Prop. 1984/85: 217

Regeringens proposition 1984/85: 217

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.;

beslutad den 15 maj 1985,

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen redovisas den ekonomiska utvecklingen under ärels första månader och föreslås åtgärder för att dämpa kredilgivningen lill konsumiionsändamål. Vidare föreslås förhöjda likviditetsindragningar frän näringslivet, vissa skaltehöjningar samt senareläggning av vissa statliga utgifler. Åtgärderna syftar lill alt begränsa den privala konsumiionsökningen, öka sparandel, förstärka bylesbalansen och motverka valutautflödet.

I Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 217

Prop. 1984/85:217 2

1 Förslag till

Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp

Härigenom föreskrivs följande.

Regeringen får meddela föreskrifier om de betalningsvillkor som säljare eller krediigivare skall tillämpa vid kreditköp av varor, tjänsler eller andra nyttigheter.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgifl på den ulkom från trycket i Svensk författningssamling.

Genom lagen upphävs lagen (1980:523) med bemyndigande att meddela föreskrifier om betalningsvillkor vid kontoköp.

30 §'

Nuvarande Ivdelse

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller ej kreditköp för vilka föreskrifter om kontantinsats har meddelats med stöd av lagen (1975:90) med bemyndigande atl meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar. Bestämmelserna gäller inte heller kreditköp för vilka föreskrifter har meddelats med stöd av lagen (1980:523) med bemyndigande att meddela föreskrifterom betalningsvillkor vid kontoköp.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 8 och 9 SS gäller ej kreditköp för vilka föreskrifter om kontantinsats har meddelals med stöd av lagen (1975:90) med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar. Bestämmelserna gäller inte heller kreditköp för vilka föreskrifter har meddelats med stöd av lagen (1985:000) med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp.

Arbetsgivare som är skyldiga att betala in medel på likviditeiskonlo skall betala in ett belopp motsvarande 6 procent av den del av lönesumman för år 1984 som överstiger 20 miljoner kronor. Med lönesumman avses underlaget för år 1984 för arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Om det belopp som skall betalas in inte uppgår till minsl 10000 kronor skall inbetalning inte göras.

Andra arbetsgivare än landstingskommuner och kommuner skall på likviditetskonto betala in etl belopp molsvarande 10 procent av den del av lönesumman för är 1984 som överstiger 20 miljoner kronor. Landstingskommuner och kommuner skall på likviditetskonto betala in ett belopp molsvarande 6 procent av den del av lönesumman för år 1984 som överstiger 20 mil-Joner kronor. Med lönesumman avses underlaget för år 1984 för arbelsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Om det belopp som skall betalas in inte uppgär till minst 10000 kronor skall inbetalning inte göras.

Andra arbelsgivare än landstingskommuner och kommuner skall senast den 30 augusti 1985, i avräkning på det slulliga beloppet, betala in ell belopp motsvarande 4 procenl av den del av avgiftsunderlaget för preliminär arbelsgivaravgift till folkpensioneringen för år 1984 som överstiger 20 miljoner kronor (preliminär inbetalning). Om della belopp inle uppgår lill minst 5000 kronor skall någon preliminär inbetalning på likviditets-konto inle göras. Alersloden av beloppet enligt 2 § skall belalas in senast den 31 januari 1986 (slullig inbetalning).

Andra arbelsgivare än landstingskommuner och kommuner skall senast den 30 augusti 1985, i avräkning på det slutliga beloppel, beiala in etl belopp motsvarande 6 procent av den del av avgiftsunderlaget för preliminär arbetsgivaravgift lill folkpensioneringen för år 1984 som överstiger 20 miljoner kronor (preliminär inbetalning). Om della belopp inle uppgår till minst 5000 kronor skall någon preliminär inbetalning på likviditets-konto inle göras. Återstoden av beloppel enligt 2 § skall betalas in senasl den 31 januari 1986 (slutlig inbetalning).

Nuvarande Ivdelse

8§

Skatten ulgår för personbil, buss och lastbil med 3 kronor och 20 öre per kilogram tjänsievikt. Överstiger tjänsteviklen I 600 kilogram, ulgår ytterligare skalt med 400 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänsteviklen överstiger I 600 kilogram. Skatten beräknas lill helt tiotal kronor så atl överskjulande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 670 kronor om tjänsteviklen inle överstiger 75 kilogram, med 880 kronor om tjänsteviklen är högre men inle överstiger 160 kilogram, med 1350 kronor om tjänsteviklen är högre än 160 kilogram men inte överstiger 210 kilogram, saml i annal fall med 2240 kronor.

Föreslagen lydelse

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 6 kronor och 40 öre per kilogram tjänsievikt. Överstiger tjänsteviklen 1600 kilogram, ulgår yllerligare skatt med 800 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänsteviklen överstiger 1 600 kilogram. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så atl överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 1340 kronor om tjänstevikten inte översiiger 75 kilogram, med / 760 kronor om tjänstevikten är högre men inle överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänsteviklen är högre än 160 kilogram men inle överstiger 210 kilogram, saml i annat fall med 4480 kronor.

Stämpelskatten är tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas. För inteckning i skepp är skatten dock fyra kronor för varje fulll lusental kronor av beloppet. Skatten är alltid lägsl femtio kronor.

Stämpelskatten är vid inteckning

1) fas! egendom och tom 11 ätt tjugo kronor för varje fullt tusental kronor av del belopp som intecknas,

2) luftfartyg och näringsverksamhet tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas,

3) skepp fyra kronor för varje fullt tusenlal kronor av det belopp som intecknas.

Skallen är alllid lägsl femtio kronor.

Prop. 1984/85:217 8

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-05-15

Närvarande: statsrådet 1, Carlsson, ordförande, statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

1 Det ekonomiska läget och inriktningen av den ekonomiska politiken

1 kompletleringsproposiiionen (prop, 1984/85:150) i april i år redovisade regeringen sin syn på del ekonomiska läget i början av 1985 och utsikterna för resten av året, 1 huvudsak var del en relaiivt ljus bild som tecknades av utvecklingen. Den inlernationella tillväxten skulle fortsätta under året, om än i långsammare takt än i Ijol. Inom landet skulle produktion och sysselsättning fortsätta alt öka under årel. Export och invesleringar skulle svara för merparten av efterfrågelillväxten, medan konsumtionen bara ökade relativt långsamt. Statens budgetunderskott skulle reduceras väsentligt.

Redan i kompletteringspropositionen uttrycktes emellertid en viss oro för bytesbalansen och för prisutvecklingen. Bytesbalansen väntades slä om från ett litet överskott 1984 till ett - om än begränsat - underskott 1985, Även om detta omslag till stor del hade sin grund i den starka investeringskonjunkturen och ett väntat lageromslag så innebar del en avvikelse frän regeringens ambition att på sikt uppnå ett överskott i bytesbalansen och därigenom öka den ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Inflationen hade under början av året dämpats i en för långsam takt, vilket bl, a, hade gjort det nödvändigt för regeringen alt införa ett prisslopp gällande från och med den 6 mars 1985,

På senare tid har vissa uppgifter framkommit som tyder på att den ekonomiska uppgången har varit snabbare än vad som tidigare förutsatts. Främst gäller det den privata konsumtionens utveckling och efterfrågan pä importerade varor. Även om denna nya information inte ändrar den grundläggande bilden av det ekonomiska läget sä tyder den pä att expansionen i

Prop. 1984/85:217 9

den svenska ekonomin är någol för slark, vilkel negalivi påverkar bytesbalansen och prisulvecklingen.

Mot denna bakgrund vill jag någol beröra den ekonomiska utvecklingen under arets första månader.

Vissa uppgifter tyder på att den privata konsumtionen har ökat starki i början av året. Exempelvis har omsättningen i detaljhandeln ökat med 3 % i volym första kvartalet 1985 jämfört med samma period förra året. Nyregistreringen av bilar har ökat med hela 22% årets fyra första månader jämfört med samma månader i fjol. Andelen hushåll som i april 1985 planerade bilinköp under andra kvartalet var större än i fjol.

Förhållanden av dessa slag varierar emellertid mellan enskilda månader och kvartal och påverkas ofta av tillfälligheter. Sålunda visar preliminära uppgifter en betydligt lugnare utveckling för omsättningen i dctaljhaiideln i april. Nyregistreringen av bilar i april kan ha drivits upp av den väntade arbetsmarknadskonnikten. Vidare innehåller den totala privata konsumtionen delar som utvecklar sig mer stabilt och i långsammare takt än ovannämnda delar, exempelvis bosladskonsumtionen och delar av tjänste-komsumtionen.

En samlad bedömning tyder på att den privata konsumtionen under första kvartalet 1985 har ökal ungefär en procentenhet snabbare än den helärsprognos på 1,4% som regeringen redovisade i kompletteringspropositionen.

Orsakerna till denna utveckling är svåra att klariägga. Hushållens reala inkomstulveckling under 1985 torde inte - enligt vad som nu kan överblickas - möjliggöra en så kraftig konsumtionsökning. Det är därför sannolikt att konsumtionsökningen beror på ett minskat sparande. Uppgifter om bankernas och kreditinstitutens utlåning tyder på en relativt kraftig ökning av hushällens upplåning under första kvartalet i är.

Vidare kan en kraftig expansion noteras även i andra avseenden. Industrins investeringsplaner - såsom de kommer till uttryck i Industriförbundets Planenkät - är mycket expansiva för i är. Konjunkturinstitutets konjunklurbarometer för industrin visar på en fortsatt ökning av export, produklion och sysselsättning under resten av årel.

Prisökningarna under första kvartalet har varil snabbare än önskvärt. Delvis beror detta på ökade importpriser till följd av dollarkursens starka uppgång. Delvis lorde de ha att göra med att anpassningen nedåt av innationsförvänlningarna tar lid och de relativt starka efterfrågeökning-arna pä vissa varuområden. De löneavtal för 1985 som har slutits på den svenska arbeismarknaden, den låga inlernationella inflationen och det allmänna prisstopp som för närvarande råder gör förutsättningarna goda för en kraftig dämpning av inflationen under reslen av året med sikte på att uppnå det uppsatta inflationsmålet.

Bylesbalansen har varit sämre under ärels första månader än vad som är förenligt med prognosen i kompletteringspropositionen. Handelsbalansen

Prop. 1984/85:217 10

uppvisade elt överskott på I miljard kr. under januari-april, vilkel är betydligt sämre än fjolårets överskoll på 11 miljarder kr. En analys av ulvecklingen tyder på alt importen har ökat mycket kraftigt och mer än väntat, medan exporten har utvecklats i enlighet med tidigare bedömningar.

Det finns naturiiglvis faktorer av tillfällig natur bakom denna utveckling. Såiunda har den höga dollarkursen försvagat bylesbalansen och den kalla vintern inneburit både en ökad oljeimport och ishinder för delar av den svenska exporten. Försämringen av bytesbalansen är emellertid i huvudsak orsakad av den snabba efterfrägetillväxten inom landet.

Den privata kapiialbalansen uppvisade ett litet överskott under första kvartalet i år. Del valutaulflöde som inleddes i november i fjol fortsatte under andra kvartalet och har under senare lid accentuerats. Sannolikt har även den privata kapitalbalansen dä försvagats.

Under de senaste veckorna har en arbetskonflikt tillkommit inom den statliga sektom. Vissa inslag i konflikten bedöms redan efter kort tid få betydande skadeverkningar på den svenska ekonomin. Särskilt gäller det för utrikeshandeln. Så småningom kan även produktionen och sysselsättningen i näringslivet komma all försvåras. Konflikten skapar också osäkerhet om framtidsutsikterna för den svenska ekonomin. Om konflikten blir långvarig kan del få belydande negaliva verkningar under en lång tid framöver.

Det finns således ett antal uppgifter, som tyder på att den svenska ekonomiska uppgången är snabbare än vad som lidigare förutsetts samtidigt som problemen med bylesbalansen och valutaulflöde! har förslärkls. Regeringens ekonomisk-politiska strategi säsom den senast beskrevs i kompletleringsproposiiionen i april ligger fast. Den redovisade utvecklingen gör del emellerlid nödvändigt alt vidta ekonomisk-politiska åtgärder för att fullfölja den tredje vägens ekonomiska politik. Fullmäktige i riksbanken har den 13 maj 1985 beslulal om ett antal åtgärder för atl dämpa konsum-tionslillväxlen och molverka valulautflödel, bl, a, höjdes diskontot från 9,5% tiU 11,5%,

Regeringen har den 13 maj 1985 beslutat om följande åtgärder, O Föreskrifier om betalningsvillkor vid försäljning av bilar (bilkreditförordningen) äterinförs. Kontantinsatsen skall vara minst 5Ö% och amorteringstiden högst 12 månader,

O Reglerna för konlokrediter skärps genom en ny förordning. Enligt denna uttas en förhöjd försia amortering med 30% på senaste månadens köp. Vidare skall amorteringen per månad vara minst 10% av kvarstående skuld. Jag föreslår nu följande ytteriigare ålgärder,

O Genom en ny lag föreslås bemyndigande för regeringen all skärpa reglerna för avbelalningsköp. Regeringen bör föreskriva alt kontantinsatsen skaU vara minst 30% och amorteringstiden högst 12 månader.

Prop. 1984/85:217 11

De ovannämnda åtgärderna syftar till alt minska den lånefinansierade privata konsumtionen och öka sparandet. Åtgärderna avses gälla t,o,m, utgången av mars 1986,

O Likviditetsindragningarna från näringslivel utvidgas. Förelagen åläggs alt pä konto i riksbanken inbetala ett belopp molsvarande 6% av lönesumman över 20 milj, kr, i augusti 1985 och ytterligare 4% ijanuari 1986, Medlen hålls bundna l,o,m, den 31 mars 1988,

O Bilaccisen fördubblas den 15 juni 1985, För en medelstor bil blir höjningen ca 3 500-4000 kr. Härigenom dämpas den inhemska efterfrågan på nya personbilar. Som ett led i miljöpolitiken avser jag att senare föreslå regeringen att bilaccisen sänks för de bilar som uppfyller de strängare regler för avgasrening som kommer att gälla i framliden,

O Stämpelskatten på fastighetsinteckningar höjs från I till 2% från den I juli 1985, Härigenom dämpas efterfrågan på krediter mot fastighetsinteckning,

O Vissa statliga utgifter senareläggs.

De åtgärder jag nu har nämnt leder till en betydande förstärkning av budgeten, Å andra sidan medför den höjda räntenivån till följd av riksbankens åtgärder en ökning av statsskuldräntorna. Hur stor denna blir beror pä vilket ränteläge som kommer att gälla under budgetåret 1985/86. Om nu gällande räntenivå skulle bestå under hela denna tid torde budgetunderskottet nästa budgetär komma atl uppgå till ungefär det belopp som angavs i årels kompletteringsproposiiion, dvs, ca 60 miljarder kr.

2 Begränsning av konsumtionskrediter

Som jag nyss redovisal är del nödvändigl att begränsa sådan konsumtionsökning som bygger på ett ökat utnyttjande av krediter. På vissa områden har regeringen redan bemyndiganden av riksdagen att utfärda föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp, Bemyndigandena finns i lagen (1975:90) med bemyndigande atl meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar samt i lagen (1980:523) med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp.

Regeringen har nyligen beslutat förordningar med föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar och vid konloköp. För andra konsumenlkredilköp, t, ex, avbelalningsköp i övrigl, finns inle molsvarande möjlighet för regeringen att utfärda föreskrifter. Bestämmelsen i 8 S konsumenlkreditlagen (1977:981) om konlanlinsals på minst 20% är föreslavad av allmänna konsumentpolitiska strävanden efter etl förbättrat konsumentskydd och inle avsedd all användas i samhällsekonomiska syflen av mer konjunklurpolilisk nalur, Älgärder som vidlas i dessa syften är vanligen också av mera lillfällig karaktär än åtgärder som vidtas i syfle all stärka konsumentskyddet.

Prop. 1984/85:217 12

Som jag nämnt har regeringen bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp. Från samhällsekonomisk synpunkt är det väsentligt att regeringen snabbt kan vidta motsvarande åtgärder beträffande kreditköp i övrigt. Jag föreslår därför atl riksdagen bemyndigar regeringen att meddela föreskrifier om betalningsvillkor också vid andra kreditköp än kontoköp.

3 Ytterligare likviditetsindragning

Som etl led i de föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna föreslår jag att den likviditetsindragning från näringslivet och kommunerna som föreslagits i komplelteringspropositionen (prop, 1984/85: 150 bil. I) skärps beträffande näringslivet. Jag föreslår att del belopp som skall belalas in av företagen ökas från elt belopp motsvarande 6% av den del av 1984 års lönesumma som överstiger 20 milj, kr, till 10% av detta belopp. Inbetalningen föreslås ske med 6 procentenheter i augusti 1985 och resterande del i januari 1986, Det belopp som skall betalas in av företagen kan genom höjningen antas öka med ca 2,5 miljarder kr.

4 Försäljningsskatten på motorfordon

Försäljningsskatt på personbilar, lätta lastbilar och bussar samt på motorcyklar utgår enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon. Försäljningsskatten utgår för personbilar med en tjänsievikt av mer än 400 kg, för bussar med en totalvikt av högst 3000 kg, för lastbilar med skåpka-rosseri och med en totalvikt av högsl 3 000 kg och för motorcyklar oavsett vikten.

Skallen beräknas för samtliga fordonstyper efter tjänstevikten.

För personbilar, lastbilar och bussar är skatten 3 kr, 20 öre per kg, med etl tillägg av 400 kr, per varje fullt femtiotal kg varmed tjänstevikten överstiger I 600 kg.

För motorcyklar tas skatten ut efter fyra olika viktklasser, med en skatt varierande mellan 670 kr. och 2240 kr.

Somjag förordat bör försäljningsskatten nu höjas med 100%. Höjningen bör procenluelll selt vara lika stor för alla lyper av fordon. Höjningen bör genomföras den ISjuni 1985.

Regeringen har i prop. 1984/85: 127 om program mot luftföroreningar och försurning föreslagit atl skärpta avgasreningskrav för personbilar, motsvarande nuvarande amerikanska krav, införs frivilligt fr.o.m. 1987 års bilmodeller. För alt en sådan frivillig introduktion skall få önskvärt resultat bör särskilda ekonomiska stimulanser införas under en övergångstid. Dessa bör utformas så att kostnaderna för avgasreningen kompenseras

Prop. 1984/85:217 13

genom en lägre försäljningsskatt. Den nu föreslagna höjningen av skatten ger utrymme för en sådan kompensation. Jag avser därför att, av miljöpolitiska skäl och efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet återkomma i annat sammanhang med förslag till nedsättning av försäljningsskatten för avgasrenade bilar.

5 Stämpelskatten

Enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter tas slämpelskatl ut vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt vid beviljande av inteckningar.

Stämpelskatt vid beviljande av inteckning tas ut när det gäller inteckningar i fast egendom, lomträtt, luftfartyg, skepp och näringsverksamhet. Skattesatsen är lio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas. För inteckning i skepp är skallen dock fyra kronor för varje fullt lusental kronor av beloppel. Skallen är alllid lägst femtio kronor.

Skallen vid beviljande av inteckningar i fast egendom eller tomträtt bör höjas till tjugo kronor för varje fullt tusental kronor av del belopp som intecknas. Denna höjning bör träda i kraft den I juli 1985. Skallen vid uttag av inteckningar i luftfartyg, skepp och näringsverksamhet bör inte höjas.

6 Senareläggning av vissa statsutgifter

I det föregående har redovisats att det flnns anledning att vidta åtgärder som dämpar efterfrågan i ekonomin. Ålgärderna tar i första hand sikte på att begränsa likvidiielsökningen i näringslivet och att begränsa den lånefinansierade privata konsumtionen.

Det finns i nuvarande läge anledning atl också begränsa den efterfrågan som skapas via slatsbudgelen. En sådan begränsning bör i försia hand inriktas på de områden jag nämnt och sålunda omfatta bl. a. transfereringar lill näringslivel och vissa slatliga inköp av maleriel och ulrustning.

Det ankommer på regeringen att - med beaklande av de utgiftsålaganden som följer av lag eller annal särskilt beslul av riksdagen - avgöra i vilken utsträckning och i vilken lakl ett anslag eller bemyndigande skall las i anspråk. Detta sker i regleringsbreven.

Arbelet med atl ulforma regleringsbreven för budgetåret 1985/86 pågår i regeringskansliel. Regeringens avsikl är alt i detla arbele noggrant pröva de möjligheter som föreligger atl innehålla medel eller senarelägga utbetalningar frän anslag. 1 den mån anslagsulnytljandel innebär större förändringar i förhållande lill de utgiflsprogram som presenleras för riksdagen bör della redovisas i näsla års budgelproposition.

Etl generellt utnyttjande av regeringens möjligheter all innehålla medel har förekommil lidigare, l.ex. vären 1977.

Prop. 1984/85: 217 14

7 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag lill

1, lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp,

2, lag om ändring i konsumentlagen (1977:981),

3, lag om ändring i lagen (1985:000) om inbetalning pä likviditetskonto under budgetåret 1985/86,

4, lag om ändring i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon.

5, lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

8 Lagrådets hörande

Med hänsyn lill att förfatlningsförslagen är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över förslagen inte bör inhämtas.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen dels föreslår riksdagen alt

1, godkänna den inriktning av den ekonomiska politiken jag har
förordal,

2, anla de upprättade lagförslagen, dels

3, bereder riksdagen lillfälle atl

la del av vad jag anfört om utnyttjande av anslag m, m. Med hänsyn till all förslagen bör behandlas under innevarande riksmöte bör regeringen vidare föreslå riksdagen atl besluta förkorta motionstiden till åtta dagar.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de ålgärder och del ändamål som han har hemställt om.

Prop. 1984/85:217 15

Innehåll

Proposition ....................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag ......................................................... 2

1, Förslag till lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp 2

2, Förslag lill lag om ändring i konsumenlkreditlagen (1977:981) ... 3

3, Förslag till lag om ändring i lagen (1985:000) om inbetalning pä likviditeiskonlo under budgetåret 1985/86 ... 4

4, Förslag till lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon 6

5, Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 7

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1985-05-15 8

1 Del ekonomiska läget och inriktningen av den ekonomiska politi-

ken ............................................................ ... 8

2 Begränsning av konsumtionskrediter ................. ... II

3 Yllerligare likviditetsindragning ........................... .. 12

4 Försäljningsskatten pä motorfordon .................. .. 12

5 Stämpelskatten ............................................. 13

6 Senareläggning av vissa statsutgifter ................. .. 13

7 Upprättade lagförslag ...................................... .. 14

8 Lagrådels hörande ......................................... .. 14

9 Hemställan ................................................... . 14

10 Beslut ........................................................ . 14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985