeh elt lillräekug! skydd för privatliv och familjeliv.

Niir det giiller älgärder för alt komma lill räU;'i med felakligheier harjag redan nämn! deis del mer längsikliga uppdragel lill dala- och ofienuighels-kommiuén, dels de älgärder som vidlagils genom uppdii-igei lil! datain­spektionen för alt nå en omedelbar förbäuring av förhållandena.

Del är emellerud ime bara myndigheler som. lagrar uppgifler om enskil­das personliga angelägenheter. Sädana finns och kommer i ökad utsträck­ning all finnas också i förelags dalasysiem. Som etl exempel kan nämnas kredilupplysningsföreiagen som har ingående informalion om i slort selt alla svenskar. Vidare kan nämnas reklamförelag som idag väljer ui reklam-mottagare via dalaregister. Del blir lekniskl möjligt alt kartlägga och regislrera olika individers "konsumlionsprofil" för alt sieg för sleg förfina den riklade marknadsföringen. Får sysiemel ulvecklas okonlrolleral, ska­pas lekniska möjligheter all bl.a. kartlägga när och var en individ tankar sin bil, vad han handlar på bensinstationen, vilket holell han tar in på, vilka telefonsamtal han ringer, när på dygnet han lar ul pengar på bankomaten och var i släden del sker. Regeringen följer denna utveckling med slörsia uppmärksamhel.

Inoin företag kan, som både dalaeffeklutredningen i sill sluibelänkande och Svenska Meiallindustriarbelai'eförbundel i en skrivelse den 13 mars 1985 till regeringen har framhållit, kontrollen av de anslällda och deras prestationer med datateknikens hjälp också uigöra elt hot mot den person­liga integriteten. Sådan kontroll kan exempelvis utföras med hjälp av stämpelklockor. Om arbetet är uppdelat i klart avgränsade moment, kan kontroll ske med hjälp av olika lidmälningsmeloder. Del är vikligl all det görs en rimlig avvägning mellan verksamhetens berättigade krav på plane­rings- och stymingsunderlag och den enskilde arbetstagarens berättigade krav på skydd för sin integrilel.

För att planera produktion och leveranslider bygger induslrin upp dato­riserade planeringssystem till vilka den anställde ivingas rapportera varje stöming som får denne att göra ett kon uppehåll i arbetet. Den som arbetar vid en maskin får inte ut näsla arbete förrän han har rapporterat av det han eller hon just avslutat. Ulrymmel för den anslälldes möjligheter att själv lägga upp sill arbele bhr mindre - friheten för arbetaren minskar.

 

Prop. 1984/85:22»                                                                 27

På arbetsplatser förekommei' dei ocksä alt man kopplar ihop de ansläll­das möjiigheier alt med elt daiakori son; nyckel passera läsia dörr;-ir m.ed en iueniilelskoni.'"oll. Därigenom fåi ledningen n'i(Jiligheie!'aii i delalj kart­lägga de anslälldas rörelser på arbelsplalsen.

Den här lypen av planering ocli rapporieringssysiem sprider sig nu också uianior den tunga industrin. Till och med yrkesgrupper som. förflyi-lar sig i arbelel, som servicemän, moniörer. iranspoiiarbelaie, får bärbara terminaler som registrerar deras upphälisori, arbelsuppdrag, lidsålgäng, avbioli. avbroltsorsak etc.

Även otn denna användning av lekniken kan medföra ökad effektivitet, är det vikligl alt inle blunda för de hot och problem denna användning kan innebära när del gäller den enskildes iniegriieli

Jag anser därför all del finns behov av forsknings- och ulvecklingsarbeie om hur den personliga inlegriien hoias och kan skyddas vid användning av dalateknik pä arbetsplatser. Jag anser atl frågan bör las upp av den slals-råd.sgmpp som jag i del följande kommer atl föreslå.

8   Datateknik och sårbarhet

1 likhei med energisystemet gör den ökade datoranvändningen i del modema samhället oss mer sårbara i såväl fred som krig.

För all kunna upprätthålla verksamhet inom så gotl som alla områden i samhällel blir vi beroende av import av komponenter och utrustning lill dalasystem.

Varje verksamhet är sårbar för siörningar av datordriflen - och det blir lättare atl sabotera en verksamhet, om den är datorstödd. I centraliserade syslem räcker del atl datorkraften slås ut på ell slälle för att hela verksam­helen skall lamslås, i synnerhet om avgörande kunskap finns samlad hos mycket få personer. Därför är det positivi alt de slarki cenlraliserade datasystemen nu börjar decenlraliseras. Samlidigt ökar dock sårbarheten genom elt alll större beroende av telekommunikation.

Arbelel pä att åstadkomma en högre grad av slandardisering av utrust­ning, programspråk och operativsystem har också sin betydelse för sårbar­heten. Det gör varje datoranvändare mindre beroende av en speciell leve­rantör.

Problemen kring datasårbarheten har studerats först av sårbarhetskom­mittén, som arbelade mellan 1977 och 1981, och därefter av sårbarhetsbe­redningen, SÅRB, som tillsattes 1981. SÅRB har utarbetal en metod för sårbarhelsanalys som har tillställts förelag och myndigheler. SÅRB har ocksä publicerat en rad rapporter om olika ämnen inom området. 1 augusli 1984 fick SÅRB i uppdrag att inventera vad som hittills har gjorts för datasäkerheten och att avsluta sitt arbete under 1985 genom all lägga fram förslag pä förbättringar efter samråd med statskontoret.

 

l-op. 1984/S5: 220                                                                  28

Stalskontorei och S.ARD har oeliså fiiil i uppdrag all efler samråd med riksi"ev;sionsverkcl oct'; rikspolissiyrelseri undersöka  vilka crfeklcr mer omfaiUinde daiastöruingar i fredsiid skulle fä för myndigheler och samhäl­le. Sårbarhe'1 och datasäkerhet i samband med decenlraliserad daioran vändniiig är eil ä.nnne för vjdaie stiidier.

De övei-gripande sfirbarhelsfl-itgorna är av den karaktären au de fordrar samordning mellan olika departemenL Många av de åtgärder som mäste vidlas har viu gående konsekvenser för samhället. Del är därtör naiurligi ail den statsrådsgrupp somjag föreslår i del följande fäi' i uppdiag all ha en samordnande funktion även inom sårbarheisomrädet.

1 del praktiska arbetet med åtgärder för all minska de slalliga myr.dighe-lernas sårbarhet inom daiaområdei bör slalskonlorel i enlighel med civil-minislerns förslag i propositionen om stalsförvallningens användning av .ADB m. m. få i uppdrag atl ha ett övergripande ansvar för dessa frågor inom statsförvaltningen. De meloder som ulvecklas för atl minska sårbar­heten inora daiaområdei för slalsförvaliningen bör även kunna lillämpas inom samhällel i övrigi. Ansvarei för delta i vad rör normal fredsvcrksam­hel åligger de enskilda förelagen m. fl.

En slor del av de enskilda förelagen och slalsförvaliningen ingär i totalförsvaret. Del måsle slällas särskilda krav på dalasäkerhelen för lolal­försvarel. Denna säkerhel måsle byggas upp redan under fredsförhållan­den och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfyllas redan i den normala fredsdrifien.

Della är en omfattande och kompliceiad fråga. Till att böija med måste nivån på datasäkerheten för totalförsvaret i förhållande till den fredsmäs­siga säkerhetsnivån bestämmas. Härvid har naturligtvis kostnadsaspekten stor betydelse. Därefler måsle regleras vilkel ansvar som åvilar olika inblandade parter för all den eftersträvade dalasäkerhelen skall kunna uppnäs.

Statskontoret lämnade 1984 en rapporl i samarbele med försvarels ra­lionaliseringsinslilut lill regeringen om myndighelernas planläggning av sin datadrift under krig. Trots all regeringen redan 1974 meddelade föreskrif­ter om sådan planläggning - senare följda av anvisningar från den ansvari­ga myndigheten, överstyrelsen för ekonomiskt försvar - saknar många myndigheter enligt rapporten en sådan planläggning.

Försvarskommittén har i uppdrag atl lämna förslag till vilken datasäker­het som försvaret skall eftersträva under kriser och i krig, jämfört med den säkerhet som finns i fred. Försvarskommillén har bland annal SARB:s rapporter som underiag för sitl arbete. Hur datasäkerheisfrågoma skall behandlas för totalförsvaret både beträffande inriktning och de närmare formema för genomförandet liksom bl.a. ansvarsförhållanden bör därför beslämmas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

Företag kan få räd av dalainspektionen om åtgärder för alt minska skador som beror på obelänksamhet och olyckor, medan rikspolisstyrel­sen kan bistå när det gäller sabotage och industrispionage.

 

Prop. 1984/85: 220                                                                29

När dci gälier lagskyddet inol daiakTOti a\' olika slag bör huvudprincipen vara ati den ordinära slrafnagsiifiningen sä långl möjligt skall vara liliamp-iig även i ■"råga om daioianknuien broilslighei. Gällande regier erbjuder här för fle.rtalel fall ell tilii'äck!igi skydd. I den män skyddel pä vissa områden behöver förbättras är del at! föredra au för detta ändamål på lämpligl säll jusiera det befiniliga regelsystemet. Inom Jusliliedepariemeniel övervägs f.n. ändringai' i broilsbalken beliäffande brolien bedrägeri, trolöshei mol huvudman samt olovlig! brukande, så all beslämirielserna blir bälire av­passade för vissa slraffvärda handlingar med anknylning lill daiorer som f. n. endasl med svårighel kan föras under någon straffbestämmelse. Vissa ändringar i datalagen övervägs också. Inom Justiliedeparlemenlel pågår dessutom arbelel ined en ny lag om skydd för förelagshemligheler. De upphovsrällsliga problemen i samband med datoranvändning utreds av upphovsrällskomm.illén.

9    Datateknik och kultur

Den lekniska utvecklingen leder dels lill snabba förändringar inom de västerländska samhällenas slruklurer, dels lill all dessa förändringar mer eller mindre ivingar fram rader av frågor av kulturell art. Det är frågor om hur vi människor ulvecklar och bevarar kunskap, våra livsmönster, sociala umgängesformer m. m. Datorerna är vår nuiida molsvarighei till den meka­niska klockan och ångmaskinen.

Dataleknikens inverkan i dessa sammanhang är svärfångad och blir. i många fall, uppenbar först efler ell anlal år. Ofta hänger konsekvenserna ihop med det "osynliga" hos datatekniken, nämligen programvaran. Den beslår ofta av för användaren okända och avgränsade avbildningar av vår komplexa verklighet, beskrivna i formella konstruerade språk. Den kräver mer abstrakt tänkande av oss. I vardagslivet ersäller plastkortens ab­slrakla pengar exempelvis sedlar och mynl. Symbolerna på kontrollrum- ■ mets inslmmenlpanel ersäller fabrikernas pulserande verklighet.

Svensk och internationell forskning har visal hur dalatekniska tillämp­ningar har påverket värt språkbruk, våra kunskaper i arbelel och vår syn på varandra. Teknikförmedlade konlakler påverkar relalioner mellan män­niskor samt sammanhållningen och samhörighetskänslan i gmpper. Del finns risker all solidariletskänslan undergrävs.

Vi behöver därför en kulturpolitik, som balanserar kraven från den tekniska väriden med de krav på solidaritet och värnande om individen, som självklara i ett på humanistiska värderingar grundat samhällel.

Den nya lekniken påverkar också de olika konstformerna på olika plan och i skifiande utsträckning. Del finns knappast någon omedelbar risk för all de traditionella uttrycksformerna såsom musik, konst och litteratur slås ut eller försvinner. Förhoppningen är snarare att den nya tekniken skall

 

Prop. 3984/85:220                                                                 30

berik:-i i:U!"ycksformer!ia oeh oka iTiöJligheierna för konstnärer inom alia områden att nii ut iiii alli fler, J'ag vill dock framhiilla au det på läng sikt är viklig: alt skolan ger bamen iiliräcklig utbildning i de nalurliga mänskliga uiryeksibrmerna, såsom sp!";";!'., konsi oeh musik.

Del finns samiidigi en iippeiib.ii' risk i''ör all dalaiekniken kommer att öka inibrnialionsklyftorna i samnililet. De välinformerade skaffar sig ännu mer informalion. Jag har redan understrukit viklen av bredduibildningssals-ninga; för ait miinniskor ska kiinnr skfiffa sig de kunskaper och fäidigheier som behövs för ail kunna ulnyuja denna informaflon.

Del är vikligl att garantera lillgång lil! infoimation också i en siluaiion då informalionen kommer all vara lagrad i dalabaser. 1 dag har den enskilde, även om han bor pä en avlägsen ort, uimärkla möjligheter all komma ål litteratur och annan tryckt informaflon tack vare ell väl fungerande samar­bele biblioleken emellan. Också när informalionen i en framlid hämias ur databaser måsle informalionen göras lillgänglig för alla, inle bara för den som i forsknings- eller annal yrkesarbete har närhet lill databaser och sökmöjligheter. Denna fråga har tagits upp i tilläggsdirektiv till dala- och offentlighetskommittén, som fätl i uppdrag alt pröva om ulvecklingen moiiverar särskilda ålgärder från statens sida för atl garaniera medbor­garna tillgäng lill information. Kommillén skall även överväga om regler för myndighelemas avgiflssältning av informaiionsljänsler behöver ulfor­mas så alt den enskilde medborgarens informationssökning inte försväras jämförl med vad som gäller för resursstarka inslilulioner och företag.

Dalabaser byggs huvudsakligen upp för all lillgodose forskningens och de slora förelagens behov. Samhället bör siödja arbetet med att ta fram liknande databaser som tillgodoser behoven hos folkrörelserna och de enskilda medborgarna. 1 proposilionen om litteratur och folkbibliotek har regeringen uttalat sin beredskap atl ge ekonomiskl stöd åt utgivningen av ett stort svenskl uppslagsverk. Tillkomsten av elt sådant är etl viktigt led i strävandena atl göra allsidig kunskap lätttillgänglig för många människor. Genom datatekniken har arbelel med etl stort uppslagsverk underlättats väsentligt liksom möJUgheterna all komplettera böckerna med sådana fakla som konflnuerligt måsle förnyas och tillfogas.

Den vikliga roll som folkbiblioteken kan spela i samhällels informalions-försörjning lill den enskilde harjag redan berört. Folkbiblioleksutredning-en förde fram tanken på etl experimentbiblioiek för försök med ny teknik i syfle atl stärka folkbibliotekens informationsfunktion. Som har anförts i den nämnda proposilionen bör kullurrådel i samverkan med DFI närmare överväga ändamål och uppläggning av en sådan försöksverksamhel. Ex-perimentverksamhelen bör beakta behovet av teknikstöd i såväl informa­tionssökning som i kommunikationen mellan olika biblioteksenheler så att projektet ger generellt lillämpliga erfarenheter. Exempelvis kan försökel knylas till etl länsbibliotek och inkludera nya former för kommunikation mellan detta och kommunbiblioteken i länel.

 

Prop. 19S4,/S5: 220                                                               31

Statens kuliuiräd har även anledning au behandla informationsieknolo-gins roll inom museiverksamheten. Della sker i anslutning till elt uppdrag beträffande samverkan mellan de centrala museerna. Dataieknikcn spelar en viklig roll också inom andra delar av kulturområdel. iiven i de fritt verksamma konsi.närei-nas arbeie. Sedan lång lid används l.ex. daiorer i det arbete som bedrivs vid Elekironmusiksludion. Del äi' en naturlig upp­gift för slatens kulturråd alt analysera hur dalaiekniken kan ulnylljas inom de olika konstoniiådena och atl lägga fram förslag til! åtgärder, t. e.x. beiräffande ulbildningsinsaiser.

Den informalion och kunskap som samlas i databaser av olika slag har etl kullurelll värde långl efler alt den föriorai sin dagsaktuella belydelse. Det långsikliga bevarandel av sådan kunskap och möjligheterna al la del av denna är också en del av samhällets ansvar för informalionsförsöijningen. 1 del sammanhanget har arkiven en vikflg uppgift alt fylla. Regeringen har däiför nyligen beslulal tillsätta en ulredning om den oftentliga arkivverk-samhelen, varvid bl.a. konsekvenserna av den nya informalionslekniken skall belysas.

10    En statsrådsgrupp för långsiktiga och övergripande datafrågor

Det råder ingen tvekan om atl datatekniken har en stor förändringskraft och räckvidd. Den kan påverka företagsslruklurer och arbetsorganisa­tioner. Den kan förändra relationen mellan arbete, hem och frilid. Den kan påverka människors kommunikation och kunnande. Datatekniken griper in överallt i samhället.

Regeringens styrande uppgifler på det dalapoliiiska området försvåras av att dalafrågorna är sä mångfasetterade. Datafrågorna är till sin karaktär ofta departementsövergripande. Olika departemenl ansvarar för olika om­råden. Här kan som exempel pekas på dalafrågornas belydelse för arbets­marknad och arbelsmiljö, forskning, kommunikalion, inlegrilel och sår­barhet. Det är den naturligaste ordningen atl varje departement ansvarar för "sina" dalafrågor. Regeringen kommer emellertid också all inrätta en statsrådsgmpp som kan bereda långsikliga och övergripande dalafrågor. 1 denna statsrådsgrupp kommer all ingå de statsråd som har ansvar för de viktigaste dalapoliiiska frågorna. Del ankommer på regeringen atl besluta i denna fråga.

När det gäller de närmare arbetsuppgifterna för statsrådsgruppen kan sägas atl den bör överta daladelegaflonens nuvarande huvuduppgifler, nämligen all bevaka ulvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsut­vecklingen på omrädei och föreslå ålgärder för atl uppnå en posiliv utveck­ling av datoranvändningen i samhällel under demokratisk slyrning och kontroll.

Förutom dessa huvuduppgifter bör slalsråd.sgruppen ha vissa speciella

 

Prop. 1984/85:220                                                                  32

uppgifter. J:-ig har redan pekal på en del av dessa. Mern långsiktiga sådana uppgifler bör vara au följa viivecklingeii av infrasirukuirens utbyggnad ocii bredduibiidiiingens genomförande pA daiaområdei.

För all stalsrådsgmppen skali få tillgång lill erforderiig sakkunskap bör det vidare enligt niin mening uises en siirskild referensgrupp, som i'epre-ssnterar de poliliska partierna, myndigheterna, näringslivet och arbels­marknadens parter.

il    Riktlinjer

Mol bakgrund av vad jag nu har sagl vil! jag dra upp följande riktlinjer för den framlida dalapoliliken.

När del gäller användningen av datatekniken i arbelslivei är del vikligl att dei Ulvecklas sysiem och program som främjar de anslälldas kompetens och ansvar. Tillgången til! personal med erforderlig kompelens skall tryg­gas inom viktiga områden. Vidare skall breddutbiidningen siimuleras, inte minsl för all stärka kvinnomas ställning på arbeismarknaden och öka handikappades möjligheter atl förvärvsarbela.

För att fördjupa demokraiin och Jörnya den offentliga sektorn bör dala­tekniken användas för atl förbättra medborgarnas lillgång till informalion, förbättra kvaliteten pä service lill medborgarna och förbättra effektiviteten i den offentliga verksamhelen. Sirävan bör vara all decentralisera data­kraften.

Vad gäller uibildrung skall vi verka för all datautbildningen i grundskola, gymnasieskola och högskola får sådan omfallning och inriktning all den motsvarar de förväntade behoven. Lärarrekryleringsfrågoma måsle här uppmärksammas sårskill. Vidare är del viktigt all skolan får lillgång till lämplig programvara.

När det gäller utbyggnaden av data- och telekommunikationer krävs en långsiktig planering och uppföljning.

När det gäller forskning skall vi - förulom av vad som framgår av regeringens skrivelse om ell informationsleknologiskt program — särskilt undersöka möjlighelema atl utnyttja datatekniken för all siödja och vidareutveckla de anställdas yrkeskunskaper. Vi skall också främja forsk­ning beträffande datateknikens användning som stöd vid funklionsnedsätt­ningar hos människor och som undervisningshjälpmedel.

Dataleknikens användning skall utformas med full respekl för den en­skildes personliga integritet. Del är viktigt atl användningen av datateknik pä arbetsplatser inle fllläts bli ett hol mol den personliga inlegritelen.

För atl minska vår sårbarhet skall vi bl. a. verka för all decenlralisera slora datorsystem och för att utrustning, programspråk och operativsy­stem standardiseras.

Det är vikflgt atl Sverige har en hög nivå på forskningen och den

 

Prop. 1984/85:220                                                                 33

lekni.ska laveckiingcii inom vissa, Ibr ieiekommu!!ik:ilioiier. försvarsmak­ten och näringslivel siraicgiska omräcien inom informaiionsteknologin. Inom andra områden bur vi ha en hög kompetcnsberedskap. Fo! all säkerställa delta kommer regeringen au iitaibeia eti informalionsiekiiolo-giski handlingsprogram.

Siaisräden Wickbom, Boström, HJeim-Walién, Leijon, Gradin, Peter­son och Holmberg annmäier sina fbrslag. Anförandena och förslagen redo­visas i underpiotokollcn för resp. depanemenl.

Slalsrådel Ingvar Carlsson anför.

Med hänvisning till vad jag och övriga slalsråd har anfört hemsläller jag all regeringen i en pioposiiion

dds föreslår riksdagen alt godkänna de riktlinjer för den framflda dala­poliliken somjag har angetl i del föregående

dels bereder riksdagen lillfälle att la del av vad Jag nu har anfört om datapolitik

dds förelägger riksdagen vad övriga föredraganden har anfört för de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar atl genom proposiiion förelägga riksdagen vad föredragande har anfört för den ålgärd och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som redovisas i un­derprolokollen skall bifogas propositionen som bilagoma 1-6.

3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

 

 

 

Prop. !984/S5:220

3.5

Bilaga 1

J USriTIEDEP.ARTEM ENTET

Uidrag

PROTOKOLL

vid regeringssamiTianiräde

1985-06-06

!;-"i)rf!5ragaiule: siais;';! VVickboin Amnälau till proposition om datapolitik

1    Inledning

Daiorer och daiakommunikationssyslem kommer lill användning för många olika ändamål. Del är därför naluriigl all dessa nya arbetsredskap har givit upphov till ell brett spektrum av rättsliga frågor. 1 de flesla fall har dessa rättsliga frågor inte annat inbördes sammanhang än just del förhål­landet an de har föranlelts av användningen av datateknik för all lösa olika uppgifter. Som en illustration kan lämnas följande exempel, Dalakommu-nikalionssyslemen medger en snabb och väridsvid distribution av lext direkt till den som vill la del av texten. Systemen kan användas t, ex, för distribuflon av vetenskapliga artiklar. Då kan det uppslå upphovsrällsliga problem eftersom denna dislribuflonsform inte helt passar in i befintlig upphovsräiislagsliftning. Daiakommunikalionssystemens snabbhei och räckvidd har samiidigi för väridens flygbolag fått de internationellt över­enskomna reglerna om flygfraktsedlar i pappersform att framstå som för­åldrade och effektivitelshämmande i jämförelse med ADB-ruflner för alt dokumentera fraktavtalen. Eftersom vikliga ansvarighelsregler är knulna flll fraktdokumenten, fordras dock ändring i de inlernationella transport-rättsliga överenskommelserna för alt en övergång till ADB skall kunna ske.

De juridiska frågornas lyngd och svårighetsgrad varierar också mycket. Ell exempel på en tung och komplex fråga är den hur användningen av datorteknik fakflskl påverkar den grundlagsfästa principen om handlings­offentlighet hos våra myndigheter. Andra frågor framstår som mer grip­bara och-enklare att komma tillrätta med. Det kan t.ex. gälla mindre justeringar i brottsbeskrivningar för atl täcka även datorvarianten av ett Iraditionelll brott.

En del av de rättsliga frågor som föranleds av datorerna och datakom-munikationssyslemen är specifikt svenska och kan därför lösas helt natio­nellt. Det gäller t.ex. frågoma kring offentlighetsprincien. I många fall är

 

E'rop. 19M/S5:220                                                                  36

del däremoi väi moiiveral eiicr l.o. m. nödvändigt med eU inlemalionelll samarbele. Della gäller naUiriigrvis siirskill de umråden där vår lagsliflning går lilinaka p;i inieinalionella konveniioner. Sådant iniernaiionelli samar­bete pagär i åtskilliga frägor i olika samarbelsorgan. Sama.''beie! spänner frän frägor O-m del immalerialrällsliga skyddet för datorprogram lill frågor o.m hur inlernalionella avtal om köp av varor skali kunna iräfläs via daiakoinmunikalionssysiem.

.Av den allmänna bakgrund som hiir har lecknats framgår au dei för jusliiisdepai"lementeis vidkommande är fråga om atl arbela pä bred fronl med mänga lämligen dispai-aia frågor. Del framslår i regel som ändamåls­enlig!, au låla de datorrelalerade frågorna behandlas som delproblem inom olika rältsnmråden. Frågor som rör upphovsrällsliga problem handläggs i p.rincip av dem som svarar för upphovsrältslagstiftningen och problem som rör transporträtten i försia hand av dem som ansvarar för del rättsområdet. Bredden hos de datorrättsliga frågorna gör del emellertid ocksä nödvändigt all ha en viss samlad översikt över dem. Del underiäiiar betydligt möjlig­heterna att se evenluella kopplingar mellan ohka frågor. Framför alll är del emellertid av värde i del inlernalionella samarbelel, när priorileringar mellan olika frågor skal! göras i del samarbetet. En överblick har också renl praktiskt lell lill atl Sverige verksami kunnal medverka till atl avstyra onödigl dubbelarbete i inlemalionella organisaiioner. Även för samråden mellan de olika departementen liksom för del närmare nordiska samarbetet i daloranknuina frågor har del visal sig praktiskt atl ha en samlad översikt över dessa frågor.

I det följande lämnas en översikt över de datoranknutna frågor som i en eller annan form f.n. är aktuella i justitiedepartementet. Såvitt gäller de frågor som är föremål för inlernalionella överläggningar bör framhållas all de alla från svensk synpunki har ansetts väsentliga all ta upp lill behand­ling. Som regel hålls i det inlernationella samarbelel nära konlakler mellan de nordiska ländema.

2   Frågor om offentlighet och sekretess

Principen om handlingsoffentlighet hos myndigheterna har lång tradiflon i Sverige. Den är etl viktigt inslag i del svenska samhället och är sedan lång tid också grundlagsfäst. De centrala bestämmelserna finns i tryckfrihets­förordningen (TF). Naturligt nog har dessa bestämmelser från början utfor­mats med tanke på pappersdokument. Efter hand har bestämmelserna ändrats och kompletterats med hänsyn till alt åtskilligt av myndigheternas dokumeniation efter hand har blivit dalorlagrad. Erfarenhetema har emel­lertid visal all det ändå flnns problem när reglema om allmänna handling­ars offentlighet skall tillämpas på datoriagrat material. Regeringen har beslulal att närmare utreda dessa problem. Utredningsuppdraget har gått

 

x»rop, 1984/85:220                                                               37

lil! dala- och offenilighetskoinniiufin under ledning av kammarräitspresi-denlen C;iH-Axe! Petri. Direktiv för ulredningsarbelet beslöls vid rege-.rir!gssamrn'iairäde! den 13 december 19S4.

En viklig f.-jiga för kornmiucn gäller T.r-:s handlingsbegi-epp, Detla be­grepp har lillkommil med lanke på iradilionella pappersdokument. 1 ADB-sammaahang itardci - ; siällci för ;-ai avse elt fysiskl föreinä! - ffsti avse informationsinnehållet i en ADB-uppiagning. Del är inte alldeles enkell au avgränsa vad som skall anses som en upptagning. Principen iir emellertid atl som cn upptagning skall anses varje konslellaiion av sakligi samman­hängande uppgifter som kan las ui ur .ADB-materialet. Härmed har hand­lingsbegreppet kommit au förskjuias avsevärt. 1 en slörre dalabas kan som regel uppgifterna sammanställas på en mängd olika säu och med varje sammanslällning uppslår en ny allmän handling. Mol denna bakgmnd har kommiitén fåll direkliv om atl undersöka humvida TF:s handlingsbegrepp är användbart även när del gäller datoriagrat material.

En annan uppgifl för kommiitén, som nära anknyler lill den nyss nämnda, är alt klarlägga var gränsen går mellan allmänhelens räll alt få ut handlingar enligt offentlighetsprincipen och den service som myndigheter­na i mån av resurser bör lämna allmänheten. Osäkerheten i denna fråga är stor när det gäller datoriagrat material.

Som elt tredje exempel på frågor som kommillén skall utreda kan nämnas behovel av dels regler om massuttag av data från offenlliga daiare­gisier, dels regler om myndighelernas försäljning av dala.

Principen om handlingsoffentlighet vållar vissa problem när del gäller myndighelernas möjligheter alt som kund få ansluta sig lill faktadalabaser. Under vissa förhållanden kan en kommersiell faktadalabas som en myn­dighet har lillgång till bli all belrakta som en allmän handling hos myndig­helen. Detla medför omedelbart två problem. Sålunda är det elt vanligt villkor för anslulning till faktadalabaser au kunden förbinder sig alt inle i sin lur distribuera uppgifterna vidare. Dessutom kan uiiag med slöd av offentlighetsprincipen bli ekonomiskl myckel belungande för myndighe­ten. Särskilt gäller det senare i fråga om utländska dalabaser, då redan kosinaderna för teleförbindelsen till basen kan vara belydande.

Principen om handlingsoffentlighet kan också vålla problem när del gäller myndighelernas möjlighet atl på den öppna marknaden anskaffa eller hyra program. Datorprogrammen hos en myndighet ulgör sålunda i princip en allmän handling. Om inte någon sekretessbestämmelse är tillämplig, blir sålunda programmet en offentlig allmän handling. Bilden kompliceras emellerlid av all datorprogram i princip är föremål för upphovsrätt. Detta förhållande medför alt om nägon med stöd av offentlighetsprincipen har fått ul ett stafligt datorprogram får del sedan inle kopieras eller användas i förvärvsverksamhet. Med hänsyn lill de ekonomiska värden som ligger i programvara och även med hänsyn lill den upphovsrätt som föreligger för programkonstmkiören bmkar avtal om leverans av programvara innehålla

 

Prop. 1984/85:220                                                                 3S

lämiigen siriing;; resirikiioner i fråga om ali kopiera progi'ani o. dyl. Risken au program kan komni;-i pä avvägar genom offentliglrcisprincipcn har visai sig kunna leda liii tvekan hos programleveraniöi'cr ail ingå avUii om pro-g!'amvarulevcrans Ull myndigheter.

Kommitiéii har fäll i uppdrag au g;'i igenom problemen med handlingsof-feniiighcien nii:' dei galler myiidighetemas liiigäng lill faktadalabaser och datorprogi"am.

3    Rättelse i myndigheternas ,\DlJ-register

Ell förhällande som vållat många människor obehag är svärighelerna all få felaktiga uppgifter i .ADB-regisler rättade. Del har lagts på den i av­snitt 2 näinnda dala- och offenflighelskommittén all också undersöka om man kan förbäiua möjlighelema att få lil! stånd rättelser. I det samman­hanget skall kommittén överväga hur ändringar i .ADB-register överhuvud­tagel bör gå till. Del är nämligen i många sammanhang av vikl - inte minst för rätlsäkerheien - att del framgiir att en ändring i uppgifterna har skell och när den har skett. I annal fall blir det så småningom hell ogörligl alt utreda varifrån olika sakuppgifter härrör.

Det bör i della sammanhang nämnas atl kommiitén även har direkliv om atl se över bestämmelsen i datalagen om skadestånd p.g.a. oriktiga upp­gifter i personregister.

Resultatet av kommitténs arbete kan dock inle väntas föreligga förrän fldigast om ell par år. Regeringen har ansett alt saken inte kan få bero till dess. Under flden medan kommittén arbetar måsle sålunda tas tillvara de möjligheter atl komma tillrätta med olägenheterna som flnns inom ramen för befintliga lagregler. Del blir då närmast fråga om att få den prakliska flllämpningen av dessa regler mer effektiv.

Regeringen gav den 17 januari 1985 datainspektionen i uppdrag att utar­beta rekommendationer för hur myndighetema bör förfara när någon an­mäler atl en registeruppgift är felaktig eller om det finns skäl att tro atl det har uppståti fel i ell register. Regeringen lämnade också vissa direktiv för uppdraget. Enligt dessa direktiv borde övervägas en ordning enligt vilken del vid varje myndighet finns en tjänsteman med särskilt ansvar för frågor om fel i myndighetens ADB-uppgifter. Tanken med en sådan ordning är att det inom varje myndighet med ADB-register skall finnas någon som sär­skilt har satt sig in i frågoma. Enligt direktiven borde rekommendationema också gälla tillvägagångssätten för att utröna om felaktigheter i ett ADB-re­gisler kan ha spritt sig till andra register.

Datainspektionen har den 15 mars 1985 till regeringen redovisat en pro­memoria med allmänna råd för myndigheter vid tillämpning av 8 § datala­gen. Råden är nu under tryckning.

De av datainspektionen utfärdade råden innebär sammanfattningsvis

 

Prop. 1984/85:220                                                                 39

följande. Vid varje regisleransvarig myndighe! bör finnas en ijänslemän med uppgifl att la emot felanmälningar. f.")eiine skail i samråd nied iör verksamheten ansvariga ijänslemän inom myndighelen verka för

-     au varje personregister är ulformal på sådanl säll au rättelser och kompietleringai' kan ske enligt besliimmelserna i datalagen,

-     att den regisirerade alllid underrättas oin de ålgäider en anmälan om felakiighei föranlett,

-     aU anmälda fel alltid behandlas ulan dröjsmål och att de regisirerade alltid underriitlas om orsaken lill all en felanmälan inle kan ulredas och älgiirdas inom ue arbetsdagar,

-     all den registrerade får upplysning om sin rätl till skadestånd enligt 23 § dalalagen eller att anmälan kan ske flll jusliliekanslern (JK) enligt ska­deståndslagen,

-     atl allmänheten underrrätlas om vilka personregisler myndigheten för,

-     all mlinen för lillämpningen av 10 § datalagen är utformad så atl lagenligt begärda registerbesked expedieras utan dröjsmål och ulan all orsaka myndigheten onödiga kostnader,

-     att myndigheten fortlöpande fullgör sin förteckningsskyldighet enligt sekretesslagen och datalagen,

-     att hålla chefen för myndigheten underrättad om de problem som fram­kommer vid myndighetens tillämpning av datainspektionens råd.

4   Integritetsfrågorna

Frågorna om skyddel för den enskildes integritet var bland de första rättsliga problemen som följde med bmket av datorer. Datorema gav möjligheter att, på ett sätt som fldigare inte varit prakiiskl möjligt, gå igenom och sammanstäJla ett stort antal uppgifter. I den mån det rörde personuppgifter, medförde den nya tekniken hell nya möjligheter att kart­lägga och kontrollera enskilda.

Integriteten har många olika aspekter. Så finns t. ex. integrilelsaspekter i de fldigare berörda frågoma om offentlighet och sekretess. En viktig integritelsfråga ligger också i kravet på att felaktiga registemppgifter skall rättas. Här har tidigare redogjorts för åtgärder för atl lätlare få rättelser av fel i myndigheternas dalaregister. Som en kärna bland integritetsfrägoma framträder dock de gmndläggande reglema om vad som får regislreras och hur registren får användas.

Sverige var bland de första länder som genomförde en lagsflftning i syfte all hindra ett ohämmat utnyttjande av personuppgifter till förfång för den enskildes integritet. Lagstiftningen, som fillkom år 1973, har alllsedan sin fillkomsl gällt både för den offentliga sektorn och den privata sektorn.

Inlegriletsfrågorna har uppmärksammals mycket även i andra länder. Ur detta breda intresse för integritetsproblemen föddes också tankarna på

 

fVop. 1984./85:220                                                                40

iiueniaiioriella regler pä områdel. Arbeie med säd:ur,i regler inleddes både inom Europarådet ocii inom OECD. SåviU giiller Europarädet ledde arbe­iei ti!) er. konvenlion om skydd för persondata, medan OECD-rirbeiei uimynnade i riktUnjer för medlemssuuerna niir dei giillde iiiiegrileisskyd-dei. Båda dokumenien liilkom under år 1980. Europariideis lionveniion har iinnu inte trält 1 icraft. Sedan Föi-bundsrepubliken Tyskland numcni bcsliiuu all ratincei'a konvenlionen. kommer dock del ciforderliiia aiiUilei raiifikaiioner ibr ikraftträdande au uppnäs, nämligen fem stvcken. OECD;s rikllinjer lillämpas däremoi numera av så goti som samiliga OECD-länder. Sverige har lilllräll konventionen och liar ålagil sig alt följa riktlinjerna. Dessa åtag:inden har lett lill vissa ändringar i datalagen.

En bärande lanke sävä! i konvenlionen som i riktlinjerna är all dei för alia konvenflons- resp. medlemsslaler skall gälla gemensamma minimireg­ler om integrilelsskydd. Genom att länderna sålunda har en gemensam plattform i fräga om skyddel, skall restriktionerna för övertöring av t.ex. personuppgifter mellan länderna kunna begränsas.

Del har anseits väsenlligl, både för konvenlionen och för rikllinjema, all del finns ett maskineri för all följa upp lillämpningen och utbyta erfarenhe­ter. När det gäller konventionen finns av nalurliga skäl inle ännu någol sådanl maskineri. Beträffande OECD:s rikllinjer hålls däremoi med jämna mellanrum sammankomster där medlemsstatema utbyter erfarenheler. Sverige deltar givetvis i detta arbete.

Utvecklingen på dataområdet går snabbi och den måste hållas under kontinuerlig bevakning med hänsyn till den belydelse för iniegritetsfrå-goma som denna utveckling kan få. Den kraftigl ökande användningen av datorer och daiakommunikationssyslem har redan letl till förändringar i datalagen i syfle all koncentrera resursema till kontroll av sådana register som är i verklig mening inlegrilelskänsliga. För mer vardagliga lyper av ADB-register, som exempelvis kundregister, har tillkommit ett system med generella regler i stället för individuella föreskrifier och tillstånd. När det gäller den kontinuerliga bevakningen av integritetsfrägoma bör också framhållas det uppdrag som dala- och oITentlighetskommittén har fått att se över användningen av personnummer.

Del är sannolikt atl det framdeles kommer att krävas ytterligare föränd­ringar i vår inlegritetsskyddslagstiftning för att den skall kunna fylla sitt syfte att hålla en fredad sfär för den enskilde. Det är också sannolikt att vi i Sverige kan få god hjälp i våra överväganden från kunskap och erfarenhe­ter från de övriga länder med vilka vi har samarbetat för att få lili stånd konventionen och riktlinjerna. Fortsatta inlernationella kontakter på detta område kommer därför att ingå i justitiedepartementets arbele på integri-tetsskyddsområdel.

Det bör härefter tilläggas att Europarådets arbete med integritetsfrågor inte har avstannat med flllkomsten av den nu behandlade konventionen. Tvärtom har arbetet fortsatt med olika delfrågor inom områdel. I en del fall

 

Prop. 1984./85:220                                                                41

har sädanl arbeie lett tili rekommendationer lili mediemssiaierna. Del är l.ex. fallet med användningen av persondala för forskning. Nyligen har Eui'opa.'-ädels expertkommitté om dataskydd ocksä ulformal !''örsiag lili rekommendalioner när det giiller användning av persondala föi direktre­klam och för visss sowialforsäknngsändamåi. Vidare pågår inom Europarå­det arbele som rör polisregisier och arbeisgivares insamling av uppgifier om anslällda.

5   Strafirätt

Til! stora delar har de befintliga straffrättsliga reglema visat sig kunna användas även på sädana slraffvärda gärningar som riklas mol datorsys­tem eller för vilka datorsystem används som hjälpmedel. Efler hand har del emellerlid ocksä framkommit atl del flnns vissa luckor i strafflagstift­ningen när del gäller dalorrelaterad broilslighei.

Strävandena i Justiliedeparlemenlel när det gäller hanleringen av de datorrelalerade brotten är atl dessa broll så långt som möjligt skall omfat­tas av de allmänna straffbestämmelserna i brottsbalken. Därmed kan man undvika att komma in i lekniska definitioner som riskerar atl snabbi bli föråldrade. Vidare undgår man onödiga problem med konkurrens mellan de traditionella brotten och deras motsvarande datorrelaterade varianter. De allmänna straffbestämmelsema torde dock även framgenl få komplel­teras med en straffbestämmelse av den art som f. n. finns 121 § datalagen (1973:289). Där föreskrivs siraff för den som olovligen bereder sig Ullgång lill ADB- upptagning eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning, allt i den män gärningen inte redan är straflbar enligt brottsbalken. Brottsmbriceringen är dataintrång.

Inom justitiedepartementet pågår f. n. arbete med vissa ändringar i brottsbalken och i datalagens beslämmelse om dataintrång. De ändringar som är aktuella beträffande brottsbalken gäller främst bedrägeribrotlet. Ändringar övervägs emellertid också när del gäller brotten trolöshet mot huvudman och olovligt bmkande.

Ändringama beträffande bedrägeribrotlet bygger på förslag från förmö­genhetsbroltsutredningen i dess betänkande (SOU 1983:50) Översyn av lagsiiftningen om förmögenheisbroii ulom gäldenärsbrotl.

Ulredningen har ägnat särskild uppmärksamhet ät frågorna kring de datorrelaterade brotten inom sitt ämnesområde. Beiräffande bedrägeri­brottet konstaterade utredningen att brotlsbeskrivningen inte läckte de s. k. datorbedrägeriema, dvs. sådana olovliga förmögenhetsöverföringar som kommit till stånd genom påverkan på en datoranläggning, utan att någon fysisk person har vilselelts. För ett bedrägeri krävs nämligen enligt gällande lagstiftning att gärningsmannen genom att vilseleda någon har förmått denne att göra något eller atl underiåla något som omedelbart har

 

Prop. 1984/85:220                                                                 42

medjbi'1 skadi-. .för der. viiseleddc oeii vinning för gärningsinannea eller någon annan. Den som manipulerar ell daUisysiein iill felaktiga utbetal­ningar kan emelleriid som regel åsladkomma förmögenhetsöveribiingen ulan all u:\gor. annan fysisk person Ivar blivil vilseledd. Uiredningei: före­slog moi denna bakgnjnd au bedrägeribroilei skulle komplelteras så alt det täckte även daiorbedrägeri.

Som Iroiöshci mot huvudman straffas f.n., under vissa förutsäUningar, missbruk av Ibruocnde all sköta ekonomiska och råiisliga angelägenheler för annan. Den juslerii>g av siraffbcslämmelsen som nu övervägs gär bl. a. ul på au J'ämslälla missbruk av förtroende alt sköta vissa viktigare tekniska angelägenheter, såsom l.ex. datoranläggningar, med missbmk när det gäller ekonomiska och rällsliga angelägenheter. Ändringen bygger på elt förslag frän utredningen om skydd för förelagshemligheler (SOU 1983:52).

Beiräffande datalagens straiTbeslämmelse för dataintrång övervägs om den inle bör ändras så atl den lämnar företräde ål brottsbalkens straffbe­stämmelser bara när det föreskrivs lika strängt eller strängare siraff i brottsbalken.

Det kan fömtskickas alt fortsatla reformer av strafflagstiftningen kom­mer att behövas med hänsyn till den datoirelaterade brottsligheten. Etl område som redan nu har varit föremål för preliminära överväganden är brotten som rör urkunder. Detta är naturligt bl.a. med hänsyn flll all allt mer värdefull dokumentation lagras i datorer, särskilt inom näringslivel.

Del bör framhållas atl det även på del straffrättsliga områdel finns ett intemationelll samarbele inriklal på datoranknutna frågor. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av databrott har sålunda OECD anordnat två expertgmppmöten om sådana brott, det senaste mötet i december månad 1984. Mötena arrangerades mot bakgmnd av atl det i ålskilliga av OECD:s medlemsstater pågick arbete med att justera strafflagstiftningen med hänsyn till de datorrelaterade brotten. Medlemsstaterna har vid dessa möten utbytt åtskillig information om problem och tänkta lösningar. Fler­talet medlemsstater har deklarerat all de har funnil sammankomstema mycket värdefulla.

Europarådets straffrätlskommitte (CDPC) har nyligen föreslagit att en särskild arbelsgmpp skall tillsättas för atl inleda ett närmare studium av olika frågor kring de datorrelaterade brotten. Enligt föreliggande utkast till direkliv för en sådan gmpp skulle studiema bl. a. avse en analys av olika former av datoranknutna gämingar som framstår som straffvärda, behovet av lagändringar samt frågor humvida Europarådskonventionerna på det straffrättsliga området fungerar även när det gäller den datorrelalerade brottsligheten.

Det närmaste samarbetet kring frågoma om datorrelaterade brott äger mm inom Norden. Informella kontakler hålls fortlöpande mellan jusfllie-departementen. Utkast till nya straffbestämmelser har också behandlats vid nordiska möten. Senasl skedde det i febmari 1985. Förslag till vissa

 

Prop. 1984/85:220                                                                 43

reformer har iagis ."ram i Daninark oeh i Finland och torde IVamliiggas inom kon även i Norge. Del förtjänai' framhållas uu dei mellan de nordiska iiinderna i'ädcr full enighet om piJncipen au undvika speciell slraiTlagslifi-ning ibr daton'claici-ade broll och i siällel innefatta sådana broUs\';i!'ianier i de allmiinna brousbeskrivningarna.

()    Skydd lör företagshemligheter

En fråga soin ligger nära de aUmänna straffrättsliga problemen är den om skydd föi föreiagsliemiigheier.

Dei har under senare år ägt rum cn omfattande daiorisering av företa­gen. Säi-skill gäller del de stora iniernaiionelli verksamma förelagen och sådana som sysslar med avancerad leknik. Numera ligger därför myckel ekonomiskl värdefull och för förelagen känslig informalion åtkomlig i förelagens datasystem. Samtidigt har kunnat förmärkas en ökning i indu­strispionage och andra illojala förfaranden för atl komma ål information i företagen. Bidragande orsaker kan vara de mycket höga kostnadema för forskning och utveckhng inom avancerade områden liksom etl skärpt konkurrensläge i många branscher.

Dalalagring av omfattande och känslig informaflon kan vålla sårbarhels-problem för förelagel. Om inte lämpliga säkerhetsålgärder vidlas kring syslemen, kan sålunda riskema öka att någon obehörigen skaffar sig flll­gång til! eller kopierar stora mängder exakt informaflon. Det kan gälla ekonomiska kalkyler, forskningsresultat eller t.ex. ritningsmaterial som lagras i etl CAD/CAM-system. Sårbarheten är i första hand ett problem som företagen själva måste angripa genom lämpliga säkerhetsåtgärder. Med hänsyn till de samhällsekonomiska aspektema av en stor sårbarhet har emellertid statsmakterna vidtagit vissa mätt och steg i syfle att bislå förelagen i säkerhetsskyddsarbelet. Från justitiedepartementets ansvars­område bör nämnas de möjligheter som fr. o. m. år 1984 tillkom för rikspo­lisslyrelsen att genom konsultverksamhet nyttiggöra sitl kunnande på om­rådel.

Angreppen mot värdefull informaflon har emellertid också medfört renl juridiska problem, I traditionell strafflagstiftning behandlas framförallt an­grepp på materiella ting. Exempel på detta är straffsladgandena för stöld och skadegörelse. I det modema samhället har emellertid information av olika slag kommii att representera högsl belydande värden. Skadeeffek­terna av att någon olovligen tillägnar sig information eller skadar informa­tion kan ofta vara väl så stora som av tillgrepp eller skadegörelse som avser materiell egendom. Problemen förstärks av att värdefull information lagras i datorsystem och överförs via datakommunikationssystem. Datorer och datakommunikationssystem ger sålunda stora möjligheter att "stjäla" information utan att något försvinner, t.ex. genom kopiering och avlyss-

 

Prop. 1984/85:220                                                                 -i-l

ning. I den mån den fysiska bäraren av informalionen läkiiski liligrips — l.ex. en diskett — represenlerar den ell yliersi ringa viirde Jiimfört med värdet av informalionen som finns kigrad på bäiaren.

! en del länder har ulvecklingen lell lill krav au informalion bör betrak­tas som Jänislä!ld med vilken egendom som hcisi. En uiveckling moi alt generelll Jäm.slälla infoi-malion med nialerieli egendom från iigandcrälts-synpunkt inger emellertid belänkligheter. Däremoi bör dei lillskapas mo­dema lagregler som ger möjlighet alt ingripa mol den som på eu obehörigt säu bereder sig lillgång lill eller ulnylijar sådan information som ulgör eli företags affärshemligheier.

inom Jusliliedepartemenlel påg.är aibele med ny lagsliflning om skydd för företagshemligheter. Arbetet grundas på det lidigare nämnda betänkan­det (SOU 1983:52) Skydd för förelagshemligheler. Beiänkandei har re­missbehandlats. Viss remisskritik framfördes, framför alll mol au utred­ningen inte lillräckligt hade beaklal problemen kring daialagrad informa­lion. Viss överarbelning av förslaget kommer därför att ske. Sedan en ny laglexl och motiv till denna laglexl har utarbetats är avsiklen atl anordna en hearing med förelrädare för induslrin och andra intressen. En hearing bör kunna hållas under hösten 1985.

7    Vissa straffprocessuella frågor

Rikspolisslyrelsen tillsatte under år 1982 en arbelsgmpp med uppgifl all utarbeta riktlinjer för polisens åtgärder mot databrotl. Gruppen redovisade sitl förslag i Rikspolisstyrelsens rapport 1984:5 "Polisens ålgärder mot datakriminalitet". I sin rapport tar arbetsgmppen upp vissa frägor om hur de nuvarande reglema om säkerhetsåtgärder och tvångsmedel under för­undersökningen fungerar i datorsammanhang. Arbetsgmppen har funnit del önskvärt bl.a. atl reglerna om beslag förtydligas och all en uttrycklig reglering sker av institutet avlyssning när det är fråga om datakommunika­tioner. Arbetsgruppen har också uttalat sig för att begreppel skriftlig handling i rättegångsbalken får omfatta även ADB-upptagningar på samma sätl som i tryckfrihetsförordningen.

Rapporten studeras f.n. inom justitiedepartementet. Del är emellertid ännu för tidigt att ange vilka åtgärder som arbetsgruppens påpekanden kan leda till när det gäller reglerna om säkerhels- och tvångsåtgärder.

8     Upphovsrättsliga frågor

Bruket av datorer och daiakommunikationssyslem har väckt flera upp­hovsrällsliga frågor. I de flesta länder går den upphovsrättsliga lagstift­ningen lillbaka på endera av eller båda de två slora upphovsrällsliga

 

Prop. 5 984/85:220                                                                -5

konventionerna, ni-imligen Bernkonvenlionen och V'

De frägor som hilinlilis har hehaudiais i inlemiV.ionclla oi'gari kan i aihnänhei hänföras lili någoi av följande tre områden:

-     hanteringen av skyddade verk i daiakommunikationssyslem,

-     skydd för dalabasema som sädana,

-     skydd för daiorprogram.

De två förstnämnda områdena har behandlals i ett sammanhang. Först har del skell i de ivå FN-fackorgan som adminislrerar Bernkonvenlionen och Världskonventionen, V/IPO (världsorganisationen för den inlellek­tuella äganderätten) resp. UNESCO (FN:s organisalion för utbildning och vetenskap). Arbetet i dessa organisationer utmynnade i ett konstaterande att principerna i konventionerna går bra all lillämpa även i datorsamman­hang och all del därför är en fråga för konvenlionsstaterna atl i sin nationella lagstifining se lill att de grundläggande principerna ocksä i praktiken kommer att tillämpas när det gäller detta nya medium. 1 slutdo­kumentet från WIPO-UNESCO-arbelet finns också vissa praktiska rekom­mendationer om vad som bör genomföras för att upprätthålla de upphovs­rättsliga principerna. Dokumeniel innehåller även en uppmaning till med­lemsstaterna att samarbeta pä lösningar som innebär att ländernas lagar harmonierar med varandra.

Med hänsyn lill denna vädjan om samarbele mol harmoniserade lösning­ar och lill den ekonomiska beiydelsen av upphovsrätterna har inom OECD dryftats hur dess medlemsstater borde omsätta rekommendationerna i nationell lagsliflning. Vid elt möle i denna sak i februari månad 1985 befanns all det förelåg en belydande samstämmighet mellan ländema i det pågående arbetet atl omsätta rekommendationerna i nationell lagsliflning.

Frågan om hantering av upphovsrättsligt skyddade verk i daiakommuni­kationssyslem har blivil akluell därtor alt allt flera informationsdaiabaser är s.k. fulllextbaser. Som ett exempel kan nämnas att del flnns ålskilliga baser med artiklar från olika facktidskrifter. Del bör också framhållas alt när det gäller vetenskapliga artiklar av mindre omfång förekommer det numera all sådana aldrig ges ut i tryckt form utan läggs direkt in i en dalabas. Bäde velenskapliga verk och artiklar i fackämnen ulgör i upp­hovsrättsligt sammanhang litterära verk på samma sätt som skönlitterära alsier. I upphovsmannens ekonomiska rälligheler enligt upphovsskydds-lagsUftningen ingår som viktiga led hans ensamrätt all framställa exemplar av verket och hans ensamrätt atl göra verkel tillgängligt för allmänheten.

 

Prop. 1984/'85:220                                                                 46

1 de flesta kinders lagstiftning har del hilinlilis förhåliil sig så att visning pä en daiaierminals bildskärm inte anses som framslällning av exemplar av verkel och inte heller sorn en offenflig förevisning eller annai som medför all verkel anses ha joiis lillgängligl för allmänheten. Däremoi är del khirt all anse som framställning av exemplar om det vid len'ninalen las cn utskrifi eller görs en upptagning av del överförda malerialel. Efiersom det dock vanligen inle går all avliisa från basen i vilken form användaren lar ul materialet kan upphovsmännen inle hävda sina rätiigheier i sammanhang­et. Rekommendationema från WIPO och UNESCO går ul pä atl alla former av s.k. oulpul i daiakommunikaflonssystem bör täckas av upp­hovsmannens ensamrätt när det är elt skyddal verk som distribueras. Överläggningarna inom OECD har visat all så gotl som samtliga OECD-länder är benägna att tillgodose rekommendationen genom, atl låla distribu­tion av upphovsrättsligt skyddade verk jämställas med alt verkel lillhanda­hålls för "offenfligt framförande" eller motsvarande begrepp. De nordiska kommittéerna arbetar efter denna linje.

Frågan om skydd för databaserna som sådana får ses främst mot bak­gmnd av de problem som uppstår för allmänt tillgängliga informationsdata-baser om de kopieras. Med hänsyn lill del arbete och de kostnader som oflasl måste läggas ned på alt sammanslälla en informationsdatabas kan de ekonomiska konsekvensema bli kraftiga om någon kopierar basen eller stora utdrag ur den och sedan i sin tur saluför uppgiftema.

Problemen på detta område har emellertid till viss del klarats av genom bättre kontrakt mellan basägare och uinytljare. En genomgång av de upphovsrällsliga bestämmelserna har också i åtskilliga länder visal att det finns bestämmelser som kan ge ett tillfredsställande skydd för sådana sammanslällningar som databaserna utgör eller, i vart fall, med mindre justeringar kan ge ett rimligt upphovsrättsligt skydd.

Databaser lorde i en del fall kunna anses som litterära verk enligt vanliga upphovsrättsliga regler. För Sveriges vidkommande torde vidare bestäm­melserna i upphovsrättslagen om s. k. katalogskydd kunna användas som grund för ett visst upphovsrättsligt skydd för basema som sådana. Enligt denna bestämmelse (49 §) fär kataloger, tabeller eller andra sådana arbe­ten, i vilka del har ställts samman ett slort antal uppgifter, inle eftergöras utan framställarens samtycke. Molsvarande bestämmelser finns i de dans­ka, norska och finska upphovsrättslagama.

Del största och ekonomiskt mest betydelsefulla upphovsrättsliga proble­met på dataområdet är del som gäller skydd för datorprogram. Till denna fråga ansluter ocksä problemen med skydd för s. k. chips.

När det gäller investeringar i datorsystem har programvaran efter hand kommii atl stå för en allt slörre del av investeringarna. Ofta torde kostna­dema för programvara överstiga koslnadema för anskaffning av den ma­skinella utmstningen. I den inlernationella debatten har hävdats att värdel av den årliga produktionen av programvara är dubbelt så slort som värdel

 

Pi-op. !984./85:22(»                                                               47

av acu ärliga produktioneri ;jv maskiii\'arii. Denna uiveckling är i och för sig inu: förväniiiidc, Dei är pi'ogrammen som slyr daiorns iimkiion och med d.e avancerade daioi'er som ni; finns i luarknaden öppnar' sig givetvis mvckei vida möjiigheier aU kctnsirucra piTigiani för de iuesi skiftande ändamål. Del iir sannolikt rikligt, såsom ofta h:i\'das, au ulvecklingen pä daiorsid;:ii nu mycke! bci'or på iiiveckliiigen av goda progi'am föi" olika ändaiiiäi,

Niii'dei gäller fiägan om eli inimaiei'ial!'ailslig; skydd för dalorprogram-men k;i!i man säiskilja tvä principielll olika lösningar. Den ena vägen är ell idcsk.ydd av den typ som paienl ger. Den andia vägen är ett formskydd av del slag som del upphovsiäusliga skyddei för konsl ocii !iiier:rlur,

'i modem europeisk pntenllagsliflning har daiorprogram som sådana uiiryclijigen uteslutits från paienierbarhel. Så är bl.a. iällcl i den svenska patentlagen sedan 1978 ärs revision av lagen (se 1 § andra slyckel 3). Deua hänger samman med den grundläggande principen i patenträtten all inle ge pateni på sädanl som maiematiska formler och andra anvisningar för problemlösning.

Inlernationellt arbete på frågan om skydd för daiorprogram har hilinlilis bedriviis främsl i V/lPO:s regi. Del har nu uivecklals etl samarbete i denna fråga mellan WIPO och UNESCO. Nägot slutligt resultat av detta arbete föreligger inle ännu. Del är dock helt klart alt det finns en bred uppslutning bakom uppfattningen all del immalerialrällsliga skyddel för daiorprogram bör vara ett skydd av upphovsrällslig typ. För ett slort antal länder gäller redan att datorprogram omfattas av del upphovsrättsliga skyddel såsom ett litleräri verk.

Vad gäller svensk rätt är den allmänl hävdade uppfattningen att dator­program i upphovsrällslig mening är litterära verk och därmed åtnjuter skydd som sådana. Situalionen torde vara densamma i Danmark, Finland och Norge. Avfattningen av bestämmelserna i upphovsräuslagen är emel­lertid inte sådan atl del klart framgär atl datorprogram har upphovsrättsligt skydd. Med hänsyn till den ekonoiniska betydelse som datorprogrammen har är detta inte tillfredsställande. Inom upphovsrältsutredningen över­vägs nu också frågan om skydd för datorprogram. Inom ulredningen disku­teras f.n. förslag till ändringar i upphovsrällslagen i syfle all klargöra att datorprogram kan åtnjuta skydd på samma säll som vanliga litterära verk.

Det bör emellertid framhållas atl inte varje daiorprogram tveklöst omfat­tas av upphovsrätt. Enklare program kan sakna den originalitet som är kännetecknet på ett verk i upphovsrällslig mening. Vissa möjligheter flnns dock atl ge sädana program det enklare skydd som enligt 49 § upphovs-rättslägen fmns för kataloger och tabeller. Enligt uppgift är även denna fråga föremål för överväganden inom upphovsrältsutredningen.

Särskilda problem på del immalerialrättsliga området har uppstått kring s.k. chips eller, mer korrekt uttryckt, integrerade kretsar. "Chips" har formen av en tunn skiva av halvledande material (ofta kisel) i vilken del har

 

Prop. 1984/85:220                                                                 48

anbragts et! komplicera! syslem av ytterst lunna ledningar. Ledningarna förenar ell s!oi'i anlal oinkoppla.'"e som sliipper fram sirömmen enligt bestämda scheman. Sådana iniegrerade krelsar kar. göras för många olika eiekironiska funktioner. En integrerad ki'e!s k;in fungera 1. ex. som en liicn fasi programmerad dator (mikroprocessor) eller som ell minne.

Vid lillverkningen av chips ligger den inlellektuella prestationen framför alU i utformningen av mönstret för den elektroniska kreis som skall an­bringas på ell chip. Yiår ett ändamålscnligl mönsier väl har funnils, över­förs ilet til! en "mask" som sedan används för all oveifcira mönstret lill kisciplatian. Deua kan ske bl. a. genom etsning.

Varken paleniskydd eller upphovsräiisligi skydd passar odelat in pä chips. Del är långl ifrån alltid som del ligger en ny ide bakom ulformningen av ledningsmönslret. Om så inle är fallet, är patentskydd uteslulel. När del gäller upphovsrältsUgt skydd kan det framslå som om man tänjer begrep­pen konstnärliga och litterära verk väl långl, om man låter dem omfatta även dessa ledningsmönsler. Liksom lekniska ritningar kan omfattas av upphovsräiisligi skydd, skulle man dock kunna hävda att även lednings-mönslren för chips, åtminslone i viss omfattning, kan anses utgöra etl verk i upphovsrällslig mening.

Osäkerheten om hur chips bör behandlas från immaterialrätlslig syn­punkt är stor i flera länder. I USA har problemen på detta omräde lett lill atl det under år 1984 tillkom en särskild lagsflftning om skydd för chips (The Semiconduclor Chip Protection Acl of 1984). I denna lagsliflning skyddas "mask works", vilkel enkelt ullryckl är ledningsmönslret i vilket utförande del än görs.

Den nya amerikanska lagstiftningen ger skydd endast ål "mask works" av amerikanskt urspmng. Möjligheter finns dock att efter särskilda beslul utsträcka skyddet till "mask works" från andra länder. En gmndförutsätl-ning är dock all ett motsvarande skydd för "mask works" erbjuds i del andra landel. Interimslösningar för en begränsad lid är också möjliga, bl. a. för del fall all lagstiftningsarbete pägår i del andra landet.

Den långsiktiga lösningen av frågan om skydd för integrerade krelsar är under övervägande i upphovsrältsulredningen. Utvecklingen i USA har emellertid aktualiserat också frågan om mer kortsiktiga åtgärder på områ­det. Övergångsbestämmelserna i den amerikanska lagstiftningen öppnar möjlighet för svensk industri att som enskild part ansöka om all "mask works" av svenskt ursprung interimistiskt skall likabehandlas med sådana av amerikanskt urspmng. Sveriges industriförbund har givit in en sådan ansökan i USA. Det har ansetts lämpligt att bistå industrin vid denna ansökan. Till slöd för ansökningen åberopas bl. a. en förklaring från justi­tiedepartementet belräftande rättsläget och planerad lagstiftning i Sverige när del gäller skyddet för integrerade kretsar.

 

Prot';. i984,/85:22(!                                                                49

9    Avfaissluranräe vja internalioitclla diitakonununikationss.v.ieiri

Inom FN;s organ ior iniernaiioneli i!andeis!'äu (IINCITR.AL) arbetar mail sedan e;"; lid med de räiisiiga frågorna kring ati sJiiis avla! om imerna-iioneila vai-uleveiariser via daiakom.muiiikationssystern. Arbeiei syftar ocl'..?.'ä vill au förenkla procetiurerii;. i export- och importaiTiirer. Jiisiiiiede-parieii-ienlei lar aktiv de! i delia arbele.

Dokunientnöae! i samband med den inlernalionella varub.andeSn är beiy-daivde. Vid en genomgång som utfördes av FN:s ekonomiska kommission för Europ:i fann man at: del ofti krä\'s mer än IOO dokumeni innan en sändning har nåll sin mottagare. En hel del av dessa dokumeni hänger samman med lulibeslämmelser, krav på ursprungsbevis o.s.v. EU anlal dokumeni krävs också för all de banker som medverkar i affären skall göra utbetalningar eller utlösa de erforderliga garantiema. Del har antagits all man skulle kunna uppnå slora raiionaliseringsvinsier, om olika handels­partners skulle kunna sluta avial med varandra via dalakommunikalions-sysiem och om ADB-uppgiflerna sedan kunde användas av lullmyndishe-lerna för lullklarering och av bankerna för all verkställa betalningar och molsvarande.

Redan frågan om själva avialsslutandel vållar problem. Hur klarlägger man l. ex. vilken version som är det slulliga avtalet? Vilkel bevisvärde har det i datorn lagrade materialet vid en eventuell avtalstvisl? För all få en inlemalionelll accepterad lösning på sådana problem krävs sannolik! en gemensam standard för avialsslutandel. De nordiska länderna har arbelal aklivt pä alt lösa dessa problem. Genom del nordiska handelsprocedurrå­del (NORDIPRO) har man under hand lagl fram förslag i dessa frågor. Arbelet i UNCITRAL får än så länge anses befinna sig i ett inledningsske­de. Redan har emellertid kontakler tagits med det intemationella lullsa-marbelsorganet (CCC) i Bryssel. Reaktionen därifrån på UNCITRAL:s arbete har varit positiv.

Som en särskild fråga i anslutning till frågan om handelsavtal och daior-syslem finns också frågoma om frakldokumenlen.

Särskilt vid inlernalionella iransporler har avsändare, transportör och mottagare ofta all rätta sig efler beslämmelser om frakldokument som går tillbaka på inlernationella överenskommelser. Inom godstrafiken spelar på sina håll frakldokumenlen en viktig roll i det hänseendet atl innehav av dokumenten medför rätl atl förfoga över godset. Särskilt inom sjöfarten har delta använts för att dirigera om laslen. I vissa fall kan fraktdokumen­ten ha betydelse för transportören på det viset atl hans ansvarighet för Iransportskador är begränsad, om han har iakttagit alla bestämmelser kring frakldokumenlen, men eljest obegränsad.

Del är mot denna bakgmnd lätt att inse att de hittillsvarande pappersdo­kumenten inte utan vidare kan bytas ut mot ADB-ruliner. Inom sjöfarlen förekommer dokumenllösa transporler, men del är än sä länge i tämligen 4   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

 

Prop. 1984/85:220                                                                 50

ringa omi"aUning. DeUa fär bl.a. iiilskriva: osiikerheien o.m de rätisiica koiisekvenserr.a. Kapacilei tii' AiJB-ruiiner uiiiis eljesi, ly man bai' viil ulvecklade syslem i.ex. för ali ii:\lia reda pä lasicr ocli siyra ccsniainei-sirömmar. .Även iVfigan om U'akidokiinienieii behandlas a\' UNCff R.AL.

Såviu gi'il)er kiirrarisn fär dock kisningen sök:is på anncii häl! an i LUnCITR.AL. D? sva gällande leglcnia för iiu.enialionel' lufifaii iiinebiii' bl.a. atl 011! nygibreiJigc! iiar iakiuigii ieglerna on: flygfrakiscdiar är an­svarigheten ibi'gotisskiidor krafligl begränsad. AsidosiiUs regierna Uliran-svarigiiclcn obegränsad. En ändring i den konvention som slyr lagstiftning­en på deilv; omräde har gjorls så alt iVaktdokumenien skall kunna ersältas med .AiB-uppiagniiigar. Den nya lydelsen av konventionen ifråga innefai-laremellciiid även andra ändringar som har varil konlroversiella. Den nya lydelsen tiar därior inte tilkräus av sä iiiånga siaicr ait den har U'äll i kraft. Sverige, Danmark, Finland och Norge arbetar sedan omkring ivå år aktivi pä ali fä de nya konveniionsbesiämmelserna i krafl.

10    Elektroniska betalningssy.stem

Begreppet eiekironiska belalningssyslem omspänner många olika före­leelser. Hit hör såväl de förhållandevis enkla bankomaisystemen som de komplicerade syslemen för affärsbankemas inlernalionella belalningslran-saktioner. 1 fallel där emellan finns bankemas olika iniema datasystem och syslem för clearing och bankgiro. Ulvecklingen synes gä mol all en alll bredare allmänhel kommer i konlakl med mer sofistikerade system. På sina hål! finns redan provsystem där den enskilde kunden från sin egen dataterminal gör ulbelalningar från sina bankkonton till andras.

Liksom det har funnits regler kring sådana betalningsmedel som växlar och checkar kommer det sannolikl alt bli behov av regler som ger stadga åt elektroniska belalningssyslem, frånsell de enklasle. Även om man begrän­sar sina undersökningar lill bankernas beialningsöverföringar via datasys­tem råder det uppenba.-ligen viss osäkerhel om tillämpliga rättsregler och rättslägel på området överhuvudlagel. UNCITRAL har inlett en studie av della område. I den försia fasen inriktas arbetet på alt få fram en guide om de rällsliga problem som är förbundna med elektroniska betalningstransak­tioner. Denna guide är tänkt att bli till nytta bl. a. för dem som skall arbela med lagsflftning om elekironiska betalningssystem. Justitiedepartemenlel dellar även i delta UNCITRAL-proJekl.

 

Pn»p. 1984/85:220                                                   "

ti    .Frågan on;. utjjivararisar för öen .som tillhyndahålier dalatjä»-ster på olTenfliaa dsttanät

fiiiiniilis har de:-, kcll övervägande delen av dauurauktii gäll på hyrda ledningar, .'vnviindargrupperna har varii förhilllandevis slutna. Nu börjar emelleitid de ailmäniia näicn (ofia kallade publika niii) speia en \'äsenllig roll. Tili sådana nät kai; anslutas etl stort anta! datab:iser ocli eu slori anlal anviindarterminaler. Olika nationella nät kopplas nu också samman så alt de! fmns inöjligiieter lill en omfattande irafik över gränserna. Som exempel kai! nämnas att ett av det svenska televerkels dalanäi har kopplals sam­man med del av EG initieiade Euronei, vilkel är ell nät som har byggis upp framföralli för leknisk och velenskaplig informationsförsörjning. Till Euro­nei finns anslutna omkring 400 dalabaser och omkring 5000 använda.''e.

Ulvecklingen av de publika näten har i Sverige bl.a. lell lil! frågor om del inie borde lillskapas någon form av ulgivaransvar för den som tillhan­dahåller informalion via sädana näl. Informalionsspridning via datanät har vissa principiella likheter med uigivning av lidningar och radioutsändning, verksamheisformer för vilka del finns särskilda regler om ulgivaiansvar.

Frågan har behandlats av tre skilda uiredningar. Informationsleknolo-giulredningen förordade i sitt belänkande, (SOU 1981:45) Nya medier, ett ulgivaransvar av samma lyp som nu gäller inom pressen. Yttrandefrihels­utredningen log upp tanken i silt belänkande (SOU 1983:70) Värna yttran­defriheten. Utredningen föreslog där atl det för varje dalabas, som var allmänl lillgänglig, skulle flnnas en ansvarig utgivare. Della skulle gälla oavsell basens innehåll. Massmediauiredningen tog i sill belänkande (SOU 1984:65), Via satellit och kabel, avstånd frän ytlrandefrihetsulred­ningens förslag. Huvudsakligen motiverades del med all alla dalabaser inle är av sådanl slag att del är motiverat med ulgivaransvar. Massmediauired­ningen föreslog i stället en ordning där den basägare som så önskade skulle fä infört en ordning med ulgivaransvar. Eljest skulle vanliga straff- och skadeståndsregler gälla.

Föislagen är nu under samlad bedömning i justiliedepartemenlet. Det är emellertid förtidigt att säga nägot om den länkbara lösningen på frågan.

12   ilemstälian

Med hänvisning flll vad jag nu har anfört hemsläller Jag all regeringen bereder riksdagen tillfälle

all ta del av den redogörelse som jag har lämnal för arbelet inom juslitiedepartementel med daloranknuina rällsfrågor.

 

 

 

Pron. I984/S5:220

Bib-a 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

!9S5-()&-0G

i'öredra«ande: slalsrådel Boström Anmälan till proposition om datapolitik

!    Inledning

Försvarels planerings- och ekonomisyslem är det övergripande syste­met för ledning av verksamhelen i fred inom del miUlära försvaret.

Inom ramen för detla har myndigheterna stora möjligheier att själva genomföra förändringar. Beslutsbefogenheter har delegerats i stor omfatt­ning och en medverkan från personalen i förändringsarbelei framstår nu som naturlig och nödvändig.

De myndigheter vars verksamhelsområde finansieras inom utgiftsramen för militärt försvar är ålagda sådana besparingsmål atl de måste åstadkom­ma ralionahseringar om de skall kunna lösa sina uppgifter inom ramen för tilldelade resurser. Många av de slörre rationaliseringsprojekten innebär utveckling av informationssystem där dalakraft utnyttjas. Datakraft an­vänds här som etl sammanfattande begrepp för maskin- och programvara, kommunikationsutrustning, lokaler m. m. som erfordras för inhämtning, överföring, lagring, sökning, bearbetning och presenlation av data,

Dalaiekniken är elt av flera hjälpmedel i myndighelernas arbele. Inves­teringar i informationssystem och utnyttjande av datakraft måsle därför vägas mol andra sätt att lösa samma uppgifter. Planering och styrning av informationssystemsulvecklingen och dalakraftanvändningen bör således i princip ligga hos den myndighel som har ansvarei för den verksamhet för vilken dalakraften utnyttjas. Inom försvarsmaklen flnns emellertid etl slort behov av informationsutbyte mellan olika myndigheter. De enskilda myndigheternas planering måste därför samordnas så att formema för arbelel, datamaskinutrustning, programvaror, samband, skydd, lokaler, drifl- och underhållsorganisation m. m. blir effekUva.

Överbefälhavaren (ÖB) har etl övergripande ansvar för att föreslå för­svarsmaktens utveckling och avvägning på lång sikt samt i dessa delar leda genomförandet av statsmakternas beslut. För atl tillgodose det behov som finns av styming, planering och samordning vid utveckhng av informa-

 

F.rop. 1984/85:220                                                                 .54

liotissysiem saml anskaffning oeh utnyujande ;iv AL>B-uiriisiniiig för för­svarsmakten ger överhefiilhavareninoin ramen fjr siu ö\'ergnpande pro-gramsamordiiingaaiisvar ul en siirskild irifonv.aiioiissysi-cm- och daiakraU-plan. Civilförsvavssiyielsen och översiyielscii för ekonomiskl iTirsvar har inoir. sina omnlden moisvai-ande uppgifter.

Ue systern sotri f.n. är i drift besiuiades mol bakgrund av utvecklingen oeh bedömningarna under 1960- och 70-i3ien. Del iuuehiir ail de flesla av systemeii byggei pä centrala bearbetningar. De äi' i försia hand avsedda för och ftingerar iillfredssiällandc för den centrala nivåns beiiov medan del datorstöd som vissa syslcrn ger lill regional och lokal nivå visar sig fylla dessa nivåers behov mindie väl irois all huvuddelen av de iiidala som ADB-sysiemen kräver insamlas på regional och lokal nivå.

F.n. flnns för försvarels administrativa daUibehandling slörre ulrusl­ningar placerade i Siockholm, .Arboga och Karistad. Antalet lerminaler för den adminisiraliva verksamhelen har ökai kraftigl sedan millen på 70-ta­lel.

En utveckling mol mer utspridd eller decenlraliserad datakraft påbör­jades flll följd av de beslul som fattats år 1975 och 1976 om principiell inriktning mol en mer decentraliserad ADB-verksamhet.

Flera större utvecklingsprojekt har medförl en spridning och decentrali­sering av datordriflen. Inom värnpliktsverkel (VPV) har exempelvis drift-satts ell ADB-system (SYOM 80), som berör samtliga nuvarande rutiner inom VPV:s verksamhetsområde. Nya mliner har utvecklats för regional nivå. De medger databearbetning i realtidsmiljö, dvs. arbele i direktkon­takt med datorn via termial. Daiorer har placeras vid de fem värnplikls­konloren saml vid VPV;s huvudkontor. Datordriflen handhas av VPV:s egen ordinarie personal.

Elt lerminalorienlerai redovisningssystem för förnödenheter för för­svarsmakten (TOR) har införts. Det innebär all de flesta av försvarsmak­tens regionala och lokala myndigheter har egna mindre daiorer för fömö-denheisredovisningen.

För operativ och taktisk ledning pågår en omfallande utveckling av nya system. Utvecklingen inriktas mol specialiserad och decenlraliserad dator-drift. Systemens komplexitet gör dock att ulruslningen blir förhållandevis omfallande. Försök, prov etc. har genomförts under senare år.

Sammanfattningsvis har utvecklingslakten när det gäller att utnyttja lokala, mindre datorer inom fredsadminislrationen överträffa! de progno­ser som gjorls i lidigare utredningar. Utgående från antalet syslem är totalbilden alltjämt dominerad av centralt bearbetande syslem. De slörsia systemen inom försvarei är realtidssystem.

 

Prop. 1984/85:220                                                                 55

2    Teknikupphandling och [orskning

2.1 .Mikrociektronikprogrammet

Y-ör all stärka svensk industris förmåga all konstruera och lillveika elektronikkomponenter och på siki minska beroende! av ufländsk teknik har riksdagen fallal beslul om eii naiionelli mikroeleklronikprogram (prop. 1983/84:8. NU ll.rskr 130 och prop 1983/84:135, NU 42, rskr 379).

Försvarei bidrar inom sin ulgifisram med sammanlagi 14 milj. kr. iill deua program under perioden 1984,/S5 - 87/88. Medlen avser viss teknik­upphandling i syfle alt utveckla den svenska elekironikinduslrins förmåga att konstmera och producera avancerade mikroeleklronikkomponenler.

2.2 Inlormationsteknologiprogrammet

Försvarsmaklen är en slor upphandlare av ny leknik. En samordning av denna upphandUng med andra slatliga och privata intressenter kan innebä­ra ekonomiska fördelar för försvarsmaklen.

Regeringen uppdrog i juni 1984 ål överbefälhavaren atl redovisa ell underlag för förslag till elt informationsleknologiprogram. Programmei skulle inrymmas i de anslag och långlidsramar som står till berörda organs förfogande.

.2.2.1 Överbefälhavarens redovisning

Inom försvarssektorn och för ledningen av totalförsvaret spelar informa­tionsteknologin (IT) enligt överbefälhavaren en alltmer avgörande roll.

Överbefälhavaren anser det därför nödvändigl för försvaret:

-     atl följa den intemationella utvecklingen inom IT-området och särskiU då betydelsen av denna utveckling för andra länders produklion av vapensystem och möjlighet att använda dessa.

-     atl få tillgång till nödvändig informationsteknologi inom del försvars-tillämpade områdel. Fördelarna är uppenbara om IT-behovel kan tillgo­doses inom landet.

-     atl genom lämpliga ålgärder och inom ramen för tillgängliga resurser stödja teknisk kompetensutveckling inom främsl svensk industri. För­svarsmakten lämnar redan idag betydande bidrag lill den teknologiska utvecklingen genom studie- och utvecklingsuppdrag.

Försvarets medverkan i ett nationeUt informationsteknologiprogram

Huvuddelen av de insatser av betydelse som enligt överbefälhavaren försvaret kan göra för IT-områdets utveckling sker inom ramen för den materielanskaffning, som läggs ut på svensk induslri. Dessa insatser kan inte i allmänhet inordnas i gemensamma nationella program, men de kun­skaper som härigenom uppkommer för svensk induslri, kan givelvis spri-

 

das lill andra liliämpningsområden. De l:iidi'ag försva;-ei i övrigi kan ge lill den. ieiciUska ulvecklingen är ail ge siaismaklerna en reaiisUsk beskrivning av fräinst den militåia teknologiska "hoibiiden", franiföra öiiskemä! lui-gäciide den r-.simimna uiveekiinccn -av landets teknologiska bas samt ge konsiriskiiva förslag till insatser inom omi"åden där forsvaret har möilighe-icrafi. påverka i nägon foriri. Försvarei kommer ocksä att pröva iwuisiiu-ningania att i samverkan med andra sektorer öka siödei till sädan forsii-ning ocli uiveckling, som höjer bastclcnologinivån inom krius);a områden. Detta innebär enligt överbefaliiavaren all ökad vikl läggs vid uiveckling av mer generelll användbar basteknologi, som kan utnyiiJas i kommande inaierieianskaflniiig.

Sum underlag för sådana överväganden kommer försvarei enligi överbe­fälhavaren all ularbela långsikliga planer för informalionsleknologisk forskning och utveckling. Framtagningen av dessa planer kräver dock eli grundligare förberedelsearbete än vad som kunnat genomföras i samband med del uppdrag som överbefälhavaren nu haft. Resurser för atl stödja sådan verksamhet ingår i de medel som försvarsmyndighelerna har lill sitt föribgande. Enligt överbefälhavarens uppfattning avsätter del mililära för­svaret redan i dagslägel en förhållandevis betydligt större andel av sina anskaffningsmedel för behovsstyrd leknisk utveckling (teknikupphandling) än vad som är fallel inom andra samhällssektorer.

Försvarels insatser beträffande forskning och utveckling pä IT-omrädel sker enligi överbefälhavaren lill den alll övervägande delen dels inom ramen för försvarets forskningsanstalts forskningsprogram, dels i samband med större anskaffningsprojekt som upphandlas av försvarels maleriel­verk. Denna salsning på teknikupphandling och forskning uppgår till flera hundra milj. kr. årligen. Möjligheterna enligt överbefälhavaren all inordna de senare ofta slarki mililär-tekniskl inriklade verksamhelerna i ett natio­nellt IT-program är begränsade. Däremot bidrar de lill att stärka den allmänna kompetensen inom svensk informationsteknologi och ger många företag en väsentlig eller omistlig bas för icke försvarsinriktad produklul­veckling. För det största av de f. n. pågående försvarsprojekten med vä­sentligl informalionsteknologiinnehåll, flygplanet JAS 39 Gripen, sker för övrigl en planerad teknologiöverföring till den civila sektom.

Försvaret bedriver också enligi överbefälhavaren - om än i begränsad omfattning - en forsknings- och ulvecklingsverksamhel, som syftar till atl utveckla grundtekniken inom IT-områdel, som är av betydelse för flera olika vapensystem. Denna satsning inom försvaret sker lill en del inom IT-områden, där samverkan och i vissa fall samordning med andra sek­torer är möjlig. Den verksamhet med denna inrikining, som är inrymd i gällande programplaner eller där möjlighel till ytterligare insatser genom samplanering kan föreligga är i huvudsak följande:

 

Prop. 1984,/85:220                                                                57

Mikroelektronik

Huvuddelen av försvarets insatsei' för mikroeleklronikuiveckling sker genom deltagandel i Nationella m!kroelektronikprog.'-ammel, NMP. För-svarels andel av detta program är 14 milj. kr.

Programutvecklingssystem och datorarkiicktur för Ada

Till svensk induslri har lagls ut uppdrag för utveckling av piogramul-vecklingssyslem och dalora.-kilekturför del nya högniväspräket Ada. För­svarels del av finansieringen uppgär lili 16,1 milj. kr. l.o.m. budgeiårei 1985/86.

A riificiell intelligens

Försvarels malerielverk beräknar under innevarande budgelår all lägga Ul uppdrag för uppbyggnad av viss lillämpad g.mndleknikkunskap vid industrin pä omrädet artificiell intelligens och expertsystem. Kosinaderna uppgår lill 2 milj. kr. under 1984/85.

Bildbehandling

Försvarets malerielverk och försvarels forskningsanstalt slöder forsk­nings- och ulvecklingsverksamhel vid forskningsinsiiluiioner och industri inom bildbehandlingsomrädet. Kosinaderna beräknas uppgå till ca 7 milj. kr. under budgetårel 1984/85.

Integrerad optik

Försvarets materielverk bedriver vid induslrin viss ulvecklings- och experimentverksamhet med litiumniobalteknologi med sikte mol använd­ning i signalbehandlings- och sensortillämpningar. Kostnadema uppgär till ca 0,3 milj. kr. under budgetårel 1984/85.

Datasäkerhet

Försvarets forskningsanstalt stöder forskning inom sambandsområdet vid universitet och högskolor (kodningsteknik). Kosinaderna uppgår lill ca 1,0 milj. kr under budgetårel 1984/85.

Ny datakraftslruktur

Inom försvarei sker f. n. en orienlering mot en decenlraliserad dalakraft-stmktur ("Stmktur 90"). Anskaffningar av etl antal system för försvarels myndigheter pågår som etl första sleg i denna riktning. Inom ramen för den nya datakraflstmkturen kommer man atl försöka lösa problem inom bl. a. områdena datasäkerhet, distribuerade databaser och användaranpassad systemutveckling.

Övriga projekl På överbefälhavarens uppdrag har försvarets materielverk gjort en ut-

 

Fi-op. 1984/85:22(1                                                                58

!'edning om behov ocli möjiigheier iill iikad ieknikiipphandiiiig pä ADB-områdel som redovisals i rapponform, (Teknikupt>h;indlin;; inom -ADB-ornrädei, FMV-LEDNiNG .A 712; 46/S3). Uirednii'igen hai'anvisal cll ama! exempel pä piojekl, som skulle vara länkliani objekl ibr en iei;nikupphandling företrädesvis i samverkan med iniressentei' utom Rii-svaret. Dessa exempei ligger inom om.råden soni daiasäkerhei, systemui-vecklingsiijälpmedel, Ada-teknologi, beslutsslödssysiem. kommunika-tionsarkilektur m. iii.

Förulsällningarna för att genom omföideluing och saiVifinansiering med andra iniressenler genomföra sådan teknikupphandling inom <-\DB-omrä-del, som inle finns mediagen i föreliggande planer, kan diskuleras i del fortsatta arbelel rned ati ulforma cu naiionelli IT-program.

Behov av ytterligare ålgärder på det nationella planet enlig: överbefälha­varen

Del är enligi överbefälhavaren nödvändigt all myndigheter och induslri samarbetar i syfle all skapa långsiktiga och strategiska utvecklingsprogram för IT-områdel. Sådana strategiska program bör grundas pä bedömningar av den internaflonella teknologiska och industriella utvecklingens inverkan på framför alll konkurrensförhållandena inför 90-talel men även pä de önskemål som statsmakterna har beiräflande nationellt oberoende, exem­pelvis i försvars- och indusiripoliflska avseenden. Möjlighelema lill att åstadkomma gemensamma programsatsningar underlättas av att civila och militära tillämpningar i viss utsträckning bygger på samma lekniskl-veten­skapliga utveckling.

De strategiska programmen bör enligt överbefälhavaren innehålla för­slag, som på ell effekiivt säll kombinerar specifik svensk kompelens i leknik- och produklulveklande projekt, vilka har utsikt all uppnå interna­lionell konkurrenskraft.

Styrande för sådanl programarbete bör enligt överbefälhavarens mening vara målel att säkerställa all den svenska indusirins kunnande och konkur­renskraft inom IT-området och att försvarets tekniska oberoende bevaras eller stärks jämfört med dagsläget. För atl kunna deltaga i etl dylikl programarbete krävs enligt överbefälhavaren atl myndighetema har erfor­derlig kompetens alt bedöma den tekniska ulvecklingen och dess konse­kvenser.

2.3 Inneslutna datasystem

I alla vapensystem ingär datorkraft på något säll. Stora vinsler kan göras genom standardisering av daiorer och programspråk. Regeringen gav där­för i maj 1984 försvarels malerielverk i uppdrag alt beställa funktionsut­veckling av standarddatorsystem 80 (SDS 80) till högniväspräket Ada (SDS 80/A) inom en koslnadsram av högsl 16,1 milj. kr. i prisläge febr.

 

Prop. 1984/85:220                                                                 59

!9S3, Denna uiveckling kommer ävcu au resuliera i c!Tekiiva!'e iijälpmcdei Ibr ulibrniiiini: ;iv daiorsysieiri lor skilda liilämpninga:'.

2.4 'divwkling uv nyti stri{isiedn!!i;;s;-:ystein för nygsIridskralH-rnn

Eu nytt stridsledniiigssystem !'ör flygslridskraflerna konimer au ansk;if-uis under sluiet av 1980-ialei. IDelia innebal bi. a. upphandling av ny leknik inom ADB-omrädei för mer än I miljard kr. F. n. pågår ofi'enfört'rågningar för vissa delar av sysiemel.

3    Införande av en ny datakraft.struktur

Regeringen gav år 1978 försvarets raiionaliseringsinslilul (FRI) i upp­drag all genomföra en översyn av den längsikliga inrikining som gäller för ulvecklingen av försvarets daiorbaserade informationssystem. Översynen skulle bl.a. ge underlag till överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen i planeringen inför 1982 års försvarsbeslut.

Resullatet av ulredningen har dokumenlerats i rapporten "Siruklur 90. Förslag lil! långsiklig inriktning av försvarels administrativa databehand-Ung". (FRI rapport nr 4.80-8402). Ulredningen har belyst den förvänlade allmänna utvecklingen på ADB-områdel och dess konsekvenser för för­svaret i ell femtonårsperspektiv med tyngdpunkten föriagd till perioden 1985-1995.

För den fortsatta systemulvecklingen inom administrativ dalabehand­ling såväl i krig som fred föreslog FRI följande inrikining.

-     ADB-systemen och datorerna distribueras eller decentraliseras flll an­vändama. Därvid bör sä enkla datordriftsförhållanden eftersträvas atl användama själva kan sköta datorerna.

-     När befintliga ADB-syslem modifieras bör den regionala och lokala nivåns datorstöd förbättras.

-     Dalakommunikationen inom försvarei bör effekliviseras. Därvid bör ökad samordning mellan militära och civila kommunikationer eftersträ­vas.

-     Förbättrade metoder för systemutveckling, underhåll och drifl av infor­mationssystem bör tas i bmk i syfte att effeklivisera ADB-verksamhe­ten och sänka kostnadema.

-     Kunskapema om ADB-teknikens möjligheter bör ökas.

FRI konslalerade i ulredningen all det råder allmän brisl på personal med god ADB-kompelens. Denna brist väntades bestå under lång lid. Del var därför nödvändigl att omedelbart vidta kraftfulla ålgärder för atl för­bättra personalläget. Institutet föreslog att regeringen skulle vidta ålgärder i syfte att öka utbildningsväsendets kapacitet vad gäller ADB-utbildningen inom gymnasieskolan och högskolan.

 

Prop. 19S4/8.v:22ö                                                                 60

Regeringen beslöl i mars !9K2 alt FHä:s rapporl skulle utgöia grunden när det gäller utveckling av r.ya informalionssyslem och modernisering av äidi-e syslem,

Dsiia besliil innebiir ati den forlsaila uivecklingen ;vv' den administrativa daiabehandiingen i säviii krig som !>ed skali inriklas moi lokala daiorer och datasyslem. Från de senare sysie.Tien kan hämias informalion även för c£nli'a!a nivåner. Driften och underhållet av de lokala datorsystemen skal! kunna skötas av användama själva. Dei'! lokala nivåns behov av daioistöd skal! prioriteras. Metoderna och hjälnmedlen för syslemulveckling, under­hål! och drifl av informalionssyslem sami utbildning av den anslällda personalen pä dessa nivåer skall törbiiliras. Kommuiiikalionsmöjiighe-leina för datasystemen skall ocksä förbältras och standardiseras.

Överbefälhavaren har i projektform drivit arbeiei med ati leda försvarets övergång lill den nya dalakraftstrukturen. Samiidigi härmed har överbefäl­havarens samordnande roll vad gäller dalasystemulveckling förslärkls och en gemensam beredningsgmpp för datafrågor har skapats.

Inom projeklels ram har arbelel :ned att specificera standards m.m. driviis så långl atl cn försia upphandling av datorutrusining enligt de preliminära kraven har kunnal genomföras under höslen 1984. Slalskon­toret har därför för försvarets räkning tecknat etl s. k. avropsavtal avseen­de ulrustning och vissa programvaror.

4     Utbildning

Den utbildning inom ADB-omrädei som bedrivs i del allmänna skolvä­sendet, inom studieförbund samt inlernl inom förelag påverkar försvarels behov av uibildning av vämplikiiga och fast anställda.

Överbefälhavaren har i seplember 1983 på regeringens uppdrag redovi­sal en översyn av försvarsmaktens ulbildningen inom ADB-området.

Överbefälhavaren har begränsai översynen till den utbildning som er­fordras för utveckling och användning av ADB-teknik för datorstöd i administrativ verksamhel. Därmed avses bl.a. datorstöd för operativ och taktisk ledning, planering och budgetering, redovisning av personal, förnö­denheter och anläggningar. Utbildning för användning av ADB-teknik i tekniskt/vetenskapliga beräkningar, stridslednings- och vapensystem, processtyrning och liknande omfattas inle av översynen men berörs peri-fiert. Överbefälhavaren här i sina direkliv angivii all översynen skall omfatta ADB-ulbildning för all personal som berörs av ADB i administra­tiv verksamhet. Specialiserad ADB-fackleknisk utbildning vid myndighe­ter som har generellt att siödja ADB-verksamheten (FMV, FRI och FDC) och utbildning knuten till speciflk utmstning och leverantörsbunden pro­gramvara berörs endast i undanlagsfall.

Utbildningen inom ADB-områdel bedrivs nu i enlighet med överbefälha­varens redovisade förslag.

 

Prop. I984/S5:220                                                                  61

5    Databehandling mnicr beredskap och i tirig

■'■>.i Siaiskonlorels uirednjag om d:iia.systcin(irii\ under SKrecskap och i i:rig

Regeringen har genom ett beslui 1974 föreskrivii au de niyndigheier, som skall fortsätta sin verksamhet i krig. vid utveckling av .ADB-sysiern nå eu lidigl sladium av uiveckiirigsarbeiei skali beak.la de siirskilda problem som kan uppkomma för verksamheten i krig. Vidare liar öve.'-siy.'-eJseii för ekonomiskt försvar (öEF) fåll so.m uppgift alt samordna och ge anvisning­ ar för beredskapsplaneringen inom lolalförsvarel av sådan inibrmalionsbe-handling som kräver datorstöd med undanlag för samordningen av plane­ringen mellan försvarsmaktens myndigheter. Besluiei innebär vidare att slalskonlorel och FRI skall lämna myndigheiema råd i syslem- och dala-lekniska fi'ågor. ÖEF har med anledning av regeringens beslul utfärdat dels anvisningar för planläggning av informationsbehandling i Img dels anvisningar för ADB-kalastrofplanering. ÖEF har anmält för regeringen atl man av resursskäl önskar bli befriad frän sin uppgifl för lolalförsvarel inom ADB-området.

Regeringen gav i augusti 1983 slalskonlorel i uppdrag all i samarbete med FRI belysa tillämpningen dels av regeringens föreskrifter från septem­ber 1974 beträffande slatliga myndigheters planläggning av informations­behandling i krig i sådana fall då automatisk dalabehandling används i fred och kan ifrågakomma i krig, dels av de anvisningar som ÖEF ulgetl med anledning av regeringens föreskrifier. Slatskonlorel flck vidare i uppdrag all i samarbete med FRI lämna förslag lill elt eventuellt fortsatt arbele med principer för lolalförsvarets planläggning i fred för informationsbehandling under beredskap och i krig. Arbelel skulle bedrivas i nära konlakl med ÖB, ÖEF och särbarhetsberedningen (SÅRB).

Stalskontorei har i en rapport (1984:29) Datasystemdrift under bered­skap och krig redovisat uppdraget och anmält atl ulredningen visar ali många myndigheler saknar eller har en brislfällig planläggning av sin ADB-systemdrift under beredskap och krig. En huvudorsak härtill bedöms vara att många myndigheler inle har klart för sig vilka uppgifier som åvilar dem under beredskap och krig.

Slalskonlorel anger all man är beredd att lillsammans med försvarels ralionaliseringsinslilut bilräda överstyrelsen för ekonomiskt försvar vid en översyn av de nu gällande anvisningarna under föruisättning alt totalför­svarsmyndighelernas uppgifler under beredskap och krig dessförinnan är översedda. Statskontoret anger alt tänkbara myndigheter för alt fortsätt­ningsvis ansvara för anvisningarna är ÖEF, FRI och Slalskonlorel.

5.2 Sårbarhetsberedningen Regeringen bemyndigade i april 1977 chefen för försvarsdepartemenlel

 

prop. 1984/85:220                                                                 62

all tillkalla en koir.miué för aU uii'eda !i'ågan om davasystemens säfbarhct ocli föreslå ålgiirder i syfte att minska denna. Dåvarande depanemer-.isclie-fer. lillkailiidc med stod av della b-;iT\yiidig;.iide i r.iaj svimiivii åv e;i kommii-lé som anlog namnel sårbarheisko.mmiuéii (S.-\i

S.AfvK liimnade i juni 1978 lägesrapporten (Ds Fö I97S:4) "ADB ocb sainiiililels sårbarhet". Rapporien redovisar er. försia karikiggiiing av sär-bariieisp!'oblefi;en ocli en korl siiiumeiing av SÄRK:s slutsatser.

S.-\1K överiämnade i december 1979 sill slutbetänkande (SOU 1979: 93) "ADB och samhällels särbarliet - överväganden och förslag".

Betänkande' innehåller en koinplcUeiande karlläggning som huvudsakli­gen bygger pä vad som framkom vid remissbehandlingen av lägesrappor­ten. 1 slulbeiänkandet framlades också förslag till åtgärder för all minska samhällels sårbarhet til! följd av ADB-användningen.

I .slutbelänkandet konstaterar SÅRK bl.a. all den ulförda karlläggning­en leder fram till "den allmänna slutsatsen atl sårbarheten är oacceptabelt hög i dagens gcnomdaioriserade samhälle. Den fortgående utvecklingen leder Ull en alll högre sårbarhet om inte motåtgärder vidtas. Olika händel­ser och angrepp kan ge omfattande slömingar och skador även vid djupas­te fred". Sårbarheten kan dock minskas genom informalion och rådgivning på området. Dessa åtgärder är emellertid inte enligt SÅRK:s mening tillfyl­lest. SÅRK föreslog därför en särskild lag och etl specielll lillslåndsförfa-rande för sådan datoranvändning som är särskilt belydelsefull frän sårbar­helssynpunkl.

En sammanslällning av remissvaren pä SÅRK:s betänkande visar alt de allra flesla av remissinstanserna inslämmer i SÄRK:s allmänna slutsats om det datoriserade samhällets sårbarhet. Däremot är meningama om SÅRK:s lagförslag mycket varierande. 1 flertalel yttranden understrykes dock vikten av information och rådgivning.

Regeringen fann inte skäl ati föreslå riksdagen en lag om särskilt till-ständförfarande men som en ålgärd för all minska samhällets sårbarhet på datområdet tillsatte regeringen i augusti 1981 särbarhetsberedningen (SÅRB).

Del framgår av de urspmngliga direkfiven (Dir 1981:48) alt SÅRB:s uppgifl var alt dels uireda frågor om säkerhel och sårbarhet på dataområ­det, dels vara etl aklivt organ när det gäller informalion och rådgivning på omrädet. Några av de delfrågor som beredningen bör utreda har regeringen angell särskilt i direktiven. I direkliven sägs också att myndigheter bör samråda med beredningen i frågor inom dataområdet som rör sårbarhet.

1 direkliven föreskrev regeringen alt SÅRB före årsskiftet 1981/82 skulle precisera vilka sårbarheisfakiorer och särbarhelsproblem som kräver sär­skild uppmärksamhet från samhällels sida.

SÅRB:s arbete skulle enligi direktiven bedrivas så att del kunde vara avslutat och utvärderat senasl den 1 juli 1984.

SÅRB har i enlighet med sina urspmngliga direktiv utarbetat en hand-

 

Prop. 1984/85:220                                                                 63

iingspiar. som överiämnats lil! regeringen (Ds Fö 1981: 17). Iiirvid haren genomgång gjorts av de såi'barhelsfaklorer som SARK behandlade. Av haiidiingspiauen framgår ali förändringarna efter SARK.:s belänkande har vanl fä ocli .111 säibarhcien loiaii sel! knappast har minskai.

Beredningen har i samarbele med bl.a. Riksdataförbundei. ett flertal slalliga myndigheter, näringsliv och organisaiioner utarbetat en speciell metod för sårbarhetsanalys av dalorisei-ade infor.mationssysieni, den s.k. SKA-meioden. En presentation av SBA-metoden har sänts ui lill elt ston antal förelag, kommuner, landslingskommuner och myndigheter. Delta ingär i den plan som beredningen arbetar efter för au ulväidera och vid behov förändra meloden.

1 tilläggsdirektiv till särbarhetsberedningen den 20 juni 1984 (Dir 1984; 29) fick S.ÅRB i uppgifl all inventera hittillsvarande arbete inom omrädet ADB-säkerhet, analysera användbarheten av della material samt all i sainverkan med främsl slalskonlorel föreslä förbättringar och kom­plelleringar i del fall beredningen anser del vara moiiveral.

S.ARBis arbete med information, rådgivning och remissverksamhet skulle främsl inriklas mol de myndigheler och företag som har slörsl belydelse för den civila delen av totalförsvaret.

SÅRB fick också i uppdrag all redovisa sitt arbeie med SBA-metoden under år 1984 och redovisa erfarenhetema av sitl arbete som ell underlag som regeringen släller lill försvarskommilléns förfogande.

Beredningen skall i sin planering utgå ifrån atl dess arbete skall avslulas underår 1985.

Beredningen har i augusti 1983 överiämnat betänkandet (Ds Fö 1983:8) Undanförsel och förstöring av ADB-register, i december 1985 Sårbarhets-analysmetoden och rapporterna Praklisk katastrofplanering - val av re-servdriftalternativ, Läckande datorer - en information om RÖS, Aktuella projekt i SARB och Uppringda datorer, i januari 1985 rapporten Offenl­lighelsprincipen, ADB och försvarssekreless samt i maj 1985 rapporten ADB i kris och krig. Beiänkandei och rapportema bereds f. n. i regerings­kansliel.

I proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av .ADB m.m. föreslås all del prakliska arbetet med atl föra ul metoder m.m. för reducera sårbarheten inom ADB-områdel för slalsförvaliningen skall åläg­gas statskontoret.

6    Föredragandens överväganden

Allmän inrikining

iag anser att den inriktning av försvarets administrativa dalabehandling som regeringen tidigare har beslutat även i fortsättningen är en lämplig utgångspunkt för utvecklingen inom dataområdet för försvaret. Den lek-

 

Prop. 1984/85:220                                                                 04

niska ulvecklingen inom ADB-omrädet ii;' docir. sa snabb arl iilngsilcisin-riktningen måste ses över åriigen i samband med programplaneringen.

övei'gäneen och anpassningen iili en mer distribuerad oci) decenlralise­rad syslein- och duiaitraflstruklur skall ske undei' tr, period dä del militära försvarei genomför slora fredsorgani.satoriska förändringar ocii dii civiiföt-svarei genornilir genomgripande förändringar vad gftllci' orgi-misaiion. ma-terieianskaffning, utbildning m.m. En effekliv utveckling kan diirför en­dasl äsladkommas genom en övergripande slyrning och en härd priorile­ring bland de olika korl- och längsikliga måien.

De resurser som erfordras för alt lillgodose in;''ormalioi"!sbehoven inom olika funklioner och inom olika nivåer i organisationen mäsie sliillas mot den nytta som blir resultatet. I fredsverksamhelen skall lönsamhci.:krile-rier vara vägledande för omfallning oeh lokalisering m. m. av daiorslödei. Förhållandena i krig släller emellertid i mänga avseenden andra och spe­ciella krav pä datorstödet. Från utbildningssynpunkt och med hänsyn iil! kravet all ulan stora skillnader i ansvarsförhållanden, arbeismeiodik m. m. kunna övergå från fredsdrifl till krigsorganisalion kan hanleringen av dala i fred i vissa fall behöva anpassas lill krigsorganisationens krav. Fredslida lönsamhel kan alltså inle helt styra datorstödets ulformning i fred. 1 den mån avsteg måste göras från etl fredstida datorstöd uppbyggt pä grundval av lönsamhelskriterier bör mellanskillnaden i kosinader betraklas som beredskapskostnader och avvägas i förhållande lill andra kosinader för beredskap eller insalser i krigsorganisationen.

Systemutvecklingsprocesscn

Den formella gmnden för planering, styming och uppföljning inom för­svarsmakten är försvarels planerings- och ekonomisystem, del s.k. FPE-systemet.

En ny syslem- och dalakraflsimklur kan endast växa fram successivt och inom ramen för övrig planering. För all styra en sådan successiv utveckling krävs att mälen klargörs, lämpliga metoder anvisas och resur­serna fördelas m.h.l. både korl- och långsiktiga mäl. Utvecklingen av system för freds- och krigsbruk mäste samordnas. En mängd datakraft kommer i framfiden liksom nu att uigöra gemensamma resurser för flera myndigheter. Uppbyggnad av den framtida datakraften mäste därför sam­ordnas. Respekflve myndighet får sedan inom angivna ramar och rikllinjer planera innehållet i sin egen ADB-utveckling efler egna behov och möjlig­heter.

Den övergripande ledningen och samordningen vid utveckling av dator­styrda informationssystem inom det militära försvarei, civilförsvarel och det ekonomiska försvarei ankommer på överbefälhavaren, civilförsvars­styrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För resp. sektor bör den långsikliga verksamhetsplaneringen utgöra gmnden för ledning, sam­ordning och planering av ADB-verksamheten. Planema bör innehålla en

 

Prop. 1984/85: 220                                                                65

grundsyn för hur .ALB-verksamheien bör bedrivas (uppgi!'ier. rollei'. an­svar) invesieringsslraregi, rikllinjer Ibr anskaiTning och uiveckling av in­formationssystem, mål för planeringsperioden sami planer för gciiomfö-randet.

iVlyndieheiernas handläggning av frågor rörande utveckling och moder­nisering av .-\DB-sysiem bör ske i enlietiiga processer. Av denna bör framgå vilkci ansvar i bilhörande frägor som åvilar regeringen, de cenirala raiionaliseringsorganen och övriga berörda myndigheler.

Förordningen (1981:266) om investeringar i slatliga ADB-syslem gäller myndigheter inom den civila delen av stalsförvailningen med undanlag av aft ars verken.

Hos de myndigheter som hör lill försvarsdepartemenlel har handlägg­ningen av frägor om invesleringar i ADB-syslem sedan läng tid i stort skell enligi de rikllinjer som anges i förordningen.

Slalskonlorel har ijanuari 1985 på regeringens uppdrag inkommii med förslag lill ny handläggnings- och beslutsordning för statliga ADB-investe­ringar,

Syflel med en särskild handlingsordning för sysieminvesteringar mäste ses mol bakgrund av de svårigheter som flnns atl anpassa de naturiiga beslutspunkterna i projektarbetet Ull de regler som gäller för perspektiv-och programplaneringen och för de åriiga anslagsframställningama. Den hittillsvarande handläggningsordningen inom den civila delen av statsför­valtningen har inneburit en förskjutning av statsmakternas prövning av enskilda systeminvesteringar från tidpunkten för anslagsframställning till de naturiiga projekletappema,

I proposition 1984/85:225 om slatsförvallningens användning av ADB m.m. föreslås nya rikllinjer för handläggnings- och beslutsordningen när del gäller anskaffning av ADB-system för den civila statsförvaltningen utom affärsverken.

Ulgångspunklen är att man strävar efter en gemensam verksamhels- och ADB-planering. Vidare föreslås alt investeringsbesluten i framliden skall vara treåriga.

Det är angelägel atl anskaffning av ADB-system för statsförvaltningen så långt möjligt följer gemensamma gmndregler.

Överbefälhavarens informalionssyslem- och datakraflplan uigören sam­manställning och prioritering av de datasystemprojekl som är planerade för den kommande femårsperioden.

Tillkomsten av en mer samlad granskning av ADB-investeringarna kom­mer enligt min mening att ge en förbättrad planering och samordning av ADB-verksamheten.

Vidare bör sambandet mellan t. ex. datoranskaffning och övrig materie­lanskaffning klariäggas.

5    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 220

 

Prop. I9H4.'85:220                                                                 5(,

Teknikiipphandlbig

En inhemsk dalaindustri kan förbällra möjligheterna all driva .ADB-sys-feiii under kriser ocfi i krig. Den planerade ulvecklingen inom försvars-oiakien innebiii under den kommande floårsperiooen en omfattande mo­dernisering eller utveciding av slridsledniugssystem oeh andra datorstödda ledningssystem. Jag avser all i samråd med chefen för induslridepariemen­lei pröva om de ålgärder som han ioresliu- för ;iii främja forskning och leluiikupphandUng m. m. kan kombineras med de långsiktiga investerings­program som: finns inom del mililära försvaret. Den leknikuiveckling som kommer all las fram inom försvarei i delta sammanhang bör enligt min mening senare kunna finna lillämpiiingar även inom samhället i övrigl.

Standai-disering

En gmndläggande förutsättning för all kunna föra ul datakraften till användama är atl det finns bra kommunikationsmöjligheler i telenätet. För atl förenkla kommunikationen bör det finnas cn enhetlig standard.

För egen del kan jag konstatera atl behovel av standards inom olika ADB-områden växer i den takt ADB-verksamheten breddas. Viss efter­släpning kan iaktlas. Det är angeläget alt identifiera problemområden, och atl klarlägga och prioritera behov av normer m. m.

Utbildning

På sikt bör samhällets allmänna utbildning i ADB tillgodogöras försva­ret. Försvarets utbildning i informalionssystemfrågor bör då kunna inrik­tas på de speciella system och förhållanden som råder inom försvarei. Under en övergångsperiod bör försvarsmaktens utbildning inom ADB-om­rådet inriktas mol att även täcka de brister i allmänna ADB-kunskaper som kan finnas i freds- och krigsorganisationerna.

Löne- och anställningsvillkor

Den slatliga .ADB-personalen måste kunna anställas och behållas i den Ulslräckning som är nödvändig för att säkerställa rationaliteten i den slal­liga dalabehandlingen.

Sårbarhetsfrågornas behandling

Datakraft utnyttjas i ökande utsträckning även i system som är väsent­liga i kriser och krig. SÅRB har särskilt sluderal sårbarheten och bl.a. genom information och rådgivning riktad mol de myndigheler och företag som har störst betydelse för totalförsvaret verkat för att minska sårbarhe­ten och förbättra säkerheten.

SÅRBis arbete avslutas under 1985. Det blir då naturiigt atl de uppgifter som har ålegat SÅRB på en övergripande nivå överförs till statsrädsgmp-pen i statsrådsberedningen medan del praktiska arbelel all föra ul metoder m.m. för att reducera sårbarheten inom ADB-området tas om hand av andra organ.

 

Prop. 1984,'85:220                                                                 67

! proposiflon 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av .ADB m. m. har chefen för civildepartementet lillkännagett sin avsikl au föreslä ref.erincen au su-ilskonioret skall åläggas au sva.-a fördel piakiiska arbeiei med all föra ul meloder m.m. för alt reducera sårbarheien inom ADB-om­rådei för stalsförvaltningeri i fred.

De mcioder som utvecklas för ati minska sårbarheten inom. daiaområdei för staisföi'valtningen bör även kunna lillämpas inom samhiillei i övrigl. .Ansvaret för della i vad rör normal fiedsverksamhel åligger de enskilda företagen m. fl. En slor del av de enskilda förelagen och slalsförvaliningen ingår i lolalförsvarel. Del måsle slällas särskilda krav pä dalasäkerhelen lör lolalförsvarel. Denna säkerhel måsle byggas upp redan under fredsför­hållanden och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfyl­las redan i den normala fredsdrifien.

Delta är en omfattande och komplicerad fräga. Til! all börja med måsle nivän på datasäkerheten för lolalförsvarel i förhållande lill den fredsmäs-siiia säkerhetsnivån beslämmas. Härvid har nalurliglvis kostnadsaspekten stor betydelse. Därefter mäste regleras vilket ansvar som åvilar olika inblandade parter för aii den eftersträvade datasäkerheten skall kunna uppnäs.

Inom försvarssektom är många system nu i hög grad leverantörs- och därmed ullandsberoende. De olika ADB-systemen är dessulom beroende av konsulter och specialister. Verksamheten i fred har under senare år utsatts för starka krav på rationaliseringar. Inom ramen för FPE-systemet eftersträvas att effektivisera verksamheten genom en ökad decentralise­ring. Den framflda inriktningen av ADB-verksamheten i fred inom för­svarsdepartementets verksamhetsområde skall främst syfta till alt effekfi­visera verksamheten och minska sårbarheten. Den nya ADB-teknikens möjligheter synes kunna uigöra elt verksamt medel för atl förverkliga målen för bl. a. dessa strävanden.

Den simktur och de åtgärder som nu är under införande inom försvars­makten kommer dock atl på sikt leda till en ökad uthållighet.

Samhällsuivecklingen skall naturiigtvis främst styras av medborgarnas fredslida behov och värderingar. En sådan utveckling ökar emellertid samhällets sårbarhet under kriser och i krig och därmed behovel av kom­pletterande beredskapsålgärder. För alt delta behov inle skall bli alllför storl är det angeläget atl stor hänsyn las lill de säkerhetspoliliska och försvarspolitiska intressena i samhällsplaneringen.

För de civila myndigheter m. m. som skall fortsätta sin verksamhet i krig inom totalförsvarels ram är enligt min mening kraven principielll likarlade de som råder inom försvarei. I de fal! beredskapskraven leder till kost­nadskrävande anpassning i fred skall detla anmälas i samband med det ordinarie budgetarbetet eller när systemulredningar presenleras för rege­ringen enligt gällande handläggningsordning. Även om användarna i stor utsträckning själva kommer att svara för

 

IVop. S.9S4/85:220                                                                68

datordriflen i framliden erfoidras specialiste; tör drifi och underhäll av mänga syslem. Sådana speciaiisier kan vara svära ali ersälla med annan personal i samband med beredskapshöjningar eller krigsorgiinisering av lolalförsvarel- Behovel av siidan personal som äi' nödvändig för driflen av krigsvikiiga ,ADB-syslem mäste således lillgodoses. Jag anser all behovel av ADB-personal i krig bör ägnas säi'ski!d uppmärksamhel vid fördelning av personal lill de olika loiallbrsvarsgrenarna.

.A','eii reservdelsibrsörjningcn har slor belydelse för möjlighelema alt driva nödvändiga ADB-system i utdragna kriser och krig. När det gäller pianeriiigen av hur ADB-verksamlicien skall hällas igång under krig. krigs­fara och vid s. k. fredskriser har ÖEF f. n. ett övergripande ansvar. Hit hör bl. a, frägor som rör reservdelsförsörjningen.

Det lorde inie vara realisliskl all förutsätta någon väsenflig minskning av importberoendet när det gäller reservdelar och komponenter, Förutsäll­ningarna atl kompensera importberoendet genom slallig bercdskapslagring av reservdelar och komponenter är inle särskilt gynnsamma bl. a. beroen­de pä den snabba teknikutvecklingen och kostnadema för beredskapslag­ring.

För krigsviktiga system bör främst sådana beredskapsåtgärder vidlas atl del blir möjligt atl omfördela datakraft från system som läggs ner i krig. Den slandardisering som har införts för myndigheterna inom försvarsde­partementets verksamhetsområde kommer alt förbättra möjligheterna till en sådan omfördelning. Det är dock önskvärt all även andra totalförsvars-grenar får denna möjlighet. Den toiala flllgången på datorer m. m. i landet och dessas lokalisering bör därför följas. Därigenom kan sädana datorer m.m. som inle krävs för krigsvikiig verksamhet i ett krigsläge utnyttjas som ersättning för utslagna daiorer eller för reservdelsförsörjning.

I de direkliv (Dir 1984:14) som i mars 1984 har getts till en ny försvars­kommilté anges bl.a. att den skall lämna förslag till vilken datasäkerhet som skall eftersträvas på ADB-området under kriser och i krig, jämfört med den säkerhel som finns redan i fred. Försvarskommillén har bl.a. SÅRB:s rapporter som underlag för sitt arbete.

Hur datasäkerhetsfrågorna skall behandlas för totalförsvaret både be­träffande inriktning och de nännare formema för genomförandet liksom bl.a. ansvarsförhållanden bör därför bestämmas i samband med 1987 års försvarsbeslut.

7   Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen lillfälle

alt ta del av vad jag anfört om inriktning av ADB-verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhelsområde.

 

Prop. .1984/85:220                                                                69

Bilaga 3

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-06-06

Föredragande: statsrådet Hje!m-Vy'allén

Anmälan till proposition om datapolitik

1    Allmänt

Utbildningen om daiorer och andra former av ny leknik har under senare lid fätl en allt slörre omfattning. Allt talar för atl denna utveckling kommer att fortsätta med oförminskad styrka under överskådlig tid. Del är nu angelägel både alt göra en avstämning av vad som hillills uppnålls och atl precisera en del viktiga frågor för den fortsatla utvecklingen.

Utbildningsväsendet har en långsiklig påverkan på samhällel. Ålgärder som vidtas får i många fall effekl på arbetsmarknad m.m. först efler kanske fem lill tio år. Samtidigt går ulvecklingen inom dataområdet i samhället som helhet mycket snabbi, vilket ställer stora krav pä insatser som är inriklade på myckel akluella utbildningsbehov. Del blir då viktigt all beakta bäde långsikliga och kortsiktiga behov. Del är ocksä viktigt atl utbildningsväsendet medverkar lill alt alla gmpper fär del i den utveckling som snabbt slår igenom i samhällets alla delar. Vidare får den lekniska utveckhngen aldrig leda flll atl teknikfrågor hanteras isolerat inom utbild­ningen ulan de måsle hela liden ses i etl vidare samhällsperspektiv. Min fortsatta genomgång av datafrågorna inom utbildning och forskning skall ses bl. a. mot denna bakgrund.

2    Skolväsendet

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med slalsrådel Görans­son.

Skolan har en myckel betydelsefull roll när det gäller atl ge alla medbor­gare kunskaper i datafrågor både av mer allmänbildande slag och som en grund för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet. Mycket betydande satsningar har också gjorts på dataområdet inom skolan.

Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) ingår undervisning i datalära,

 

Prop. 1984/85:220                                                                 70

dvs den grundläggande undei-visningei-! om daiorer ocli dei-as an\'ändning i samhällel, på högstadiet inom ramen för i försia bund m-aiematik samt samhälls- och nalurorienlerande ämnen.

1 huvudmomeniel dalalära i miuemaukämnels kursplan framhålls atl "alla elever bör orienleras om användningen av daiorer i samhiillei och om den snabba utvecklingen pä omrädei. Speciellt gälier det all eleverna inser all dalorn är eu lekniskl lijäipmede! soni slyrs av människor".

I kursplanen för samhällsorienterande iimnen på högsladiel ingår under Eivsnittei Kommunikation och påverkan bl. a.frågor om informaiionsbe-handling och databehandling och daionis betydelse i detta sammanhang saml dalalagen.

I kursplanen för nalurorienlerande ämnen på högsladiel behandlas da­torn, dess utveckling och konsekvenser för människan och samhället.

Sammanfattningsvis skall dataundervisningen pä grundskolans högstadi­um orientera elevema om användningen av daiorer i samhällel och därvid betona vikten av all daiorer är tekniska hjälpmedel som slyrs av männi­skor, 1 undervisningen skall även uppmärksammas datortunkiioner med tyngdpunkt i datorprogrammens uppgift och metoder för problemlösning. Vidare skall uppmärksammas olika daiabehandlingsomräden där betydel­sen av den snabba utvecklingen särskilt betonas.

Efter förslag i 1984 års budgetproposiflon har riksdagen beslutat att fr. o. m. innevarande läsår utöka undervisningsflden för dataundervisning på gmndskolans högstadium till två stadieveckoflmmar. Med hänsyn flll skolomas olika fömtsättningar att utöka undervisningstiden kommer utök­ningen att ske succesivt och vara fullt genomförd läsåret 1986/87. Den del av undervisningstiden som inte läggs ut inom matemaUk eller samhätls-eller nalurorienlerande ämnen kan läggas inom ramen för liden för fria aktiviteter.

Fömtom inom den reguljära undervisningen kan pä lokalt iniflaflv da­taundervisning ges inom ramen för tillval och fria aktiviteter på högstadiet. Inom denna allmänna ram varierar omfattningen av dataundervisningen från skola till skola.

Regeringen har, i enlighel med vad som anmäldes i 1984 års budgetpro­position, uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) atl utfärda en studieplan för dataundervisningen på gmndskolans högstadium samt ett servicematerial flll skoloma som bl. a. ger exempel på hur undervisningen på ett konstmk­tivt sätt kan anordnas i etl slörre anlal ämnen.

I den studieplan som SÖ utfärdat på regeringens uppdrag redovisas datalärans kunskapsområden. I studieplanen ges också exempel på vad som kan behandlas inom ohka områden samt vissa råd för undervisningens uppläggning.

Dataläran ulgör i gymnasieskolan, liksom i grundskolan, inte något självständigt ämne ulan undervisningen är integrerad i samhällskunskap och matematik. På de linjer som saknar dessa ämnen ingår datalära i

 

Prop. 19.84/85:22(1                                                               71

arbetslivsorienlering eller i linjens k:iraktärsiiinne. ii)alalära behandlas främ.si i årskurs 1.

! gvmnasieskolans malemaiikundervisning skali datorn anviindas som eU beräkningshjälpmedel. Viss undei-visning i programmering skal! också bedrivas. Mäiei för denna del iir all ge eleverna vissa möjligheter au utnyiija datorn för problemlösningar i lilläinpningar inom leknik och nalur­velenskap. i ämnel samhällskunskap skall undervisningen la upp daiatek-nikens tillämpningar på eti säu som belyser dess effeklci' i samhällel och för enskilda individer.

Dalaläran kan i gymnasieskolan åtföljas av fördjupningar och prakiiskl arbeie med daiorer i olika avseenden. Fördjupningar skall göras i samhälls­kunskap, i malemalik saml i lekniska och ekonomiska ämnen. I gymnasie­skolan skall elevema också fä kunskaper som är av direkl betydelse för framlida yrken där datateknik används.

Pä flertalet yrkesförberedande linjer skall datoranvändning ingå i karak-lärsämnel. För att åstadkomma delta mäste olika ämnen förändras med hänsyn lill hur daiorer används i yrkeslivel. Där man inom den gymnasiala utbildningen finner atl del är önskvärt, men för dyrbart, alt i skolan arbeta med verkliga tillämpningar bör andra lösningar kunna prövas, t. ex. atl undervisningen förläggs till arbetsplatser eller särskilda resurscentra. Ell omfallande samarbete med induslrin blir också aktuellt, t. ex. vad gäller gemensamt bruk av dyrare utrustning.

Jag vill här peka pä viklen av atl man i samband med dataundervisningen i skolan uppmärksammar problemet med att flickors och pojkars ulbild-ningsval fortfarande är mycket könsbundet trots de ansträngningar som gjorts bl.a.för att fa flickor att välja tekniska utbildningar. Det finns annars en pålaglig risk alt flickomas möjligheter tas lill vara dåligt.

Datorutrustning och programvara för skolans dalaundervisning

Efler förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen beslulat att elt särskilt bidrag till kosinader för anskaffning av datorutrustning m.m.för dalaundervisning på grundskolans högsladium skaU avsättas årligen under en treårsperiod med början budgetårel 1984/85. Den totala koslnaden har beräknats till lägst 120 milj. kr. Statsbidrag till kommunema utgår med ca hälften av kostnaden.

Som förutsättning för bidrag gäller atl vissa gmndläggande krav på kvalitet på datomtmstning och programvara är uppfyllda. I enlighet med vad' som anmäldes i 1984 års budgetproposition har SÖ på regeringens uppdrag utarbetat en kravspecifikation för datomtrustning och program­vara för grundskolans dataundervisning. Som föruisättning för bidrag gäl­ler också atl det finns en övergripande planering för hur undervisningen skall genomföras.

Med utgångspunkt i del teknikupphandlingsprojekt för dalom i skolan (TUDIS) som styrelsen för leknisk utveckling (STU) bedrivit på regering-

 

Prnp. 1984./85: 220                                                               72

ens uppdrag bar sedan budgeiåiei 1981/82 anvisals särskilda mede! för Slalsbidrag lill nyanskaflning av ulrusining för daior- och mikrodaiortek-nik i gyn!ntisicskoLT.n. SÖ och STL- liar fördelal medleii.

inom ramen för'1'UDlS-proieklel har STU och SÖ i samariiele med fyra komtiuiner, Siockholm, Götetiorg, Lidingö och Gävle, uiariieiat en krav-specifikaiion för en svensk skoldator. Härvid har särskild vikt lagls vid egenskaper som syslemfle.xibiiilei, koppling daiorutrusining - läromedel, möjligheter tiil avancerad grafisk presentation och prisläge. TUDlS-pro-jektet har efter anbudsgivning lelt till utveckling av COMPIS-dalom med progiamvara oeh läiomedel. En uivitrdering ocb ulprovning av utrustning­en har genomförts vid 15 skolor i de kommuner som deltagit i TUDIS-pro-jeklei. För den framlida upphandlingen av daiorutrusining har kommuner­na emellertid full frihet all anskaffa andra daiorer än den som utprövats inom detta projekl.

I ärels budgelproposition har regeringen föreslagil all kommunerna fr. o. m. budgeiårei 1985/86 skall fä etl särskilt stimulansbidrag för anskaff­ning av dalorutmstning och programvara för daialära i gymnasieskolan. Riksdagenharbeslutat i enlighet medförslaget (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 213-214, UbU 19, rskr 273).

Genom de insalser vad gäller dalorutmstning i grundskolan och gymna­sieskolan som kommii till stånd under de senaste åren är siluationen vad gäller s.k.hårdvara för skolans dataundervisning enligt min mening till­fredsställande.

Dessa satsningar måste dock följas upp av ålgärder för att förse skolvä­sendet med programvara. Regeringen har därför i årels budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bit. 10 s. 116) föreslagit särskilda slatliga insatser för programutveckling i skolan. Riksdagen har beslulal i enlighet med försla­get (UbU 1984/85: 11, rskr 148).

Som framhållits i budgetproposiflonen finns det behov av att generellt beskriva inom vilka områden skolan behöver ha flllgång till programvara, vilken programvara som finns flitgänglig och vilka krav som bör slällas på denna. Genom att produktionen av programvara är omfattande, snabbt föränderlig och huvudsakligen riktad mot andra användare än skolan är det ofta svårt för varje enskild kommun eller skola alt hålla sig informerad om flllgången, såväl kvalitativt som kvantitaflvt.

Det är ytterst betydelsefullt, inle bara för skolan ulan också för hela samhället, atl programvaran uppfyller krav på allsidighel och saklighet och står i överensstämmelse med skolans krav. Erfarenhetema från andra länder talar klart för att utveckling av programvara utan insatser och slöd från samhällets sida sannolikt inle är möjlig. 1 flera andra länder har en särskild organisaflon byggis upp och särskilda medel satsats på program-vamutveckling.

En särskild satsning även i Sverige pä programvaruutveckling för skolan är angelägen och bör gälla utveckling av programvara av olika slag för skolväsendet i dess helhet.

 

Prop. 1984,'85:22f(                                                             73

Forlbildning Jör lärare lör skokii}' duUuii\dcyvi.<;ning

SÖ: s utväi"dering av fortbildningen iiioin daiaområdei visar aii 25 pro-ceiii av alla kursveckor iiiom persoiiaiuibiidningeii föi- skolan - vilirei innebiir mer än lOOOO kursveckoi' - avser daiaområdei. Under liisärel I9S4/S5 genomgår e:t 2 500 lärare ibribildning inom omrädei. Förra läsaret var aniitiei ca 2 000. Kursiängden iir vanligen tre liil fem veckor. Det visar sig också all daiaicnibildning ges högsta prioiilei av såviil kirariia som skolstyrelserna.

Genom denna fortbildning sker en ganskii snabb kompetensuppbyggnad pä diilaomrädeJ i grundskolan och gymnasieskolan. Samiidigi äi' del ju fräga om ell helt nyll kunskapsområde, som inle kan Jämföras med områ­den där skolväscndel har en viss grundkompeiens ali bygga vidare pä, Daiorer kommer i accelererande lakl ati bli etl hjälpmedel i undervisning­en i alll fler ämnen och användningen av data vidgas ständigt lill nya områden av samhällslivei, för vilka gymnasieskolan skali ge yrkesutbild­ning.

Härtill kommer att datorer i princip ännu inle alls kommit lill användning på grundskolans läg- och mellanstadier. Del är visserligen för tidigi att nu la definitiv ställning lill vad som. bör göras på dessa stadier, men i etl framiidsprespektiv är del ändå sannolikl all datautvecklingen i skolan kommer att beröra också dem.

Sammanfattningsvis kan man alliså konstatera ett slort behov av kompe­lensuppbyggnad i skolan på daiaområdei som är långl ifrån läckl trots betydande fortbildningsinsatser.

Den fortsatta utvecklingen

De åtgärder som vidtagits inom skolan och somjag nu har redovisal kan sägas innebära att en första etapp har genomförts när del gäller dalaunder­visning. De hittills beslutade åtagandena under en tre- fyraårsperiod inom grundskolan och gymnasieskolan kan uppskattas lill storleksordningen minst en halv miljard kr. Genom dessa insatser har en god grund lagls för att ge eleverna kunskaper om datorer. Enligt min mening är det nu dags alt bedöma vilka fortsatla ålgärder som behövs. För att dels göra en ulvärde­ring av de hittillsvarande insatserna inom skola och vuxenulbildning dels arbeta fram underlag för ett handlingsprogram för den framtida utveckling­en kommer därför en särskild arbelsgmpp all tillkallas inom ulbildningsde-panementet. Avsikten är att på grundval av arbetsgmppens förslag lägga fram ett handlingsprogram för riksdagen.

3   Högskolan

Datastrategi för högskolan Datateknik är av stor betydelse för högskolans verksamhet. Daiorer

 

Prop. 1984/85: 220                                                                74

ibrekomincr i sävii! ibrsknip.g och uibiitining som adminislralion. Anväiid-iiiugen ökar stiindiiri samiidigi soni en snabb leknisk utveckling ger nya möjligheter ocli tiiiiimpningsomräden. Daiorer utgör eller ingiir i en sior del av högskolans uirusliting ocfi kostnaderna föv dalabehandlmg är en pålag­lig dei a\' drifikostr.aderna föi' inånga vcj-ksamlicter inom högskolan. Sam­ordning och planering på olika nivåer är cn föruisälining ]'ör ail dalaiekni­ken skall Ulnylljas opumoll ocii för atl de förhållandevis stora resurserna skal! användas effektivt. Såväl n;iiionel!, legiona! och lokal nivfi inom högskolan som samarbele med intiessenter ulanför högskoleorganisa­tionen måste innefattas i detta arbete.

En samlad ADB-stralegi saknas bäde för högskoleområdel i sin helhel och för enskilda högskoleenheler. Cenlral! är ansvaret splitlral på flera myndigheter, där var och en endasl överblickar sin del. Ett exempel är frågor om planering, finansiering och upphandling av datomtmstning för högre utbildning och forskning, som sker under medverkan av universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ), ulruslningsnämnden för universitet och högskolor (UUH), forskningsrädsnämnden (FRN), slalskontoret, regiona­la datorcentraler saml högskoleenheter.

Det är dock uppenbari att det inom högskolan inle kan finnas bara en enda strategi för den administrativa utvecklingen. Delta beror bl. a. på att enskilda högskoleenheter har ohka utvecklingsbehov samt på all enhe­terna har kommit olika långt i den administrativa effekliviseringen. Där­emot bör det, inle minst med hänsyn Ull iakttagelser i olika studier, vara vikflgt att formulera en övergripande strategi i vilken lokala planer kan ta sin utgångspunkt. En övergripande strategi bör också vara ulgångspunkl för en medveten prioritering av konkreia ålgärder. Finns inte en sådan kommer även fortsättningsvis dubbelarbete alt utföras och utvecklingsar­bete atl bedrivas som senare av olika skäl blir svårt att anpassa till flera högskoleenheters behov. Inte minst viktigt i detta avseende är frågan om mol vilken typ av datorsystem utvecklingsarbetet bedrivs.

Under våren 1984 tog en rad utredningar m.m.både inom UHÄ och enskilda högskoleenheler upp nämnda frågor. I detta material understryks starkt behovet av en samordnad strategi för den administrativa utveckling­en.

Regeringen har därför i maj 1984 givit UHÄ i uppdrag att utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan. Både den gmndläggande högskoleut­bildningens och forskningens behov skall behandlas.

Arbetet med att utveckla en samlad ADB-strategi bör, enligt direktiven, utmynna i förslag till

o

en naflonell ADB-strategi för högskolan som ger en grund för en posiliv

utveckling av datateknikens utnyttjande inom utbildning, forskning och

högskoleadministration, o en ansvarsfördelning mellan skilda myndigheter som ger förutsättningar

för ett effektivi utnyttjande av resursema.

 

Prop. 1984/85:220                                                                 75

■"■ finansieringssystem som möjliggör en rättvisande bedömning av de lo­lala koslnadema för anskaffning och drift .iv daioi-er,

o former för en syslemulveckling och en sysiemförvaiining som friimjar ett vidgal samarbele. .Arbeiei skal! också omfaua en översyn av den siällning daloreonlrale.-na för högre utbildning och forskning har i hög-skoieorganisatsionen, inkl.frågan om styrning och reglering av dei"as vei"ksamhet. .Avvägningen mellan cenuala och lokala sysiem skal! bely­sas deis för administnitionen, dels för forskningens och undei"visningens behov.

Grundläggande högskoleutbildning

Del råder sior enighel hos berörda myndighetei' och företrädare för näringslivel om behovel av ett ökal antal högskoleutbildade inom daiaom­rådei.

I ärels budgetproposition (prop. 1984,'85: 100 bi!.10 s. 269) ges en kortfat­tad översiki över sådan datautbildning som har anknytning till teknik. Av denna framgår atl anlalet nybörjarplatser i civilingenjörsutbildningen inom detta område är närmare I 800, dvs. ca hälften av del totala antalet nybör­jarplatser. Ökningen har varit ca 50 % under de senasle fyra åren. Dataut­bildning förekommer även inom det matematisk- naturvetenskapliga områ­det (ca 250 nybörjarplatser). Sedan budgetåret 1982/83 har också lokala linjer inom data- och elektronikområdet utvecklats kraftigl. F.n.finns 17 tvååriga linjer med sammanlagt ca 400 nybörjarplatser. Satsningar har också gjorts på fortbildning och vidareutbildning, både i form av enslaka kurser och uppdragsutbildning.

För nästa budgetår har regeringen i huvudsaklig överslämmelse med UHÄ:s förslag förordal en fortsatt kraftig utbyggnad av ulbildningen inom dataområdet: ca 230 nya platser på civilingenjörslinjema och 30 platser på datavetenskapliga linjen. Även när del gäller lokala linjer planeras en Ökning av anlalel nybörjarplatser.

När det gäller del långsiktiga behovet saknas i stort setl mera heltäckan­de prognoser. Regeringen uppdrog i december 1984 åt Ingenjörsveten­skapsakademien (IVA) att kartlägga behovet av åtgärder för atl säkerslälla flllgången på kvalificerade tekniker och att utreda om företagens ökade personalefterfrågan är ett uttryck för en permanent förändring eller om den är av mer konjunkturbelingad nalur. IV.A kommer vidare all undersöka vilka krav och vilka kompetenser som företagen kan fömtse liksom beho­vel av ingenjörer och lekniker på olika nivåer.

1 detta sammanhang vill jag också peka på att UHÄ på regeringens uppdrag skall utarbeta förslag till kortare leknisk utbildning som bygger på gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer. UHÄ skall särskilt beakta det ulbildningsbehov som föreligger inom dala- och elektronikområdet. UHÄ kommeralt redovisa uppdraget i samband med nästa anslagsframställning. Jag avser atl därefter återkomma till regeringen i denna fråga.

 

iVop. 1984/85:220

76

Vad gäller lokaler och ulrusining bör följande niininas. Den k!';i!"iiga ökningen av antalet sluderande inom dal:i.onirådei p:senare är iiar innebu­ril påfrestningar pä lokaisiUiaiioncn .'"ör ulbildningai inom da:;iomräde: vid flera högskoieonlieier. I forsla hand äi' dei behovet av iermiiialphiiser som erbjuder problem. !''å fiera orter pågår eller planeras f. n. sior:; invcsiei-iiig-ar för nu klai-a utbildningen. N'id universiieiei i Linköping upjiförs f.n. en nybyggnad för datalogi. Likaså pägäi' cn om- ocli lillbyggnad a\' dei s.k. elektronikhusei vid universiieiei i Lund. 1 19S5 års hiidgctproposllion har regeringen föreslagit alt yilerligai"e Ivä byggobjekl med lokaiei' för daiaui-biidningar påböijas under budgeiårei 1985/86. Det giiller dels ombyggnad av lokaler inom f.d. Sl-onträdei i Uppsala, dels ombyggnad av lokaler vid lekniska högskolan i Stockholm.

Beiräffande utmstning kan konstateras alt flertalel högskoleenheler hål­ler pä med en kanläggning av behovel av dalorutmsining. UHÄ har tillsatt en a.rbelsgrupp med uppgift all löpande bevaka behovsutvecklingen när del gäller dalorutmstning inom högskolesektorn och möjligheterna lil! sambmk av utrustning och programvara. Medel för daiorutrusining har av slalsmakterna i första hand anvisals frän koslnadsramen Till universiiets-och högskoleämbetets disposiiion (den s.k. UHÄ-ramen) Av UHÄ-ra­mens 100 milj. kr. för innevarande budgelår har UHÄ avsatt 35 milj. kr. för dataområdet. Härtill kommer 5 milj. kr. för del naiionella mikroeleklronik­programmel. För budgetåret 1985/86 skall enligt förslag i 1985 års budgel­proposition sammanlagt 50 milj. kr. disponeras som riktade insatser inom datorområdet.

Slutligen vill jag även kort beröra ekonomisk och administrativ utbild­ning inom informationsteknologiområdel. Sådan utbildning bedrivs som linjeutbildning dels på ADB-linjen, dels på syslemveienskapliga linjen. ADB-linjen är inrikiad mol i första hand verksamhel som programmerare, medan syslemveienskapliga linjen har sina huvudriktningar mot syslem-och programutveckling.

Syslemveienskapliga linjen är siarkt efterfrågad, särskilt bland ung­domssluderande. Regeringen har därför föreslagit ökningar av ulbildnings­volymen för innevarande budgelår med 134 nybörjarplatser och för nästa budgetår med 25.

Av vad jag nu har sagt framgår atl stora satsningar pä informalionslek­nologiområdet har gjorts under senare år. Det pågår ocksä ett arbete med att lösa olika problem som är förknippade med en fortsatt ulbyggnad av utbildningen inom dataområdet. Syftet är att i ökad utsträckning kunna lillgodose arbelsmarknadens behov av kompetent personal. Fler nybörjar­platser i bl. a. civilingenjörsutbildningen, ökad genomströmning i befintliga utbildningar och nya typer av utbildningar är här olika vägar. Jag avser atl åierkomma lill dessa frågor inför 1986 års budgetproposition.

 

Prop. 1984/85:220                                                                 77

Forskning

Min anrnäliin av detta avsnitt sker efter saniråd med statsrädel 1. Caris­son.

En uppbyggnad av foiskning inom dei daiaiekniska omritdet pägår sedan ett anud år i Sverige. Denna uppbyggnad är ell resultat dels av grundforsk-nina inom ett anlal elablerade ämnen vid våra universilei och högskolor, dels av en målmedveten salsning på ny omiåden beslulad av regering och riksdag.

Huvuddelen av ulvecklingen inom del datatekniska, eller informations­teknologiska, områdel sker dock för niiivarande i de slora induslriländer­na. För Sveriges del är det därför väsenlligl all göra del möjligi för våra forskare all lillgodogöra sig den inlernalionella forskningens resultat, men även att skapa en djupare kunskapsbas inom. områden som är specielll viktiga för del svenska samhällel och näringslivel.

En rad arbelsgrupper och utredningar har under senare är lagt fram förslag syftande till atl bygga upp kompelens vid landels universitet och högskolor inom del datatekniska områdel. Förslagen avser uppbyggnad inom såväl de maiemaflsk-naturvelenskapliga och de lekniska områdena som samhällsvetenskap och humaniora. En slor del av dessa förslag har inarbetats i de senaste årens anslagsframslällningar från enskilda högsko­lor liksom från unversilels- och högskoleämbetet (UHÄ) och har behand­lals i budgetpropositioner liksom i propositionen om forskning (prop. 1983/84: 107).

Som framgär av den redogörelse för gmndforskning inom informations­teknologiområdel, som lämnas i regerigens skrivelse om vissa planerings-åtgärder för att effeklivisera slatens insalser inom informalionsleknolo­giområdet (skr 1984/85:218), har en kraftig satsning gjorts på forskning inom området, som en följd av regeringens överväganden och riksdagens beslut på gmndval av nämnda utredningsförslag. Bl. a. har medel ställts till föifogande till ell antal högskoleenheter för kunskapsuppbyggande forsk­ning inom data-och elektronikområdena (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 498). Vidare har etl tiotal professurer inrättats vid de matematisk-naturveten­skapliga fakultetema (datalogi), de lekniska fakulteterna (t.ex. datorsys­lemteknik, ekonomiska informationssystem, industriell elektronik, dala­logi, miljö- och nalurtesursinformation, verkstadsteknik), de humanistiska fakulteterna och de samhällsvetenskapliga fakulteterna (professurer i ad-ministraflv databehandling saml l.ex. Teknik och social förändring vid universitetet i Linköping) sedan budgetåret 1980/81 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 517, prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 479, 492, 498, prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 475, 501, prop. 1983/84: 107 bil. 5 s. 78, 85, 103, 110, 116, prop, 1984/85: 100 bil. 10 s. 368).

Ett antal professurer inom här akluella ämnesområden har också till­kommit genom omvandling inom ramen för de omprövningar som görs när befintliga professurer blir vakanta. Bl. a. kan nämnas en professur i nume-

 

Prop. 19S4./85:22fl

16

risk analys vid universiieiei i Uppsala, professur i del fasla iilisiändeis elektionik vid Chalmers lekniska högskola sami en pioi-essiir i adminislra­iiv databehandling vid universiteiei i Göteborg.

I-luvudpai"ten av den salsning som gjoiis under senare är inom de iimnes-områden som här är aktuella har dock gjons via mede! som anslagits lill forsknin,gS!'ädcn inom ulbildningsdepanemeniels omräde och till sektors-organen, fi'f>mst styrelsen för teknisk utveckling, STU,

Inom ramen föl' del av riksdagen besluiade nationella mikroeiekironik-progi'ammei, delprogram 2, (prop, 1983/84: 8, NU I i, rskr i30) har hillills anvisals 21 nälj,kr. til! forskargmpper vid landels högskolor, Syflel med programmei är att stärka Sveriges förmåga alt konstruera och lillverka elekiionikkomponenier. Detla innebär forskning om halvledarmalerial och utveckling av komponenter, inom elektrooptik samt utveckling av dator­stödd konstruktion av iniegrerade kretsar.

Underiag för regeringens beslul om fördelning av medlen för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet utgjorde ett förslag som utarbetats av del naturvetenskapliga forskningsrådel (NFR: Uppmslning av svensk halvledarforskning. Rapport från arbetsgruppen för nationell halvledarforskning 1983-01-19) i sainräd med STU och UH.Ä.

Huvuddelen av medlen för 1983/84 (5 milj. kr.) och 1984/85 (16 milj. kr.) har anslagits för inköp av dyrbar velenskaplig utmslning lill forskare vid universiteten i Lund och Linköping samt vid Chalmers tekniska högskola. Enligt den föreslagna planen skall även huvuddelen av medlen för 1985/86 (12 milj. kr.) och 1986/87 (7 milj. kr.) användas för inköp av dyrbar utmst­ning för dessa forskargrupper. Della är en för svenska förhållanden slor satsning.

I årels budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 367) har jag föreslagit all ytteriigare 3,45 milj. kr. anslås till forskning inom informa­lionsleknologiområdet. Jag kommer i annat sammanhang atl föreslå rege­ringen atl dessa medel skall fördelas av naturvetenskapliga forskningsrå­del.

Underlag för de satsningar som nu görs är de utrednings- och program­förslag vilka jag redovisar i den nyss nämnda skrivelsen till riksdagen den 30 maj 1985. De syftar dels lill utveckling av själva lekniken, dels lill en kunskap om teknikens lillämpning och konsekvenser.

Vissa långsiktiga forskningsfrågor har tidigare behandlals i tre proposi-floner om forskning (prop. 1978/79: 119, prop. 1981/82: 106, prop. 1983/84: 107). 1 1982 års proposition angavs vissa prioriterade områden. Dessa priorileringar skall, vilket framhölls i 1984 ärs proposition, fortfarande gälla. Forskning som är en fömtsättning för och en konsekvens av den slarka naiionella satsningen pä teknisk utveckling är ell av de i delta sammanhang högst prioriterade områdena. Inom ramen för detta omräde har forskning inom de ämnesområden, som är grunden för informations­teknologi en stark ställning.

 

Prop. 1984/85:220                                                                 79

Dei uppdrag om cn strategi för den adminisualiva utvecklingen inom högskolan, vilkel jag iidiga;e redogjort för berör även frågor om dalainfra-slrukiur och datorsiralegi ior forskningen vid landets liögskoior. Regering­en fär anledning all åierkomma lill ell siällningslagande til! en daiorstraiegi för ibrskniiig när UHÄ redovisat siu förslag.

Nästa forskningsproposition avses liiggas fram vären 1987. I-orskning inom. det datatekniska områdel blir givelvis en viklig fräga aii behandla i del sanvmanhangel.

4    Vuxenutbildning ra. m.

Som Jag nämnde inledningsvis går utvecklingen inom daiaområdei i samhället som helhet myckel snabbi. Della medför att omfattande utbild­ningsinsatser för yrkesverksamma och för medborgare i allmänhel behövs.

Den kommunala vuxenutbildningen spelar häi' en viklig roll. Innehållet i korovux-kursema vanerar från mer gmndläggande ADB- utbildning till mer specialiserad utbildning, t.ex. i olika programmeringsspråk. Som ex­empel på ulbildningens omfattning vill jag nämna att under en mätvecka under hösten 1983 gavs 35 olika kurser med sammanlagt 20000 deltagare och med en genomsnittlig längd av 60 timmar.

De statsunderstödda bildningsförbunden bedriver också utbildning inom dataområdet. Under budgetårel 1983/84 gavs ca 245000 timmar undervis­ning i cirklar av bred och allmän karaktär för ca 93000 deltagare och ca 100000 timmar i cirklar av teknisk karaklär för ca 40000 deltagare.

Betydelsen av att ny teknik införs i arbetslivet har strukits under i flera olika sammanhang. Inriktningen pä åtgärder som syftar lill all slimulera fömyelse och utveckling av industrin är också ett genomgående drag i regeringens politik. I samband därmed har också behovel av särskilda utbildningsinsatser för kortutbildade uppmärksammats.

I propositionen (1983/84: 150) angående slutlig reglering av slalsbudge­ten för budgetåret 1983/84 anförde sålunda statsrådet Göransson all den nu pågående utvecklingen kommer att leda lill slora omställningar pä arbets­marknaden som blir särskiU kännbara för de kortutbildade. Fömiom de sysselsällningsmässiga konsekvenserna riskerar de kortutbildade atl sär­skilt drabbas av de i fräga om datateknik växande kunskapsklyftorna mellan generationer och mellan yrkeskategorier. Mot den bakgrunden är del nödvändigt att överväga en särskild utbildningsinsats i dalateknik för kortutbildade. En sådan salsning skulle även ha lill syfte atl ge deltagarna fömtsättningar för och stimulans ull atl själva lämna förslag lill leknikför-nyelse inom arbetslivet.

Frågorna om former för och finansiering av en bredare uibildningsinsats av detta slag bereds f. n.

I den nyss nämnda proposilionen föreslogs alt medel skulle ulgå under

 

Prop. 1984,/85: 220                                                               80

arbeismarknadsdepartemenlels huvudlilel til! cn d;iiaulbildning för kon-ulbildade. Ulbildningen. som påbörjades hösten 1984 och Ibiisäuer under hela år 1985, beräknas lotali bei'öi'a niisian SOOÖ personer. Den skiill enligi i'ikiiiiijei"na ske i två sieg Den föi-sia om iiögsi 160 limmar skall omfaua grundläggande dalalära och den nya teknikens konsekvenser för individ, arbetsmarknad och sanihiille. 1 eli andra steg skiiii eu mindre anta! av dem soirs genoiTigäu sieg ell fä en mer yrkesinriktad forlbildning Oivi 10-12 veckoi'.

Av en ulvärdering, som gjorts av den pågående sieg-cliulbiidningen, framgår ali näslan hälfien av deltagarna har högsl gmndskola eller folksko­la som siudiebakgrund. Två iredjedelar av deltagarna år kvinnor. Kursle-dama visar sig vara av avgörande betydelse för kursernas innehåll och för resultaten av studiema. Deras kompetens och bakgrund är växlande och dei råder brisl på kunniga kursledare. Arbelsmarknadens parter förvänlas enligt direktiven engagera sig i genomförandel av kursema. Della har ägl rum bara i begränsad utsträckning.

Etl huvudproblem är enligt utvärderingsrapporten frågan om ulbildning­en skall vara knuten till den enskilda individen eller till arbetsplatsen. Oftast är det arbetsgivaren som har lagil iniliafiv till att utnyttja de nya ulbildningsresurserna. I många fall skulle kanske företagen ha givit sina anställda utbildning även utan statligt stöd, men dä skulle rekryteringen och innehållet inte ha fåll samma bredd. Företagen skulle då sannolikt ha utbildat endast dem som arbelar med datorer och inte dem som riskerar alt bli utslagna av den nya lekniken.

Datadelegalionen har i uppdrag atl undersöka den dalautbildning som anordnas för en bred allmänhel och alt pä gmndval av sina iakttagelser ge förslag till utbildningsinsatser och åtgärder för atl vid behov förbättra utbildningens kvalitet. Delegafionen har valt all undersöka datautbildning­en i tre kommuner i landet. Undersökningen omfattar skola, arbetsliv, fritid och familj. Syftet är framför alll att belysa en rad kvalilativa förhål­landen såsom utbildningsmål, kunskapsperspekliv, ulbildningens organi­sering och genomförande, saml läramas och cirkelledarnas roll och sätt att fungera.

Delegationen har enligt vad Jag har erfarit under arbetets gäng konstate­rat bl. a. att det brister i medvetenhet och kompetens hos beslutsfattare, utbildningsansvariga och uibildningsanordnare när det gäller frågor om ulbildningsbehov, utbildningsmål och datapedagogik.

Jag räknar för min del med att det bl. a. på grundval av den nu pågående försöksverksamheten och datadelegationens undersökningar och förslag skall bli möjligt att under den närmaste femårsperioden åstadkomma vä­sentliga insalser i fråga om utbildning i ny teknik för kortutbildade. Min förhoppning är också all arbelsmarknadens parter kommer att använda medel ur förnyelsefondema (prop. 1984/85:86, Fi U 9, rskr 108) för att

 

Prop. 1984/85:220

81

tillgodose behov av daiautbildning för kortutbildade i de företag som har lillgång lill sådana medel. 1 övrigi får inbildningens innehall oc!; organisa­tion liksom de ekonomiska niöjligheierna prövas niirmare när eribrderiigt underiag föreligger.

5    Lärarrekryieringsfrågyr n:. m.

Trols de myckel belydande utbiidiiingsinsalser som skell inom dala- och elektronikområdena har den snabba ulvecklingen lell till att del i dag finns etl underskott pä utbildad personal inom dessa områden. Delta leder lill hård konkunens om de specialister av olika slag som finns. Siluationen är svår vad gäller lärarrekrytering inom flera tekniska områden där löneul­vecklingen på den privala sidan varil betydligt gynnsammare än på den offentiiga. Enligt min bedömning är denna konkurrenssilualion sä besvä­rande att särskilda åtgärder är påkallade och jag vill därför aktualisera några sädana.

Bäde utbildning, forskning och näringsliv har behov av kvalificerad personal. Jag anser all det är av strategisk betydelse att ulbildningen och forskningen får lillgång till kvalificerade lärare och forskare som behövs för att den av regeringen och riksdagen beslutade utbildningen och forsk­ningen skall kunna bedrivas med avsedd kvalilet och omfallning. I annal fall kommer vårt lands möjligheter alt följa med i kompetensutvecklingen på sikl alt undergrävas. Näringslivel blir då hårt drabbat.

Jag anser för min del alt det är nödvändigl att utbildning och forskningen inom dala- och elektronikområdet ges lillräckliga möjligheter alt konkurre­ra om den kvaliflcerade arbelskrafl som finns. Jag är medvelen om att detta i den situation som nu råder i hög grad är en iönefråga. Del ankom­mer på arbelsmarknadens parter all ta ställning till olika länkbara lösning­ar. Marknadsanpassning av lärarlöner har dock redan blivit elt allt mer accepterat inslag i lönnepolitiken. I den nya lärartjänstorganisalion för högskolan som Iräder i krafl den 1 juli 1986 ges vissa gmndläggande möjligheter lill differenliering. Däruiöver finns möljighelen all ge mark­nadslönetillägg varvid högskoleenhelernas problem måste uppmärksam­mas. Man kan också använda kontraklsanslällning och vid behov utnyttja de avtalsmässiga möjligheter som i övrigl finns alt i särskild ordning pröva konkurrenshotade tjänstemäns lön. Sammanlaget stär således flera möjlig­heter till buds även om man får vara medveten om att siaten aldrig hell kan konkurrera med den privata seklorn vad gäller själva lönebeloppen. Gapet far dock inle bli alltför stort.

Därutöver måste arbelsförhållandena inom högskola och gymnasieskola utformas på sådanl sätt atl verksamhelen där blir altrakliv på så all säga innehållsliga grunder.

1 den siluaiion som råder är det vikligl all den kvaliflcerade personal 6   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 220

 

Prop. 1984/85:220                                                                  82

som finns ulnylljas pä eli effekiivt siiii, så långl möjligi uian hinder av organisaloriska gi-änser, olikheter i fräga om huvudmiin, arbeigivarc eic. Därvid är dci vikligl all i ulbildningens och forskningens inlresse kunn'a Iitnytlja även persona! sam hai" sin huvudsakliga sysselsällning inom nii­ringslivet. Uppdragsutbildning i dei offenlliga uibildningsväsendeis regi ger vissa ulgångspunkler för en samverkan mellan niiringsliv och uibild­ningsanordnare i fråga om personaluinyltjande. Denna fråga harjag även berört i den nyligen fram.lagda pi'opositionen (1984/85: 195) om uppdragsui-bildning (s. 12). Del är också väsentligt all överviiga om del behövs siirskilda älgärder i fräga om iärailjäuslekonstrukiioner — uiöver den beflnlliga möjligheten ali inrätta tjiinst som adjungerad professor - för att möjliggöra ett utnyttjande av personel! kompetens. Jag anser att man mäslc räkna med all frågor av dessa slag blir mycket väsenlliga för utbild­ningens och forskningens del under de kommande åren och har därför tagil initiativ lill ell särskilt beredningsarbete inom regeringskansliel med syft­ning bl.a. på datorområdet. Som etl led i della arbele harjag nyligen tillkallal en särskild arbetsgrupp i vilken ingär förelrädare för de lekniska högskolorna. UKÄ saml berörda departement. Gmppen förvänlas presen­lera förslag til! åtgärder redan inför höstterminen 1985.

6   Nordiskt samarbete inom utbildnings- och forskningsområdet

Under ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har en gmpp sakkunniga sedan år 1982 arbelal med frågor som datateknologi och under­visning.

Som ett resultat av ministerrådels beslut 1982 har en kartläggning av aktuella och planerade utbildningar och utbildningssystem och ulbildnings­program på dataleknologiområdet i de nordiska ländema genomförts. Kartläggningen omfallar såväl ungdomsskolan som yrkesutbildningen och den högre ulbildningen. Karlläggningen visar bl. a. all det i samtliga nor­diska länder, generelll selt, flnns etl stort behov av grund- och vidareul­bildning av lärare på alla nivåer i skolan och att en successiv utbyggnad av den mycket viktiga högre utbildningen för forskare m, fl, diskuteras och genomförs i alla nordiska länderna.

Inom ramen för ministerrådets arbele med vuxenulbildning har tillsatts en utvärderingsgmpp som har berett ett treårigt handlingsprogram för åren 1983-85. Gmppen har bl. a. diskuterat datateknologins roll inom vuxenut­bildningen.

Nordiska kulturfonden har gett stöd till en nordisk konferens om data-teknologi och undervisning på gymnasienivå.

På forskningsområdet har del nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) under våren 1983 särskilt behandlat de dataieknologiska frågoma. FPR har framhållit att tyngdpunkten i forskningssamarbetet generellt sett bör läggas

 

Prop. 1984'85:220                                                                  8?

på progra.Tisidan. Den oiTentliga seklorn bö' priorilera systemanaiyiisk ib;'skn!ng och uiveckling av progiamvara inom vilka oinrädeii det torde föicligga uppenbiira möjligheier til! nordiskt samarbele. Enligi FPR bör övervägas ali arrangera nordiska forskarworkshops inom a\gi'ånsade om­iåden i syfte ai! främja eifarcnhetsulbie och ali underliitla planering och samoidning av kom.mande forskningsinsatser.

.Arabeismannakoniinilién diskuterade ijuni 19S3 vilka uibildningsfrågor som borde las upp i en handlingsplan i dataleknoiogiområdei. .Ämbelsman­nakommilléns slulsalser gmndar sig på atl del för närvarande pägår arbete inom utbildningso.mrädel i de nordiska länderna. Dä verksamheten är till slor del på försöks- och utvecklingsstadiet bör del flnnas reella möjligheter för samarbele. De handlingsvägar som ämbeismannakommitlén pekar pä syftar iil! att ge .--elevanta organ möjlighel lill diskussioner så tidigt att problemsUillningarna kan övervägas på nordiskt plan innan slulliga stånd­punkter las nationellt, del gäller t. ex. den grundläggande frågan om data­kunskap i del allmänna uibildningssysiemel för barn och ungdom, dess målsättning, placering och innehåll.

Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) har tillsatt en arbetsgrupp för dalafrågor (DAKU). Gruppen lillsaiies av minislerrådel den 26 september 1983 som styrgmpp för den del av nordiska handlings­planen pä dataleknologiområdet som omfattar kulturområdet (undervis­ning, forskning och allmän kultur). DAKU driver för närvarande sju pro­jekt varav en del bygger pä konsultation och samarbete med styrgmppen för skolsamarbele!.

1.    Dataieknologi i samhällsämnen för 16-19-åringar.

2.    Kunskapsförmedling 1995.

3.    Bmket av datamaskiner i undervisning i främmande språk.

4.    Användning av ADB-tekniska hjälpmedel för styrning av verktygs­maskiner.

5.    Dataieknologi och folkbildning.

6.    Dataförmedlad utbildning.

7.    Utbildning och informationssamhället.

Projekten kommer till stor del all pågå även under 1985. Gmppen har också planer lill nya projekl. En del av projekten genomförs i form av konferenser.

Uiöver denna gmpp har ministerrådet tillsatt en särskild arbelsgrupp för samarbete rörande programvara på skolans område. Denna gmpp lillsaiies i september 1984. Gmppen har vall all inrikla sill arbele på bl.a.följande arbelsuppgifler:

-     nationell utredning avseende nulägel på programvaruområdet,

-     inventering av behov beträffande programvaror och

-     katalog över programvaruprodukter.

Man diskuterar också bl. a. dislribulion av programvara.

 

Prop. 1984/85:22(5

llemstä.lan

Jag hemsläller au regeringei'i bereder riksdagen lillfälle

au la de! av vad jag har anförl om dalapoliiiska frägor inom utbild­ning och forskning (1-6).

 

r-rop. 1984./8S:220                                                                85

.i-?iiagD, 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regerin.gssammanlrade 1985-06-06

Föredragafsdc: statsrädel Leijon såvitt avser puni'J.ern;i 1-3 och 6-7; .statsrådet Gradin såvitt avser punkterna 4-5

.Anmälan UH propositio» on: öalapoiitik

1    Teknik och sysselsättning

Under de senasle decenniema har de industrialiserade ländema genom­gått stora omvälvningar såväl ekonomiskl som pä arbeismarknaden. Ut­vecklingen i exempelvis Sverige har inneburil omfattande slruklurföränd-ringar. Förändringen av sysselsättningen fördelad på näringsgrenar talar sitl tydliga språk.

(procentuell fördelning)

19-SO    1960      1970      1984

19

14

8

5

32

34

29

24

8

9

9

6

20

21

21

21

21

23

32

44

100

100

100

100

Jord- och skogsbruk industri, gruvor byggnadsverksamhei samfiirdsel och handel offenlliga och privata tjänsler

Bakom de procentuella förändringarna döljer sig lOOOOO-ials människor som fått söka sig arbete inom nya områden. På 30 år har antalet årsarbeten inom jord- och skogsbmk minskat med 400000. På 20 år har antalet årsarbeten inom industrin gåll ned med 200000. Under de senasle sju åren har den privata tjänstesektorn ökal med över lOOOOO årsarbelen och den offenlliga sektorn med drygl 200000.

Som en följd av de tekniska framstegen och produktivitetsliltväxlen lenderar den ekonomiska tillväxten all ge mindre sysselsättningseffekt, dvs. för atl uppnå en viss beslämd sysselsältningsulveckling krävs en slörre lillväxl än tidigare. Samtidigt har möjligheterna för många länder atl bedriva en expansiv tillväxtpolitik under det senaste årtiondet varil be­gränsade till följd av ekonomiska balansproblem. Under de senaste årtion-

 

Prop. 1984/85:220                                                                 86

dena liar den offcnilig;) verksamhelen varil en bciydeiseful! liliväxtfakior. Detla giiller för mäiiga liinder även om lendenscn varil siirskill uipriiglad i Norden, Under reslen av !5S0-lalei vänlas emeilcrlid svärighelcr uppstå all bibehälla e.spansionslakten i den oiTentliga sekiorn. Daiii!! kom.mer aU invesle:iugsakUviteien inom industrin ha: varii läg under en följd av år, med undantag a\' del senaste. I ett kge med svag rnarknadsuiveckline och Slark kostnadskon!:urrens lenderar dessuioni invesleringama all gå till koslnadsbesparande rationaliseringar snarai-c än lill ulbyggnad av produk­tionskapaciteten.

De kraftiga slruklurella föiändnngarna lii! irols har vi i Sverige lyckais mycket väl atl klara omsiällningsprocessen och den loiala sysselsättningen har successivi kunnat växa.

Utrikeshandelsbcroendel medför stora krav på omställningar inom indu­strin. Det kommer atl krävas en successiv anpassning iill ändrade produk-tionsbelingelser och en överföring av resurser till nya högförädlande indu­strier, Fömisältningar måsle således skapas för en expansion av den kunskapsinlensiva produklionen. Möjligheterna lill en på sikt Iryggad in­duslrisysselsällning blir beroende av i vilken takt vi kan förbättra vår iradilionella industris konkurrenskraft genom omdaning och fömyelse pa­rallellt med en ökad satsning på kunskapsinlensiva industrigrenar där vi kan nå komparativa fördelar.

Den ekonomiska och tekniska utvecklingen ställer krav pä ökad omsläll­ning på arbetsmarknaden samtidigt som förändringar i arbelsmarknadens funkfionssätt och människors värderingar har lett flll en ökad tröghet i anpassningsmekanismema pä arbeismarknaden. Del centrala arbetsmark­nadspolitiska problemet blir därför hur riskema för ett växande gap mellan omställningskraven å ena sidan och anpassningsförmågan å andra sidan skall kunna överbryggas. De arbelsmarknadspolitiska ålgärdema mäste utformas med hänsyn till säväl den tekniska och ekonomiska utveckling­ens krav som de ökade trygghelskrav som människoma ställer.

Självfallet kommer dataleknikens utveckling alt betyda förändringar på arbeismarknaden. Frågan är emellertid om inle dataleknikens införande snarare skall betraktas som ett anpassningsproblem bland andra anpass­ningsproblem på arbetsmarknaden än som någol unikl och enastående. Med eller utan datateknikens hjälp är kraftiga stmkturella förändringar att vänla också under resten av 1980-lalet. Det kan leda till s. k. strukturell arbetslöshet som ställer krav pä såväl yrkesmässig som geografisk röriig­het. Det måsle emellertid skiljas på sysselsättningseffekter på företags-och branschnivå och arbeismarknaden som helhel. Att icke konkurrens­kraftiga företag läggs ned kan inte undvikas i en öppen ekonomi. Det behöver dock inte leda till omfattande arbetslöshet så länge det råder en sådan dynamik i ekonomin all arbetskraften efterfrågas av andra branscher eller sektorer. En stor arbelsmarknadspolitisk beredskap behövs emeller­fld för att den utvecklingspotential som datatekniken ger skall kunna tas

 

Prop. 1984/85:220                                                                 87

liiivr.ra, samiidigi soin den är en fcirulsäiining för all de nöd\ ändiga för­ändringama skali kunna genomföras i sociali itccepiabla foi"mer.

Dei som. blir avgörande föi sysselsäUiiingsutvecklingen under åte!'sio-den av !980-ia!ei kommer inle ali vara frågan om hu!' många arbelsuppgif­ler som försvinner eller tillkommer i oc.h med daiaieknikens fortsatta utveckling uian den ekonomiska utvecklingen i sin helhei. Sysseisäiinings-effeklema av rationaliseringen är framför alll avhängiga om de genomförs i en lillväxtekonomi eller i en suignerande ekonomi. .Au avslå irän au ulnyuja lillgängliga raiionaliscringsinslmmeni skulle utgöra del verkliga holel mo! den fulla sysselsätlningen.

Sysscisätlningskonsckvenserna blir beroende av i vilken ulslräckning och hur snabbi den lillgängliga lekniken fakliskl kommer all ulnylljas inom olika områden. Förulsällningarna varierar för prival och offenllig ijänsle-produklion jämfört med förhållandena i induslrin. Del kan medföra att arbetsbesparande teknik införs i längsam.mare lakl i ijänsieseklorn än i induslrin. Vidare kan sysselsättningseffekten av produktiviieisvinsiema neutraliseras i större eller mindre grad genom produktionsökningar. Den nya lekniken har och kommer i många fal! framför alll att användas till atl höja kvaliteten pä ijänstema. Dessutom finns inom tjänstesektorn bety­dande delar som inte i nägon högre grad kan tillämpa arbetsbesparande teknik, såsom värd och social service. Behoven inom dessa verksamheter växer stadigt. Jag vill i sammanhanget påpeka att slalisflken rörande daiaområdei är bristfällig.

Dalatekniken kommer atl förändra arbelsuppgiftemas arl och yrkes­strukturen på mänga arbetsplatser. Här flnns två motstridiga tendenser. Bland de nytillkommande arbetena flnns många mtinbetonade arbetsupp­gifter, men dalaleknologin kräver också bättre utbildad arbelskraft. Myc­ket lalar för att det senare kravet kommer att dominera. De fortsatta rationaliseringsmöjligheter som datatekniken, industrirobotar, numeriskt styrda maskiner och andra slags styrsystem för tillverkning och material­flöden innebär, kommer sannolikl atl i samma omfattning som under 1970-lalet medföra atl andelen yrkesarbetare ökar. Bortfallet av syssel­sättningstillfällen drabbar således främsl mindre kvalificerade arbelsupp­gifter. Det innebär all de som har dålig ulbildningsbakgmnd och en svag ställning på arbetsmarknaden slälls inför de största kraven på omställning­ar och all de nytillträdandes problem pä arbetsmarknaden förstärks.

Vi kan inte avskärma oss från användningen av ny teknik utan bör höra Ull de ledande. Men människorna mäste styra lekniken och inte tvärt om. Vidare är del viktigt att alla i arbetskraften känner atl de är med och påverkar och får utbildning för nya arbelsuppgifler. Jag avser all äier­komma till frågor kring arbetsorganisation och arbetsmiljö i del följande.

I Sverige är fömtsättningama för alt klara de omställningskrav som den nya tekniken medför bättre än i många av våra konkurrentländer. Vi har ocksä under de senaste tio åren genomfört omfattande strukturförändring-

 

Prep. 1984/85; 220                                                                88

ar inom niiringsiivel son; våra konicurrcnler har iramiör sig. Del gälier bl. a. jirn-, siäi-. g!"uv-, varvs- ocii inte minsi stora dsiar av verksladsindu­sirin.

Den allmii:::';!! ulbiidningsnivan lio arbetskraften liar iiöiis dramatiskt Uiider de seiiasie 20 äreii ocli grunden har d-iinncd tacts för ali göra människor sLisladc för omsiäihiiiigslcraven.

Hii.nili kommer ait der. svensk-i -arbeismarknadspoiitiken är den mest utvecklade i väriden. Genom den kraftiulia ariieistnarknadspoliliken har eti iryggiielssysiem skapals för den enskilde, Deit som möter krav på nya kunskaper kan genom arbels.marknadsuibildningen ia ny elier komplei-te.-ad iitbiidning för alt klara de nya krav som slälls. Den som behöver söka sig en ny ai-beisort kaii fä ekonomiskl slöd för :iU klara de påfresiningar delta innebär.

Också för förelagen ger arbelsmarknadspoliiiken ett slöd i omställnings­processen. Via arbeismarknadsutbiidningen kan förelagen få hjälp att vi­dareutveckla sina anställda, likväl som möjlighelen au frän arbetsmark­nadsutbildningen rekrylera kunniga nya medarbeiare.

1.1 DataelTektutredningens förslag

1 budgetpropositionen (prop. 1984/85: 100 bil. 12) harjag tidigare redovi­sal regeringens behandling av dataeffektutredningens (A 1978:05) slutbe­tänkande (SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändring. Utredningen betonar atl en effektiv dataanvändning fömlsälter en användning som förbättrar arbetsmiljön, utvecklar och vidgar arbetsinnehållet och leder till mer engagerade yrkesroller. Det behövs en bred kunskapsuppbyggnad som ger den enskilde arbetstagaren möjlighel all efler sin egen förmåga närma sig dalatekniken och ulvecklas med denna i sin yrkesroll. Denna kunskapsuppbyggnad underlättas om den får en lokal förankring med ansvarstagande av regionala och kommunala organ saml lokall näringsliv. En regional spridning av den nya lekniken och ålgärder som gör den lillgänglig för smä- och medelslora företag bedöms som angelägna. Vidare betonar utredningen vikten av all maskinvara och framförallt programvara till datasyslem ulvecklas inom landet liksom alt ålgärder inom utbildnings-och forskningsområdet genomförs..Särskilda insatser till förmån för gmp­per som kan komma atl direkl påverkas av den strukturförändring i sam­hället som datoriseringen innebär anses också som angelägna.

För att åstadkomma en regional spridning av datatekniken föresliir da­taeffektutredningen att regionala utvecklingsprogram initieras på dataom­rådet för informationsspridning, rådgivning, erfarenhetsutbyte, ulbild­ningsinsaiser och samordning av resurser. Inom programmens ram före­slås att utåtriktade datamiljöer ("dalatjänst") byggs upp dil småföretagare och andra yrkesutövare kan komma och fä en leveranlörsneutral rådgiv­ning och demonstration av datateknik saml en användarorienterad utbild-

 

Prop. 1984/!.: 22(1                                                                 89

ning. Programmen bör samordnas på .-egionai basis av länsslyrelserna.

Eu centrum for adminislraiiv dalaulvcckling föreslås in.-ätlal med mål­sållningen alt skapa en hög kvalilel på de datatjänsier och dataprodukier som erbjuds de mindre förelagen. Cenlrel skall uiveckla programvara, slandarder oeh meloder scm lillfredsställer hogl ställda krav i svenskl arbetsliv samt sprida och indusirielll anpassa fo!'skningsresultai.

Vidare föreslår ulredningen eit pi'ogram. för slimulans av svensk syslem­ulveckling. Programmei bör oinfalla framtagning av bra sysiemulveck-lingsmodeller med en tvärvetenskaplig profil som baserar sig pä forsk-ningsresuhai från såväl de lekniska. samhällsinriktade som de humanis­tiska vetenskaperna saml försöksverksamhel i prakliska miljöer. Dessul­om föreslås programmet fä medel all flnansiellt stödja systemutveckling i srnä och medelslora förelag.

Chefen för induslrideparlementel kommer senare i dag all redogöra för hur förslagen om regionala utvecklingsprogram, centrum för administrativ dalautveckling och program, för slimulans av svensk systemutveckling har behandlats av regeringen.

Vad gäller arbetsmarknads- och personalulbildning föreslär utredningen att det inom ramen för arbelsmarknadsulbildningen avsätts särskilda me­del för utbildning av personal som slår inför omfallande slruklurella för­ändringar till följd av bl.a. ny teknik (stmkturomvandlingsutbildning). Avsikten är all genom utbildningsinsatser dels förebygga arbetslöshet, dels underlätta införande av ny leknik för alt svenskt näringsliv skall kunna öka sin produkliviiel och konkurrenskrafi. Vidare föreslås all daiaulbildningen i arbetsmarknadsulbildningen byggs ut och atl arbelsmarknadsslyrelscn (.AMS) ges i uppdrag atl la iniliativ litl en branschvis utveckling av rikt­linjer för personalulbildning för yrkeskategorier som berörs av datorise­ringen. Dataeffektutredningen föreslär också atl en särskild ulredning till­sätts för atl utreda finansieringen av personalutbildningen.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildning i företag kan företagen utbil­da anställda som genom den tekniska utvecklingen och strukturella föränd­ringar riskerar atl drabbas av arbetslöshet. Denna möjlighel som under budgetårel 1985/86 beräknas för ca 15000 anslällda läcker väl in de syften som flnns i dataeffektutredningens förslag om strukluromvandlingsutbild-ning. Beträffande uiökad yrkesutbildning inom dataområdet i arbetsmark­nadsutbildningen har AMS utarbetat ett s.k. informaflonsieknologipro-gram som genomfört kommer att innebära en väsenfligt utökad yrkesut­bildning inom området. Jag återkommer sirax till denna.

Vad gäller en branschvis utveckling av riktlinjer för personalutbildning sker fortlöpande en anpassning till olika branschers behov inom arbets­marknadsutbildningen. Denna sker i nära samarbete med parterna och kan således nyttjas även i rent intern företagsutbildning. När del gäller flnansi­ering av personalulbildning anser jag denna i väsenlliga delar har lösls i och med all de nya reglerna för arbetsmarknadsutbildning (AMU) i förelag saml genom fömyelsefondema.

 

Pröp. 1984/85: 22G                                                                "O

Daiacflekiuiredningen ibieslär ouksä cu åigärdsprogram föv kvinnoi' i samband med daiO!'isering. Staisiidei Gradiii kommer i del följaade ali redogöi-a tbr hur RJrsliigei har betiandiats hv regeringen.

Vidare föreslås insatser för aU fc)rbaU!'s arheislivssiiuaiionen för handi­kappade .med hjiilp av dalaiekniken. .lag äierkommer inom kort lil! dessa

frågor.

J;ig vill i sammanhangei ciinra om daiacffeklulredningens försöksverk-samliei med regionala uiveek!ingspri>gi"am i Värmlands och M'a!möhus län. Försöksvei-ksainhelcn i Viirmlands liin avser dels eu handlingsprogiain inom eWkiror.ik- ocVi daiaomrädet, oi;T dels utviirdering oeh effekimJiining av den utveckling som kan förulses inom eleklronik- och daiaonii'äaet i länel. Projekiel i iMalmöhus liin innebär studier avseende

-     datoranvändning inom ekonomi- och produkiionsfiinklioncrna

-     datoranvändning inom konslrukfion och liliverkningsförberedelse

-     eleklronik- och datoranvändning i produkler och produklionsulrustning

-     facklig medverkan.

Genom dessa salsningar i tvä län har erfarenheter uppniitts som bör kunna utnyttjas i de fortsatta regionala satsningarna inom dataleknolo­giområdet. En erfarenhei som härvid är viklig är au sialen, kommunernas och näringslivels resurser bör kunna samordnas i slörre ulslräckning än f. n. Detta gäller såväl utbildning som invesleringar och drifl.

1.2 Industrikampanjen

För budgetåren 1983/84 anvisade riksdagen (prop. 1982/83:150, AU 30, rskr 394) 100 milj. kr. för atl främja rekrytering tiil industrin m.m. Av dessa medel medgav regeringen alt AMS flck disponera 50 milj. kr. för all genomföra regionala aktiviteter för indusirins rekrylering av personal. Övriga medel avsattes till bl.a. stöd lill särskilda ungdomsprojekl, Jäm-siälldhetsprojekt (som statsrådet Gradin senare kommer att behandla), facklig studieförbundsverksamhel för arbetslösa ungdomar, stimulans av nyföretagsamhet, kartläggning av indusirins rekryterings- och utbildnings­behov och kooperaliva ungdomsprojekl.

De regionala satsningar sorn dataeffektutredningen genomförde i Värm­lands och Malmöhus län har kunnat genomföras bl. a. genom de medel som ingick i den s. k. induslrikampanjen. Somjag redovisade i kompletterings­propositionen (prop. 1984,/85:150) kommer en utvärdering alt ske av kam­panjen. De preliminära erfarenheterna av att fördela en slor del av resur­sema regionall är dock enligt min mening synneriigen positiva. Som jag nyss framhållit har bl.a. erfarenhetema av datasatsningarna givit ökad kunskap om vilka samverkansmöjligheler som flnns mellan samhälle och näringsliv. Jag utgår från atl de regionala myndigheterna liksom kommu­nerna och näringslivel tar del av erfarenhelerna och söker utnyttja tillgäng­liga resurser på elt effeklivl säll.

 

Prop. 1984.'.S5:220                                                                91

Eu annat inslag i industrikamnanjen har varii lokala eller liinsvisa sals-ninsar iä dalainiroduklion ock. kurser ftir säväi arbetslösa som icke arbets­lösa. P;i mänga häll har s.k. datastugor drivits. Vissa .med inriktiiiug pä specialgrupper som t.e;;. kvinnor eller ungdomar. Pä mänga hål! drivs dessa vcrksamiieler nu vidare antingen som arbetsmarknadsutbilduiiig eller i andra formc!'. Såväl ungdomar som liie iildre arbeissökande får pä deii; siitl möjlighe! att näimii sig dalatekniken.

1.3 lUbildning i(nl dataoinrädef

Inföiandet av ny leknik kommer all medföra ökade krav pä kunskaper och därmed pä uibildning. Den lakl varmed kunnandet på daiaieknikomrä-det kan byggas upp kommer sannolikl au bli besiämmande för när och hur eleklroniken förs in i olika seklorer pä arbeismarknaden. .Arbetslagarnas kunnande kommer dessutom alt påverka deras aitiiyder lil! den nya lekni­ken, deras möjligheter att påverka formerna för införandel och bidra lill utveckling. Kvalilelen i ulbildningen på alla nivåer fär således stor belydel­se. Detla gäller i hög grad också den viktiga fort- och vidareutbildning som sker på arbetsplatserna och i arbelsmarknadsulbildningen.

Kraven pä teoretisk förslåelse och förmåga till överblick ökar för många grupper. Tempoarbelen och andra mtinmässiga uppgifter får samiidigi minskad omfattning i bäde i.ndustrin och kontorsarbetet. Även specialister som ulvecklar och för in datatekniska hjälpmedel behöver fortlöpande bygga upp sin kompetens och bredda sina kunskaper inom andra ämnes­områden för att bäitre kunna förslå teknikens funkiion i en ofta komplice­rad arbetsorganisation. Det är således angeläget att de redan anslällda i sin fortbildning inte endast ges en leknisk påbyggnad utan även garanteras bredare kunskaper om bl. a. datoriseringens effekler på arbetsorganisation och arbetsmiljö. Inlressel för datautbildning är också slort. Enligi en av slafistiska cenlralbyrån nyligen genomförd undersökning anser drygl två miljoner personer att de behöver kompletlera eller fä utbildning inom dataområdet. Hälfien av dessa svarade all de även var villiga alt della i en dalakurs på fritiden.

Enligt min mening bör del primära ansvarei för utformningen av rikt­linjer och mallar för den förelagsinlerna fort- och vidareutbildningen ligga hos parterna på arbetsmarknaden. Ansvaret för utbildning av redan yrkes­verksamma som berörs av omställningar mäste rimligen ocksä i första hand ligga pä resp. arbetsgivare. Men även insalser från olika ulbildnings­myndigheter är angelägna. Jag vill i sammanhanget erinra om regeringens satsning på särskild utbildning inom dalaområdet under innevarande bud­getår. Utbildningen är avsedd för kortutbildade och beräknades urspmng-hgen omfatta ca 5000 personer. För delta har totalt 32 milj. kr. anslagits under innevarande budgelår, varav hälften har fördelats til! länsar­betsnämndema i Östergöflands, Malmöhus, Skaraborgs och Värmlands

 

IVo!5. 1984/85: 22Ö                                                              92

län. Den andni hälften disponeras av .AiVlS, för iVjidciiiing efier regeringens beslut oca avser utbiidningssälsningar i hela landel. Ulbildningen iir upp­lagd i ivå sieg. Keia gruppen erbjuds eu kortaie iniroduklionsuibildning i gmndläggande datalära.! dei anui'a slegel ges en mindre grupp orn ca ! 000 personer cn mer yiicesinriktad uibildtiinc med sikle pi"i arheisuppgiiicr där ny leknik används.

Syflel med satsningen på kortutbildade är att motverka tendensen all redan välutbildade får avsevärt mycket mera daiauibikining än kortutbil­dade. Salsningen medför en jämnare spridning över alla anslällda av ui­bildning på dataområdet.

En utvärdering av utbildningen har lämnats lil! arbetsmarknadsdepane-meniel i mars 1985. Den visar all utbildningen kommer all omfalta nära 8000 personer i slället för beräknade 5000. Två tredjedelar av dellagaina är kvinnor. Utbildningen har genomgående mollagils posilivi och många har upplevt atl deras tidigare rädsla för daiorer har försvunnil, Ålskilliga menar all även om de inte har omedelbar nytta av utbildning på arbetsplat­sen kommer de atl få del på längre sikl,

I komplelleringspropositionen (prop, 1984/85: 150) har jag föreslagil riksdagen att 16 milj, kr, skall avsättas lill en uividgning av framför alll del nämnda andra stegel under näsia budgetår. Jag vill också erinra om för­nyelsefonderna. Efter den 1 januari 1986 kan dessa användas för atl finan­siera utbildning av anställda saml forskning och utvecklingsarbete. Här bör datautbildning kunna utgöra en väsenllig del.

Den 1 juli 1984 ändrades och förenklades somjag lidigare redovisade reglerna för utbildning av anslällda, AMU i företag. Del har visal sig att framför alll den s. k. flaskhalsutbildningen har haft en posiliv effekl vad gäller atl tillgodose indusirins behov av yrkesutbildad arbetskraft. För budgetåret 1985/86 har 120 milj. kr. avsatts för AMU i föielag, vilkel motsvarar 15000 deltagare.

Beiräffande inlern fort- och vidareulbildning och utbildning till följd av omställningar visar erfarenhetema att större företag, liksom offenlliga arbelsgivare, bar förutsättningar all ordna sådan utbildning pä etl lillfreds­ställande sätt. För mindre och medelstora förelag är det svårare all flnna lämpliga utbildningsformer och samiidigi också svårare atl avvara perso­nal eller anslälla ersättare under utbildningsliden. Del kan därför inte heller uteslutas att mindre förelag har så bristfälliga kunskaper eller re­surser för utbildning att en annars möjlig produkliviietsökning inte kom­mer flll stånd. Det nära samarbete mellan arbetsmarknadsutbildningen och företag som har inletts under senare år genom bl.a, flaskhalsuibildningen bör dock kunna undanröja många av dessa problem.

Möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadsutbildningen för att motverka flaskhalsproblem i företag som följd av all rekryteringsbehovet av utbildad arbetskraft inte kan tillgodoses släller slora krav på flexibilitet i kursutbu­det. Kursernas innehåll måste fortlöpande anpassas till datatekniken och

 

Prop. 198-1,85:220

93

annan teknisk utveckling. 1 samarbele med parterna piigår eu omfaUande Ulvecklingsarbeie i denna riklning. ?å flera, yrkesomrädep. uutrbeias mo-dulutbildningar \iikel innebäi' au för den enskilde nödvändiga "uibildningsklotsar" kan väijas ut.

inOiTi AMS görs vidare en omfördelning av i-esurserna inom arbeismark-nadsutbikiniugen ibr au följa utvecklingen moi mer avance;-ad leknik inom olika yrkesomniden. Eleklronik och daialeknik fär eu ökande uU'ymiTie i ulbiidningariia. Under år 1984 har 20000 elever beräknats genomgå arbets­marknadsutbildning med större eiler mindre inslag av informaiionslekno-logi. Inom rameri ior de! s.k. informationsicknologiprogrammel föreslår AMS all korta orienieringskurser i dala successivi införs för a!la deltagare i yrkeskurser. Det skulle i ful! skala ge närmare 40000 kursdellagare per år en orientering om den nya lekniken. AMS räknar vidare med ali kunna ge dalaorientering lill ca 10000 anslällda per är genom AMU i företag. AMS avser dessutom all successivi införa nya avsnitt om datateknik i sådana yrkeskurser som redan ges, vilkel innebär att allt fler kommer atl få en yrkesuibildning med inslag av informalionsleknologi. Sluiligen avser AMS all öka specialisiutbildningen inom speciella informalionsleknologiska yr­ken. Delta skulle möjliggöra en specialutbildning åt drygl 1000 personer årligen.

Jag anser den ulvecklingen som AMS skisserar ligger i linje med rege­ringens strävanden. Insatserna som AMS föreslår bör kunna ske med beflnlliga resurser. Om styrelsen bedömer all särskilda bemyndiganden bör ges ulgår jag frän atl AMS i sin anslagsframslällning för budgetåret 1986/87 presenterar sädana förslag.

Arbelsmarknadspoliiiken ulgör en integrerad del av den ekonomiska politikens slrävanden att främja näringslivels tillväxt. Del är mol denna bakgrund den omfallande salsningen pä utbildning-av-säväl anslällda som arbelslösa skall ses. En utbildning som syftar till all deis lösa flaskhals­problem, dels la vara på den nya lekniken. De salsningar som görs inom datautbildningen är ett väsenlligl inslag i denna sirategi.

Hela förmedlingens arbetssätt med kontaktpersoner för företagen hos förmedlingarna syflar också lill bättre, fortlöpande kontakt med förelagens behov. Härigenom kan såväl förelagen som de arbeissökande få en bälire service. För de arbeissökande görs i allmänhel upp individuella handlings­planer där utbildning ulgör ell viktigt inslag. För ungdomar i ungdomslag måsle en handlingsplan upprällas om ungdomarna varil i ungdomslag i fyra månader. Jag utgär från att en sädan planering bör kunna erbjudas flertalel arbetssökande.

 

Prop. 1984/85:220                                                                 94

2    .\rbetsmi!jö, arbetsorganisiJlion och medinfiytande vid använ­dande av ny teknik in. m.

Den snabba ulvecklingen av dalaiekniken och annan ny teknik har p:'iverkai säväl arbetsmiljö som arbeisoi-ganisation liksom samhällets och arbelsmarknadspariernas sätt all arbela med dessa och andra, näralig­gande frågor. Del griller t,e:i. medhest.-immande i arbelslivei, frägor om anslällningslrygghel och arbelslidens förläggning.

Dalaiekniken har nu använls i större omfallning under ett par decennier. Sverige är dei robollälasle landel i världen mätt som antal industrirobotar per industriansiiiild ocli ligger också i övrigl internaiionelll setl långl fram­me när del gälier användningen av ny teknik. Vi har också fält en sior datorläthel och eli daiorkunnande i offenllig ijänsieproduklion.

Införandel av daialeknik pä arbelsplatsema skiljer sig inle principielll frän andra större leknologiska förändringar. Jämfört med lidigare innebär dock dalaiekniken mer radikalt förändrade krav på yrkeskvaliflkalioner och möjligheter att påverka arbelssituationen.

När del gäller resultat och erfarenheler av införandet av ny teknik har arbelslivscenlmm framhållil all man kan urskilja första, andra och tredje ordningens konsekvenser. Direkt vid införandel av ell datasyslem eller efler en kortare lids användning uppmärksammas i första ordningen pro­blem av teknisk natur. Andra ordningens konsekvenser omfaltar problem som uppmärksammas efler ett halvt lill ell och etl halvt ärs användning. Problemen är av psykosocial arbelsmiljökaraklär och berör l.ex. stress och ögontrötthet. Tredje ordningens konsekvenser omfattar problem som uppmärksammas efter ca fyra lill fem ärs datoranvändning. De är relatera­de till förändringar i yrkeskompetens vid användning av den nya tekniken. All förändringar i yrkeskompetensen visar sig först på längre sikt bhr enligt arbelslivscenlmm ell avgörande metodproblem vid utvärdering av etl da­torsystems konsekvenser.

Datatekniken känner inle några nationella gränser eller industriella tradi­tioner. Den industriella traditionens betydelse är också på väg atl suddas Ul. Inte heller känner den nya lekniken gränser för olika yrkeskompe­tenser. En anställd i en högleknologiinduslri kan i vissa fall dels vara skicklig yrkesman, dvs. kunna reparera sina maskiner, dels vara tekni­ker/programmerare med förmåga att kunna ändra programvaran etc. Går­dagens bagare i ett storbageri kallas fortfarande bagare men övervakar i dag processen från elektroniska styrbord. 1 princip skiljer sig denne arbets­tagares arbetsmiljö inte från en anställd som i elt konirollmm sköter en massainduslri, ett stålverk eller en kämkraftsindustri. Dessa förhållanden får bl.a. konsekvenser för de fackliga organisalionerna och kan medföra atl konfliktytor uppkommer dem emellan.

 

IVop. 1984/85: 22«                                                                95

2.1 .Vrbetsnsiljö

.När dei sjiiller den fysiska arbetsmiljön har inänga riskfyllda, hälsokirliga elier fysisk! lunga inslag försvunnii genom införande iiv robotaioch dator-utriisining. Samlidig! bar del lillkommii nya arbelsmiijöprobiem, l.ex. crgtiiiomiska problem i sambaud med leiniiualarbele sami ögoniiöuiiei ocfi suess vid b!ldskä!'msarbele.

\'idare har diskussioner förts om bildskiirmsarbeieis eventuella foster-skadande effekler. För ali fä detta pioblemomräde närmare belysi anord­nade arbetsmarknadsdepartemeniei den 9 april 1985 en hearing om bild­skärmsarbete med ell anlal inbjudna forskare. Ell referat från hearingcn -Fo.f-skningen om fosterskador vid bildskärmsarbete - har därefter tryckts upp.

Vid denna hearing framgick att det veleuskapiiga underlaget på omrädet forlfarande är otillräckligt. 1 de sludier som har genomförts i Sverige och i andra länder har man inle kunnal påvisa alt del föreligger etl orsakssam­band mellan bildskärmsarbete under gravidilel och missfall eller missbild­ningar hos de födda barnen. Som flera forskare framhöll betyder detla eniellertid inte atl ett sådant samband kan uteslutas. Del är därför ytterst angelägel atl forskningen kring effeklerna på gravidiletsutfallet av daia-skärmsarbete och den därtill knutna arbetssilualionen intensifieras. Säväl arbelarskyddsstyrelsen som socialslyrelsen planerar all gå vidare och följa upp de undersökningar som har gjorls. Även i andra länder, I, ex, i USA, finns långtgående planer på omfattande sludier om reproduklionsiisker vid bildskärmsarbete, I detta sammanhang vill jag ocksä informera om atl socialstyrelsen f. n. håller på atl bearbeta resultaten från en registerstudie över gravidiletsutfallet under åren 1980- 1983 bland samtliga kvinnor an­slällda vid landets försäkringskassor. Resultatet av sludien beräknas kun­na publiceras inom korl.

Jag har slor förståelse för och respekterar den oro som många gravida kvinnor känner, som arbelar framför bildskärm. Att vi i dag har otillräck­liga kunskaper pä områdel är en klen irösi för dessa kvinnor. Jag har därför överläggningar med arbetsmarknadens parter om möjlighelema all avlals­vägen ge kvinnor, som arbetar vid bildskärm och som önskar det, rätl till omplacering i samband med graviditet.

Vidare avser regeringen atl ge arbeiarskyddssiyrelsen i uppdrag atl i samråd med statens slrålskyddsinstilul och slatens mäl- och provråd utre­da förutsättningarna atl införa någon form av - frivillig eller obligatorisk -provning av datomtmslningar ur arbetsmiljösynpunkl. Sådan provning bör inte enbart avse sirålning utan även andra aspekter som har belydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Genom sådan provning kan tillverkarna ocksä fä en objekiiv kritik av sina produkter och därmed bättre möjligheter till pro­duktulveckling.

Del är enligt min mening för övrigt naturligt att arbelsmiljökrav ullgo-

 

Prop. 1984/85:220                                                                 96

doses vid den upphandling av daiorer och terminaler soiii bl.a. slaien kom.mer au s\'ara ibr under de närmaste åren,

Ensrtmai'beieis risker vid arbele i kontrollrum ocli vid arbetsniatser med begräns;-:d beriiKniiing Ytnv vidare uppmärksam.mats liksom nya lyper av buller ocii infrabuller. Inom bl.a. olycksfallsforskninger, har miin upp-märksaramiii de förlopp son:; föregär olyckshändelser i komplexa lekniska processer med elekironisk styming. Det gäiler bl.a. piobicmci med s.k. färdighelsbortfal!. Del innebär all personal pä grund av helläckande auu>-maiik tappar nödvändig färdighet och kunskap alt manuellt kunna styra processer då auiomaiiken inle fungerar. Inom bl.a. kärnkraflsindustrin, större processindustrier och petrokemiska industrin blir del mer och mer vanligt med simulalorlräning för personalen eller all man heii enkell före­skriver manuell slyrning under vissa perioder, alli för all personalen skall bli bäitre skickade att haniera tillbud på arbelsplatsema.

Eti annat omräde som har uppmärksammats alllmer är olycksfallsrisker vid användning av elektroniskt styrda maskiner och robotar. Del är i.cx. ofta svan all avgöra om robolar och andra automafiska maskiner är av­ställda eller i s. k. aktivt viloläge. Underhålls- och reparationspersonal kan råka ut för kläm- och krossolyckor ull följd av alt en maskin eller robot plötsligt startar. Eflersom robolar och elektroniskt styrda maskiner ofta sätts in i de svåraste arbetsmiljöerna, t. ex. vid lackering med lösningsme-delsbunden färg eller pulverfärg kan exponeringen för kemikalier och lösningsmedel bli mycket hög för underhållspersonalen. Sådan exponering kan vara allergiframkallande.

Vid sidan av dataleknikens effekter på olycksfallsrisker och den fysiska arbetsmiljön har frågorna kring datoriseringens psykiska och sociala effek­ter alltmer kommii i förgrunden. Del gäller frägor om organisalions- och arbetsformerna i produklionen och administrationen, l.ex. konsekvenser för arbetets innehåll, inflytandet på arbelet, möjlighel lill arbeUsgemen-skap, inlegrilel elc, i arbelssituationen. Begreppen kunskap och yrkes­skicklighet är centrala i deua sammanhang. Löntagarorganisationerna har också berört dessa frågor i sina datapoliflska program.

2.2 Arbetsorganisation och medinflytande

Partema på den svenska arbetsmarknaden har av tradilion haft en posi­tiv syn pä tekniska förändringar. Den solidariska lönepolitiken har i sig påskyndat lekniska förändringar i näringslivel. När den lekniska utveck­lingen lell till negativa konsekvenser för de anslällda har problemen ofta blivil föremiil för diskussioner och kanske reglering genom olika former av avtal.

Integrilelsaspekter. Nära knuien lill frågan om arbetsorganisation och användarinflytande är inlegritelsaspekien. Det förhållandet all en alll slör­re del av arbetet ulförs med datorer och/eller styrs via datorsystem innebär

 

Prnp. 1984/85:220                                                                 97

vriscniligi ökade niojlighete;' iil' koniroll tcii övervakning av arbeisiagar-ii.'i. Daiorbaserade planeringssysiern kan ge mbjiighei ali i detalj registrera olika moiuenl i arbeisp!"oeessei: oeii därmed arbeisiagarna. Informaiions-!y,;liandiiiig och kommuniiiaiioner sker silkiiier genom lekniska system, viikei likaledes ökar möilighciei-iia iil! deialjkonirol! ocli övei"v;iki!ing av ai-beiei.

Eli a:inal exempel p. ökade !:oniroi!mo;iigiieier lill följd av ny teknik är arbeisplalser med "ciud-key-system" clicr audra elekironiska sysiem som innebår au cn ideiuiieiskoiitio!! ske;"'»id passager inom lokalema. Genoir. sädana syslem kan den enskilde arbeislagarens förflyttningar på arbels­plalsen kartläggas.

Svenska .Meiallinduslriai-bciaielbibundet har i en skrivelse den !3 mars 1985 lagit upp vissa ir;°igor om. hur de anslälldas integrilel påverkas i sa.mband med alt daiaicknik las i anspråk av förelagen. Förbundel önskar få en precisering och skärpning av datalagen (1973:289) i vad avser de enskilda anslälldas inlegrilelsskydd i arbelel. Vidare vill förbundel all de anställda och deras fackliga organisaiioner skall ges eli avgörande inflylan­de över om ett syslem skall infö.-as. Förbundet betonar ocksä betydelsen av att forskning och ulvecklingsarbeie pä omrädet initieras och ges stöd.

Enligt min mening är frågan om arbelslagarnas integritelsskydd i sam­band med införande av ny teknik i hög grad en fräga om medbeslämmande vid förändringar av arbetels organisalion. Del är därmed i första hand genom förhandlingar och avtal som lösningar skall sökas på problem av den art som förbundet tar upp. Medbestämmandeavtal har också träffats för samtliga sektorer av arbeismarknaden och för vissa branscher gäller särskilda avtal om införande av ny teknik, 1 de frågor som ligger vid sidan om datalagen är del naluriigt au evenluella komplelleringar görs i avtal av nyss nämnt slag. Jag delar förbundets uppfallning om behovel av ytterliga­re forskning och utvecklingsarbete rörande integritetsaspeklerna vid infö­randet av ny leknik.

De forsknings- och utvecklingsprojekt som hittills bedriviis om arbels­miljö, arbetsorganisation och medbestämmandefrågor i samband med ny teknik har i liten utsträckning sluderal integritetsfrågorna. Forskning och utveckling inom områdel ligger inom ramen för arbelarskyddsfondens och arbelslivscenlmms uppgifter. Del är angelägel all dessa aspekter blir beak­tade i den forskning som bedrivs på områdel.

Elektroniskt distansarbete och s.k. tdecommuling. Den nya lekniken öppnar möjligheter lill s.k. distansarbete. Vissa insalser har redan gjorts för alt utnyttja den nya kommunikationstekniken för all flytta ul arbels­uppgifler från en central administration. Elt exempel pä detta är Service­centralen i Gällivare och Kiruna (SIGA), som arbetar med dataregislre­ring, mikrofilmning, ordbehandling, Iryckning m, m.

Datatekniken gör det möjligi all skapa arbete i glesbygder med brist pä arbetsflllfällen. Dessa möjligheter bör självfallet utnyttjas. Samfldigt är det 7    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

 

Profj. 1984/85:220                                                                 9S

av ulonifiideiiiiig vikt ali uppmiirksamma hur dislansarbeie oiganisei-as. Del måste ske p;-i ell sådant säu au ai'beiel ocksii lar eu sociali innehall med nKiJiighei till konlakt med arbeiskainraier och iill facklig verksamhet. Del niäsi.e ocks'å vara möjiigi ali bevaka au den arheisi"iiiisliga lagsiiftninc-en eiierievs.

Med lijiilp av d.tlomiruslniiig och leicöverlbriiig är del inom den ijiinsle-pioduceraiide sekioin möjligi au införa enireprcuörsskap eller eiekironiskl hem.arbele. Den som uiför ai-beiei iir ime liingix: ansiiiild \'id förelagel utan arbetar som uiidereiureprenbr. Uppdiagsgivaren. dvs. den iidigai'e arbels­givaren, kan därmed slippa ifrän sill iradilionella arbetsgivaransvar. Vem som skall fä göra arbelsuppgifterna kan bli en fiåga för anbudsgivning i olika fo!"mer diir det för uppdragsgivaren/"a!be!sgivaren" Ibrmänligasie anbudet vinnei'. Det är ocksä miiiiigi au via elektroniskl distansarbete lägga Ui arbetsuppgifter pä arbetstagare i andra länder. Amerikanska före­lag lägger ul elektroniskt hemarbele lill underenireprenörer i Mellaname­rika, som då vanligtvis utför lerminalarbele i hemmel oc!i levererar resul­tatet av arbelel lill USA. Man kan ocksä sprida arbelsuppgifterna över hela USA och pä så säll få ul många arbetsiimm.ai- under dagen och ändå slippa kostnader för överlid och obekväm arbelslid. Del är ocksä möjligl att etablera distansarbete mellan t. ex. Europa och Asien. Exempel härpå finns redan inom ordbehandlingssektorn. Programvaran kan göras så själv-konlrollerande atl kunskaper i det språk som skrivs ul inte är nödvändiga.

De arbetsorganisatoriska lösningar som den här beskrivna lekniken kan leda lill slår pä intet sätl i samklang med den syn som vi enligt den s.k. svenska modellen har pä arbelel och arbclels värde. Den överensslämmer inte heller med de lagar och avtal som gäller på den svenska arbetsmarkna­den.

Frågor om distans- och hemarbete och dess konsekvenser har bl.a. uppmärksammals av datadelegalionen, som föreslagil att de skall utredas.

För all närmare belysa hithörande frägor anordnade arbelsmarknadsde­partementet den 8 maj 1985 ell seminarium om distansarbete via lerminal på temat Framlidsvision eller lillbakagång. Syflel med seminariet var atl redovisa och diskulera utvecklingstendenser på området i USA, Sverige och några andra västeuropeiska länder, Ell anla! forskare samt företrädare för fack och näringsliv dellog i seminariel. Seminariet skulle också stimule­ra flll fortsatt debatt om hur sysselsällning, arbetsmiljö, arbetsorgansia-flon, fackels roll m.m. kommer atl påverkas av den snabba utvecklingen här i landel. Regeringen kommer atl uppmärksamt följa denna utveckling.

Arbetslivslagsliftning m.m. En fråga som har diskuterats är om den arbetsrättsliga lagsiiftningen som infördes i Sverige under 1970-talel har påverkal våri lands förmåga atl tillgodogöra sig ny teknik och hävda sig i den internationella konkurrensen.

Det finns i dag knappasl några bevis för att Sverige till följd av en progressiv arbetsrättslig lagstiftning skulle ha en sämre internationell kon-

 

Prop. 1984/85:220                                                                 99

kiirreuslbi"niflga än andiTi Iriiider. Tviiriom finns de som hävdar all de v;il elablerade samverkansformer mellan arbelsmarknadens parler i Sverige, med bl.a. iiivccklingsavi.a! iich medbcstiiiv.mandeavial. ger Sverig.- eli försprång framför imdia när dei gälier ali la i anspriik alla kra!"ier ibr ali Uiveckla verksamheier. En undersökning, benäinnd Dei osynliga konii-ak-tei som publicerades av S!!~0 höslen 1984. kan ses som eli slöd föi' liknande uppfattningar.

Det är viktig! med särskild uibildning i hur ny teknologi skall lianieras i det praktiska arbetslivet föi olika funklionäier på arbelsplatsema, 1. ex. fackliga förelrädare, skyddsombud, arbelsledare m.fl. 1 arbetsorganisato­riska frågor bör de anslällda på ell lidigl sladium ges möjlighel til! iitflyian-de och medbesläminande. I Sverige liksom i vissa andra länder har man kunnat uppnä slora effekiiviielsvinsier genom au i systemutvecklingen och arbetsorganisationen la lill vara de anslälldas kunskaper och idéer.

Dalaeftektulredningen log bl. a. upp frågan om anlilande av arbelslagai-konsuller för alt öka de fackliga organisaiionernas möjligheter lill aklivi medbeslämmande i arbelel med datafrågorna. Frågan om anlilande av arbelsiagarkonsuller har reglerais i flerlalel medbestämmandeavtal, men ännu inte fått en lösning på del kommunala och landstingskommunala områdel. Dataeffeklulredningen menade all de formella hinder som kan flnnas för elt avtal inom den kommunala sektorn kan lösas genom ändring­ar i lagen om facklig förtroendeman och/eller kommunallagen, TCO har i silt remissyttrande över dataeffektutredningens förslag siarkt understmkit nödvändigheten av att frågan om anlilande av arbelsiagarkonsuller pä del kommunala omrädet fär en lösning.

Enligt min mening är möjligheten att kunna anlita en arbetstagarkonsult av slor betydelse för de fackliga organisaiionernas sirävan au effekiivt kunna ulöva medbestämmande. Frågan får tas upp i den särskilda bered­ningsgmpp för arbetsrältsliga frågor som är knuien lill arbelsmarknadsde­partementet. Samråd bör därvid ske. såvitt gäller den kommunalrättsliga sidan av saken, med civildepartementei.

2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet

En lämligen omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet om ar-betsinnehäll, arbetsorganisation o. dyl. har redan kommit lill slånd. Beho­vel av försöksverksamhet och utvecklingsarbete kring dessa frågor är emellertid ännu långt ifrän tillgodosett. Arbelarskyddsfonden finansierar, uiöver sitl sedvanliga slöd lil! forskningsverksamhel. ell utvecklingspro­gram för ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Programmet, som närmare presenleras i del följande, behöver emellertid kompletteras med ytterligare insatser av motsvarande slag.

Arbelarskyddsfondens stöd till forskningsverksamhel som berör infor-mattonsleknologi förekommer huvudsakligen inom följande områden

 

Prop. 19S4./S5:22r.                                                               100

-  e;'g(wiorrus!:t; probieiiiSiiiiiniiigar som rör daioiiiirusiniiiga!'

-     eSTekicr nv l\c". iiya lekiiikcii pii arbeisorganisiUiou inkl. ledningsiYägor, arbeis!ni)c!iå!!, koiumiiiiikaiion

-     medbesiiiii'!m:.inde ocli Infiyiiindefriwor i samband med iiiformaiioiisiek-noiogi

-     anviindariiära sysiemii!\eckii;ig

-     ny iekiiik ocii kvaliflkaiionssiriikiur, yrkeskompetens ocli lärande

-     kogniliva :ispekiei pä rn,i:i;iiska-datOi"inlcr;ikiion

-     effekler av iiy lek-iik pä arheisiillfi-edsslälleist;, siress och hälsa

Eii siii"sk;il pi'og!'am !br "Ledniiig. arbelsorganisalion och medbesläm­inande"' iir f. Ii. under uppbyggnad, ocli kan förväntas komma ail innehälla forsknings- och uiveckliiigsaibete om dessa problemområden i fbrhäliande liU ,ny teknik.

.Foiiden kur även slöti arbelel med all la fram underiag för elt nationellt iniori;iaiioiis!eknologip!"ogram.

1 dci utvecklingsavlal som har träffats mellan SAF. LO och PTK be­handlas tre uivecklingsomräden. nämligen utveckling av arbelsorganisa­tionen, leknisk utveckling samt förelagens ekonomi och resursfrågor. Det understryks också au parterna skall söka komma fram till en samstämmig uppfallning om hur utvecklingsarbetet forllöpande sktdl bedrivas.

De fackliga organisalionema har under senare är salsat på alt iniliera forskning kring den nya teknikens innebörd och bygger upp infrastrukturer för forskningsverksamhet. Vad belräffar utbildning är kravet på grundsko­leutbildning och generell samhällelig utbildning rörande datatekniken sam­stämmigt mellan parterna. Däruiöver har de fackliga organisaflonema framfört krav pä en breddning av utbildningen för dataspecialisterna att innefatta organisaloriska och sociala aspekter. Krav på tidig utbildning för de anställda vid utvecklingsarbete framförs också.

En omfattande studieverksamhet bedrivs, både internt och i samverkan med forsknings- och ulbildningsinstilulioner.

Ocksä arbetsgivarorganisaiionerna bedriver en omfallande utvecklings­verksamhet och utbildning, bl.a. för atl skapa demonslralionsexempel pä ny teknik.

Syslemulveckling. Dalaeffeklutredningen har föreslagil bl.a. ett pro­gram för stimulans av svensk systemutveckling. Jag har behandiai försla­get i del föregående.

Forskning öm systemutveckling och medbestämmande, arbelsorganisa­lion, arbetsmiljö, jämställdhet, yrkeskunnande etc. bedrivs vid arbelslivs­cenlmm saml vid några projekl vid högskoleinstitutioner.

Den erfarenhet som samlats visar bl.a. atl de inledande fasema i en systemutveckling inle fär låsas i en formaliserad kravspeciflkation som blir helt styrande. Frågor om arbelsorganisalion och yrkeskunnande måste komma in tidigt i utvecklingen. De anställda måste vidare ha en utbildning som innebär atl de fär en djupare förståelse för vad etl program och en

 

Prop. [984.'.K5: 220                                                              !0I

ali-,oriim är. Dokiunenierade prakiikial! har visats vara fruktbara i den inledande fasen av arbetet.

En ytteriigare aspekl på syslem!Ji\'eclding äi' de mera längsikliga effek-lerr.a, främsl vad beträffar kunskap/yrkeskomoeiens. Om kunsliap byggs in i svsiemen flnns en sior risk au vj!;tic yrkcskompeiens avvecklas och sedan inie finns lili hands i siiuiUioner diir sysiemel inie är kapabell all handskas med en ny problemaiik.

h-iäimiska-daiorinteralaion. Bci!'äffatide omiädel människa-dalorinler-akiion förekommer p:'ojekf so.m behandlar den fysiska utformningen av dalasystem, främsl inom dei synergonomiska omrädet. 1 övrigt växer nu fram en ökad forskning om kogniliva aspekler på informalionssyslem. -Människans kapacilei och begränsningar i förhållande till etl effektivi utnyttjande av informalionssyslem och i förhållande lill utbildning i syste­men las upp i ell par projekl.

Arbelslivscentrum. När det gäller forskningens inriktning är del teoretis­ka inlressel i hög grad knulel Ull slratcgier, drivkrafter och tendenser för arbetsprocessens förändring och förändrade relalioner mellan arbetsmark­nadens parter i samband med daiorisering. Det gäller främst ekono-miskt-hisloriska och makrosociologiska förklaringsmodeller samt mera hu­manistiskt inriktade studier av utbildningslraditioner, språk och begreppsbildning. Några nyckelbegrepp är yrkesarbete, arbetsdelning, kvalifikaiion, polarisering, sysselsättning och produktionsförhållanden.

Verksamheten rör också grundläggande frågor som: var går gränsen för maskiners förmåga att lösa problem? Vilka är villkoren för atl datorn skall bli etl verktyg, ett hjälpmedel i ell fmktbart samspel mellan människa och maskin?

Nägra akluella projekt. Genom ell riksdagsbeslul vären 1982 gavs arbe­tarskyddsfonden möjlighel att disponera sammantaget 54,5 milj. kr. bl.a. för all flnansiera etl särskilt utvecklingsprogram för bättre arbelsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroteknik i arbetsli­vet. En särskild programstyrelse med representanter för arbetsmarkna­dens parter, staten och fonden är huvudansvarig för programmet, som beräknas pågå under fem år.

Utvecklingsprogrammets uppgift är atl stödja och sprida kännedom om goda exempel, där teknik och arbesorganisation/arbetsmiljö formas för att bidra till effektivitet, goda arbetsförhållanden och personalulveckling i företag och förvaltningar. Genom att medverka i utvecklingsledande ex­empel skall programmet bidra till en hög ambifionsnivå och information om goda idéer, erfarenheler och lösningar. Programmet är ett komplement till den forskning och utveckling som arbetarskyddsfonden redan stöder.

Under år 1985 inriktas arbetet på att tillföra programmet samarbelspro­jekt inom främst småföretagsområdel. byggnadsindustri, service samt stat­lig förvallning. Ansträngningarna för att sprida kunskap och erfarenheter intensifieras. Vikliga uppgifler i det fortsatta arbetet är atl förmedla kon-

 

.rop. 1984/85:220                                                                 102

lakler oeh överföia iiifoiTiiaiion rneilari föi"et;ig ocli förvallningar siiml iTiedvcrka iiii at\ nya idéei' och kisniiicar accepleras oeh följs upp i andra ibrciiig ocii i''cii'val!nir.gar.

,Ari>cisiivsccninin: bedriver f.n. eu pitijeki Llibikir.ing-.Arbeie-Teknik. F.ojekiei ;ör yrkeskunskaperna i aibeislivci vid datoriseiing och iekiiolo-giva! vid daiasysiemuiveckliiig.

Facklig utveckling av och utbildning i daialeknik och arbeisoigiiiiisarioF! med liiiiimpning inom l.ex. dcii ci'afiska bi'anschcn har också si'.ide;':ils. Den grundläggande principen för utvecklii\gsai'beiel är all föiena kvaiiiei i aibciet. säsom yrkeskunskaper, demokratiska arbetsformer och god ai-beismiljö med hög produkikvaliiei.

Vid arbetarskyddssiyrelsens forskningsavdelning är forskning kiing för­ändrade krav på människan i samband med införande avny teknik ett av de forskningsområden som f. n. prioriteras. Forskning inom delta omräde bedrivs efler flera linjer. En sådan är sludier över hur människan påverkas av bildskärmsarbete i olika avseenden. Bl. a. pågår ell brett upplagt epide­miologiskt arbelsmiljöprojeki av 450 bildskärmsopcralörer och 150 kon-trollfal! bland kontorsanställda i Stockholm. 1 projekiel siuderas flera olika yrkeshygieniska expositionsfaklorer dels frän själva skärmen, dels från arbelsplalsen och dels i arbeismlinerna. Dessulom undersöks ögon-, be-laslnings- och hudbesvär saml risker för fosterskador i samband med bildskärmsarbete. I etl annal projekl studeras olika vigilansproblem. dvs. trötthet, vakenhelsgrad och uppmärksamhet vid monotont bildskärmsar­bete.

Inom den socialpsykologiska forskningen vid styrelsen ägnar man sig bl.a. ål frägor om datoriseringens konsekvenser för arbetsorganisation, arbetsinnehåll, arbelslillfredsställelse m.m. 1 elt projekl studeras t.ex. psykiska och sociala följder av olika sätl att tillämpa leknik, organisera och utforma arbetet vid datorstödd aulomatisering inom verkstadsindustrin.

Den nya tekniken har också direkl tagils i anspråk i arbelarskydds­verkels verksamhet. Informationssystemet om arbetsskador (ISA) är ell datoriserat informationssystem som bygger på de aibetsskadeanmälningar som skall göras till allmän försäkringskassa. Genom ISA erhåller arbetar­skyddsstyrelsen och arbelsmarknadens parter m.fl. etl underlag för sina prioriteringar av arbetsmiljöinsatsema. Arbelarskyddsstyrelsen har fått i uppdrag att utforma och införa en samordnad lösning för ISA och etl samordnat arbelsställeregister för arbelarskyddsverket (SARA). Yrkesin­spektionens arbelsslälleregisier beslår f n. av omfattande manuella regis­ter. Genom den samordnade lösning för de två ADB-systemen - med lokala datorer på yrkesinspektionen och med kommunikationsvägar lill en cenlral dalor på styrelsen - möjliggörs ett effektivi informalionsulbyle mellan styrelsen och yrkesinspektionen.

Sedan några år lillbaka är arbetarskyddsstyrelsens bibliolek ett s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för velenskaplig och teknisk infor-

 

Prop. 1984/85:220                                                                103

maiionsi"örsö.jniiig i arbetsmilJölVägor. 1 samband härmed har arbeiar­skyddssiyrelsen, naiurvårdsvei ke! och arbeisiivscenirum gemensamt upp-räitai én lilieralurdalabasijiiusl fi.r arbelsliv, arbeisniiljo, miljöv.lrd och niiiurskydd kallad .AR.AMIS, I deiiiia bas ingår inic bara liuei'atui som hai registrensis av de tre bei'örda oiganen uian i basen ingär ocksä iiiiernatio-nclla arbelsorganisationens (lLO;s) dalabas för arbeismiljölitiei-atur sami den siora databasen hos del amerikanska naiionella forskriingsinsiilulei för arbeismiijöfrägor (NIOSH). Diskussioner pågår om anslulning av flera såväl offentliga som privaUi databaser som är relevanla för miljöseklorn. AR.AMIS är ett bra exempel pä hur man genom användande av ny teknik på nationell basis kan skapa en slor informalions- och kunskapskälla som inle annars hade varil möjlig all fä lill slånd.

En arbelsgrupp under Nordiska minislerrädels ämbeismannakommillé för arbelmiljöfrågor har i mars 1985 lagt fram ell utredningsförslag om att inrälla en samnordisk dokumenlalionscenlral för arbelsmiljö. Arbelsgmp­pens rapport remissbehandlas f. n.

2.4 Datateknik och handikappades arbetsliv

Frågor som gäller datateknik och handikappades arbetsliv har uppmärk­sammals alll mer under senare år. Dataeffektutredningen konstaterade i betänkandet Datorer och arbetslivets förändring att handikappades arbets­marknad påverkas av datatekniken pä flera säll. Handikappade arbelar i slor utsträckning inom områden med minskade personalbehov som en följd av ökad datoranvändning, t. ex. kontorsarbete, lager, grafiskt arbete. Samlidigt som arbelsuppgifter inom bl. a. dessa yrkesområden minskar i omfattning öppnar datatekniken möjligheter flll arbete inom nya områden, l.ex. som programmerare för synskadade. Nya hjälpmedel ulvecklas och kommer allt mer till användning. Del gäller bl. a. hjälpmedel, som antingen sammankopplas med en dator eller vars viktigaste beståndsdel utgörs av en dator.

Redan nu finns arbetsplatser, där daiorer har försetts med ulrusining för syntetiskt tal, punktskrift eller annan kringulruslning, som behövs för alt människor med olika slag av handikapp skall kunna använda dem. Inom bl. a. handikappinstitutet bedrivs utvecklingsarbete för atl få fram nya och förbättrade hjälpmedel som gmndas på datatekniken. Exempel på goda tekniska lösningar vad gäller handikappanpassning av arbetsplatser regi­streras i Verkstadsföreningens miljöbank. AMS och länsarbetsnämnderna har anslutit sig till detta dokumentations- och informationssystem. Genom miljöbanken kan således tekniska lösningar spridas till arbetsförmedlare, företag, skyddskommittéer och andra intressenter.

På samma sätt som andra arbetstagare påverkas handikappade när ny teknik införs på en arbetsplats. Det är angeläget att man i dessa samman­hang också beaktar hur tekniken skall kunna göras lillgänglig för handikap-

 

Prop. 198.4/85: :2:0                                                              KM

piidc iinslälida, när in;in bedömer uägor rörande ulrusining. arbelsorgani­salion ni.iu.

! samrnauliangei kan ii\'Ci; ncininas all skydd-Nkoinniittéeina genom en nyligen besiuiacl iindring av arbelsmiljölagen (pro',». 1984/85:89, SoLl 13, rskr 172) fär som uppgi.ft au verka för ait anpassnings- ocb rehabiliiei'ings-verksamhei bedrivs på iirbeissiiillena.

iN'löjlighei ali ekonomiskt siödja anskaffning av daiorbaserade ai-beis-lijälpmedei åt handikappade finns nu inom ramen för lionde huvudlilelns anslag Siirskilda ålgiirder for arbetsanpassning och sysselsällning. För budgetåret I9SS.'86 hai föreslagils 140 760000 kr. till anslagsposlen Ar-bstshjälpmede! ät handikappade. Bidrag till speciella arbelslekniska hjälp­medel och särskilda anordningar pä arbelsplalsen kan lämnas med högst 50000kr. per hjälpmedel .-esp. per handikappad person. Inom en av rege­ringen faslställd i"am för merkosinaden kan bidrag lill arbelslekniska hjälp­medel nu i särskilda fal! lämnas med högre belopp än 50000kr. I 1985 års budgetproposition föreslås atl också bidrag lill särskilda anordningar på arbetsplatsen skall kunna lämnas med högre belopp än 50000kr., om del finns särskilda skäl alt lämna del högre bidragel. Riksdagen har beslulal (AU 1984/85: 11, rskr 188) i enlighel med förslagel. Förutsättningar flnns således all förbättra handikappades möjligheter lill arbete med hjälp av daiorbaserade hjälpmedel eller annan sädan utrustning pä arbetsplatsen. Samlidigt finns emellertid olika slag av praktiska svårigheter.

Eftersom detla är elt nytl område där en snabb utveckling sker, har tillräckligt expertkunnande ännu inte hunnit ulvecklas. Hanleringen av frågor rörande stöd till daiorbaserade arbetshjälpmedel blir därför arbets­och resurskrävande inom arbelsmarknadsverkel. Kosinaderna för dessa arbelshjälpmedel kan också uppgå lill mycket höga belopp. Etl annal problem är atl avgränsa i vad mån utrustningen är ett handikapphjälpmedel och i vilken omfattning anskaffningen är ett led i en normal rationalisering på arbetsplatsen. Den snabba tekniska utvecklingen medför ell behov av att hitta smidigare former för atl siödja anskaffning av datorer som ar­betshjälpmedel ål handikappade.

Som redan nämnts har regeringen tilldelal AMS 1,5 milj. kr. för alt genomföra ett projekl rörande teknikupphandling av mikrodatorer som arbetshjälpmedel åt handikappade. Projektet genomförs i samarbele med bl, a. statskontoret, handikappinstitutet och styrelsen för teknisk utveck­hng (STU).

I detta sammanhang kan jag också erinra om att Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommitté för industripolitik i samarbete med Nordiska nämnden för handikappfrågor studerar frågan om ett nordiskl samarbele vad avser teknisk upphandling av datorbaseradc handikapphjälpmedel.

 

Prop. 198-1/85:220                                                               105

räetnstiilUiii

.lag hemstälier all regenngen bereder riksdagcji tillfälle

ail la iiei av vad jag har anvöi"! om teknik oci-i sysseisälining suml om arbeismiiiö, arbelsorganisalioii och medinOyiande vid användan­de av r\\ leknik.

■1    KvJsuior och teknik

Många iradilionella kvinnoarbelen inom induslri, service och pä konlor löper risk att ralionaiiseras bon eiler fä ell väsentligl annat innehåll genom den snabba lekniska utvecklingen. Detla är en av huvudanledningarna lill mitl förslag till åigärdsprogram (prop. 1984/85:130) för ati förbättra kvin­nornas villkor pä arbeismarknaden som regeringen överlämnade lill riks­dagen i mars i år.

Jag kommer i del följande all kortfattat redogöra för innehållel i proposi­lionen,

4.1 Inledning

Ulvecklingen under framför alll 1970-talel har inneburil atl kvinnorna definiiivi befäsl sin position på arbetsmarknaden. Fortfarande är dock kvinnors och mäns situation i arbetslivet mycket olika. Kvinnor och män har olika länga arbelslider, arbelar i skilda branscher och inom skilda yrken. Denna uppdelning är särskilt påtaglig i ell inlernationellt perspekliv där Sverige annars utmärks av en myckel hög kvinnlig förvärvsfrekvens. En utveckling i riktning mol en mindre delad arbetsmarknad pågår dock. Det flnns emellertid en pålaglig risk alt denna utveckling nu kan komma att ske i en betydligt långsammare takt om inle särskilda åtgärder vidtas.

Etl skäl för denna bedömning är atl datoriseringen inom arbetslivet innebär att många arbeten där kvinnor nu finns kommer atl ralionaiiseras bort. Ett annat skäl är omstruktureringen av industrin som innebär ökade krav på inle minst teknisk utbildning av arbetskraften. Det senare kan komma all ytterligare försvära kvinnornas möjligheter alt bryta in på hillills mansdominerade yrkesområden.

4.2 10-miIjonerskampanJen

I komplelteringspropositionen våren 1983 (prop. 1982/83:150, AU 30, rskr 394) aviserades en kampanj i syfte att få industrin atl lidigarelägga ett kommande rekryteringsbehov och att utbilda för kommande behov av kvalificerad arbetskraft. För kampanjen anslogs 100 milj. kr. för budget­året 1983/84. Av dessa medel avsattes 10 milj. kr. till en delkampanj för att

 

Prop. 1984,/S5: 220                                                              106

öka kvinnornas intresse för arbeie ocii vidaiculbildning ir,on> industrin (den s.k. Itt-iniljoncrskampanjen).

Delkampanjrii "Flei' k\'innor iill induslrin" skulle vara eu led i en mer läiigsikiig sii'aieg! med mäisiiiiningen ail bredda kviniioriias a!''be!smark-nad, ocli den skulle uiforinas s:°i aU möjligheter gavs till stor lokal vaiia-tioRsrikedom. En referensgmpp med förelrädare för arbeisinaikniidens paiier svaiade för uppläggningen av ka.mpanjen. Kampanjen har bedrivii.-» i projekiforiii över hela landet och har haft ire olika liuvudinrikiningar, uämiip.en åtgärder för all påverka flickors ulbildnings- och yrkesval, da-lauibiidning för kvinnor och rekryierings- och vidai-culbilduingsålgärder i arbetslivet.

Eflersom datoriseringen spelar så slor roll fbr kvinnors arbetsmarknad kom daiaieknik-fiägoma in i flertalel projekl oavsett huvudinriktning. 1 l.ex. en del av de projekt som de tekniska högskolorna ledde för alt påverka flickors ulbildnings- och yrkesval gavs utbildning resp. informa­lion i dala och leknik för flickor under helger och lov. Intresset för della var så slort atl högskolorna fick dubblera sina insatser för all i någon män klara efterfrågan.

I dalaulbildningsprojekien på industriarbelsplalser i Sandviken, Stock­holm och Umeå har kvinnor rekryterats genom uppsökande verksamhel till studiecirklar i datateknik. Många av kvinnoma arbelade skift. På några arbetsplatser har samfliga kvinnor deltagit i utbildningen. 1 etl par av förelagen har delta varil den mest omfattande satsningen på personalut­bildning någonsin. Erfarenhetema från kampanjens dataulbildningsprojekt har sedan utnyttjats i breddatautbildningen.

Andra dataulbildningsprojekt har inneburit vidareulveckling av dataslu-ge-verksamhei och intematulbildning för invandrarkvinnor.

Totalt har 1,3 milj. kr. salsals pä dalautbildningsprojekt. I utvärderingen av dessa projekl påpekar många kvinnor värdet av atl utbildning inom vad som anses vara etl manligt ämne getts i rena kvinnogrupper. Den enkönade gruppen lycks många gånger ha varil en fömtsättning för kvinnomas deltagande. Tillströmningen till datautbildningsprojekten har varil så stor atl en viss brist på ulbildade lärare gjort sig kännbar. Många datacirkeldel-tagare har uttalat intresse för fortsatt datautbildning.

Även i rekryterings- och vidareutbildningsprojekten fanns inslag av da­tautbildning. Projekten i denna del har visat en myckel stor bredd, från orienteringskurser till kvalificerad utbildning i elektroteknik och robottek­nik.

Erfarenhetema frän 10-miljonerskampanjen visar att datautbildnings-program som är specialdestinerade till kvinnor många gånger är en fömt­sättning för att kvinnoma skall delta.

Mycket av den verksamhet som inleddes under kampanjen ingår nu som en del i myndigheters och organisalioners löpande arbete. Fortfarande finns emellertid utrymme för ett fortsatt projektarbete inom väsentliga områden från förskolan till alla nivåer i arbetslivet.

 

Prop. 1984.'85: 221!                                                             107

4.3 Diitufffi-kttitredningens förslag om kvinnornas arhcismarkiiad.ssituation

Daiaeffekiui!'cdningen fick genom lilläggsdirekliv är 1982 i uppdi'ag att sii;'ski!i stiiticra kvinnornas arbeismarknadssiluaiion i samband med da-loi'iseriii«, I anslulning härtill uiarbeiades en sekreiarialsrappori (DsA !9>)3;9) i-aintorsaulomalion och kvinnors i'raintida arbetsmarknad.

Utredningen bar ftinnit alt kvinnor, särskilt lågutbildade kvinnor med ruiinarbeisuppgifler inom säval induslrin som pä konloren. riskerar all påverkas negaiivt av den omställnings- och anpassningsprocess som den tekniska ulvecklingen i kombinalion med den könsuppdelade arbetsmark­naden kan ge upphov lill under de kommande åren. Enligt utredningens bedömning måsle kvinnorna ges reella möjligheier all siärka sin arbeis­marknadssiluaiion i samband med att ny teknik införs. Risken all bli arbelslös är annars påtaglig. Enligt elt räkneexempel av utredningen skulle sålunda arbetslösheten lill följd av datoriseringen kunna beröra uppål 100000 kvinnor inom en period av tio-femlon år.

.Mol denna bakgrund föreskär ulredningen atl etl sårskill åigärdsprogram ulformas för all underlätta denna omställnings- och anpassningsprocess. Inom ramen för delta program bör bl.a. beaklas viklen av atl kvinnorna kan tillgodogöra sig de möjligheter som den nya tekniken skapar både till nya arbetstilltallen och ett rikare arbetsinnehåll.

Utredningen föreslår också all särskilda insatser görs inom l.ex. data-och eleklronikbranschen för alt följa upp och förverkliga jämslälldhelsav-talen mellan arbelsmarknadens parter saml Jämslälldhelslagens bestäm­melser om aktiva åtgärder för jämsiälldhel i arbetslivet.

Vidare understryks behovet av riktade insatser på datautbildningsområ­det och andra områden i form av lokalt initierade och genomförda projekt i samtliga län. Som exempel nämner utredningen datastugeprojekt, data­läger, lemadagar, tekniklaboralorium, teknikverkstad och pilotprojekt. Studieförbund, länsskolnämnder och länsarbetsnämnder nämns som lämp­liga samarbetspartners och föreslås utnyttja de av ulredningen föreslagna resurserna för regionala utvecklingsprogram.

Slutligen menar utredningen all ett åtgärdsprogram bör innehålla insat­ser för forskning och utredning om kvinnors arbetsmarknad i samband med all ny leknik införs. En sådan forsknings- och utredningsverksamhet bör bl.a. omfatta områden som sysselsättning, arbetsuppgifter, arbetsor­ganisation m.m.

Utredningen menar alt åtgärdsprogrammei till en del skall kunna flnansi­eras med befintliga medel inom det ordinarie jämställdhetsarbetet samt av utredningen i andra avsnitt föreslagna resursförstärkningar. Behov av sär­skilda medel bedöms dock föreligga för information lill kvinnor om ny leknik och för lokal projektverksamhet. Utredningen föreslär alt 4 milj. kr. per år avsätts under en fyraårsperiod för genomförandet av ålgärdspro­grammet.

 

Prop. 1984/85: 220                                                               !0S

■i.4 Förslagci; i proposiiioiie!? om kvinnorans villkor pä arlietsinarknaden

I propositionen föreslär Jag eU. äigiirdsprogram ur viikei Jag hiir vil! redovisa voijande.

! förskokm :T;ins möjiigheier att ge barnen cifareribeier och kunskaper som pil sikl kan bidra lil! att ibrändni del iradiiioneila l:önsroilsmönsii'ei. 1 slalsbidragel lil! den kommunala barnomsorgen har avsatts 30 milj. kr. per budgelår för lokali utvecklings- ocii föi'nye!searbeie inom bai'nom.soi-gen. Regciingen fördelar dessa medel. För all slimulera flickors ocii pojkars inlresse för teknik kommer ca 3,3 milj. kr. av dessa medel aii avdelas för projekt med inriktning på området leknik i förskolan.

I årets budgetproposition (prop. 1984/85:100. bil. 10 s. 154) har statsrä­del Göransson föreslagil alt särskilda medel, 2,7 milj. kr., anvisas för teknikkurser for flickor i årskurs 8 och 9. Kurserna skal! riktas till flickorna inför valet av gymnasielinje i syfle atl påverka deras val av studieväg i gymnasieskolan och öka deras möjligheter att skaffa sig utbildning och praktik inom andra delar av arbeismarknaden än den iradiiionelli kvinn­liga. Främsl bör intresset för leknik siimuleras.

I nägra kommuner har under de senasle åren, i regel med slöd av särskilda medel, anordnats teknikkurser och dalakurser för flickor under sommaren mellan årskurserna 8 och 9. Erfarenhelerna från dessa kurser är goda. Kurserna bör ingå som en del i den av mig förordade projeklverk­samhelen för alt underiälla flickornas val till lekniska utbildningar i gym­nasieskolan.

Jag har med tillfredsställelse noteral att en särskild arbelsgmpp för jämslälldhelsfrågor nyligen har inrättats vid skolöverslyrelsen. Arbets­gmppens uppgift är att siödja skolornas jämställdhetsarbele och i första hand att öka flickornas intresse för utbildningar inom den lekniskl-, natur­vetenskapliga seklorn samt all stödja de flickor som söker oiraditionella utbildningar.

För all förstärka insatserna för särskilt utsatta kvinnogmpper på arbets­marknaden föreslås atl särskilda projektmedel avsätts för insalser för sådana kvinnor som riskerar arbetslöshet eller försämrade arbetsförhållan­den i samband med atl ny teknik införs. Särskild uppmärksamhel bör därvid riktas mol främsl kontorsanställda kvinnor.

I 1984 års kompletteringsproposition (prop. 1983/84: 150 bil. 4) föreslogs försöksverksamhet med breddatautbildning. Hitlills har ca 60 % av della­garna i denna utbildning varit kvinnor. Gmndulbildningen skall följas av en vidareutbildning. Det är angeläget att med uppmärksamhel följa könsför­delningen i denna vidareulbildning då tidigare erfarenheter visar au kvin­noandelen ofta minskar vid mer kvalificerad utbildning. Erfarenhetema från de dataprojekt som genomfördes av sludieförbunden inom 10-miljo­nerskampanjen bör därvid tas tillvara och vidareutvecklas.

De s.k. förnyelsefondema, som föreslås bli inrättade i företagen (prop.

 

Prop. 1984/85:220                                                                j09

1984/85:.S), bör ocksä omnämnas i deua sammanhang. Chefen lör finans-dep;trtcn')entel påpekar d'dr all särskild uppmiirksamhel bör riklas moi de giijppei som oft:i inie kommer i fräga iör personaruibildning, l.e.x, kvin­nor.

De iegkinala uiveckliiigsforderna bedriver en viklig infoi'mations- och LUbilcningsverksamtiei riklad ii!! Sit.,t ocii medelsio:-a företag, Elbildnings-beiioven för ime minsi kvinnorna i dessa ibreiag motiverai' särskilda sats­ningar bl.a. inom GiViaomrädei. inom ■'ai-.iei". för iO-miljonerskampanjen genomföide vissa utvecklingsfonder prqiekt som bör kunna ytterligare spridas och vidareutvecklas.

Som en del av åigiJrdsprognimmei kommer jämslälldhelsombudsinan-ncii all ges möjlighei all uiföra åigärdsinrikiadc branschsiudier. Jämslälld­helsombudsmannen kar lidigare ulfört sädana, bl.a. inom bankväsendel och bland leverantörer av dalauirusining,

Etl uppdrag har ocksä lämnals lill delegalionen (A 1983:01) för jäm­slälldhelsforskning (J.ÄMFO) atl uiarbeta ett forskningsprogram avseende kvinnornas villkor pä arbeismarknaden,

Tolall föresläs 15 milj. kr. anslås under budgetåret 1985/86 för projekl med syfte all förbällra kvinnomas villkor på arbeismarknaden.

5    Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anförl om kvinnor och teknik.

6   Nordiskt samarbete på dataområdet

1 april 1984 antog Nordiska minislerrådel en handlingsplan på datalekno­logiområdet. Handlingsplanen kommer att bilda grundvalen för nordiskt datasamarbeie under den närmasle femårsperioden.

1 inledningsavsnitlet underslryks all syfiei med handlingsplanen är all forma en nordisk samarbelspolilik pä dataområdet, inte en gemensam nordisk datapolitik.

Avsikten är all identiflera de områden som kan utvecklas gemensaml med största fördelar för de enskilda länderna. Etl moflv för elt sådanl samarbete är atl det är ekonomiskl och lekniskl krävande för ell enskill land att genomföra en totalsalsning inom samtliga samhällssektorer. Del ligger samordningsvinster i atl koordinera forskningsinsatser och informa­lionsuibytel mellan de nordiska länderna på delta område.

Handlingsplanen ringar in sju huvudområden för del nordiska samarbe­lel - industriell utveckling

 

Prop. 1984./85:220                                                               MO

-  d-j.'a- ocli lelekomm.unikaiione!'

-     siandardardisering. m.m.

-     arbelsliv

-     uibiktiiing och grundforskning

-     sociaipoiilik

-     o.Tenliig ibrvalining

I Siort setl äi' riandlingsplaiieii upplagd som eu brcii äigärdspiOgram. Upder resp. huvudoiniäde uppditu' Nordiska minislerrådel ål olika äm-beismannakommiilér au inleda resp. fullfölja redan pilbörjad verksamhel inom skilda samhällssekiorer. Dalasamarbctet finansieras huvudsakligen över den allmänna budgeten. 800000 NOK reserverades under år 1983. För år 1984 kar minislerrådel anslagit 2 milj, NOK. Dessulom flnansieras vissa älgärder över kullurbudgeten för projekl inom kuliur- och uibild-ningsområdel.

Den i särklass slörsia salsningen kommer under den närmasle feniiirspe-rioden att utgöras av ett omfattande forsknings- oeh ulvecklingsprogram på daiaområdei. 1 handlingsplanen anges att IOO milj. NOK skall avsättas fr.o.m.. är 1985 i syfte all ge ekonomiskl slöd flll dataieknologiska forsk­nings- och utvecklingsprojekt, pä sikl för att siödja nordisk induslri. En delfinansiering på minst 50 % frän företag, forskningsinsiiluiioner m. m. fömtsätts. Nordiska Industrifonden och NORDFORSK (nordiskt samar­belsorgan för tillämpad teknisk-vetenskaplig forskning) har fåll i uppdrag att uiarbeta närmare riktlinjer för programmei.

1 övrigl har Nordiska minisienädei för år 1985 avsall 6,4 milj. NOK för olika projekl inom de priorilerade samarbelsområdena.

7    Hemställan

Jag hemsläller all regeringen bereder riksdagen lillfälle

all la del av vad jag har anförl om nordiskl samarbele på dataområ­det.

 

Prop. 1984/85:220

!NDU,STRT!DEPARTEMENTET

Fiiredragande: siaisrädel Peterson Anmälan till proposition om datapolitik

11!

Bilaga 5

Uidrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-06-06

I    Inledning

Dataleknikens utveckling grundar sig främst pä den ulomordenlligl snabba ulvecklingen av mikroelektroniken. Eleklronikkomponenlerna blir ständigt billigare, kraftfullare och mer kompakta.

Datoremas värde ligger i alt de snabbt bearbetar slora dalamängder. Delta gäller inte bara siffror, ulan i ökande grad annan lyp av informalion som text. bilder, ljud och mätsignaler av allehanda slag. Daiorer förekom­mer inle heller enbart som separata apparaler. Smä s. k. processorer byggs in i alll flera slag av maskiner, instmment och fordon. Mer sofistikerade aulomaflska funktioner blir då möjliga.

Samtidigt blir det allt vanligare atl daiorer utnyttjas för att kommunicera med andra daiorer. Della underlättas av all lelenäien utvecklas mot all i etl och samma system överföra såväl tal, dala som bild. Kostnaderna för överföring har visserligen inle sjunkil lika drastiskt som för bearbetningen, men runt om i väriden görs nu kraftfulla insalser för all få fram radikal! billigare överföringsleknik. Fiberoptik och satteliikommunikalion är två vikliga delar i dessa salsningar.

Integreringen av datateknik och kommunikalionsleknik har radikalt för­ändrat våra möjligheter atl lagra, bearbela och sprida informalion. Denna utveckling gör det befogal alt tala om en särskild informaflonsteknologi.

Informalionsteknologiska produkler och syslem kommer lill användning i en mängd sammanhang. Information kan lagras, hämtas fram och trans­porteras över långa avstånd. Information från hela världen kan flnnas tillgänglig vid samma terminal. I dag är tekniken viklig för informationsbe­handling på kontor, banker, sjukhus etc. Den är en viktig del i vårl telekommunikationsnät. Den kan rationalisera mtinmässigi ingenjörsar­bete vid konsimktion av elektronik, maskiner, byggnader eic. Soflslikera-de system används för styrning och reglering av fordon, maskiner, produk­tionsprocesser och t.o.m. hela produklionssyslem. Den nya lekniken flnns i en mängd konsumentprodukter. Direkt säljs den i form av bl. a. TV,

 

Pr()p.l984./85:22Ö                                                                 ii:

lauio, klockor, video, itemdaicirei och leksake.i'. Dcii forekommtrr oelisä i;ii')yggci i andra produkie: sorn bilar, diskmaskiner, symaskiner eic.

■••verige siar i grunden vä! rusiai ai; möia ocri dni förde! av informiiiions-leknoiogiiis uiveckiing. Si-enski niiriilgsii' och föi-valinii-g har i interiialio-neli J;-imföre!se lidigl. ock- pä eit kvaiiileciTii s.lii, uUiyttJat fiamsieg inom in.foiuuuionsieknologir. för att u!ve::klM sina verksamheter.

Beliovet av utländsk (i liiiviidsak anieiikansk) leknik iii ock !iai' vari; siil, men i Sverige liar mar; iindå lyckats vä! mea aii tilliiip.pa tekniken på eu ändamålscnligl säii. En förlilariiig lili detla är all svensk induslri arbe-iai- i öppen inlei-nuonell konkurrens. En annan förklaring iir den svenska fackforeiringsröi"e!sep.s iradilionelU positiva inslällning lill ny teknik. Ny teknik och nya sysierr. har i huvudsak kuitnal byggas upp oeh genomibras i samvei-kan mellan lekniker och användare.

Sverige har ocksä skalTa! sig en viiridsledande position vad gäller arbeis-piaiscrnas ergonomiska slandard. 1 landel finns avancerade induslriföre­tag. Teiekommunikaiionsinduslrin är bland de ledande på världsmarkna­den.

Del loiala produktionsvärdet inom svensk informationsteknologi var år 1983 22,9 miljarder kronor. Detta skall jämföras med siffran för är 1982, som var 18,4 miljarder kronor, dvs. en lillväxl med ca 25 %. För år 1982 visade handelsbalansen, inom della omräde etl överskoll med drygt en miljard kronor (införsel 13,320 miljarder kronor resp. utförsel 14.390 mil­jarder kronor).

Produklionen inom de olika produklsegmenten framgär av följande fl-gur:

 

Prop. 1984/85:220

Data över svensk elektronikindustri Produktsegment

Datorer och kringutrustningar

—1

övriga utrustningar för kontorsautomation

Telekommunikation

13

Belopp, ItXX) Mkr

10

—I

övriga kommunikations- [ utrustningar

Utrustningar för industriell automation

mmy.

Medicinska produkter med stort elektronik-Innehåll

Mikrokretsar

Andra komponenter

Konsumentelektronik

Prod. 1982 Prod. 1983

inlörsel 1982 Utförsel 1982

 

 

• Produktionsvärde 1982

1983

•   Införsel 1982

•   Utförsel 1982

U___________ ,  18.400 Mkr

I 22.900 Mkr

- Tillväxttakt 25 %

13.320 Mkr 14.390

- Handelsbalans    -1-1.070 Mkr

 

Ericsson, Teli, FFV

Verksamheter Inom andra svenska stor­företag

Utlandsägda företag n. 1.1984)

Mindre och medel­stora självständiga svenska företag

Källor: SCB inriustristatistil(

figur 1. Svensk informationsieknolognndusiri åren 1982-1983.

8    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

 

Prop. 1984/85:22(f                                                                114

Den nya tekniken fär yii.erligai-e ki'aft av stora uivecklingsiusaiser i flertalel stora industriländer. Om Sverige ocksä i framtiden skall dra bästa nytta av ini"ormaiionsieknologin, måsle \'i upprä!ihä!i;i \-åv koinpeiens och inle tvingas bii passiva moilagare iiv uUundsk leknik. !'å vissa piiiii-.ior bör förhållandena förbäui'as. sä au Sverige kan bchälJa möjliglieicn au beliärs-Ita den nya tekniken. Inorn eli begrrinsal aniai områden ligger svensk forskning i klass med den iniei-uaiionella forskningslVonien. En i]'amslviu-len position är nödvändig för ati Sverige ska!! kunna della i dei inlernalio­nella forskningsutbyiei.

För atl näringsliv ocb sumliiUlei i övrigt skall kunna ulnyllja den nva lekniken pä bäsla säu krävs uivecklingsinsalser av sådiin omläitning och bredd ,iu samoi-dnade insalser ofta är nödvändiga, i många länder har man dragit konsekvensema av detta och siarial slora program, där samverkan mellan olika aktörer är cenirala momeiu.

Av del jag nu sagl framgär aii utvecklingen inom infoiTnalionsieknolo-giomrädct under del närmasle decenniet kommer all vara en av de vikti­gaste industripolitiska frågorna. Jag avser atl i dei följande redovisa de inilialiv som har lagits, eiler planeras, frän regeringens sida inom induslri­departemenlels verksamhetsområde inom informalionsieknologiom.rådei.

2    Nationcilt mikroelektronikprogram (NMP)

Riksdagen beslöl i december 1984 all, efter förslag av regeringen, påbör­ja ett nationellt mikroeleklronikprogram (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130). Regeringens proposition ulgick från etl förslag som utarbetats av styrelsen för leknisk utveckling (STU), efler samråd med flera andra myndigheter och förelag.

Enligt riksdagens beslul är mikroelektronikprogrammet femårigl och indelal i fyra delprogram:

1. Utbildning, 2. Grundforskning, 3. Målinriktad forskning och 4. Indu­strieU utveckling.

Delprogram 1. Utbildning har en begränsad målsättning och syflar till alt ge större möjligheter till anskaffning av kvalificerad utrustning för datorstödd konsimktion av iniegrerade kretsar. Därigenom kan nivån inom Ulbildningen höjas. I första hand har medlen fördelats till högskolor och universitet via universiteis- och högskoleämbetet (UH.Ä). Vidare in­rymmer delprogrammel förslag lill speciella insalser för vidareulbildning och kunskapsspridning inom induslrin vad gäller kretskonslmktion. Av­sikten är bl.a. all små och medelslora företag snabbi skall kunna tillägna sig den nya tekniken och atl bereda gymnasielärare flllfälle lill vidareut­bildning inom området.

Inom ramen för delprogram 2. Grundforskning håller en samordnad halvledarforskning på att byggas upp. Uppbyggnaden sker gradvis och

 

Prop. 1984/85:220                                                                115

programmei syftar til! atl möjliggöra vidgade insalser av svenska forskare när del gäller viktiga problem inom halvledarforsliningcn. Därigenom sti­muleras kunskapsulbylel med den inlemalionella forskningen på omrädei. Härigenom kan nivän pä forskningsutbildningen höjas och anlalet forskar­studerande ökas. Vidare möjliggörs ell ökai kunskapsflöde lill de svenska grupper som arbelar .med halvlediurfysikens tillämpningar i komponenier, kretsar och syslem. Detta vänlas på sikt leda lili en försiärkning av den svenska elekiionikindustrin. Till gmnd för salsningen ligger en rapport som har utarbetats av en arbelsgrupp tillsatt av naturvetenskapliga forsk­ningsrådel (Uppmslning av svensk halvledarforskning I983-0I-I9).

Delprogram 3. Målinriktad forskning avser att förslärka kunskapema inom ny halvledarteknik vilka vänlas bli av stort intresse för induslrin under senare delen av 1980-lalel och under 1990-talet. Den nya lekniken omfattar bl.a. s.k. givare, oploelektronik, bildkomponenler, mikrovågs-komponenter saml nya halvledarmaterial bl.a. galliumarsenid. Delpro­grammel utgör en del av STU:s insatser på delta område.

I delprogram 4. Industriell utveckUng ingår f. n. åtta utvecklingsprojekt. Dessa skall, genom kollektivforskning och teknikupphandling i vid me­ning, stärka den inhemska förmågan att konslmera och producera kompo­nenter, bl.a. kundanpassade kretsar. För genomförandet av delprogram­mel har etl särskilt programråd tillskapats. 1 detta ingår cheferna för försvarets materielverk, överstyrelsen för ekonomiskl försvar, televerket och styrelsen för teknisk utveckling.

Mikroelektronikprogrammets finansiering framgår av följande tabell (milj. kr.):

Delprogram                             1983/84      1984/85      1985/86-1986/87

7

7

4

7

16

19

48

52

118

25

47,5

70.5

87

124,5

215,5

25

47,5

70,5

Utbildning Grundforskning Målinriktad forskning Induslriell utveckling Totala statliga medel Industrins bidrag

TOTALT {Stat-(-industri)       112       172                    282

Jag går nu över flll alt redovisa planerade ålgärder för all effeklivisera statens insalser inom informalionsleknologiområdet.

3   Nationelit informationsteknologiprogram

1 december 1983 beslutade riksdagen all påbörja ell nationellt mikro­elektronikprogram enligt förslag från regeringen (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130), i enlighet med vad jag nämnt i det föregående. 1 samband med

 

Prop. 1984/85:220                                                                110,

della beslui uUakide riksdagen, aii eit naiionelli informationsieknologipio-gram boide presenteras lor riksdagen under budgetaret 1984/85.

Regeringen gav därför i juni I9S4 vissa myndigheler och verk som är direkt iierörda av int"ormaiionsleknologin i uppdnig ati uiarbeta ett under­lag lill etl svensk! inibrmaiionsieknologiprogi'ani. l!)essa var telverket, universitets- ocli högskoleämlieiei. (UHA), forskningsrädsnämnden, humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsi"ädei, naiuiveienskapliga forskniiiusrädei, delegalionen för velenskaplig oeh leknisk inlbrmaiions-försörjning, skolöverslyrelsen, arbeUirskyddssiyi'elsen, ai'belarskyddsfon-den (ASFI, arbelsmarknadsstyrelsen, slyrelsen för leknisk utveckling (STU) och slalens induslriverk. Vidare ularbeiade överbefälhavai-en med slöd frän försvarels materielverk och försvarels forskningsanslaU eti sam­lal underlag för del militära försvarei.

STU, UHÄ och ASF flck i uppdrag all gemensaml samordna arbelet, Uppdragel slutfördes den L5 oklober 1984 och har därefler remissbehand­lats.

Pi"ogramunderlaget innehåller i enlighel med direkliven en redovisning av pågående och planerade insatser uppdelat i tre block, /. Mikroelek­tronik, 2. Systemleknik och .?. Informationsteknologins användning. Det försia blocket ulgörs av del nationella mikroeleklronikprogrammel, vilket jag lidigare redogjort för. Underlaget innehåller en genomgäng av förut­sättningar för framtida användning och utveckling av informationsteknolo­gi i Sverige. Vidare har i etl särskilt avsnitt med särskilda synpunkter frågor berörls om profilering vid landels högskolor, intemationelll samar­bete och förslag från vissa uiredningar. I ell avslulande avsnill görs en samlad bedömning av områden m.ed behov av ytterligare insalser.

Jag har redovisat mina och övriga berörda statsråds siällningsiaganden med anledning av dels riksdagens uttalande, dels programunderlag och dels remissbehandlingen i regeringens skrivelse om planerade ålgärder för all effektivisera stålens insatser inom informationsteknologiområdel (Skr 1984/85:218).

Jag avser alt i det följande sammanfatta den redovisning jag lämnade i nyss nämnda skrivelse.

Del underlag som myndigheterna har ularbelal visar att del under bud­getårel 1984/85 och 1985/86 har beslutals eller planerats insalser om ca 1,17 resp. 1,34 miljarder kronor för insalser inom utbildning, forskning och utveckling inom informationsteknologiområdel.

Avsikten med regeringens uppdrag lill myndigheterna var att inför del fortsatta arbetet med utformandet av programmet, få enjgenomlysning av de insatser som redan i dag görs och av de insalser som har planerats för kommande år antingen genom tidigare beslut av statsmakterna eller genom myndigheternas interna prioriteringar.

Inledningsvis vill jag mycket kort redogöra för de övergripande syn­punkter som har lämnats av myndigheler, näringsliv och organisationer i samband med remissbehandlingen av underlaget.

 

Prop. 1984/85:220                                                                117

De: finns en samstämmig syn alt ulvecklingen inom inlbrmalionslekno-iogicmråcJe! är av cenlral betydelse för hela samhällsuivecklingen. Denna uppfaUning {"ramfors av företrädare iör näringslivet, fackliga iniressen, kuliur, iclekoiTimunikaiioner, militären och lolalförsvarel.

Alla inslämmer i behovel av etl särskilt informationsleknologiprogram. Doek bör vär profil vara någol annorlunda än för de ulländska program­men. Vi bör inte "kopiera" de utländska programmen. Sverige kan som elt lilel land, ej själv svara för en avancerad forskning inom alla vikliga områden. Ell svenskl program bör därför ha som utgångspunki atl värna om etl frill informalionsulbyle över gränsema. Samarbele med utländska informalionsteknologiprogram bör därför eflerslrävas.

Enligi de flesla remissinslanserna ulgör programunderiagel en god be­skrivning av lägel i Sverige och en bra redogörelse för de insalser som görs i dag från sialsmaklemas sida. Del belönas dock av flera alt underlaget inle ulgör ett färdigt program. Ell sädanl bör utarbetas för atl kunna p;iböijas under budgetårel 1986/87.

De insalser som i dag görs frän siatsmakternas sida bedöms säsom otillräckliga. Denna åsikt delas av så gott som alla. Av många förs vidare fram all eventuella nytillskott till detla omräde bör kunna ske genom omfördelningar från andra områden. Del saknas dock konkreia förslag till sådana omfördelningar.

Så gott som alla önskar medverka i den fortsatta planeringen. Ericsson, Ingenjörsvelenskapsakademien och ASEA har föreslagil atl en högnivå-kommitté skall tillsättas för att utarbeta ett handlingsprogram.

Behoven av en utökad utbildningskapacitet betonas av alla. Åtgärder efteriyses på alla nivåer. Från specialistutbildning inom civilingenjörsut­bildningen till den yrkesinriktade arbelsmarknadsulbildningen. Vissa har ansell att endasl specialistutbildningen bör ingå i ett informationsteknolo­giprogram.

Del konstaleras, av bl, a. överbefälhavaren, all behoven av FoU inom informationsteknologiområdel är likartade inom flera sektorer. Med anled­ning av detla efterlyses en samverkan över seklorsgränserna.

En högre grad av profllering av forskningen vid högskoloma förordas. RRV exempelvis anser att statsmakterna mer aktivt bör siödja vissa centra såsom elektronikcenlmm i Kisla.

Beroendet av utländsk teknologi berörs av många. Sverige bör ha en bäitre handlingsberedskap för olika lyper av krissitualioner. För vissa strategiska komponenier och system bör vi minska beroendet.

Statsförvaltningen bör aktivt användas som ell informationsleknologiskt "försöksfält". RRV anser att medel bör frigöras genom att äldre datasy­stem avvecklas och medlen används för atl uiveckla nya syslem.

Del framgår av remissbehandlingen atl informalionsleknologiområdet kommer att ha stor betydelse för såväl de olika sektorerna inom staten som för svenskt näringsliv det kommande decenniet. Programunderlaget visar

 

Prop. 1984/85:220                                                                MS

också all del redan i dag pors omfattande insaisei' frän slaien för aU främja utvecklingen.

Avsiklen med rem.issbehandlingen av pi-ogramunderlagei var ;iii ge i-ege-ringen underlag för dds en bedömning om myndigheternas iniema prioiiie-ring a\' inform.aiioiisleknologin är rimlig ocii anpassad iill loeliovcn. dds Oin programunderiagel var helläckande vad giiliei redovisningen ay siaiens insalser inom informaUonsieknologiomrädei dds om balansen mellan blocken i programunderiagel är väi avvägd, .lag ivingas tyvärr konstatera all av dessa frågor gav remissbehandlingen endiisl underlag föv atl bedöma den andra. Programunderlaget utgör ell bra underiag för bedömning av de insalser som görs från sialsmaklemas sida för att främja en posiliv utveck­ling inom informationsieknologiom.iädel. 1 fråga om balansen mellan insat­serna inom de olika blocken kan del konstaleras att någol underiag ej finns för all bedöma om denna är väl avvägd. Del finns dock etl enlydigl slöd för att utbildningsområdet under de kommande åren bör prioriteras högl. Specielll gäller detta högskoleulbildningen. 1 fråga om myndigheternas interna prioritering av området saknas underlag för all göra en bedömning. Med utgångspunkt i programunderiagel och remissbehandlingen gjorde jag i nyss nämnda skrivelse den bedömningen alt del f. n. ej finns tillräck­ligt underlag för atl omgående lägga läsl etl informalionsteknologiprogram. Med hänsyn till att såväl programunderiagel som remissbehandlingen läm­nat etl antal centrala frågor obesvarade får arbetet med dessa drivas vidare inom regeringskansliet.

På elektronikkomponentområdet har Sveriges beroende av uflandet alll­sedan halvledarteknologins genombrott varit mycket högt. Detta utgjorde under många år inte något slörre problem. Svenska systemleverantören hade på världsmarknaden tillgång till standardkomponenter varmed kon­kurrenskraftiga systemprodukter kunde konstrueras och tillverkas. 1 bör­jan på 1980-talet framstod alll tydligare att ulvecklingen mol alltmer högin-tegrerade mikrokretsar tillsammans med de snabba framstegen på områdel datorstödd konsimktion, skulle leda till att för speciella ändamål "skräd­darsydda" (kundanpassade) komponenter skulle möjhggöra effekflvare systemlösningar. Stora system skulle kunna realiseras i ett fatal mikrokret­sar på så sätt att systemlösningen konstmerades direkt in i dessa kretsar. Med andra ord skulle systemkonstmktionen till stor del bestå av konstmk-flon av kundanpassade mikrokretsar och tillverkningen av systemet skulle flll stor del bestå av tillverkning av mikrokretsar. Mot bakgmnd av dessa utvecklingstendenser och mot bakgmnd av vår relaflvt sett mycket blyg­samma inhemska mikrokretsUllverkning saml de embargotendenser som böljade framträda beträffande högteknologi, framstod det som mycket angeläget, att snarast vidta kraftfulla åtgärder på mikroelektronikområdet för att söka förhindra att vår framtida systembyggnadsförmåga skulle undergrävas. Mikroelektronikprogrammet, somjag nyligen redogjort för, framstod således som en nödvändig strategisk satsning.

 

Prop. 1984/85; 220                                                               119

När del gäller slatens insalser för forskning ocli leknisk utveckling inom övriga delar av inlbrmalionsieknologiområdet är lägel någol annoriunda. Svensk industris främsla möjligheier iaoni informalionsleknoiogiomrädei ligger enligt min mening inom systemleknik och användningen av informa­lionsleknologi inom andra näringsgrenar. Vi har inom dessa områden i dag en inlernationellt sett bälire ställning. Dela innebär all vi har längre tid för all planera ålgärderna än som slod lill buds för mikroeleklronikprogram­mel.

.Iag har i nyss nämnda skrivelse förordat alt etl handlingsprogram bör utformas för budgelåren 1986/87-1989/90. Del försia av de fyra åren bör därvid beiraklas som upptakten lill ett treårigt program. Planeringen för detta treåriga program, sammanfaller därigenom med planeringen inom del forskningspolitiska området i stort.

Ell särskilt handlingsprogram inom informationsteknologiområdel krä­ver att frågan betraktas i etl större perspektiv än inom vissa myndigheter eflersom behoven inom olika seklorer inom siaten ofta är sammanfallande sinsemellan och med näringslivets behov. Jag flnner del därför angelägel atl olika aktörer i industri och offenllig sektor aktivt söker identiflera behov av insatser av gemensamt intresse och samverkar vid dessas genom­förande. Detta för alt hushålla med våra begränsade resurser för forskning och utveckling.

Inom staten är det ett flertal sektorer som kommer alt medverka i utarbetande och genomförande av handlingsprogrammel bl. a. försvars­makten, telekommunikationssektom, högskole- och forskningssystemet, arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöorganen, vissa industripolitiska organ samt ansvariga myndigheler för införande av informalionsleknologi i den civila statsförvaltningen.

Jag övergår nu till att redovisa vissa förslag som har lämnats i samband med data- och elektronikkommitténs slutbetänkande.

4    Data-och elektronikkommittén, m.m.

Data- och elektronikkommittén (DEK) har haft i uppgift atl utreda dataleknikens och elektronikens betydelse för näringslivets utveckling och atl i den mån det befunnits lämpligl föreslå åtgärder för att underlätta teknikens användning. Kommittén har bedrivit arbetet i etapper med lö­pande avrapportering. DEK har i tre sammanhang lagt fram förslag till nya slalliga åtgärder. I betänkandet (SOU 1981:59) Dalateknik i industripro­duktionen föreslogs bl.a. att staten tillsammans med institutet för verk­sladsleknisk forskning (IVF) skulle bygga ut fem tekniska utveckUngscen­tra i anslutning till tekniska högskolor. Sådana har sedermera inrättats i Linköping och Luleå. IVF:s verksamhet i Stockholm och Göteborg har delvis liknande karaktär. I rapporten (Ds I 1983:6) Teknikspridningspro-

 

Prnp. 1984/85:220                                                                120

gi"ani Ibr indusii'irobotar och daiorsli.idd pi"odukiionsteknik föreslog DEK cll anlal åtgärder för teknikspridning av industrirobotar i anslulning lill etl iniernaiionelli symposium om loboiar i oklobei' 1984, I rapporten (Ds I 1983:27) Förslag till ålgäider avseende, flexibla lillvcrkningssyslem (PM 1) Ingenjörsiiibildning för induslriarbelare (PM 2) föreslog DER ålgärder fbr au fråmja uiveckling av flexibla lillverkningssysiem. Förslagel hai' lell Ull beslut om ell särskili program vid siaiens industriverk (piop. 1983/84: 13: " s. 139, NU 42, rskr 379).

DEK har i sitt slutbetänkande (SOU 1984: 5!) Datateknik och industriell förnyelse lämnal en översiktlig beskrivning av daiaieknikens betydelse för induslrilöreiagen under 1980-talel. Dei som presenleras härrör i huvudsak frän sädanl utredningsmaterial som DEK rapporterat utförligare i lidigare publikationer. Beiänkandei innehåller däruiöver DEK:s överväganden i fråga om industripolitikens roll i sammanhanget.

I slulbeiänkandet framhålls att svensk induslri intemationelll sell ligger längl framme när det gäller daiaieknikens användning. Detta gäller trots atl Sveriges indusiriproduktion lolalt sett har stagnerat under hela perioden 1975 till 1982. Den volymmässiga stagnationen under dessa år var mycket mera markerad i Sverige än i andra industriländer, men ändå lycks Sverige ha hävdat sig bra jusl när del gäller användningen av datateknik. DEK bedömer att datateknikens spridning kommer all fortsätta i samma takt som hittills under reslen av 1980-talet. Den fortsatta spridningen förutses bl.a. komma att innebära alltmera långtgående samordning av olika slags datorstyrda maskiner och en successiv integration av informationssyste­men för olika delar av ett företags verksamhel.

DEK diskuterar bl.a. behovet av åtgärder för att främja datateknikens spridning i industrin. DEK konstaterar all förelagen själva masta fatta de avgörande besluten om vilken leknik som skall användas. Statens uppgift är bl.a. atl medverka lill all den induslriella miljön blir gynnsam för fömyelse. DEK undersiryker också ytteriigare betydelsen av alt del finns goda möjligheter till teoretisk vidareulbildning som passar peisoner som är verksamma inom industrin. Kraven på teoretisk utbildning ökar kraftigt för många olika befattningar. De korta kurser som f. n. ordnas av åtskilliga företag, studieorganisationer m. fl. är i många fall otillräckliga.

DEK tar också upp frågan om del finns motiv för att vidta betydligt kraftigare årgärder än hittills för att främja användningen av datateknik. Detta har aktualiserats bl. a, av det faktum att flera andra länder har infört omfattande statliga subvenfioner för direkta investeringar i vissa slag av maskiner, t.ex. industrirobotar.

DEK föreslår inte något sådant system för Sveriges del. Kommittén bedömer att svensk industri även i fortsättningen kommer att ha god förmåga atl utan den typen av subventioner tillgodogöra sig tekniska landvinningar.

Slutligen tar DEK upp frågan om samordning av datafrågor i industripo-

 

Prop. 1984/85:220                                                                121

litiken och vad dei flnns lör inslilulionella förul säii ningai' för en effekliv iudusiripolilik pä delta områdel. Slalens industriverk (SIND) och styrel­sen för leknisk utveckling bör enligt DEK i ökad utsU'iickning samverka när del giiller ali bedöma ulvecklingen ocii evenluella behov av ålgäider näl del gäller datafrågor i induslripoliliken.

DEK:s slutbetänkande har remissbehiindlais. Kemissinstan.scma delar i all: väsenlligl DEK:s bedömningar. En sammanställning av lemissvaren bör fogas lill piotokollet till della ärende som underbilaga 1.

Föredragandens överväganden

Somjag nyss har redogjort för, har en rad slalliga ålgärder vidlagils för all underlätta användningen av ny teknik. Varken i DEK:s sluibelänkande eller i remissvaren har några krav pä ytterligare direkta stafliga åtgärder framförls. .Även jag delar uppfattningen all det i första hand ankommer pä förelagen att avgöra pä vilket säll och i vilken lakl ny leknik skall utnytt­jas. Jag är inle beredd all f. n. förorda några yllerligare insalser av delta slag utöver de som redan har beslutats eller föreslagits. Jag återkommer strax lill vissa regionalpolitiska ålgärder för teknikspridning.

Några remissinslanser pekar på all DEK huvudsakligen behandiai verk­stadsindustrin och alt de vidtagna ålgärdema främsl har inriktats pä den. Jag vill i del sammanhanget peka på betydelsen av den kollektiva forsk­ningen, som - när del gäller produktionsteknik - i belydande utsträckning arbetar med dataleknikens utnyttjande i produktionen. Den kollektiva forskningen läcker in i stort setl hela industrin.

1 samband med STU:s treårsprogram för budgetåren 1984/85-1986/87 (prop. 1983/84:107, NU 45, rskr 407) har beslut fattats om igångsättning under budgeiårei 1984/85 av verksamhel inom insatsområdet Flexibel automatiserad montering.

Liksom flera remissinstanser anserjag alt utbildningsfrågorna är av stor belydelse när del gäller spridningen av ny teknik.

Jag vill därvid peka på verksamheten vid Sflfielsen Institutet för Före­tagsutveckling (SIFU). SIFU omsätter ca 80 milj. kr. per år, varav en mindre del finansieras genom statsbidrag. SIFU:s elektronikavdelning be­driver fortbildning genom korta praktiska kurser inom olika ämnen med anknylning flll elektronik och datateknik. SIFU kan också tillhandhålla företagsanpassad utbildning och viss konsultverksamhet inom området. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl de förnyelsefonder som riksda­gen beslutat om (prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108) bl. a. kan användas för att finansiera utbildning som förbättrar de anställdas möjligheter att utföra arbetsuppgifter i företaget.

Jag vill också nämna SIND:s och de regionala utvecklingsfondernas insatser för att främja utnyttjandet av ny teknik bland de små och medel­stora företagen. Bl.a. kommer under år 1985 att påbörjas etl tekniksprid­ningsprogram som omfattar bl.a. marknadsorientering av produktionen,

 

Prop. 1984/85:220                                                                122

slöd till flexibla lillvei-kningssystem, utbyggnad av s. k. C.D./C.AM-cenii-a samt ny teknik inom sågverk och snickeriindustri.

Ulriyttjandei av dala och elektronik i produklionen växer snabbi. För al; bedöma behovel av yllerligare siaiiiga ålgäider krävs en fortlöpande ini''or-rnaiion om bl. a. vilka resurser som företagen satsar och vilka resullal som uppnås, .lag avser atl i annai sammanhang återkomma till regeringe;: med förslag om hur en sädan informationsinsamling och analys bor ske.

Jag vili i anslutning tili dctla avsnill nägol ledogöra för de inilialiv regeringen har lagit, eller avser att la, i fräga om leknikspridning som ell regionalpoliliskl medel.

fJtvecklincen inom informalionsleknologiområdet har även uppmärk­sammats inom ramen för regionalpoliliken. ! den regionalpoliliska utred­ningens belänkande (SOU 1984:74) uppm.ärksammades de brisier och speciella problem som försvårar teknikspridningsprocessen i de regional­poliliskl prioriterade områdena.

I den proposiflon (1984/85: 115) om regional utveckhng och utjämning som regeringen nyligen förelagt riksdagen har jag lämnal förslag til! olika ålgärder för atl åstadkomma en ökad kunskaps- och leknikspridning. 1 syfle alt stärka högskolebaserad forskning och utveckling i Norrland före­slår jag atl medel avsätts för satsningar på bioteknik vid universitetet i Umeå, datateknik vid högskolan i Luleå och rymdleknik i Kiruna. Vidare förslås att särskilda medel ställs till regeringens förfogande från anslaget Regionala utvecklingsinsatser m.m. för stöd flll teknik- och kunskaps­spridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Den föreslagna förstärk­ningen av ovannämnda anslag innebär också alt länsstyrelserna tillförs ökade resurser som kan användas till olika teknikspridningsprojeki.

I nämnda proposition aviseras all jag kommer atl föreslå regeringen att länsstyrelserna får i uppdrag atl genomföra ett regionalt programarbete inom data- och elektronikområdet. Detta.har sitl urspmng i dataeffektut­redningens förslag om att regionala utvecklingsprogram för data- och elek­tronikområdet bör utarbetas i länen. Utredningen menar att regionalt base­rade insatser är ett effektivt medel för alt få till stånd en god teknikan­vändning. Denna uppfattning styrks av erfarenheterna från de regionala FoU-råd och forskningsstiftelser som på senare år växt fram, ofta i anslut­ning till de mindre högskolorna. De nya samverkansorganen har bidragit till ett förbättrat kontaktnät och effektivare former av informationsutbyte och kunskapsöverföring mellan företag och utbildningssektorn. I flera fall har dessa organ i sin tur medverkat till atl teknikcentra i olika former skapats. Länsstyrelserna har bl. a. genom sina medel för regionala utveck­lingsinsatser spelat en aktiv roll i dessa regionala aktiviteter.

Regionala utvecklingsprogram bör passa väl in i de regionala leknik-spridningsaktiviteter som jag kortfattat här redogjort för. Enligt min me­ning föreligger behov av ett visst program- och samordningsarbete efter-

 

Prop. 1984/85:220                                                                !--

soiTi Uivecklingen gäi' siiabivt och mänga akliviieier p:-igäi' som beröi' mänga aktörer. Vidare bör en samordnad piocess komma igäng i samiliga län.

I den !"egion'aipoliiiska iiioposiiionen avi5ei'äs också el! uppdi'ag iiii SiND, STU. UH.Ä och SÖ aU fbij:-i de olika regionala veri:sanihe!enia med leknik- och kunskapsspridning till smä oeri .iiedelstora förelag, sami alt la iniiiaiiv lill samverkan ocli inibrmaiionsuibyic mellan projekl i olika i'egio-ner. De centrala myndighelernas främsta roll inom regionalpoliliken bör vara sa.mordning, rädgivning och iiiformalionsöverföring som komplemenl ti!! del decenlralisei-:\de besluisfituandel. De nyss nämnda myndigheiema kan bidra med kompeiens inom resp. sakområde och dels ge länen biständ i pågående verksamhet och i programarbelel, dels ge regeringei-i en samlad bild av de rei:ionala leknikspridningsaktiviielerna.

5    Dataeffektutredningen

Dataeffektutredningens. DEU (A 1978:05), slutbetänkande (SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändringar innehåller ivå förslag om lidigare inte har behandlals av regeringen. Jag anhåller nu all fä ta upp dessa.

Centrum för administrativ datautveckling

Del första förslaget rör inrältandet av ett centrum för administrativ datautveckling. Verksamhelen för central bör enligt DEU vara indelat i tre områden: forskning, industriellt utvecklingsarbete och användarfrämjande ålgärder. fnom områdena forskning och industriellt utvecklingsarbete bör följande arbetsområden väljas:

-     spridning av forskningsresultat

-     industriell anpassning av forskningsresullal

-     utveckling och modifiering av programvara

-     utveckling och modifiering av syslemulvecklingsmetoder och modeller

-     utveckling och modifiering av metoder för ulvärdering av datateknik

-     slandardiseringsarbele

-     teknikbevakning

Som skäl för förslagel att inrätta etl centmm för administrativ dataut­veckling anger DEU all de mindre förelagen ofta saknar egen kompelens på dalaområdet och blir därför siarkt beroende av datorleveranlörers och datakonsulters information och kompelens. De mindre företagens kompe­tensbrist kan göra det svårt för dem atl välja mellan olika leveranlörserbju-danden. Den programvara som erbjuds är ofta tillverkad utanför landets gränser och tillfredsställer inte alltid arbetsorganisatoriska, arbetsmiljö­mässiga och ergonomiska krav.

Förslaget har remissbehandlats. Flertalet bland de som yttrat sig är negativa flll inrättande av elt centrum för administraflv datautveckling.

 

Prnp. 1984/85:220                                                                124

Riksrrvision.vcrke! exempelvis anserali skälen lili au iiiiätla cii cenirum år oiillräckliga. STU anser ali de mindre förelagcns daUianvändning bör friirnjas och förbäiU'.ns men anser all dessa m;!! är möjliga aii nä inom ramen för befiniliga och planerade veiksamheicr och program. Sia:.\kon-lorci har en likartad uppfaiinmg. Riksdaiajörbnndci anser inie ali lillräck­liga motiv iuigivits för aii inratia ett centrum. De (■)vriga som hiir a\'styrki är siaiisiiska ccniruihyrcin, länsslyrelserna i Väsimaninnds, Gävleborgs, Väslerboliens lön, ittveckling.sjöndcrna i Malmöhus oeh Väslerboliens län. Svenska nrhetsgivarföireningen. SIND och Centralorganisaiionen S.ACO/SR.

Enligt datadelegalionens mening finns del starka skäl lill alt i en utred­ning pröva behovel av etl sådanl cenirum men med en nägol bredare verksamhet än vad DEU har föreslagil. TCO ser förslagel som etl steg i räu riklning. LO anser au förslagel bör kunna realiseras genom ombildning av Svenska Insliiulel för syslemulveckling (SISU). Övriga som har flll-slyrki är skolöverstyrelsen, länsstyrelsen I Västernorrlands län, utveck­lingsfonden i Väslmanlands län, expertgruppen för forskning om regional UtveckUng, televerket och Fredrika-Bremer förbundet. Arbelarskyddsfon­den vill inle definiiivi avvisa tanken på inrättandet av ell cenirum men påpekar all på nuvarande sladium synes dock finnas så många oklarheter atl beslul härom bör anslå. Landstingsförbundet anser all förslagel är alltför löst skisseral for att ge underlag för ett ställningstagande.

Föredragandens överväganden

Del nystartade Svenska insliiulel för syslemutveckling, SISU, genom­för ett kollektivt forskningsprogram finansierat av STU och Iniressentför-eningen för svensk informalionssystemutveckling, alll enligi ett mellan de tre parterna ingånget avtal. Programmels tre viktigaste delar utgörs av:

-     Människa/maskininteraktion, daiabaskonstruktion, informaflonssys-tem, flöden i kontorsmiljö och konferenssystem, Målel är praktisk me­todik för analys och utveckling av informationssystem i koniorsmiljö.

-     Målproblem och analys av verksamhel, beslutskrav och konsekvenser. Målet är alt i prototyp ta fram etl avancerat daiorbaserat verktyg för atl hantera all den information som samlas in och bearbetas i tidiga faser av syslemulveckling,

-     Administration av datorbaserad information. Målet är atl för dalamodel-lering ta fram ett enhetligt språk, en praktiskt orienterad metod och handbok samt en prototyp för datorstöd.

Tillkomsten av SISU innebär atl delar av det centmm för administrativ datautveckling som föreslås av DEU kan förverkligas. I den nu igångsatta verksamheten vid SISU finns dock ännu ej inriktningen mot mindre före­tag och de användarfrämjande åtgärder som utredningen föreslår. SISU:s program berör också intressen inom försvarssektom.

Eftersom jag anser att SISU uppfyller stora delar av de intentioner som

 

Prop. 1984./85:220                                                               125

läg bakom DEU:s lorslag iir Jag inte beredd ati lbi'orda eli ini'iiliande av eu cenirum för adminislraiiv daiauiveckling. J-ag ansluter mig därmed liii .majorilelen a\' de som yiiiai sig oin förslaget och delar exempelvis riks-revisionsveikeis uppfattning all skälen ar otilli-iickliga. Jag iir medveten om all den inrikUiing mol smä- och medelsioia förelag, som ulredningsför­slagel innebär, iiiie liil aila delar iir uppfyllt genom tillskapandei av SISU men Jag anser ait STU hiir har en uppgifl au verka Ibr ail de smä- och medelstora förelagcns behov lillgodoses.

Program för stitntilans av svensk sysientiitveckling

Eii annal av de förslag som redovisals av dataeffeklulredningen rör ett särskilt progiam för slimulans av svensk syslemulveckling.

Ulredningen hänvisar lill att leknikens utformning bör slå i samklang med verksamhelens och de anslälldas behov för atl uppnå en god loial eftekfiviiet. Utvecklingsarbetets genomförande påverkas enligt utredning­en i hög grad av den syslemutvecklingsmodell som. följs, dvs. den modell eller idealbild som beskriver hur själva ulvecklingsarbeiei bör gå lill.

Enligi förslaget innehåller programmei dels etl FoU-program för fram­tagning av bra systemulvecklingsmodeller och dels medel för stöd lill syslemutveckling.

Kostnaderna för programmet beräknas för FoU-verksamheten till 10 milj. kr. för en femårsperiod och ca 10 milj. kr. för en ireårsperiod för slöd lill systemutveckling. Dessa medel bör enligi utredningen flnansieras inom beflnlliga ramar frän arbelarskyddsfonden och STU.

Innan jag gär in på mina överväganden vill jag redovisa vad remissin­stansema ansell om detla förslag.

Bland de som yttral sig flnns det bland de flesta en posiliv inslällning lill förslagel i stort. Till dessa hör riksrevisionsverkei, skolöverstyrelsen, sta­tistiska cenlralbyrån, statskontoret, datadelegalionen, statens arbetsmil­jönämnd, arbelarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden, länsstyrelserna i Malmöhus län och Västerbottens län, ulvecklingsfonden i Malmöhus län, TCO, televerket, försvarets materielverk, LO, Sveriges arbetsledarför-bund. Kommunförbundet. Centralorganisationen SACOISR och Lands­tingsförbundet. Riksrevisionsverket anser atl förslaget bör samordnas med informationsteknologiprogrammel.

STU ställer sig negativ lill förslagel om del skall finaniseras inom befint­liga ramar, eftersom det i så fall sker pä bekostnad av annan angelägen forskning, .Även STU anser att del bör samordnas med informalionslekno-logiprogrammel. Svenska arbetsgivarföreningen betonar de risker som är förknippade med standardisering av systemulvecklingsmodeller. Slalens industriverk och Ulveckling.sjönden i Västerbottens län avslyrker.

 

Prop. 1984/85:220                                                                -,26

Föredragandens överväganden

För m.in del vili Jag framhålla au Jag delar ulredningens uppialining atl del är vikiigi au ulformningen av leknikesi bör sia i Siimklang med veik­samheten oc!i de anslälldas behov. Därför är dei rimligt au stor orisoi'L' lillämpas vid val av syslemutvecklingsmodell. Efiersom del. ibreslagn.". programmei. åtminslone delvis sammanfaller med SISU, somjag nyligen redovisade, och efiersom programförslag och remissbehandling skedde innan SISU tillskapades anser jag att eU evenluelll program, för systemut­veckling bör utgå från de insalser som redan görs inom. området. Frågan om ett särskilt systemutvecklingsprogram bor diirför ses i ett brett infor-maiionsleknoiogiski sammanhang, lämpligen i samband med ett handlings­program, inom informationsteknologiområdel, som jag lidigare redovisal planeringen av. Min uppfattning överensstämmer därmed med riksrevi­sionsverkeis och STUis,

Jag går nu över lill att redovisa naiionelli och inlernationellt arbele inom standardiseringsomrädet, med anknylning lill dataomrädet.

6    Standardisering inom dat- och teleområdet

Utformning av standard bedrivs traditionellt i sekloriella organ, vart och ett ansvarigt för sitl teknikområde. I detla sammanhang är data-, el- och teleområdena av speciellt inlresse. Slandardisering bedrivs vidare pä glo­bal, europeisk och nationell nivå. Härtill kommer all de nordiska länderna i stor ulslräckning samverkar på nordisk nivå.Berörda organ är främst: International Organizafion for standardization (ISO), International Elec­trotechnical Commission (lEC), Inlernational Telegraph and Telephone Consulflve Committee (CCITT), European Committee for Standardization (CEN), European Committee for Electrotechnical Standardization (CEN-ELEC), European Conference of Postal and Telecommunications Admini­strations (CEPT), Intemordisk slandardisering (INSTA), Nordiska samar­betet på telekommunikationsområdet (NORDTEL), Standardiseringskom­missionen i Sverige (SIS), Svenska elektriska Kommissionen (SEK) samt televerket. Ansvarsfördelningen framgår av följande tabell:

data          ei               tele

globall                                    ISO            lEC            CCITT

europeiskt                             CEN           CENELEC   CEPT

nordiskt                                 INSTA         INSTA        NORDTEL

nationellt                               SIS             SEK           leleverkei

Standardiseringen omfallar säväl maskin- som programvara. Karakteristiskt för de senasle åren är atl den lekniska ulvecklingen gåll raskt framåt, samt att gränslinjerna mellan de olika tekniksektorerna blir

 

Prop. 1984/85:220                                                                127

allimer uisuddad. DeUa har lell lili eii alltmera kom.pliccrai inöusler av samvci-kan mellai) de olika sektorerna. 1 Sverige ligger del sektoriella ans\arei for data- och elområdena inom induslrideparlementel medan iiiisvirei för leleområdei vilar på kommunikationsdeparte.Tienlei.

Er, betydelsei-ul! fakloi' i uivecklingen i Euiopa är alt de Europeiska GeiTienskaperna, EG, som cti led i sin forsknings- och indusiripolilik lagil inilialiv till all driva pä standardiseringsarbeiei på dala- och teleområdena, induslrin inom E.G har härvid varit p:"idrivande. Sålunda ryms siandardise-ringsiiiitiaiiv inom EG:s databehandlings-, informalionsleknologi- och le-lekommunikationsprogiam. Syfiei är att riva ned nationella barriärer och dämied öka industrins konku.Teuskiafl pä en hårdnande internauonell maikiiad. Initiativen syftar inle enbart lil! slandardisering uian även til! ökal samarbele beträffande provning och s.k. certifiering. Åtgärderna har därigenom bäde ett industripoliiiski och ell handelspolitiskt syfte för att skapa en enhetlig marknad.

EG;s åtgärder kan ställa övriga europeiska länder inom EFTA vid sidan om utveklingen och ansträngningar görs därior all öka EFTA-ländernas inflylande på ulvecklingen. Möjligheter lill detta erbjuds eflersom EG primärt syftar lill att driva på arbelel inom CEN/CENELEC och CEPT, organ där även EFTA-länderna har säle.

Eftersom Sverige både har en betydande data- och teleinduslri och intar en framskjuten plats när del gäller teletjänster och ulnytljande av datatek­nik inom offenflig och privat sektor är det pågående arbetet av stor vikt för svensk del.

Denna utveckling torde ställa krav på ökal engagemang av de svenska slandardiseringsorganen i del inlernalionella arbetet. Vidare lorde krävas en fortlöpande anpassning av nationella bestämmelser för provning och certiflering i syfte att öka den inlernalionella harmoniseringen.

Vikligl för svensk del är emellertid att arbelet pä europeisk nivå sker i största möjliga samklang med arbetet på global nivå så atl inte en onödig polarisering uppstår lill förfång för den lolala ulvecklingen.

7    JAS-projektet

Uiveckling och anskaffning av elt flygplansystem som JAS 39 Gripen innebär också satsningar på ny teknologi med en mängd nya applikationer för datorsystem och datomtmslningar inom flygplansyslemet. Dessutom flllkommer behov av nya satsningar inom försvarei för syslem som sam­verkar med flygplansystemel, såsom l.ex. stridsledningssystem, kommu­nikation saml bas- och underhållssystem.

De resurser som satsas inom dessa informationsteknologiska områden innebär även atl en väsentlig del av dessa kommer atl gå lill datorutveck­ling och datoranskaffning, vid sidan av JAS-projektet inom försvarets ram.

 

Prop. 1984/85:220                                                                128

FramlTir allt biir här framhållas behovet av datorkapacitet för det s. k. strilsysiemcl, som kommer all bli akluelll för upphandling under sluiei av 1980- Uilei samt 1990-lalel. Vissa sysicmiekniska studier liar redan påböi­jats. J.AS-flygplanel kommer au innehitlla åtta vikligare datoriserade del-syslem med ire kaiegorier daiorer, som alla samarbetar. För au reducera koslnadema för utveckling och underhåll av daiorsysiemens programvara hiir eu standardiserat datasysicmkoneepl. SDS 80, uivecklals. Denna da­torutveckling, omfattande såväl maskin som piogramvara saml metodik och kvalilel h:ir, som eu led i Industrigmppen J.\S (IG JAS) uiFaslelser om alt bl.a. medverka lill leknikspridning från J.AS-proJektel, presenterats för svenska myndigheter och induslri.

Detta skedde i samarbele med Ingenjörsvelenskapsakademien och STU på en s.k. temadag vid Chalmers Tekniska högskola. Ytterligare tre lek-nikspridningsdagar med informalionsleknologisk anknylning har redan ge­nomförts, nämligen avseende CAD/CAM-teknik, reglérsystem och om beräkningar på superdatorer vid de lekniska högskolorna i Siockholm, Lund resp. Linköping.

Intressant i detta sammanhang är atl Ericsson Radio Systems (ERA) lill industridepartementet har inkommii med en ansökan om medel lill ett civilt leknikupphandlingsprojekl där JAS-projektets dalorkoncept (SDS 80) skall utgöra stommen i etl avioniksystem för framtida civila flygplanprojekt. I projektet dellar förutom ERA även Scandinavian Air­lines System, Saab-Scania AB och luftfartsverket.

Utöver de nämnda informationsteknologiska aktiviteterna har ERA ul­fäst sig att senast år 1987 sysselsätta vardera 50 personer vid tvä nya mjukvamhus i sysselsättningssvaga regioner. Etl av dessa skulle lokali­seras till Norrbotten. ERA har efler överenskommelse med chefen för industridepartementet startat tre mjukvaruhus i dels Luleå, dels Skellefteå och dels Karistad. Vid de två sisinämnda skall senast under år 1987 vardera sysselsättas minst 25 personer. Tillsammans vid de tie enhelerna har redan drygl 100 personer anställts.

Genom de utfästelser som gjorts av IG JAS olika utländska underieve­rantörer om industriell samverkan med svensk industri finns företag med omfattande informationsleknologiskt kunnande. Inom ramen för dessa utfästelser har även projekt med informaflonsleknologiskt innehåll kommit flll stånd.

Jag övergår nu till att något beröra etl annat område med högl informa­tionsleknologiskt innehåll, rymdområdel.

8    Rymdverksamhet

Svensk Rymdverksamhet bedrivs såväl nationellt som internationellt. I den nationella rymdverksamheten dominerar Tele-X projektet som

 

Prop. 1984/85:220                                                                !29

syfiar lill uppsändande av en exiierimeniell salellil för direk!-TV och dai;'video överiöring. Den uärm;iie uiforniningen av experimenten äier-siäi ail definiera. Projekle! bedrivs i samarbete med .Norge ocli till viss del i"iuland.

tVit annal ston nationellt verksamhelsområde är fjärranalys som omfal­tar säviii daiamoiiagning i Kiruna fiån amerikanska salelliier som avance­rad dalo.riserad bildbehandling av dessa daia. Del senare områdel har laek vare rymdsalsningen kraftig! uivecklals i Sverige.

Pä det inlernationella planet dominerar deltagandet i del europeiska CS.A-samarbetel (European space Agency) som lell lili det numera opera­tiva samarbele inom Eulelsal och omfattar vidareulveckling på lelesaiellil-omi'ädet. Vidare är sedan 20 är ES.A ledande i Europa när del gäller inibrande och uiveckling av sysiem för daloriseiad informationssökning.

9    Internationellt samarbete

Många av de frågor som aklualiseras av informationsteknologins (IT) utveckling och användning har en inlernalionell karaklär. Detta ställer krav på ell aktivi inlernationellt samarbele för atl främja ulvecklingen och lösa de problem som kan uppstå.

1 del följande tas i första hand upp multilateralt internaflonelll samarbete inom Norden, OECD och EG. Detla skall ses som en redovisning av det mer formaliserade samarbete som Sverige deltar i/alternativt söker delta i inom IT-området. Därutöver förekommer elt stort internationellt utbyte beiräffande FoU på olika nivåer, bl.a. med Amerikas Förenta Stater. Uppmärksammade svenska forskningsavsnitt härvidlag är reglerteknik, bildbehandling och datalogi.

Nordiskt samarbete

Nordiska minislenrädet anlog den 10 april 1984 den nordiska handlings­planen på dataleknologiområdet (NU 1984:1). 1 handlingsplanen har mi­nisterrådet - med beaklande av Nordiska rådels synpunkter på minister-rådsförslagei - formulerat ramama för en nordisk samarbelspolilik på dataområdet. Handlingsplanen skall - under fem år fr. o. m. 1985 - vara etl instrument, för atl få fram lämpliga nordiska samarbelsprojekt inom sam­manlagt sju priorilerade områden. Del är samarbetsministrarna och ställ-företrädarkommittén som har det övergripande samordningsansvaret för handlingsplanen. Det löpande arbetet med att förverkliga dess intentioner bedrivs i tre huvudsakliga block;

-    Induslriell forskning och utveckling

-    Utbildning och gmndläggande forskning

-    Övriga prioriterade områden

Ansvarei för det konkreta arbelet med all förverkliga handlingsplanens 9   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 220

 

Prop. 1984/85:220                                                                130

inlenlioner inom dessa tre block vilar pä olika organ.  Del iir Nordisk Industrifond som, tillsammans med NORDFORSK, har fäll uppdritgel al!

-  under ämbelsmannakommiltén för indusiripolilik — driva delprogram­
met för slöd lil! industriell forskning och utveckling.

I3en s.k. D.AKU-gruppen (Siyringsgiaippen för nordisk samarbejde om dataieknologi indenfor kulturområdel) och kultursekrelariaiet i Köpen­hamn svaiar för huvuddelen av samarbelel inom områdena ulhildning och grundläggande forskning. Här spelar ocksä Nordiska forskningspoliliska rfulel en belydelsefull roll.

Del löpande arbelel adminisirei-as inomi de övriga priorilerade områdena

-  under minislerrådets slällförelrädarkommitié - av etl rådgivande ut­
skott i datafriigor.

! handlingsplanen har minisleiTådel förklarat sig berett all under en femårsperiod satsa i storieksordningen IOO milj. norska kr. (NOK) på etl särskilt program för slöd lill industriell forskning och utveckling. För del första året (1985) hade ministerrådet indikativl avsatt 20 milj. NOK. Ge­nom sen.are beslut har ministerrådet anslagit 15 milj. NOK till programmet, medan 5 milj. NOK avses bli använda för att starta arbetet med industrimi­nistrarnas principprogram om teknisk FoU- samarbele.

I enlighel med handlingsplanen har ansvariga samarbetsorgan inom in­dustrisektorn under hösten 1984 lämnat etl underlag för ministerrådets beslul om närmare riktlinjer för programmet. Sådana rikllinjer har god­känls av industriministrama den 8 oktober 1984 och fastställts av samar­betsministrarna den 27 november 1984.

Det bör framhållas att de medel som ministerrädei siktar på att satsa under hela femårsperioden inte utgör mer än 3% av den sammanlagda nationella offentliga insatsen på områdel enbart under 1985. Härav följer att medlen inte kan räcka till för något väsentligt fristående nordiskt utvecklingsarbete. Däremoi kan den nordiska salsningen skapa samverkan mellan nationella program och därigenom bidra till bättre resursutnytt­jande och i vissa fall möjliggöra gemensaml deltagande i större inlemalio­nella program.

Målen för delblocket industriell forskning och utveckling är:

-     det skall bidra till att höja kompetensnivån och konkurrenskraften i nordisk industri; programmet skall vända sig främst till eleklronik- och dataindustrin men även annan industri, som tillämpar avancerad elek­tronik- och datateknologi i sina system och produkter skall kunna om­fattas av programmet;

-     del skall i första hand utgå från pågående och planerade nationella program; genom insatser med nordiska medel skall man sträva lill att relevanta delar av dessa program genomförs i nordisk samverkan; i andra hand skall programmet kunna inrymma kompletterande insatser,

-     det skall bilda grund för ett mer långsiktigl nordiskt industriellt samarbe­te.

 

Prop. 1984/85:220                                                                131

.A.i';svai'Ci för all adminislrera \'crksa;nhclen åligeci' Nordisk Induslri-fond. .'\rbeiei med alt la fram undei-lag för p!'ogrami"örslaget utförs gemen­sam! av NORDFORSK ocit Noidisk Lnduslrifond. För della -ubeic finns en pinne!'iiigsgrupp med represenlanler föi' naiionella organ. Arbeiei skali ske i samråd med förelriidare för eleklronik- oeh dalaiiidusirin. Eu pro-grani;"örsiag av.seende år I9.S5 skiill laggas fram för Noi'diska ämbeisman-nakommillén för industripolitik snarasl efter ärsski.ftel 1984- 1985.

f>et andra blocket, uibildning ock grundläggande forskning, har lidigare i dag redovisals av chefen för utbildningsdepanenienlel.

Del iredje blocket, övriga prioriterade områden, omfattar följande prio­riterade områden:

-    Byggsekioi'n

-    Teknikupphandling (utvecklingskonlraki)

-    Data- och telekommunikationer

-    Slandardisering: handelsprocedurer: lagsliflning

-    Arbetslivet

o Arbetsmarknad, sysselsättning, yrkesutbildning m. m. o Arbelsmiljö och medbeslämmande o Regionalpolitik

-    Den sociala sekiom inkl. hjälpmedel för handikappade

-    Den offentliga förvaltningen.

Arbetet med dessa områden följs och samordnas, som nämnls lidigare, av Nordiska minislerrådets ställföreträdarkommitlé, som bislås av del rådgivande utskottet i dalafrågor.

För olika ändamål inom dessa områden har minislerrådel under år 1984 avsatt sammanlagt 2 milj. NOK. Motsvarande belopp för år 1985 är 6,4 milj. NOK. Dessa resurser, som ocksä skall täcka behovel av sekrelarials-resurser, måste anses som mycket begränsade i relalion lill behoven. De är i försia hand avsedda som en slimulans lill all starta samarbelsprojekt, som successivi kan övergå i fasiare former med huvudsaklig flnansiering från andra källor än den gemensamma nordiska budgeien,

OECD

OECD (Organisaflon for Economic Co-operaiion and Developmeni) har såsom medlemmar ländema i Västereuropa, Amerikas Förenta Siater, Ca­nada, Japan, Australien och Nya Zeeland samt EG. OECD är därför etl för Sverige vitalt fomm för frågor om informationsteknologins (IT) utveckling och användning. IT-områdel behandlas huvudsaklingen inom direktoratel för leknik. vetenskap och industri. Detla direktorat omfattar ire för IT-området relevanta kommitlér nämligen. Industrikommittén (Industry Committee), Kommittén för vetenskap och teknik (Committee for Scienti­fic and Technological Policy, CSTP) och Data-policy kommittén (Commit­tee for Information Computer and Communications Policy, ICCP).

Indusirikommiitén   ägnar   bl.a.   uppmärksamhet  åt  industripolitiska

 

Prop. 1.984,'85:220                                                               132

aspekler oeh har genomfört sludier av robotanvändning, lelekommunika-flonsiitruslningsinduslrin. rymdindusiiin sami halvlcdarindustrin.

Vetenskaps- och leknikkominiiicn, CSTP, lar upp olika aspekler pä FoU-polilik. Forskning oeh teknikutveckling inom IT-omrädel kommer alll mer i fokus för de analyser som görs i kominiiién.

Handel med högteknologiprodukter, anpassning av forskningssystem och sociala effekter av ny teknologi iir exempei på sludieomn°iden.

ICCP-konimitién har eu bredai"e mandal och dess arbele omfattar eko­nomiska, juridiska och sociala aspekler på dataomi-ädel. I lCCP:s arbeie ingår policyfrågor rörande bl. a. lelekommunikalionstjänsler. dalaljänster, dalaflöden över gränserna, slalisiik pä daiaområdei, mjukvarufrägor, inle­grilel, juridiska frägor (bl.a. upphovsrätt), såibarhet, ekonoiniska och sociala eflckler av informalionsieknologin,

Direkioraiets arbete på IT-om.rådei har koppling til! andra kommilléer inom OECD som arbetar med t.ex. arbelsmarknadsuibildnings- och han-delsfrågor. Vidare hålls konflnueriigt konlakler på olika nivåer med arbele som pågår i andra internationella fora t. ex. inom FN:s olika organ. Euro­parådet saml organisationer på teleområdet.

ICCP-arbetel har resulterat i två inlernationella policy dokumeni inom dataområdet. År 1980 antog OECD:s råd riktlinjer för medlemsstatemas skydd av den personliga iniegriteten. Riktiinjema avser atl garaniera elt visst gemensamt minimiskydd för medborgama i OECD-länderna. Vidare antog ministerrådsmötet i april 1985 en deklaration om dataflöde över gränsema, som utgör en del i OECD:s fortgående ansträngningar att främja frihandel, induslriell och ekonomisk utveckling samt att motarbeta prolek-flonistiska tendenser. Sverige har aktivi medverkat i utarbetandet av dessa två dokumeni.

De Europeiska Gemenskaperna, EG har sedan en tid initierat strategier och program med syfte att utveckla industri, vetenskap och teknik i med­lemsländema. Motivet är att siärka konkurrenskraften visavi USA och Japan. På informationsteknologiområdel föreligger flera olika, komplette­rande program.

Det resursmässigl största programmet är ESPRIT, European Strategic Programme for Research and Developmeni in Infomralion Technology. Initiativet kom urspmngligen från 12 ledande data- och elektronikföretag inom EG. Ca 10 miljarder kronor är den beräknade totala kostnaden för perioden 1984-88. De prioriterade områdena är mikroelektronik, avance­rad informationsbehandling, programvamteknik, kontorsautomation och datorslödda produktionssystem.

ESPRIT avser s.k. "precompelitive", dvs. en konkurrensneutral, forskning och utveckling som bedrivs i samarbete mellan institutioner och/eller företag från minst två medlemsländer per projekt. Stor vikt läggs i programformuleringen vid möjlighelema att utnyttja de olika nationella IT-programmen som komplement.

 

Prop. 1984/85:220                                                               133

Sverige har ännu inie välkomnats au delta, irois flerrj projektförslag iVän sveiiska foretag.

Dalahcliandling -år ell annai Eu-prog:"am som inriklals på slandardise­ring, uppliandiiiig i5ch forskiiingssamarbeie, incm bl.;;, artificiell invelii-ceus- och- daiakommunikaiiorisoniiådena.

Tili eu dei samordnas insatserna bei;'iifiande daiabeiiandling med COST-samarbetet. I COST, European Cooperation in the fieid of Scientific and Technical Research, deltar EG-länderna tillsammans med nio andra euro-peiskii länder inkl. Sverige. Förutom dalabehandling är teleteknik eli slon sama.rbeisomiåde inom COST (ell liolal projekt). Sverige deltar via tele­verket, Sloekolrns datamaskincenlrai m,fl. i dessa program,

Euronei år ell av EG iniiieral datanät för informationsförsörjning. Sveri­ge är sedan år 1982 anslutet till detta nät, vilkel ger användare i Sverige lillgång iil! mer an 300 dalabaser i Europa och europeiska användare tillgång lill dalabaser i Sverige, Euronet kommer inom en nära framtid atl försvinna som elt separal näl och i slället ersättas av teleadministrationens allmänna dalanäi, som nu växer fram i Europa, EG:s framlida arbele kommer därefler att koncenlreras pä ulvecklingen av informationsförsörj­ningen i Europa. Ansträngningarna görs f. n, all associera Sverige även framgenl i delta arbele.

10    Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av den redovisninng jag lämnal om vissa datafrågor inom industridepartementets verksamhetsområde.

 

Pirop. 1984/85: 220                                                              134

Bilaga 5:1

Sammanställning av remissyttranden över betänkaodet Dalateknik och industriell förnyelse (SOU 1984:51)

Vid remissbehandling av data- och elekironikkomntiiicns (DEK, i 1978:04) sluibelänkande, "Datateknik och indusiiiel! förnyelse" har ytt­randen avgells av universiteis- och högskoleämbetet (UHÄ) - som bifogat yttranden från lekniska högskolan i Siockholm (KHT), universiteten i Uppsala, Linköping och Lund och högskolan i Lulcä -, skolöverslyrelsen (SO), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), televerket, statens industriverk (SIND), styrelsen Jör teknisk utveckling (STU), länsstyrelsen i Malmöhus län - som bifogal yttrande frän Skånes Handelskammare-, länsstyrelsen i Nonbotiens län — som bifogal yllranden från Norrlandsfonden, högskolan i Luleå och utvecklingsfonden i Norbotiens län-, datadelegationen, stats­kontoret. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriför­bund (SI), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens central organisalion (TCO), Centralorganisationen SACO/SR — som bifogat ytt­randen frän DIK-förbundel, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och Sve­riges Psykologförbund —, Sveriges hanlverks- och induslriorganisalion — Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Telefonakliebolaget LM Ericsson, Saab-Scania AB, Statsföretag AB - som bifogal yttrande från Svenska Utvecklingsakliebolagel (SU) - och Sveriges Arbetsledareför­bund (SALF).

Sammanställningen är indelad i ell avsnitt med yttranden från företag och affärsverk, ett med yttranden från orgariisafloner och ett med yttran­den från myndigheter. Slutligen redovisas synpunkter från de remissin­slanser som yttrat sig över avsnittet S .mordning av dalafrågor i industripo­litiken i DEK:s slutbetänkande.

1. Synpunkter från företag och affärsverk

Telefonakliebolaget LM Ericsson konstaterar all under de sex år DEK arbetat har verkligheten förändrats, liksom somliga av de begrepp som DEK har rört sig med. Detla gäller bl.a. inverkan på produktsortimentet, produktutvecklingsfilosofin, produktionsmedlen och produktionsstyrning­en. Ericsson anser att elt basteknologiskt vetande liksom allmän forskar-och ingenjörskompetens måste ullhandahållas av samhällel. Åtgärder som är angelägna är bl.a. modemisering av lekniska läroplaner, omprofilering av somliga professurer, högre kvalilel och slörre kapacitet i högskoleun­dervisningen, intensifiering av fortbildning och vidareutbildning av ingen­jörer, intensiflering av forskningen inom sådana områden som halvledar­teknik, datalogi och oploelektronik, förbättring av forskarnas villkor, ökat informationsutbyte med omvärlden, omprofllering av vissa branschinslitu-

 

Prup. 1984/85:220                                                                135

iiinier, avbvräkralisering av det: kollektiva forskningen med sialsslöd, okad koiiipeiens hos upphaiidl;ii'c av nv leknik, översyn av de affäisdri-'.ande verkens industriroll ocfi äierbetoiiing ;iv deras samiiäiisnyltoroll.

BeiifuTande produktuiveckiing uniitisiryker Ericsson viklen av sysiem-och modullänkiUKle oeh mera siandardiseringsarbeie.

Siai-Sraida anser all bciiinkandet uigör eu iiilrcssaiit liisniug o.n; daia­ieknikens sldilning i Sverige (.ich av dess sloi'a belydelse för framliden. IJoUeci kritiserar dock au uii"edningen koncentreral sig på datateknikens betydelse fasi elektronikens betydelse är iindå slön'e. Dei naUoncila .mikroelektronikprogrammei täcker endast en mindi'e dei av omiådet och berör ej elektroniken som fiinkiioussysiem. Saab-Scania framhäller all iiiinngsliveis slora bekymmer är den bristande tillgången på civilingenjörer med god kompelens inom områdel ocli all det är bekymmersamt all ibrskarbegåvningar ej i slörre ulslräckning slannar kvar i forskarkamären.

Saab-Scania anser vidaie all inilialiv för all öka vän samarbete i Europa bör komma från statsmaklemas sida. Del är vidare viktigt all ralionalisera verksamhelen beträffande programvamproduklion. Forskningen inom della omräde bör kraftigl öka inom universiieiei och högskolor, vilket i huvudsak bör bekosias av slalliga medel. Den inlernalionella marknads­föringen bör förbällras. Saab-Scania ställer slutligen friigan om våra tek­nisk-vetenskapliga attachéerna kan göra en större insals.

Sialsjöretag har inhämtat yttrande frän Svenska Utvecklingsakliebola­gel (SU) som anser att det finns skäl att närmare överväga de synpunkter som förs fram i en reservalion till utredningen där del framhålls all utred­ningen hell koncentrerat intresset till datorstyrda maskiner i verksladspro-duklionen. Man har inte fullföljt arbetet inom processindustrin och har inle gjort nägra analyser vad gäller behov av insatser inom en rad olika industri­områden eller grenar av näringslivet i övrigt. Vidare anses atl staten bör dela risktagandet med industrin för pilotprojekt avseende nya leknikgene-rationer. SU biträder utredningens förslag om stafligt stöd till strategiska investeringar av s. k. deinonslralionskaraklär. Vidare anser SU atl det inle bör vara någol hinder alt ge stöd till en demonstralionsanläggning, som drivs av ell enskill förelag.

Beiräffande programvaruindustrins belydelse för den industriella kon­kurrenskraften anser SU att programvamforskningen i vårt land i ökad ulslräckning bör inlegreras med industriella system. En sådan iniegralion kan lämpligen förberedas genom ökat slöd till programvamprojekl vid tekniska högskoleinstitutioner, som forskar och undervisar om industriella system.

SU vill vidare framhålla vikten av tillgäng pä kvaliflcerade civilingenjö­rer samt av vidareutbildning av äldre ingenjörer, främsl genom ett utbud av s.k. enstaka kurser utanför arbetstiden. SU anser slutligen att del skulle vara önskvärt att de tekniska högskolorna forskade och undervisade mer om administration av fömyelseprocesser och produktutveckUng.

 

Prop. 1984/85:220                                                                I3iS

Televerket anser aii den grundläggande och längsikliga forskningen inom områdel bör bedrivas vid universilei och högskolor med siöd iVän såväl induslrin som slaien. Berörda sekloiansvarlga myndigheler sami industrin måste eniellertid haiuöjiighei alt påverka planeringen.

Ett hjiilpmedel för au n;i egna eriärenheier, fråmsi för liten och medel­stor industri, vore cn kon tids lån av exempelvis persondatorer med från fall lill läl! liimpligi utvalda program. En sädan ullåning skulle hjälpa Ibictagen över tröskeln fram mol den egna erfarenhelen av au handskas med datorer ulan all bchöv;\ riskera kapital.

'feieverkei anser del vara väsenlligl atl sialen genom olika slimulansål-giirder premierar förelagens risktagande när del gäller all göra siralegiska invesleringar i syfie atl ligga i fronllinjen vid eiablerande av ny leknik.

2. Synpunkter från organisationer

SHIO-Familjeföretagen anser all del för alt stimulera industriell förny­else och införandel av datateknik är nödvändigl atl vitalisera marknads­ekonomins drivkrafter genom all siärka incitamenten för arbele och inves­teringar. Organisationen vill därmed instämma i det särskilda yttrande som avgivils av ledamoten i kommittén Gunnar Du Rietz. SHIO-Familjeföreta­gen anser vidare atl en sänkning av bolagsskatten bör kombineras med kompletterande åtgärder riktade till enskilda firmor och handelsbolag.

Sveriges IndustrifiSrhimd (SI) instämmer starkt i DEK:s slutsals att ökad utbildning på olika nivåer är av avgörande betydelse för att svensk industri skall kunna behålla sin framskjutna position i den internationella konkur­rensen. Av resursskäl bör utbildning för arbetsuppgiften prioriteras när det gäller den företagsvisa utbildningen och i övrigt den högre lekniskl natur­vetenskapliga utbildningen kraftigl förstärkas för att avhjälpa den akula teknikerbristen.

SI instärnmer i DEK:s ståndpunkt atl del inle finns anledning att införa ytterligare statligt slöd till investeringar i ny teknik. Ett ytteriigare tillskott lill den redan rika floran av statliga subventioner lill näringslivet skulle här inte bara vara onödigl utan ocksä kunna vara olyckligt med tanke pä den godtycklighet som ofta, enligt förbundets uppfattning, gäller vid val av stödobjekt. SI vill i detta sammanhang tillstyrka DEK:s förslag att SIND, STU och industrifonden ges i uppdrag att utvärdera sina olika stöd till ny verkstadsteknik.

SI vill slutligen peka på de ogynnsamma effekterna av beskattningen i Sverige. Den försvagning av incitamenten att investera i ny teknik resp. för individer att investera i högre utbildning som beskattningen medför är enligt förbundets uppfattning en alll viktigare och i vissa avseenden redan akut industripolitisk fråga.

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) instämmer hell i det yttrande som avlämnats av Sveriges Industriförbund. SAF anser i likhet med DEK

 

Prop. 1984/85: 220                                                               137

p.ii svensk indust.''! visal en inlernalionellt sell god fbrmåg;; aii iiligodogöra sig datateknik och andra produklionsiekiiiska !andvinuing:!r. DeiU; är en Uiveckling sotn köiTiiiiii till sländ genom inarknadsekonoinin ocfi inle ge-.noni industripoliliska ä;gä!'dei'. Som DEK anger är dsiateknikeiis egna fd;'deiar aigumenl nog i"ör al! förelagen sicail uinyltja den.

i likhei med vad ledamolen Guunai' Du Rietz frainhälier i sitt siirskilda yurandc liil slutbelänkandet anser S.'\F ati del år avgörande for den iei;nis!-ia och ekonomiska uivecklingen i företagen alt slaien vidtar ätgär­dei för att vitalisera marknadsekonomin och skapar en induslriell miljö som ärgyiinsam för lillväxl cch förn;'eise. Skatlesysismcis sia.rki negaliva effekler på invesleringar och tillväxt är här huvudproblemet.

Landsorganiationen i Sverige (LO) slöder i slori de framlagda förslagen. LO har emelleriid vissa kritiska synpunkier. fl'ämst ifråga om omiättning-en av samhällels stöd lill uiveckling inom dala- och eleklronikområdel, beiräffande utbildning och möjligheter liil fackligl inflylande.

LO anser att samhällels satsningar f. n. i hög grad bör inriktas pä att få till stånd programvaruflllverkning inom landel. DEK belyser problemet men ger inga förslag till lösningar.

LO anser all bl.a. frågan om samhällels siöd för lillverkning av pro­gramvara bör behandlas i en särskild proposiiion inom dala- och eleklro­nikområdel. 1 proposilionen skulle vidare prövas en del av DEK:s tidigare framlagda förslag, som ännu ej genomförts.

Enligt LO:s uppfattning är också teknikupphandling, ifråga om säväl härd- som mjukvara, från siaten, kommuner och landsting, etl myckel betydelsefullt instrument som borde utnyttjas bättre för atl främja den lekniska ulvecklingen inom landet.

Ur facklig synvinkel är utbildningen inom området en annan central fräga. F. n. är det särskilt angeläget atl i sin helhet genomföra den planera­de bredduibildning för korttidsutbildade för vilken en försöksverksamhel nu påbörjats. Även för LO:s medlemmar är det vidare en angelägen ålgärd all häva den bristsituation som i dag råder beträffande ingenjörer på olika nivåer. LO stöder DEK:s förslag om att ge dem med yrkeserfarenhet inom områdel möjlighel till ingenjörsutbildning, men vill peka på atl teoretisk preparandutbildning kan behövas för all ge LO-gmpper med kort utbild­ning en chans till teknisk utbildning.

Del är vidare LO:s uppfattning atl etl fackligt medinflytande på olika nivåer är av värde för den tekniska ulvecklingen. Användningen av data­teknik på arbetsplatserna får inte innebära en ökad styrning och kontroll av individen. För att minska utnyttjandet av individkontroll i arbetet bör en översyn av datalagen och dess flllämpning snarast genomföras. Genom möjligheter till utbildning bör också fackföreningsrörelsens förutsättningar att påverka införande och utformning av datateknik på arbetsplatserna förstärkas. Ekonomiska resurser bör därför tillföras fackföreningsrörel-

 

l"rop. 1984/85:220                                                                138

Ivled iiciitsyo liii yrkeskunnande och avbelslbrliuilandeii i iivrigi iii' dei ocks.3 .-IV sior heiydcise att on inhemsk p!'ogi'a:riui veekiing subveiuioneras av sa!nl-Ti'll!ei. ! ök;id uisirackning inrisie ocksii läeklbrenitigSi"öi'cisei'i kun­nii påverka den tekinsi;a uiveckling som sker inoiii iaiidci. Ime minst ör dena ■:■!! be!'åUigai k!'av då teknisk FoLJ heii elier deivfs iii samhälisfirian-s!ei'ad so;;-; exempelvis verksarni-eterj inom STU oeh. kc>i!ekiivibisknings-irisiiiiiie:'.. LO anser ocksä att teknisk FoU i ökad omfallning måste bidra liil fbibii'i;"i!igar av arbeismiijö och arbcisinnchäll.

JjäHStcintinncns cciuraioyganisatioii (TC() iuslämmer i DEKis slarka beioiiing av uibiiduingens belydelse. Del är därför nödviindigt atl i högre gnid iin hittills fä lill siånd en samordning meilfin industripoliiik och utbild-niugspoiiiik. TCO anser atl DEK borde ägnat sibrre inlresse iil denna Iräga och uiaibelai konkreia förslag iil! hur en bättre samoi-dning skulle kunna skapas. En kraftig salsning på utbildningsinsatser är ocksä angelägen av fördelningspoliliska skäl. Utbildning om den nya lekniken mäste ges en bredare spridning så all alla kan förslå tekniken oeh för au göra det möjligt för olika yrkesgmpper au kommunicera. TCO anser alt DEK förbisett aspeklen atl även av regionalpoliliska skäl är ökade insatser pä utbild­ningsområdet nödvändiga. TCO anser all ivåårig leknisk och ekonomisk högskoleulbildning bör flnnas i varje län.

TCO anser vidare att utbildningsbehoven inom områdel ny leknik är av sädan omfattning och av sådan bredd att statsmakterna måste ta ett över­gripande ansvar. Brislen på lärare och uimsining för utbildning inom dataområdet är betydande. För atl klara utbildningsmålen är del därför nödvändigl att tillskapa resurser för vidare- och fortbildning av de lärare som skall handha ulbildningen. Vidare anser TCO all olika former för samverkan mellan arbetsplatser och uibildningsanordnare ulvecklas för att tillgodose behovet av modern utrustning för datautbildning. TCO fömlsäl­ter att regeringen ställer sig positiv lill ökade salsningar inom SIFU när det gäller utbildning på dataområdet.

En viktig slutsats av kommitténs redovisning är au .system- och pro­gramutveckling i framtiden blir alll viktigare. Kommittén anser dock atl Sverige på delta omräde inle har hängt med i den internationella ulveck­lingen. TCO delar kommitténs uppfattning att den svenska industripolifl-ken av tradition är alltför hårdvaminriktad. Det kommer bl. a. till uttryck i det s. k. nationella mikroelektronikprogrammet.

TCO anser att STU vid den fortsatta framtagningen av informationstek­nologiprogrammet bör utforma ett brett program för system- och program­utveckling. Bl.a. bör ett särskilt ramprogram för kontorsinfomiationssy-stem utarbetag. Ramprogrammet bör kunna leda fram till atl resurser avsätts för experiment på myndigheter och företag för att utveckla exem­pelvis nya systemutvecklingsmodeller och programvara som underlättar för direktanvändarna att anpassa och utveckla programmen.

För atl få till stånd en snabb och bred spridning av den nya tekniken

 

Yop. 1984/85:220                                                                 139

riicker del inle au utveckla bra maskiner ocii program. 'ICO iir mot den bi.ikgiundsn myckel posiii\' till del leknikspridningspiojeki so.m SlNDJust h.ar påbörjat. SIND och STU börenligt TCO:s uppfaUning piöva lämpliga ibi7!iei' för all bygga ul en fungerantie nygivningsfunklion för ny leknik.

En ciTekliv viig atl sprida ny leknik är genom demouslralionsanläggnine-ar. TCO delar kommilléns uppfallning alt dei iir vikligl au sialen ekono­miskt siödjer siralegiska invesleringar av demonstraiionskaraklär. TCO delar den uppfauning som ledamöterna Frejhagen och Lindebro har i eu reservalion lill kommitténs belänkande atl sUid ska kunna utgå till företag som kan och vill utveckla programvara med svenska förtecken. Kunskaps­utveckling och programutveckling bör vara cenirala områden för samhälls­stöd. Kommillén borde här enligi TCO:s uppfallning ägnal större krafl ål atl finna ålgärder för att få till slånd en posiliv utveckling av de anställdas kompelens och för alt öka tillgängen på bra verktyg - programvara som underbygger och fördjupar de anslälldas yrkeskunskaper.

Centralorganisationen SACOISR hänvisar till yttranden från DIK-för­bundel, Sveriges Civilingenjörsförbund och Sveriges Psykologförbund.

DIK-förbundel (DIK-Dokumentalion. information, kuliur) anser all DEK:s syn pä viklen av integrering av informationssystem inom ell före­tags verksamhet, konsimktion, tillverkning och administration även bör kunna spridas Ull den offenlliga sektom och tillämpas i,ex. inom en kommun. DIK-förbundel anser all DEK ganska ensidigl inriktat sig på utbildningen av tekniker och ingenjörer. DIK-förbundel vill här erinra om att behovet av kunniga informatörer är slort för att åstadkomma den iniegralion av olika system som DEK förordar.

Sveriges CiviUngenJörsförbund ansluter sig i stort lill vad DEK anför men vill påpeka att om svensk industris förmåga till anpassbarhet framöver skall kunna bibehållas krävs atl industrins behov av civilingenjörer kan täckas. Det bör beaktas atl en ökning av civilingenjörsutbildningen nöd­vändiggör en molsvarande ökning av högskoleforskningen. Förbundet an­ser slufligen atl ekonomiska ålgärder för all stimulera företag att ta i bruk ny teknik bör vara generella och att marknadsmässigl konforma ålgärder eflerslrävas.

Sveriges Psykologförbund anser att del tekniskt-ekonomiska perspekti­vet i DEK:s betänkande betonas på ett olyckligt sätl. Det är ocksä beklag­ligt all kommitténs slutrapport i så överväldigande grad inriktas på verk­stadsproduktion och i synnerhet då på de rent produktionstekniska aspek­tema. Förbundel saknar dessulom resonemang som gäller andra yrkes­gmpper än de tekniskt inriktade.

Sveriges Arbetsledareförbund (SALF) anser att datorteknikens möjlig­heter att skapa ett effektivare samhälle och näringsliv måste tillvaratas. En rad positiva effekter kan förväntas genom införande av ny teknik såsom högre produktivitet, ökad export och ökade marknadsandelar. Till de negativa effekterna hör en minskad sysselsättningsgrad som

 

Prop, 1984/85: 220                                                               140

ko.mrner ati bero pä införandet av ny leknik. En slor de! a>.' !;oniorsarbeiei kommer all ansluins iili produlaioueu i form av datorslödda 'Konlorsljäns-icr, pi-odukiionskorilroli. pi-odukiJonsuppu>IJning, budgel. eic. Jusi i kopp­lingen meilan iiy pi'oduklionsiek:iil; ocli ny konioisuirusini.ng kan myckel sioia produkiiviielsvinster .förutses. SALF;s uppfaiiniiig är aii detla kom­iner att innci)ära eu sysselsältningsminskning s;ival inom industrin som !no:i! ijiiiislesektoi'erna.

Tyvärr har införande av ny leknik :'edan i m:'inga fall innei.vurii cn härd cenlral sty.Tiing av tillverkningsprocessen. Inom muliinalionella föi-clag finns det globala styrsystem, som begränsar arbeisledarens ocii därmed även den enskilde arbetarens möjligheier alt påverka arbelel. S.åLf-:s krav pä den nya tekniken är all den skall medföra deceniraliser.ade arbetsor­ganisationer, mer stimulerande arbetsuppgifter, färre tunga, monotona och fariiga arbetsmoment.

SALF anser all del krävs en övergripande analys av utbildningsbehovet med priorilering av olika gruppers behov för atl åsladko.mma en snabbare spridning av dalaiekniken, Huvudansvarei för daiaulbildningen måsle bä­ras av arbetsgivaren och stödjas av samhällel. Den snabba ulvecklingen medför alt mindre företag har svårt atl erbjuda en tillfredsställande utbild­ning. Samhället mäste därför lämna ekonomiskt eller annal slöd lill de mindre företagens utbildning.

3. Synpunkter från myndigheter

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) konstaterar atl DEK:s utred­ning ger en god belysning och bedömning av datateknikens och elektroni­kens effekter på näringslivets utveckling. UHÄ vill även betona högsko­lans roll för att tillgodose behovel av kunskapsuppbyggnad och - sprid­ning på olika nivåer inom omrädei. UHÄ har berell universiteten i Uppsa­la, Linköping och Lund, Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tek­niska högskola saml högskolan i Luleå tillfälle att yttra sig.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) konstaterar med viss förvåning ätt den i och för sig mycket betydelsefulla verkstadsindustrin nästan hell fått dominera DEK:s slutbetänkande. KTH vill betona atl i synnerhet FoU på programvaruområdet måsle förslärkas kraftigl för atl uppnå en nödvän­dig balans mellan kompetensen på detta område och den som är under uppbyggnad på maskinvamområdel. I samband härmed vill KTH påpeka att en viktig uppgift, som inte framkommit i betänkandet, är atl konkreti­sera det ofta abstrakta och svårfatfliga innehållel i den nya tekniken, dvs. atl underlätta för operatörspersonal och andra atl fa inblick i vad som pågår i ett system.

DEK lägger enligt KTH en alltför stor tonvikt vid behovet av renodlad datalogisk kompetensuppbyggnad - via utbildning och forskning - och bortser i alltför hög grad från de minsl lika viktiga aspekterna som gäller för motsvarande uppbyggnad av användarnas kompetens.

 

Prop. 1984/85:220                                                                141

Uppsala universitet inslämmer i bedömningen att behov föreligger av satsitiiig inom hela inform.aiionsieknologiområdel.

DEK belönar på flera ställen i belänkandet betydelsen av kunskapsupp-byginad. Detla gäller såväl ulvecklingen av uy teknik som spridningen av tekniskt kunnande. Uppsala universilei insliiirimer hell i kommilléns be­dömning i detla avseende, och viil särskilt understryka betydelsen av en god leorelisk grund för ett område som dala- och eleklronikområdel vilkel ulvecklas så snabbi.

Uiiiversiielet har således goda möjligheter atl bedriva säväl gmndulbild­ning och spjutspsisutbildning, life long education, som viss fortbildning och vidareulbildning. Den senare bör således spridas lill även andra ui­bildningsanordnare än SIFU och liknande.

Som en siirskild punkt vill universiieiei la upp kommitténs diskussion om del hinder för teknikspridning som ulgörs av negaliva attiiyder tili teknik. Inställningen lill naturvetenskap och leknik grundläggs redan pä gmndskolans mellanstadium. Del är således av slörsia vikl att lärare fär utbildning i lekniska ämnen med möjlighet lill åtföljande attitydpåverkan. Här kan universiteten spela en viklig roll som lärarulbildare inte minst när det gäller vidareulbildning inom omrädei.

Delsamma gäller den lyp av bredare kompetenshöjande utbildning som enligt kommiitén är nödvändig alt ge i lakl med att ny teknik införs. Den massutbildning som del här kan bli fråga om är det inle möjligl och säkeriigen heller inte önskvärt att universiteten bidrar med. Däremot har universiteten en viktig funkiion att fylla dä del gäller utbildning av de lärare som sedan skall ansvara för ulbildningen och förändra den. Uppsala har här många värdefulla erfarenheler som bör tas tillvara.

Uppsala universitet framhåller vidare all del av flera skäl är naturligt att kanalisera vissa industripolitiska åtgärder via olika regionala organ. DEK anger utbildning, forskning och utveckling som viktiga industripoliliska verktyg, Högskoloma har här en central roll,

DEK påpekar att man vill åsladkomma en krafiig utökning av resurser och kompetens samtidigt som tillgången på kunnig personal är begränsan­de. I della läge förefaller del självklart all man framför alll skall bygga på elablerade och väl fungerande verksamheier och fördela utbyggnaden så att de resurser som tillförs ocksä kan utnylljas effektivi över hela landet.

Del är då egendomligl atl DEK i sina förslag glömmer borl en av de mesl induslrialiserade regionerna. Uppsalaregionen, som bland annal omfaltar Mälardalen och Bergslagen. Inom lekniska högskolan vid Uppsala univer­sitet finns betydande verksamheier i områdena konslrukfion och nyul-veckling av såväl elektroniska och dalatekniska komponenier som system. Universitetet medverkar även i forskningssatsningar rörande melodul­veckling inom områdel datorstödd konstruktion (CAD). UHÄ har under våren 1984 beslutat att Uppsala är en av de fem högskolor till vilka utrustningsmedel anslås för CAD/CAM-verksamhet i utbildningen.

 

Prop. 1984/85: 220                                                               142

Ell ökande område, som nu siirslUlt poängleras frän indusirins sida, är CA.M (datorstödd produklioti). Denn' teknik anviinds bl.a. i de halvicdar-och lunnulmsprocesser som ulnylljas vit! iill\'erkning av kiseikomponen-ler, inklusive mikroeleklroni!-:. De belydande lillverkningsresurser inom denna bransch som via STU och forskningsrädsniimnden släliis lill Uppsii-las föifogande underiäiiar en ökad verksamhel ocksä beiriilTande CAM.

Uppsala univei-siielel föreslår diirför all den befintliga verksamhelen lillva.-alas och au ett CAD./CAM-cenimm bildas i Uppsala högskoleregion med en eieklronisk-daialeknisk inriktning inom. lekniska högskolan vid Uppsala universiieiei och en mekanisk inrikining i Falun/Boriänge.

I en ekonomisk siluaiion då dei råder belydande svårigheter all fä fram nya lesurser till angelägen utbildning och forskning kan del vara av inlres­se all göra internationella jämförelser. FrankrilvC bidrar med eii exempel, som möjligen kan vara tillämpbart även för Sverige. Om ell franskt förelag satsar 2% av vinsten i utbildning och/eller forskning är denna summa avdragsgill. Även donationer uppmuntras genom motsvarande skattere­duktion. De beskrivna ålgärderna har hafl en klart positiv effekl på fransk utbildning och forskning.

Tekniska högskolan i Linköping inslämmer i ulredningens slutsatser.

Tekniska liogskolan i Lund anser att DEK:s slutbetänkande innehåller en god och väldokumenterad beskrivning av dataleknikens belydelse för industrin och framhåller all den yttersta förutsättningen för atl svensk industri skall fortsätta alt ligga långt framme vad gäller datateknikens användning är all de tekniska högskolorna ges adekvata resurser för forsk­ning och utbildning.

Lunds universitet anser det vara en brist atl utredningen inte presenterat några förslag avsedda atl främja tillkomsten av en svensk programvamin-dustri. Tillgång till god och för svenska förhållanden anpassad program­vara skulle vara en myckel viklig faktor för alt sprida utnyttjandet av daiorer även till mindre industrier och företag samt till myndigheter. Det skulle innebära stora fördelar om denna programvara (t. ex. för ordbehand­ling och bokföring) delvis var öppen, men delta kräver att programutveck­lingen får statligt stöd.

Universitetet anser vidare atl utredningsarbetet i huvudsak inriktats på verkstadsindustri och endasl i begränsad omfattning mot processindustri.

Universitetet framhåller vidare all del finns en hel del kunskaper och resurser som forskare vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna skulle kunna bidra med vad gäller kunskaps- och kompetensuppbyggnad som grund för spridning av datateknik.

Högskolan i Luleå instämmer helt i DEK:s betoning av olika utbild­ningsinsatsers betydelse och att det är särskilt viktigt atl norra regionen, som tidigare varit missgynnad i dessa avseenden, nu får en slark utbild­ningsorganisation inom datatekniken.

 

Prop. 1984/85:220                                                                143

Skolöverstyrelsen (SÖ) vil! framhålla den avgörr-mde betydelse ibr indu­strins utveckling som skolans och vuxenutbildningens undervisning på sikl kommer au få genom all ge ungdomar och vuxna kvalificerade kunskaper i daiaiekiiik. SÖ anser ;iii uiredningsmaicrialet i DEK:s sluibelänkande är av slort 'värde föi del långsikliga planeringsarbelel med elekiionik och datateknik för beröida skolformer.

Arbetsmarknadsstyrelsen (.A.iMS) delar DEK:s uppfattning all del är anaelägel alt genom ökad användning av daialeknik underlätta en fo.rtsali induslriell förnyelse i Sverige som främjar sysselsättningen. I den industri­ella fömyelse som datatekniken kan bidra till är utbildningen av grundläg­gande belydelse.

AMS framhåller att även arbetsmarknadspolitiken har en viklig roli för att underlätta möjligheterna all införa och utnyttja datateknik inom indu­strin. Inom arbelsmarknadsulbildningen har del under senare tid skell en förskjutning mol en yrkesinrikiad utbildning.

Statens industriverk (SIND) delar i allt väsentligl de bedömningar av datateknikens betydelse för industrin som DEK presenlerar i sitt betän­kande.

Del nya i belänkandet är DEK:s slutliga industripoliliska överväganden. SIND kan instämma i de flesta av de principiella överväganden som görs i detta avseende. SIND menar liksom DEK att huvudansvaret för inlroduk-flonen av ny teknik och speciellt datateknik bör åvila industrins förelag själva. SIND menar också alt siaten ska begränsa sina insastser till utveck­lingsstöd, rådgivning och informaflonsspridning och endast i begränsad omfattning arbeta med direkta subvenfloner till investeringar i ny teknik. SIND menar atl staten noggrant bör följa utvecklingen inom dataområdet för att bedöma om ytterligare insatser kan behövas, eftersom utvecklingen även framgent kan komma att gå snabbt.

Styrelsen för leknisk utveckling (STU) bilräder i alll väsenfligt DEK:s synpunkter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ansluter sig i huvudsak till DEK:s betän­kande. Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning atl en lämplig och nödvändig uppgiftsfördelning mellan det privata näringslivet och staten är all del privata näringslivel självt måste fatta beslul om investeringar i ny teknik medan del är slatens uppgift att medverka till alt den industriella miljön blir gynnsam för förnyelse.

Skånes Handelskammare har av länsstyrelsen i Malmöhus län bereits tillfälle att yttra sig över DEK:s betänkande. Handelskammaren under­stryker vikten av alt de personer som är verksamma inom induslrin utbil­das för att kunna tillgodogöra sig datateknikens fördelar. De teoriutbild­ningar som finns i dag är ofta inte tillräckliga utan ökade utbildningsinsat­ser bör prioriteras.

Handelskammaren vill slufligen ansluta sig till ledamoten Gunnar Du Rietz särskilda yltrande och vill särskilt uppmärksamm.a de negativa effek-

 

Prop. 1984/85:220                                                                144

ler som. beskattningen i Svei-ige medför niir dei gälier incitament för arbete och investeringar.

Länsstyrelsen i Västmanlands län inslämmer med DEK om utbildning­ens betydelse och vil! sårskill framhålla all den siora gruppen lärare ino.m grund- och gymnasieskolan behöver fä mera insiki om teknikens roll för alt kunna vidarebefordra detta sami aii speciell uppmärksamhel bör ägnas ät uibildningsbehovel för undeilevcranlörer och legotillverkare.

Länsstyrelsen förordar vad gäller elektroniken och daiaieknikens intiä-dc på bied fronl i yrkeslivel atl ulbildningssysiemeis effektiva utfoimning för all underlätta denna introduktion görs lill en av industripolitikens huvuduppgifler.

När del gäller informjuion om ny leknik och applicering av ny teknik i olika förelag anser länsstyrelsen all sliniulansålgärderna om möjligl bör bygga på olika lokala och regionala inilialiv där teknikspridningen kan anpassas lil! lokala behov.

Dessutom anser länsstyrelsen det vara av primärl intresse för sialen atl sumulera och siödja projekl som framdeles kan ge landel möjligheter all hävda sig internationellt.

Länsstyrelsen vill vidare framhålla att för mindre företag bland annal legotillverkare och underleverantörer flnns ett ökande behov av stöd för forskning och utveckling samt ahdia invesleringar på gmnd av den nya situation som dessa företag hamnai i.

Slutligen anser länsstyrelsen atl om de statliga medlen för alt främja teknikspridning skall användas effektivt bör staten i högre grad utnyttja den befintliga regionala och lokala kompetensen som kan åstadkomma insatser specifikt anpassade till det egna näringslivel.

Länsstyrelsen i Norrbotiens län vill undersiryka vikten av utbildningens centrala roll, både vad gäller vidareutbidlning i företagen, gmndulbildning och den högre utbildningen och forskningen.

Länsstyrelsen vill understryka viklen av att högskolans i Luleå kompe­tens kan vidmakthållas och ulvecklas ytterligare. Den forskningsorganisa-flon som planeras vid högskolan - en kraftsamling kring datorområdet med sex nya professurer - är utomordentligt viktig för den långsiktiga utvecklingen av regionens näringsliv.

Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter från utvecklingsfonden. Norr­landsfonden och högskolan i Luleå.

Ulvecklingsfonden i Norrbottens län stödjer DEK:s syn att tillgången på kunskaper är av avgörande belydelse för företagens möjligheter att utnytt­ja ny teknik.

Norrlandsfonden vill särskilt framhålla att det norrländska näringslivets stmktur, med tyngdpunkt på små företag, innebär att behovet av informa­tion vad avser nya tekniker är stort. Kompetensuppbyggnad såväl institu­tionellt som i företag är nödvändigl. 1 övre Norrland har bl. a. Högskolan i Luleå, IVF Luleå och lUC i Skellefteå viktiga roller att spela.

 

S*rop. 1984,/85:220                                                             145

Industrins investeringar i ny leknik bör finansieras med riskvilliga kredi­ler pi"i goda villkor. Fonden avvisar dock slatliga bidrag.

Infoimaiion Ibi aii sprida kunskapei om ny teknik iir däiemot asigelägei, deili! giiller framför alll smä och medelslor.'! förelag med ringa .röruisiiii-uingar aU följ'ä icknikuivecklingen.

.Med hanvisning iill att FOU-insatserna i Norrland i Jämförelse med övriga Sverige är blygsamma, vill Norriandsfonden markei-a siu önskemål om ulökade FOU-insalser, lokaliserade til! Ibndcns verksamhelsomriide, inom berörda områden i beiänkandei.

Den expansiva teknikutvecklingen stiiller krav på ulökade utbildningsin­satser bäde inom förelagen och bland olika uibildningsinslanser.

Sluiligen anser fonden atl dalaleknikulvecklingen kommer att innebära Slora möjligheiei' för företagen all bibehälla och stärka sin konkurrenskrafi - fiämsl pä den inlemalionella marknaden.

Datadelegationen vill peka pä nägra omsiändigheler som inom över­skådlig framlid kan grumla den posiliva bilden av svensk industri under 1980-talel. Den ena omständigheten gäller vilken verksamhet svensk indu­slri kommer all bedriva i Sverige och ulomlands. Den andra omständighe­ten gäller atl den svenska data- och elektronikindustrin och även avancera­de dala- och eleklronikanvändare i Sverige är sårbara för handelshinder. Såvitt delegalionen kan förstå finns det all anledning all räkna med all de mesl avancerade elektroniska komponenterna och systemen saml pro­gramvarorna kan fortsätta att bli föremål för handelshinder även om hind­ren för överskådlig framtid sannolikl inle kommer alt öka.

DEK:s förslag atl staten även skall stödja företagens strategiska invesle­ringar är däremot tveksamt enligt delegaiionens mening. Sådana görs för alt bygga upp långsiktig kunskap som kan bli avgörande för den egna konkurrenskraften. I ett ökat anlal förelag används system för företags­styrning samt avancerade produktions- och designsystem för atl ge förela­gel fördelar framför andra. Det ligger då i sakens nalur all utformningen av dessa syslem blir "förelagshemligheler". Då bortfaller ocksä incilamenl för samhällel att ekonomiskt stödja sådana investeringar.

Delegationen föreslår, med tanke på branschens betydelse, alt SIND bör la på sig att uppdatera och ajourhålla en årlig redovisning av svensk dala-, elektronik- och automatiseringsindustri. Genom en årlig redovisning läggs en grund för alt belysa förändringar i industrin och branschen och se effektema av de stora samhälleliga salsningar som synes föreslå.

När del gäller olika skäl för industriländer alt göra samhällssatsningar pä dataområdet är delegafionen inte övertygad om atl förekomsten av en inhemsk induslri i sig främjar teknikspridningen till näringslivel i.övrigl. Flera mindre länder t. ex. Danmark och Schweiz saknar i stort egen datain­dustri men har en avancerad dalaanvändning. 1 Sverige är inte heller effekterna av dataindustrin på näringsliv och förvaltning klarlagda. Delega-flonen anser att SIND i sitt arbete bör kunna belysa detta ytterligare. 10   Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

 

Prop. 1984/85:220                                                                146

Delegaiionens synpunkei på samordning av datafiägor återfinns i ett särskilt avsniu om dessa IVägor.

Slatskonioret anser ati fJEK har pi-esenlerat elt bäde intressant och kvalilalivl höglsläende maierial. Vissa omriiden ibr DEK:s uii"ediiingsar-beie är emellenid inle sluiförda. Slalskonlorel anser all DEK:s ai'beie bör fullföljas, speciellt vad gäller programvaruindustrin.

Slalskonlorel slöder DEK:s förslag om dcmonslralicmssysiem och me­nar aU sädana ocksä har föidelen av aU hushålla med knappa personre­surser i form av specialister i olika avseenden.

Slalskonlorel delar DEK:s uppfallning att man bör ägna den snabba utvecklingen på syslem- och progiamvaruomrädei lika stor uppmärksam­hel som mikroelekiioniksekiorn. Risklagande i mindie företag bör siimule­ras, l.ex. via riskförsäkringar gällande utvecklings- och marknadsförings-kosinader.

Slalskonlorel förordar inle bara salsningar enligi "spjuispetsmodellen" ulan ocksä via konkurrens pä redan exislerande marknader. Liksom DEK anser statskontoret industrisamarbete vara viktigt, även samarbetsavtal med inländsk programvaruindustri.

Liksom DEK tror statskontoret all möjligheterna till statlig teknikupp­handling även inom system- och programvaruområdet bör prövas. Beställ­ningar från den offenfliga seklorn skulle också kunna fungera som ett styrinstmment på datatekniken i posiflv bemärkelse.

Statskontorets cenirala upphandling av generell ADB-utmslning åt de stafliga myndigheterna ger standardiseringseffekler samt en noggrann prövning av kraven. Upphandling av denna typ även för andra sektorer skulle kunna öka teknikspridningen och ge posiflva effekter för tillverk­ningsindustrin.

Statskontoret anser att del skulle ha varit iniressanl med fler internaflo­nella jämförelser på dala- och eleklronikområdel. Med hänsyn till områ­dets strategiska betydelse inte bara för de enskilda företagen utan för landel som helhel hade det varil intressant med förslag till riktlinjer för industripolitiken på området. Även så vad beträffar åtgärder för atl förbäll­ra möjligheterna atl fömtsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske.

4. Samordning av datafrågor i industripolitiken

Statens industriverk (SIND) anser atl avsnitten rörande SIND i det avslutande kapiflet är inaktuella och ofullständiga. Den kriuk som fram­förts lidigare i olika sammanhang har statsmakterna tagit fasta på i pro­gram för SIND, senasl i prop. 1983/84:135. De delprogram för SIND:s verksamhet som där föreslås och som senare har godtagits av riksdagsma­joriteten anser SIND med hänsyn till fillgängliga resurser för ändamålet vara väl avvägda. Samarbetet mellan SIND och STU är väl utvecklat såväl

 

Prop. 1984/85:220                                                                17

i form av dagliga informella konUtkier som i direkl piojeklsamarbele. SlN)D;s c!ckii'onikulredningai iiiibrs sillunda i näi'a samarbele med STU.

SIND anser vidare aU. vad DEK:s anföi' om hur siaismaklerna och iiivndighelerna sköter eller mis.sköier sina uppgifter ligger pä en allmän liivä ulan någol redovisal uuedningsunderiag. Några direkliv tiil kommii-icii au i:: fra.m eli sådan! har uppenbariigen heller inie flmniis. SIND kommer föi' egen del alt iiiom ramen för siu mandal bevaka indusirins uiveckling och föreslii ålgärder i sädana avseenden som kan försiäi'ka den s\'enska indusirins konkurrenskrafi.

Länsstyrelsen i Norrhotlens län insuiinmer i DEK:s bedömningar vad beträlTai' samordningsfrågor och de instilulionella förulsällningarna för en effekliv indusiripoliUk. Den allmänna bevakningen bör i slörre ulslräck­ning skolas av dem som har operaiivi ansvar genlemol industrin. SIND och STU bör i ökad utsträckning samarbeia vid bedömningar av ulveck­lingen och behovet av insatser. Länsstyrelsen vil! ock.så tillfoga alt stora effekliviietsvinster kan göras genom bättre samordning mellan centrala ocli regionala organ vilka lar alll slörre ansvar för operafiva insatser i näringslivel.

Datadelegationen anser i likhet med DEK atl del är angelägel atl det skapas ett nära samarbele mellan SIND och STU när det gäller dataområ­det. SINDis utredningsresurser kan då användas för alt förbättra besluts­underlaget införde stora industripolitiska satsningar som STU står inför på dalaområdet. I samarbetet mellan STU och SIND bör även vissa affärs­verk och andra större upphandlande myndigheter kunna ingå. Delegatio­nen menar alt dessa affärsverk och myndigheter i sitl dagliga arbete har en praklisk kontakt med avancerad daialeknik som bör kunna komplettera SIND:s och STU:s arbete.

Delegationen vill även peka på atl samordningen moiiveras av den breda spridningen av lekniken, atl den är kunskapsintensiv och kanlad med paradoxer kring frågor som sysselsällning, arbelslillfredsställelse, arbets­miljö, produktivitet, näringslivets utveckling, inlegrilel, sårbarhet och sä­kerhet, kuliur m.m. Datatekniken leder lill effekler som kan gå i olika riktningar. Med dagens kunskaper är del inle förutsägbart om den ena eller den motsatta effeklen uppkommer.

Problemen kring samhällsslyrning av datafrågor flnns runt om i den induslrialiserade världen. Denna styming görs med olika inriktning. 1 länder som Frankrike och Storbritannien är styrningen i huvudsak datain-dustripolitisk. Vidare byggs datautbildning upp i skolväsendet. Detla görs dock ofta för att lättare introducera datatekniken i framtiden. I USA har man för nägol år sedan inlett etl program för all konkurrera med de japanska dalaindustriella satsningarna. Pä senare tid har man även påbör­jat en utredning om datateknikens effekter i arbetslivet, baserat på farhå­gor om betydande omställningar på arbeismarknaden fram till sekelskiftet. I Kanada har en utredning om "Microelectronics and Employmenl" läm-

 

Pntp. 1984/85:220                                                                |4S

nal sina fiirslag lil! arbeismarknadsminisiern. Utreduingen iir ivärpoliiisk. 1 NedcriändernLi flnns en ivärpoliiisk styrning på regeringsnivå. ! Norge finns ell FoL--organ som för daiaområdei har de flinkiioncr som STU och Arbelarskyddsfonden lillsammafis har i Sverige. .Andra länder som intres­serar sig för ivärsektoriclla aasalscr iir öslerrike, Finl-ind och .•\ustralien. 7C0 anser au SLND och STU bcir pröva lampliga former för att bygga ul en i''ungerande rädgivningsflinkiion för ny teknik.

innchäli

1   Inledning ...................................................................... .... Ill

2   Naiionelli mikroelektronikprogram (NMP)   .................... 114

3   NaUonellt informationsleknologiprogram  ..................... 115

4   Dala- och eleklronikkommittén m.m............................... . i 19

5   Dataeffeklulredningen   ................................................ 123

6   Slanda.'"disering inom data- och leleområdei   ............. 126

7   J.S-proJektet  ................................................................ 127

8   Rymdverksamhel   ........................................................ 129

9   Internationellt samarbete  ............................................ 129

10 Hemställan................................................................... 133

Bilaga 5.1   Sammanställning av remissyttranden över belänkandet

Dalateknik och industriell förnyelse (SOU 1984:51)    ....     134

 

Prop. 1984/85:220

149 Uilaga d

 

CIVILDEPARTEMENTET

uidrag

PROTOKOLL

vid regei-ingss:immaiiii'äde

1985-06-06

Förcdrasaride: statsrädel Holmbeif

Anmälan til! proposiflon om datapolitik

I    Inledning

Civildepartementet har ansvar för frågor som gäller slalens .-DB-an-vändning. Till dessa räknas bl.a. daiordrift, anskaffning av ADB-utmst­ning, systemutveckling och utformning av rutiner för beslul om ADB-in­vesleringar. Hit räknas emellerlid också den statliga informaflonsförmed-ling som sker med stöd av ADB. Civildepartementet har också genom huvudmannaskapet för datadelegationen ell ansvar för vissa allmänna ADB-frågor.

Jag lämnar här en redogörelse för civildepartementets arbele med de slatliga ADB-frågoma och sammanfattar i dessa avseenden vad jag anfört i prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. Jag anger ocksä riktlinjer för det fortsatta arbelel inom daladelegaflonens omräde.

Vidare behandlas frågor som gäller Sveriges datakommunikationer med utlandet.

2    Statlig ADB-användning

I regeringens program för förnyelse av den offenfliga sektom (skr 1984/85:202) ingår som väsentliga delar atl effeklivera den offentliga verk­samheten och förstärka servicen till medborgarna, minska detaljreglering­en och att ägna större uppmärksamhel ål verksamhelens mål och resultat.

Bland de instrument som står til) förfogande för att förverkliga program­met återfinns användningen av ADB.

Ett viktigt drag i utvecklingen inom informationsbehandlingsområdet är att den tekniska utrustningen blivit både mindre och billigare. Använd­ningsområdet har därför ständigt kunnat vidgas. Elt annat drag är att datasyslem inom olika delar av företag och offenfliga verksamheten i ökad

 

Prop. 19H4/H5:22(5                                                              150

ulslräckning inlegi"ei"as och byggs samnvan. En sammanknvtning av olika verksamlieier sker ocksä genom daianiit.

Tre oiViiädeu är av särskild belydelse föi' ulformningen ;-iv den stafliga .■\DB-anv;;indningen. Eli gäller uppbyggnaden a\' .'\D13-verksamheien. El! aiinai giiller planeringen av .'\Dl>-anviindningep. och ell iredje uinyiij'diidet av den ini'ormaiion som lagras inom .ADB-systemen.

2.1  lippbyggnaden av tlen slatliga .'VOB-verksamheten

1 prop. 1984/85:225 om stalsförvallningens användning av ADB m.m. framhäller jag all ulvecklingen inom mikiodaioromrädcl är snabb och all nKijIighclerna ökat att använda en småskalig och decentraliserad dauUek-nik inom slatsföivaltningen.

Del flnns ocksä ett slort inlresse frän myndighelemas sida att ulnyuja den nya lekniken i sin verksamhel. Framför alll gäller detta för ekonomi-och personaladministration men ocksä som stöd i sakverksamheien.

Den nya lekniken ger möjligheter all binda samman mindre daiorer med varandra och med stordatorer som innehåller information om ekonomi, persona! men också om regelsyslem och andra fakla som kan vara till hjälp till myndighelernas arbele. Myndigheiema kan i sina egna mindre daiorer göra bearbetningar av information som hämtas från stordatorerna. Myn­digheterna ges därmed bl. a. möjlighelen atl göra uppföljningar och utvär­deringar av sin verksamhet. Deua bör i sin tur leda till alt statsförvaltning­en blir effekflvare. I viss utsträckning kan tekniken ocksä utnyttjas för atl förbättra servicen.

Utvecklingen m.ol ökad användning av mikrodatortekniken kan stimule­ras på flera sätt. Statskontorets arbete med s. k. basdatorer utgör en grund för att åstadkomma ett enhetligt daiorbaserat kontorsinformationssyslem för statsförvaltningen. En fömtsättning för atl detta skall lyckas är dock atl en ändamålsenlig programvara ulvecklas t. ex. för ekonomi- och personal­administration. Teknikupphandlingen bör inriktas på detta.

Som ett led i delegeringsslrävandena föreslås i prop. 1984/85:225 att beloppsgränsen för upphandlingsärenden som skall underställas regering­ens prövning höjs från 2 milj. kr. till 5 milj. kr., samlidigt som ansvaret för upphandling av datorutrustning i ökad utsträckning delegeras från stats­kontoret till myndigheterna.

Den allmänna inriktning som kommer ull uttryck i prop. 1984/85:225 är, som här framhålls, att satsa pä en uppbyggnad av ell småskaligt system av datorer. Det innebär emellertid ime att de stora centrala datorerna spelat ut sin rol). Dessa krävs alltjämt för de ADB-system som återfinns bl.a. inom del allmänna försäkringssystemet, skattesystemet samt ekonomi-och personaladministraUonen.

Datamaskincentralen för administraflv databehandling (DAFA) har en­ligt sin instrukflon (1975:570) flll uppgift att tillhandahålla databehand-

 

Prop. 1984/85:220                                                                151

liiigskapacilet at sialsmyndigheier son: saknar egen ADB-anläggning. En de! av de slora ställiga datasystemen har lagls tili DAFA i dess egenskap av sk. servicebyrå.

I prop. 1984/85; 225 visas att uiveckli;igeii inom ADB-omrädet moiivei'ar en förändring av t).A,FA:s associationsform. D.AFA skall enligt enligt del förslag som presenleras i proposilionen befrias från myndighetsuppgifter och erhålla en mer renodlad servicebyräroll. D.AF.A bor då arbeta på samma villkor som andra servicebyråer, vilkel kan ske om D.AFA ombil­das lill akliebolag. För en långsiklig överlevnad är det dock nödvändigt, med hänsyn flli bl.a. utvecklingen mot smäskalighet på dalorområdei, att D.AFA breddar sin nuvarande verksamhel mot persondaloromrädet. En samverkan mellan del i aktiebolagsform drivna DAFA och Slatskonsuli AB bör kunna leda lill en breddning och lill att staten skaparen slagkraftig heltäckande serviceverksamhet pä dataområdet.

2.2       Gemensam verksamhets- och ADB-planering

Ulvecklingen mot en mer småskalig och decenlraliserad datateknik inom statsförvaltningen ställer nya krav på underlaget för beslut om inves­teringarna i det statliga ADB-systemet. Den hittillsvarande handläggnings­ordningen (förordningen 1981: 266 om investeringar i statliga ADB-system) syftar till att ge regering och riksdag möjlighel att på etl tidigi stadium påverka större ADB-investeringar. Den förutsätier bl.a. atl beslul fattas om ett system i taget. Denna ordning uppvisar i vissa delar svagheter.

Regeringen uppdrog i juli 1984 åt slatskonlorel att utreda och lämna förslag till en ny handläggnings- och beslutsordning för slalliga ADB-inves­ teringar. Statskontoret avrapporterade uppdragel till regeringen i februari 1985.

Ulgångspunklen för slatskonlorels förslag är atl utvecklingen av infor­ mations- och kommunikationssystem inle avskiljs från den administrativa ulvecklingen i övrigt, dvs, organisations- och personalutvecklingen. 1 framtiden bör, enligt statskontorets förslag, investeringsbesluten gälla treårsperioder. Som grund för besluten bör utarbetas ADB-strategier som omfattar längre perioder än tre år. Inköpen av ADB-utmstning bör även fortsättningsvis finansieras över det av statskontorels administrerade cen­trala reservationsanslaget.

Jag avser att, som närmare utvecklas i prop. 1984/85:225, ta iniliativ till att en försöksverksamhet startas i huvudsak i enlighet med statskontorets förslag.

2.3      Aktivare statlig informationsförmedling

I prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. framför jag att ett antal skäl talar för att informationsförmedlingen inom

 

Prop. 1984/85:220                                                                152

den stafliga förvallningen bör bli fin-emåi fiSr en ökad uppmarksamliei. ! dag finns del i dalabasform slora informaiionsmiinuder inom olika faekom-riiden, Dalabasieknikcn bör kunna uinytijas föv au IVirbiiitrLi de slailiea myndigheternas service ocli effektivitet.

För detta kriivs au databaserna byggs upp sii ;ui sökpiocessen blir sä enke! som möjligi. Drift verksamlieien bör ocksä vara enheilig organiserad. Jag föreslär i proposilionen att stuiskouiorei ges i uppdrag aii uiiedri möjligheterna lill samordning pä detta område och au belysa behoven av databaser med informalion frän siatslbrvaiiiiiigcii saml all !ämii;i lorslag lill inrättande av nya informaflonsdaiabaser.

I samband med atl D.AFA ombildas lill akliebolag miisie en databa.sfräsa iignas speciell uppmärksamhel och del gäller huvudmannaskapel för del stafliga person- och adressregislrel (SP.AR). Föruio.Ti all SPAR är ell monopolregisler sä har DAFA även ell förfallningsregleral huvudman­naansvar för regislrel. Flera skäl lalar för atl huvudmannaskapel skall ligga hos en siaflig myndighel och inle hos ett bolag, även om bolagel svarar för driflen. Myndighetsformen medger en insyn i registrets användning som krävs för atl klara högl ställda krav pä skyddel av den enskildes integrilel. I prop. 1984/85:225 föreslås all en ny myndighel -en nämnd- inrätlas för all svara för huvudmannaskapel. Nämnden bör ha en bred sammansättning men hämta sina kansliresurser från slalskonlorel.

3   Datakommunikationer med utiandet

De svenska datakommunikationerna med utlandet har inventerats av utredningen (B 1982:07) Sveriges datakommunikationer med ullandel. Arbetet har omfattat främst dalakommunikaiion över landets gränser via det vanliga telefonnätet, allmänna datanätet eller privata förbindelser, förhyrda från teleförvaltningarna. Den har även inkluderat dalatransporter där själva databäraren (magnelband, skrivminne eller motsvarande) för­flyttas från ett land till ett annat. Syftet med utredningen har, enligt direktiven (Dir 1982:81), varil att snabbi fa fram ett faktamaterial om de intemationella dataflödena och deras betydelse för individer, företag och samhälle.

Som utredningen har konstaterat kan utvecklingen vad gäller de intema­tionella datakommunikationerna komma att medföra förändrade förhållan­den såväl i näringslivet som i samhället i övrigt. Några av de exempel utredningen hävisar till avser den offenfliga förvallningen.

Den ökade användningen i näringslivet av informationsteknologi, och i det här aktuella avseendet datakommunikation med utlandet, innebär atl några av de uppgifter som olika statliga myndigheter har att ulföra kommer att förändras och i en del fall försvåras.

Resultaten av den pågående remissbehandling får utvisa hur man bör gå vidare.

 

Prop. 1984/85:220                                                  153

Jag tror dock alt en inventering bör ske vid de ansvariga myndigheterna av vilka krav den ökade användningen av informationsieknologi i närings-livei och samhällel i övrigi stiiller på myndigheterna i deias löpande verk­samhet, vilka regler som kan behöva ses över samt vilk» kiav som kan komma au ställas pä myndigheternas egna dalasysiem.

1 anslulning lill en sädan gcnomgäiig böi' beaklas de siikerhels- och sårbarhetsfrägor som aklualiserals, liksom pioblem sammanhängande med oflenllighelsp!'incipens tillämpning i en miljö med bl.a. ökande internalio­nell dalakommunikaiion.

För de enskilda företagen och myndigheiema är de internaflonella daia-kommunikationerna oftast att betrakta som en förlängning och utvidgning av de dalasysiem och kommunikationer som flnns naiionelli i Sverige. De har ocksä ofta byggts upp för all effekliveia och rationalisera företags- och myndighelers kontakter med utlandet, och innebär atl lelex- och lelefon-eller brevkontakter ersätls med dalakommunikationer.

1 växande utsträckning kan man vänta sig att nya lyper av kommunika­lioner etableras, bl.a. som resullal av att mer integrerade dalanäi byggs upp inom företag, branscher eller internationella organisationer. Detta kan ses bl. a. som en naturiig följd av Sveriges omfattande utrikeshandel.

Den skisserade ulvecklingen har väsentlig betydelse för många företag och branscher, och utvidgade datakommunikationer är i flera fall helt nödvändig för alt bibehålla internationell konkurrenskrafi.

I de insatser som görs på olika håll i samhället för atl främja datatekni­kens och informationsteknologins användning ingår också ålgärder som har direkt eller indirekl betydelse för datakommunikationerna med utlan­det. Sverige är också engagerat i internationella organ som behandlar olika aspekter av bl. a. utlandsdatakommunikationerna., och där en viktig upp­gift är att identifiera och söka flnna vägar att undanröja de problem och hinder som kan finnas för den fortsatta utvecklingen.

4   Datadelegationen

Datadelegationen inrättades år 1980 med uppgift att bl.a. bevaka ut­vecklingen i datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på områdel och föreslå åtgärder för atl garantera en posiflv utveckling av datoranvändning­en i samhället under demokratisk styrning och kontroll.

Delegationen skall enligt sina direktiv (Dir. 1980:15) följa det utred­ningsarbete som pågår och ta initiativ till annat utredningsarbete och andra åtgärder som behövs för att följa ADB- och elektronikutvecklingen såväl nationellt som internaflonelll. I direktiven framhålls vidare atl delegatio­nen bör utarbeta förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling saml utvärdera en'ekterna av större ADB-investeringar som

 

Prop. 1984/85:220                                                                154

gjorls inom den statliga förvaltningen. Även utbildnings- och forsknings­frågor bör iignas slor uppmärksamhet.

Regeringen uppdrog den 17 januiiri 1985 åt daladelegaiioncn all redovisa eifai-eniieierna av sin :-!iiiil!svar;iiide verksamhet oeh mol bakgi-und däi-av ge sin syn på behovet av och former för \'erksamhei av den typ som datadelegalionen bedrivit.

Datadelegalionen har den 21 februari 1985 i en skrivelse lamnai eu redogörelse för sin verksamhet. 1 rapporten framhålls ali delegalionen lagii initiativ till att behandla frägor inom områden där del inle funnits något ansvaiigt ulredningsorgan. En ulredning om de framtida kommunikations­näten iir ett exempel pä etl ärende som datadelegalionen själv lagil initiativ lill. Delegalionen avgav en kortare skrivelse med vissa ställningstaganden och bilade en rapport som utarbetats av kansliel. Ell molsvai-ande förfa­ringssätt tillämpades då rapporten (Ds C 1984:10) "Datoranvändningen i hushällen" överlämnades. Som regel har emellertid delegationen lagit fram rapporter enligt den ordning som lillämpas inom kommittéväsendet. Detta har också gällt vid överiämnanden av remissyttranden.

Delegationen anser atl del är angeläget an samhället har resurser för atl behandla och lösa enskilda datafrågor eller dalafrågor där del finns behov av inlresse- eller resursmässiga avvägningar. Vidare bör enligt datadelega­tionen regeringen förfoga över en brett sammansatt kommitté som kan bidra lill att ge överblick över utvecklingen på dataområdet och peka på samordningsfrågor och andra frågor av mer långsiktig karaktär.

Den framtida verksamhelen

Enligt min bedömning har daladelegationen gjort värdefulla insalser på dataområdet. Genom datadelegationens rapportering har problemområden blivit belysta och ett underiag för datapolitiska insatser lagits fram. Riks­dagen, regeringen och skilda intressenter i dalapolitiska frågor har erhållit en överblick över utvecklingen. Viktiga samordningsfrågor har blivit be­lysta. Detta var särskilt angelägel under en period då datapolitiken skulle ges en ny ulformning.

Datafrågorna behandlas numera i ökad utsträckning i anslutning lill den sakverksamhet som är berörd. Ett ökat ansvar för datafrågorna har därvid lagts på de skilda departementen. Detta medför att dalafrågorna inte be­handlas inom ett självständigt politikområde.

Det är enligt min mening väsenfligt att också fortsättningsvis låta fackde­partementen få ett stort ansvar för datafrågorna. Somjag tidigare redovisat har utvecklingen mot en mer småskalig datateknik för statsförvaltningens del öppnat möjligheter lill ökad integrering av verksamhets- och ADB-planering. Motsvarande utveckling kan konstateras på andra områden. Samfldigt kvarstår etl behov av samordning när del gäller frågor av mer tvärdepartememal karaktär.

Statsrådet Ingvar Carisson har tidigare i dag föreslagil att en statsråds-

 

Prop. 1984./85:220                                                               155

grupp lillsiiUs inom regeriiigen med eu övergripande imsvar iir dalafrä-goma. I gruppen bör inga de slalsråd som liar ansvar för de viktigaste daiapoliijska f.ägorna. Till sialsiådsgi'uppen bör knyias en refei'ensgi"upp nied represenlanler för poliliska partier. myndiEhcier, näringslivel oc;ii aibetsmarknadeiis parler,

Rei'ärensgruppens uppgifl bör vara all tbia diskussioner kring aktuella dalaproblem. Ell koniakiorgan skapas mellan regeringen och vikligare dalapoliiiska iniressenler. Underiaget bör främsl las fram inom fackdepar-temcnien. Däruiöver flnns emellertid eu behov av underlag som gäiler mer Övergripande datafrågor och frågor av forskningskaraktär som inic kan hänföras till eu fackdepaileinenis ansvarsområde. Underiag av detta slag har hiuills lagils fram av datadelegalionen. Det är angelägel all denna del av daladelegaflonens arbele bedrivs även i framliden, även om detta sker i andra organisaloriska former.

Mol bakgrund av vad jag här anfört är del nalurligl ali fördela arbeiei inom dalapolilikens område pä etl annal säll än hillills. Del av slalsrådel Ingvar Carisson föreslagna statsrådsgruppen med statsråd som har ansvar för de vikligasle dalapolitiska frågorna ger ökade förutsättningar för sam­ordning av dalapolitiken samlidigt som fackdeparlemeniens ansvar för sina dalafrågor bibehålls. Den flll statsrådsgmppen knutna referensgrup­pen får en viktig koniaktuppgift. Datadelegationens hittillsvarande uppgifl att vara ett kontaktfomm är därmed intäcki.

Av datadelegalionens arbetsuppgifter kvarstår därmed arbetet med kunskapsöversikter och utvärderingar av skilda slag. Dessa uppgifter bör i framtiden kunna förläggas till statsrådsberedningen och samordnas med statsrådsberedningens övriga forskningsuppgifter.

Jag avser att mol ovanstående bakgmnd ge datadelegationen tilläggsdi­rektiv att avsluta sitt arbete inom loppet av år 1985. Den kompetens som byggis upp inom datadelegalionen bör kunna tas till vara i den nya organi­sationen. De skilda intressenternas inblick i regeringskansliets arbete med datafrågoma förstärks med den nya organisalionen samtidigt som arbelel med kunskapsöversikter och forskningsinitiering sköts av etl organ med en mer renodlad arbetsuppgift.

Jag hemställer

all regeringen bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

Norstedts Tryclieri. Stocltiiolm 1985