Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1984/85:18

Regeringens proposition

1984/85:18

om statlig fastighetsskatt;

beslulad den 4 oktober 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag lill bl.a. en lag om statlig fastighets­skatt. Skatten skall träffa hyreshus, kontorshus, småhus saml bostads­byggnader på lantbruk.

Underlaget för skatten skall för småhus vara en iredjedel av taxerings­värdet och för övriga fastigheter hela taxeringsvärdet. Skattesatsen skall vara 1,4 % för schablonbeskattade fastigheter och 2 % för övriga faslighe­ler. Fastighetsskatten skall vara avdragsgill utom i fråga om schablonbe­skattade fastigheter. Samtidigt som fastighetsskatten införs, avvecklas den nuvarande hyreshusavgiften. Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985. Fastighetsskatten skall under åren 1985 och 1986 utgå med 0,5 % resp. 1 % i fråga om schablonbeskattade småhus samt 0,7 % resp. 1,4 % i fråga om övriga småhus och hyreshus på lantbmksenhet.

Vissa av lagförslagen i propositionen har granskals av lagrådel. Bi­laga 1 lill propositionen innehåller utdrag av bostadsdepartementets protokoll dels vid anmälan till proposition, dels vid anmälan till lagråds­remiss (bilaga 1.1) samt lagrådels yttrande (bilaga 1.2). Bilaga 2 innehål­ler utdrag av finansdepartementets protokoll dels vid anmälan lill pro­position, dels vid anmälan till lagrådsremiss (bilaga 2.1) samt de genom propositionen framlagda lagförslagen (bilaga 2.2).

1    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 18


 


Prop. 1984/85:18                                                       2

Uidrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-10-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Anders­son, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carisson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden Gustafsson och Feldt

Proposition om statlig fastighetsskatt

Statsråden Gustafsson och Feldt anmäler förslag till statlig fastighets­skatt. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för bo­stads- resp. finansdepartementet.

Statsrådet Gustafsson hemställer atl regeringen i proposiiion förelägger riksdagen vad han och statsrådet Feldt har anförl för de åtgärder och det ändamål som de har hemslälll om.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslular att genom proposiiion förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och del ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar atl de anföranden och förslag som redovisas i un­derprotokollen skall bifogas proposilionen som bilagorna 1 och 2.


 


Prop. 1984/85:18

BUaga I

Uidrag
BOSTADSDEPARTEMENTET
              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-04

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om statlig fastighetsskatt

1   Inledning

I mitt anförande till prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (bil. 9) redovisade jag vissa principer för en framlida fas­tighetsskatt. Jag anmälde samtidigt att en fastighetsskatt med den ulform­ning som jag därvid skisserade krävde yllerligare överväganden inom regeringskansliet och alt jag räknade med atl ell förslag skulle kunna presenteras för riksdagen i sådan tid atl del kan träda i krafl den 1 januari 1985.

Regeringen beslöt den 26 april 1984 att inhämta lagrådels yttrande över ett inom regeringskansliet utarbetat förslag lill en slallig fastighetsskatt. Förslaget hade föregåtts av en s.k. leknisk remiss till riksskatteverket, datainspektionen och bostadsstyrelsen. De till lagrådel remitterade hand­lingarna bör till den del de berör bostadsdepartementets ansvarsområde fogas lill protokollet i detta ärende som bUaga l.l. Lagrådels yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 1.2. Innan jag tar upp lagrådels yttrande villjag erinra om bakgmnden lill förslaget om en slallig fastighetsskatt och om innehållet i det remitterade förslaget.

2   De allmänna utgångspunkterna för en statlig fastighetsskatt

2.1 Bostadssubventionernas utveckling

Samhällets slöd till bostadssektorn är omfattande och beräknas under år 1984 uppgå till ca 27 miljarder kr. Stödel lämnas direkt i form av boslads­och ränlebidrag och indirekt i form av skatlesubvenlioner i första hand för egnahemsägare. Staten tillförs också intäkter från bostadssektorn genom hyreshusavgiften.


 


Prop. 1984/85:18                                                      4

De till volymen största stödformerna är räniebidragen och skattesubven-lionerna till egnahemsägare. De beräknas under år 1984 uppgå lill 9 resp. 11,5 miljarder kr. Stödformerna är sammankopplade med varandra på så sätl alt räntebidragen för egnahem, på grund av alt egnahemsägaren även får en skattesubvenlion, är lägre än räntebidragen för hyres- och bostads­rätislägenheter. Skatiesubventionerna är således delvis en ersällning för ränlebidrag. Belastningen på räntebidragssystemet skulle ha varit åtskilligt högre och skatiesubventionerna åtskilligt lägre om denna sammankoppling inte hade gjorts. Syftet med sammankopplingen är att skapa en ekonomisk rättvisa mellan upplåtelseformerna.

Ränlebidragssysiemel är avsett att dels skapa förutsättningar för rimliga boendekostnader för ny- och ombyggda bostäder, dels jämna ut de diffe­renser i kapitalkostnader mellan olika årgångar av bostäder som uppkom­mer på grund av ökade produktionskostnader.

Bostadsbidragen är den enda av stödformerna som är inkomstprövad. Kostnadema för dem beräknas under år 1984 uppgå till 6,8 miljarder kr. I delta belopp innefattas såväl de statliga och de statskommunala bostadsbi­dragen som de kommunala bostadstilläggen lill folkpension.

Kostnaderna för räntebidrag belastar i sin helhet statsbudgeten, medan kosinaderna för bosladsbidrag och för skatlesubvenlioner fill egnahems­ägare fördelas ungefär lika mellan staten och kommunerna.

Somjag nämnde bl.a. i milt anförande till prop. 1983/84:40 (bil. 9) har subventionerna lill bostadssektorn totalt sett ökat krafligl under senare år. Riksdagen har därför vid flera tillfällen beslutat om åtgärder för att minska ökningstakten. Beslul har också fattats om en budgetförstärkning från bl.a. bostadssektorn i form av en hyreshusavgift. Jag återkommer längre fram i mitl anförande till de olika budgetförslärkningsåtgärderna och lill frågan om den inriktning som dessa åtgärder hittills har haft.

Inledningsvis villjag redovisa en tabell över den beräknade utvecklingen av bostadssubventionerna under åren 1984-1988. Som jämförelse återger jag också uppgifter om den utveckling som har ägl rum under åren 1979-1983. Hänsyn har därvid tagils lill effeklerna av de beslut om budgetför­stärkningsåtgärder som riksdagen hittills har fatlat.

Till gmnd för uppgiflerna i labellen ligger följande antaganden.

Beräkningarna bygger på atl beslutade låne- och skatleregler beslår under perioden. Den beräknade årliga nyproduktionen uppgår till ca 33000 lägenheter, varav ca 12000 i egnahem. Ombyggnadsverksamhelen antas omfalta ca 30000 lägenheter, varav 7 000 i egnahem. De underhållsålgärder som utförs med stöd av ränlebidrag beräknas uppgå till ca 2 miljarder kr. per år. Beräkningarna grundas vidare på en prisökning om 3% per år fr.o.m. år 1985. Dagens räntenivå antas beslå under år 1984, medan bostadslåneräntan fr.o.m. år 1985 beräknas uppgå fill 11,25%. Beräk-ningsfömtsältningarna innebär antagande om en hög real ränta. På sikt bör regeringens mål för den ekonomiska poliliken leda lill en lägre räntenivå. Detta påverkar främst beräkningen av räntebidrag och skattesubvention.


 


Prop. 1984/85:18                                 ,  ,j;.                             5

Egnahemsägarens underskoltsavdrag till följd av fastighelslån har be­räknats med hänsyn till följande märgirialskalter: 60% år 1983, 55% år 1984 och 50% fr.o.m. år 1985.

Kostnaderna för bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. är beroende av vilka inkomst- och hyresgränser som riksdagen fastställer. Vid oförändra­de regler minskar därför kostnaderna år från år om hushållens inkomster ökar. Här redovisade beräkningar bygger på antagande om att beslut fattas som medför att kosinaderna för bosladsbidrag till barnfamiljer ökar med 3% per år. Koslnadsulvecklingen för de kommunala bostadstilläggen lill folkpension har beräknals med hänsyn till alt anlalel pensionärer som har låg ATP eller ingen ATP alls minskar under perioden.

Bostadssubventionernas och hyreshusavgiflens utveckling för åren 1979-1988. Mil­jarder kr, löpande priser.

1979     80      81      82       83      84      85      86      87      88

Bostadsbidrag'               5,0    6.0    6,0    6.3      6.7     7.0 7,1          7.0    6,9    6,8

Räntebidrag                  3,7     5,0    7.2     8,9      9,7     9,3 10.4         11,3   12,2   13.0
Skattesubvenlion för

egnahemsägare'             6,3     7.9    9,9   11,5     12.0   11.2 11.0     11.3   12,0   12.0

Hyreshusavgift*_______________ -0,4 -0.6 -0.8 -0,8 -0,8 -0.8

Summa                15.0   18.9   23,1   26.7    28.0   26.9   27.7   28,8   30,3   31,0

' Innefatlar säväl de statliga och de slatskommunala bostadsbidragen som de kom­munala bostadstilläggen till folkpension. ' Kalenderåret 1979 motsvarar budgetårel 1979/80 osv.

■' För åren 1979-1981 redovisas resultatet av riksrevisionsverkets taxeringsstalis­liska undersökningar. Såväl fastigheter med överskott som fastigheter med under­skott har beaktats. * Avgiften tillför staten intäkter, här redovisas de intäkter som härrör från bostäder.

Av tabellen framgår att den kraftiga tillväxten av subventionsvolymen bryts under år 1984 för atl under åren därefler ånyo öka. Tillväxttakten kommer dock atl bli väsentligl lägre än under åren 1979-1983.

Dämpningen av lillväxttaklen har främsl följande orsaker. En återgång har sketl från den historiskt sett mycket höga räntenivå som rådde under åren 1980 och 1981 till en lägre nivå. Effekterna av den höga räntenivån kvarstår dock i betydande omfattning, beroende på främst bindningsliden för boltenlåneränlorna.

Ett flertal åtgärder har vidtagits för att minska utgifterna inom ränlebi­dragssysiemel. De kan beräknas medföra alt anslagsbelaslningen under år 1985 blir ca 4.5 miljarder kr. lägre än vad som annars skulle ha varil fallel. Av delta belopp motsvaras ca 3 miljarder kr. av s. k. exira upptrappningar av de garanterade räntorna och ca 1.5 miljarder kr. av borUagande av de s. k. retroaktiva räntebidragen.

Vidare medför begränsningen av underskottsavdragens skatlemässiga värde genom 1982 års skattereform att skatlesubvenlionerna för egna­hemsägare totall förblir relativt konstanta under perioden 1983-1988.


 


Prop. 1984/85:18                                                      6

Slutligen medför förskjutningen i bostadsinvesteringarna från nyproduk­tion lill ombyggnad och underhåll all anspråken på räntebidrag minskar.

Trols detta är bostadssektorns belastning på stalsbudgelen alltjämt för hög. Vid en åriig bostadsinvesteringsvolym av nuvarande sloriek ökar dessutom anspråken på ränlebidrag med ca 2 miljarder kr. och skallesub­ventionerna med ca 400 milj. kr. De årliga upptrappningarna av de garante­rade räntorna tillför inle statsbudgeten elt belopp av denna storlek. Sub­ventionerna kommer därför atl fortsätta all öka.

Jag anser mot denna bakgrund att åtgärder måste vidlas som minskar bostadssektorns belaslning på slatsbudgelen.

2.2 Inriktningen av tidigare beslutade budgetförstärkningsåtgärder

Tidigare önskemål all minska bostadssektorns belastning på slalsbudge­ten har man i första hand försökl lillgodose genom all minska utgifterna för den statliga räntebidragsgivningen. Räntebidrag lämnas i princip lill kosl­nadema för ränta på bostadslån och underiiggande kredii inom låneunder­laget för bosladslån lill den del låneunderiaget avser utrymmen för bo­stadsändamål. Bidraget skall molsvara skillnaden mellan räntekostnaden för sådana lånedelar och en garanterad ränta. Den garanterade räntan del första året av läneliden beräknas på ursprungligt belopp för samma lånede­lar enligt en på visst sätt beslämd räntesals. Denna räntesats - den garanterade räntan - skall för varje påföljande år av lånetiden höjas på visst sätt genom s. k. normala upptrappningar. Slorieken på de normala upptrappningarna har vid flera tillfällen ökats, och ulgör f. n. 0,25 procent­enheter för hus med hyres- eller bostadsrätislägenheter och 0,5 procenten­heter för egnahem. Vid sidan av dessa generella upptrappningar har för äldre sialsbelanade bosladshus under åren 1981-1984 genomförts upp­trappningar av selekliv karaklär. Denra typ av upptrappningar kallas för extra upptrappningar. Även för 1985 har extra upptrappningar beslutals. Upptrappningarna medför givelvis ökade kostnader i slora delar av bo­stadsbeståndet, men de bidrar också till all subvenlioneringen av tillkom­mande årgångar av bostäder i dagens stalsfinansiella läge har kunnat hållas oförändrad. På grund av att hyrorna bestäms enligt del s. k. bruksvärdes­systemet får kostnadsökningarna effekter för hela hyressektorn. De påver­kar också boendekostnaderna i statligt belånade egnahem och bostads­rättshus. De kapitalkostnadsökningar som upptrappningarna medför berör dock endast den sialsbelanade delen av bostadsbeståndet. Med anledning härav beslöl riksdagen (prop. 1982/83:50 bil. 2 och 5, SkU 15 och CU 8, rskr 106 och 112) att en hyreshusavgift skulle införas. Motiven för hyres­husavgiften är atl hindra att upptrappningarna av de garanterade räntoma och den därav följande allmänna höjningen av hyresnivån leder till en förmögenhetsomfördelning fill förmån för fastighetsägare och ägare av bostadsrätislägenheter, vars hus resp. lägenheler inte omfattas av det statliga räntebidragssystemet.


 


.i*
Prop. 1984/85:18                            4 ;                                7

Bestämmelserna om hyreshusavgift finns i lagen (1982: 1194) om hyres­husavgift. Sådan avgift skall belalas av.den som vid taxeringen till kommu­nal inkomstskatt skall la upp garantibelopp för annan faslighet som in­komst, om fasligheten vid faslighelstaxeringen betecknas som hyreshus­enhet och omfaUar byggnad med beräknai värdeår före år 1975. Avgiften omfattar således alla flerbostadshus med hyres- eller bostadsrätislägen­heter samt vissa hus med affärs- och/eller kontorslokaler. Slatligt belånade hyres- och bosladsrättshus som omfattas av räntebidragssystemel är med hänsyn lill moiiven för avgiften undanlagna från denna.

Hyreshusavgifien ulgör med vissa undantag 2% av det taxeringsvärde som har legat till gmnd för beräkningen av garantibeloppet. I inlednings­skedet las dock ut en lägre avgift. Vid 1984 års laxering skall den utgöra 1 % av taxeringsvärdet och vid 1985 års taxering 1,5 %.

Avgifisullagel under perioden 1983-1985 ökar i samma lakl som hyres­nivån beräknas öka på grund av de extra upptrappningarna av den garante­rade räntan för sialsbelanade hyreshus.

Hyreshusavgiften medför att staten tillförs inkomster från bostadssek­torn. Dessa inkomsler bidrar på samma sätt som upptrappningarna av de garanterade räntorna tiil att finansiera nödvändiga subventioner för till­kommande årgångar av bostäder. Hyreshusavgiften och upptrappningarna av de garanterade räntorna blir på så sätt delar av ett omfördelningssystem inom bostadssektorn.

I följande tabell redovisas de genomsnittliga ökade boendekostnader per m för bostäder av olika ålder och med olika upplåtelseform som blir följden av upptrappningarna av de garanterade räntorna och av hyreshus­avgiften under åren 1981-1985. Kostnadsökningar till följd av upptrapp­ningar som berör egnahem har beräknals med utgångspunki i 50% margi­nalskall. De redovisade kostnadsökningarna för bosläder som upplåls med hyresrätt grundas på uppgifter om de genomsnittliga effeklerna för SABO-förelagen. Deras totala fastighetsbestånd har härvid betraktats som en enhet.


 


Prop, 1984/85:18                                                      8

Kapitalkostnadsökningar, kr./m, till följd iiv upptrappningar av de garanterade räntorna' åren 1981-1985 och hyreshusavgiften' (2 %)

Kr./m

 

Egnahem

- med statliga lån

byggda 1980 eller senare normal upptrappning

35-45

byggda 1975-79 normal upptrappning extra upptrappning totalt

1.5-30

2:5-15 40-45

byggda 1958-74 normal upptrappning extra upptrappning totalt

3-10 :5-20 S-30

- utan statliga lån

0

Bostadsrättslägenheter

 

- med statliga lån

byggda 1977 eller senare normal upptrappning

2:5-45

byggda 1975-76 normal upptrappning extra upptrappning totalt

15-25

5- 5

20-30

byggda 1958-74 normal upptrappning extra upptrappning lolalt

10-25 3r>-15 4.S-40

- utan slatliga lån

med värdeår efter 1974 med värdeår före 1975

0 15

Hyreslägenheter

 

- höjning av den allmänna hyresnivån p.g.a. normal upptrappning extra upptrappning hyreshusavgift totalt

13

17

4

34

' Riksdagen har beslutat om extra upptrappningar vid tre tillfallen (prop. 1980/81:63, CU 7 och 12, rskr 95 och 106, prop. 1980/81:118 bil. 4, CU 30. rskr 287 och prop. 1981/82: 124. CU 26. rskr 350).

 Beslut om all införa en hyreshusavgift fattades av riksdagen efter förslag i prop. 1982/83: 50 bil. 2 och 5 (SkU 15 och CU 8, rskr 106 och 112).

Av tabellen framgår att stora delar av bostadssektorn har fatt vidkännas omfattande kostnadsökningar till följd av normala och extra upptrappning­ar av de garanterade räntorna.

De normala upptrappningarna medför i regel de högsta kostnadsökning­arna i nyare bostäder på gmnd av de allt högre produktionskostnaderna. I dagens nyproduktion kan en normal upptrappning beräknas motsvara en åriig kostnadsökning om ca 15 kr./m medan den för de äldsta husen medför en kostnadsökning om endasl ca 2 kr./m. De extra upptrappning-


 


Prop. 1984/85:18                                                      9

arna har därför i regel utformats så atl de har medfört de högsia kostnads­ökningarna i äldre hus. Senare årgångar av bostäder har över huvud tagel inle utsatts för några extra upptrappningar av de garanterade räntoma. Sammantaget har på detla säll en viss kostnadsutjämning uppnåtts mellan bostäder av olika ålder.

För egnahem byggda åren 1975-1979 medför de normala upptrappning­arna aU boendekostnaderna blir ca 15-30 kr./m högre under år 1985 än under år 1980. De extra upptrappningarna medför en kostnadsökning om ytteriigare 15-25 kr./m

Kostnadsökningarna i bostadsrätislägenheter på gmnd av upptrappning­arna är av ungefär motsvarande storlek som för egnahem.

För hyressektorn hårde normala upptrappningarna medfört koslnadsök­ningar om ca 13 kr./m, medan de extra upptrappningarna ökar kostna­derna med ca 17 kr./m.

Hyreshusavgifien har ökat kosinaderna för SABO-företagen med i ge­nomsnitt ca 4 kr./m. För bostadsrätislägenheter utan slatliga lån och med värdeår före 1975 medför avgiften boendekostnadsökningar om ca 16 kr./m. Kostnadsökningen för ett enskilt hyreshus till följd av hyreshusav­gifien ligger i nivå med den för ett motsvarande bosladsrättshus.

För SABO-förelagens del kommer således omfördelningsåtgärderna sammantagna atl medföra atl kostnaderna under år 1985 blir ca 35 kr./m högre än under år 1980. I företag med ell yngre fastighetsbestånd än genomsnittet kommer kostnadsökningarna lill följd av upptrappningar av de garanterade räntorna all vara högre än genomsnittet, medan effekterna av hyreshusavgiften blir lägre. För etl företag med etl äldre fastighetsbe­stånd gäller det omvända.

Av vad jag här har redovisal framslår del tydligt att dagens omfördel-ningssyslem inte har fördelal bördorna på etl rättvist sätt. Mot denna bakgmnd anser jag atl en annan väg måste väljas för att motverka fortsatta kostnadsökningar för staten till följd av subvenlioneringen av bosiadsin­vesleringarna, dvs. främst ny- och ombyggnadsverksamheten. I samman­hanget vill jag framhålla alt lägre subventioner för kommande bostadsin­vesteringar skulle leda till atl omfattningen av dessa drastiskt minskade, vilkel skulle få negativa bostadspolitiska och sysselsällningspolitiska ef­fekter.

3   Det remitterade förslaget om en statlig fastighetsskatt

3.1 Inledning

Ell solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn förutsälter att alla fastighetsägare bidrar lill den nödvändiga subventioneringen av ny­och ombyggnadsåtgärderna, Alla kan också, vid de tillfällen då det är


 


Prop. 1984/85:18                                                     10

aktuellt att vidta ny- och ombyggnadsåtgärder, dra nytta av all dessa subventioner finns.

Somjag framhöll i mitt anförande lill lagrådsremissen har mina övervä­ganden lelt mig fram till uppfattningen att en statlig fastighetsskatt är det instrument som lillsammans med ränlebidragssysiemel för ny- och om­byggnad bäsl svarar mot kravet på etl rättvist och solidariskt omfördel-ningssyslem inom bostadssektorn. Mol denna bakgrund inhämtades såle­des lagrådets yltrande över etl förslag lill en statlig faslighelsskall. Lagrå­dels kritik av förslaget bör enligt min mening leda till all föreslagna undan­tagsregler och skatteuttaget för småhus bör ändras innan förslaget under­ställs riksdagen. I övrigl anser jag all skattens huvuddrag bör vara oföränd­rade vilkel bl. a. medför att skallen även skall omfatta vissa andra fastighe­ter än sådana som innehåller bostäder. Moiiven för del sistnämnda är främsl av fiskal nalur.

Tidpunkten för införandet bör sättas till den 1 januari 1985 och skallen bör påföras försia gången vid 1986 års taxering. Fastighelsskatten är av­sedd att ersätta hyreshusavgifte:i. Lagen om hyreshusavgift bör därför upphävas när fastighetsskatten införs.

I det följande kommerjag atl närmare redogöra för tillämpningsområdet för skatten och för dess utformning enligt del fill lagrådel remitterade förslagel. Jag redovisar därefler lagrådets yttrande och mina överväganden med anledning av della.

3.2 Fastighetsskattens tillämpningsområde

Den slalliga fasfighelsskatlen omfaltar enligt del remitterade förslaget i princip vad som i faslighelstaxeringssammanhang benämns hyreshusen­heter och småhusenheter saml hyreshus och småhus med lillhörande tomt­mark på lantbruksenhet.

Del föreslagna tillämpningsområdet medför i princip atl fastighetsskat­ten skall tas ut för samtliga typer av fasligheter som innehåller bostäder eller som i bebyggt skick kan komma atl innehålla bostäder.

För hyreshusenhelernas del medför förslaget en uividgning av skalleba­sen jämfört med den nuvarande hyreshusavgifien. Förslagel omfallar så­lunda exempelvis även obebyggda fasligheter, hotell- och restaurangbygg­nader och byggnader med värdeår 1975 och senare.

Beträffande småhusen omfattas både permanenlhus och fritidshus av skatten.

För lantbmksenheternas del är det endasl vad som benämns småhus och hyreshus saml tomtmark för dessa som omfattas av skatten. Ekonomi­byggnader och övriga delar av lantbruksenheterna är således undantagna.

Skatten betalas av den som vid taxering till kommunal inkomstskatt skall la upp garantibelopp för fastigheten. Fastighetsskatten omfattar här­igenom även fastigheter som upplåls med lomträtt.


 


Prop. 1984/85:18                        -• .                        11

Särskilda undantag från skatten

Vad jag lidigare har nämnt otii fastighetsskatten som eh del i elt omför-delningssyslem inom bostadssektorn innebär alt del bostadsbestånd som omfattas av systemels andra del, nämligen upptrappningarna av de garan­terade räntoma inom bostadslånesystemets ram, inte bör vidkännas kosl­nadsökningar fill följd av skatten. I det lill lagrådet remitterade förslagel lill staflig fastighetsskall undanlogs därför fasligheler som omfallas av ränte­bidragssystemel från skatten. Etl sådanl undanlag gäller i dag beiräffande hyreshusavgifien. Vidare undanlogs övergångsvis småhusfastigheter som förvärvats under åren 1977-1983, beroende på alt boendekostnaderna i dessa fall kan antas vara särskilt höga.

Ränlebidragsreglerna för lån lill egnahem resp. hus med hyres- eller bosladsrätislägenheier är i vissa avseenden olika. I del remillerade försla­gel differentierades därför reglerna för undanlag från fasfighelsskatlen för fastigheter som omfattas av ränlebidragssysiemel. Vidare föreskrevs i fråga om nytillkommande byggnadsprojekt att de byggnadsåtgärder som berättigar till lån med räntebidrag skall ha en viss omfattning för alt fasligheten skall undanlas från skatten. Motivet lill den föreskriften var alt en relativt begränsad kapitalkostnadsökning till följd av byggnadsåtgär­derna inte skall leda till en obefogat stor skatlelälinad.

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska ålgärder, m. m. (bil. 9) nämnde jag aft frågan om skatten skulle omfatta också industrifastigheter skulle övervägas vidare. I miU anförande lill lagrådsremissen förordade jag - efter samråd med cheferna för finans- och industridepartementen - atl denna fråga skulle las upp i etl vidare sammanhang där industrins lolala beskattningsförhållanden behandlas. Jag föreslog också alt exploaterings-fastigheter t. v. skulle lämnas ulanför systemet.

3.3 Skattens storlek

3.3.1   Underlag för fastighetsskatten

Underiaget för att beslämma fastighetsskattens sloriek ulgörs i del re­mitterade förslaget av taxeringsvärdet. Med hänsyn till att taxeringsvärdet för en småhuslägenhet normalt är ca tre gånger högre än för lägenheler i hyreshus, bestämdes underlaget för småhusens del till en Iredjedel av taxeringsvärdet.

3.3.2   Skatteuttaget

Uftagel av fastighetsskatt bör beslämmas så, atl de ekonomiska påla­gorna i form av skatt och minskade ränlebidrag fördelas så rättvist som möjligt mellan olika fastighetsägare.

Mot denna bakgmnd föreskrevs i det remitterade förslaget atl skatteut­taget för konventionellt beskattade fastigheter skall vara 2% av taxerings­värdet och att skatten i dessa fall skall uigöra en avdragsgill driftskostnad.


 


Prop. 1984/85:18                                                     12

Med konventionellt beskattade fastigheter avses fastigheter där inläkl av fastigheten beräknas enligt 24 S 1 mom. kommunalskallelagen (1920:370), KL, eller ulgör inläkl av rörelse eller jordbruksfastighet.

Dessa förslag beträffande konventionellt beskaltade fasligheler avviker från vad jag uttalade i milt anförande lill prop. 1983/84:40 (bil. 9). Anled­ningen till delta är att de undersökningar som därefter har gjorts visar alt de konventionellt beskattade fastighetsägarnas skatlemässiga fömtsätt­ningar är myckel varierande.

Det skalleutlag somjag angav i nyssnämnda anförande skulle visserligen i flertalet fall i storl sett ha motsvarat vad fastighetsägaren skulle ha erhållit i inkomsi efter skatl till följd av de hyreshöjningar som de extra upptrapp­ningarna av de garanterade räntorna har gett och kommer atl ge upphov fill. Men en icke avdragsgill skall skulle kunna få ogynnsamma effekler för ägare av hyreshus med huvudsakligen lokaler. Orsaken härtill är främsl alt lokaler har etl högre taxeringsvärde per ytenhet än vad bosläder har.

Med hänsyn lill de skillnader i skallemässiga förhållanden som finns mellan olika kategorier av ägare lill konventionellt beskattade fastigheter hade det givetvis varit önskvärt att en valfrihet hade kunnat medges mellan en lägre, icke avdragsgill och en högre, avdragsgill skaft. Jag har låtit undersöka möjligheterna att införa en sådan ordning. Undersökningen har dock visat att en så utformad valfrihet skulle ge upphov lill betydande svårigheter för såväl den skatiskyldige som myndigheterna. Jag har därför stannat för atl föreslå en avdragsgill skall för alla konventionellt beskatta­de fastigheter.

För schablonbeskattade fastigheter - dvs. huvudsakligen egnahem, fri­tidshus samt fastigheter som innehas av allmännyttiga företag eller bo­stadsrättsföreningar — är skatten enligt det remitterade förslagel 1,4%. Skatten är för dessa fastigheter inle avdragsgill vid taxering. För allmännylliga bosladsförelag och bostadsrättsföreningar översiiger räntekostnaderna i regel schablonintäkten. En räll alt dra av fastighets­skatten vid beskallningen skulle i dessa fäll vara av ringa värde för fastig­hetsägaren, eflersom denne saknar övriga inkomster att ulnyllja etl even­tuellt underskott av fastigheten mot.

För villaägare skulle en avdragsrält för fastighetsskatten i regel medföra atl kostnadsökningen netto till följd av skallen minskar lill ca hälflen. Kravel på rättvisa i förhållande till allmännylliga bostadsföretag och bo­stadsrättsföreningar skulle då kräva en fördubbling av skatteuttaget. Enligt min mening skulle avdragsrätt för villaägare innebära en onödig administ­rativ omgång. Dessutom skulle en sådan ordning missgynna personer med lägre marginalskatt än 50%.

Mol bakgmnd av vad jag här har redovisal harjag funnit atl fastighets­skatten inle bör vara avdragsgill vad gäller schablonbeskattade fastigheter. Som jag lidigare har nämnl är i slället skatteullaget enligt det remitterade förslagel lägre för dessa fastigheter än för konventionellt beskattade fastig­heter.


 


Prop. 1984/85:18                         .ij-                        13

För de flesta egnahem och bosladsrätislägenheier medför ett skalleutlag om 1,4% en kostnadsökning om cä 8-12 kr./m". För de böstadsrätisfas-ligheler som omfattas av hyreshusavgiften innebär övergången från denna till fastighetsskatten en kostnadsminskning om ca 4 kr./m". För SABO-fö­retagen innebär övergången en kostnadsminskning om i genomsnitt ca I kr./m

För det stora flerlalel egnahem kommer ökningen av boendekostna­derna till följd av fastighelsskatten, vid elt skatteuttag om 1,4%, atl under­stiga 100 kr./månad. I etl litet anlal fall kommer ökningen all överstiga 150 kr./månad.

Del förekommer en grupp privala fastighetsägare som för delar av sitt fastighetsinnehav i skaltesammanhang behandlas enligt särskilda regler, nämligen sådana livförsäkringsanstalter vars fastighetsinnehav belöper på verksamhet med pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring. Dessa anstalter är inte skattskyldiga för nettointäkt som belöper på sådan verk­samhet och kan därför inte utnyttja en avdragsrält för fastighetsskatten för denna del av sill fastighetsbestånd. Del remitterade förslaget utformades med hänsyn härtill så, atl skalteultagel för fasligheter av delta slag är lika stort som för schablonbeskattade fastigheter, dvs. 1,4%.

3.4 Sammanfattning av det remitterade förslaget

Det till lagrådel remitterade förslaget kan sammanfattningsvis beskrivas på följande säll.

En särskild skatt införs för fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som hyreshusenheter och småhusenheter samt för hyreshus och småhus med tillhörande tomtmark på fastigheter som betecknas som lant­bruksenhet.

Från skatten undantas dels vissa fastigheter som omfattas av det statliga räntebidragssystemel, dels, övergångsvis, småhus som förvärvades åren 1977-1983.

Underlaget för den föreslagna fastighetsskatten är för hyreshus hela taxeringsvärdet och för småhus en iredjedel av taxeringsvärdet. För faslig­heler som ägs av livförsäkringsanstalter tillämpas särskilda beslämmelser.

För konventionellt beskattade fasligheter är fastighelsskatten 2% av underlaget. För dessa fasligheler är skatten en avdragsgill driftskostnad.

För övriga fasligheler är skatten 1,4% av underlaget. 1 dessa fall är skatten inle avdragsgill.

I och med au faslighetsskatien införs upphävs den nu gällande hyreshus-avgiften.

Skatten skall börja betalas fr. o. m. år 1985.


 


Prop. 1984/85:18                                                                14

4   Lagrådets yttrande och mina överväganden med anledning av detta

Jag övergår nu til! att redogöra för lagrådets yttrande såvitt gäller de allmänna synpunkterna på förslagel och mina överväganden med anled­ning härav. Chefen för finansdepartementet kommer i det följande alt la upp lagrådets synpunkter i övrigt.

Under rubriken Allmänna synpunkter har lagrådel inledningsvis pekal på atl förslagel inte har föregåtts av någon sedvanlig ulredning och inle heller varil föremål för annal remissförfarande än alt vissa yttranden inhämtats angående den lagtekniska konslruklionen och beskaliningsför­färandet. Möjligheterna att bedöma del remitterade förslaget är enligt lagrådets mening därför begränsade.

Lagrådets allmänna synpunkter i övrigl innehåller krifik mol förslaget på väsentligen två punkler. Lagrådet anser atl den valda lekniken leder till en lagsliflning som blir så komplicerad och svårtillgänglig att den slår på gränsen lill vad som är rimligl från rättssäkerhetssynpunkt. Lagrådet anser också alt del saknas underlag för en bedömning av hur förslaget förhåller sig lill principen om en fördelning av skatter efter bärkraft.

Mot denna bakgrund ter del sig enligt lagrådets mening mindre tillfreds­ställande atl det remitterade lagförslaget läggs lill grund för lagstiftning i oförändrat skick. Enligt lagrådet vore det en klar fördel och skulle stämma bättre med kravet på en skalls principiellt allmängiltiga karaktär om fas­tighetsskatten i slället ges en utformning som i huvudsak innebär att den utan undantag träffar alla som innehar vissa klart avgränsade och tämligen läll identifierbara kategorier av egendom saml all de syften, som de före­slagna undantagen för de sialsbelanade fastigheterna avses ijäna, i stället fillgodoses inom del slalliga lånesystemets ram.

Vad lagrådet har anfört ger mig anledning lill följande kommenlarer.

Anledningen lill alt förslagel inte har varil föremål för sedvanlig remiss innan del förelades lagrådet är atl förslaget är uppbyggt i stort sett enligt samma principer som den nu gällande hyreshusavgiften. Vidare var del väsentligt med hänsyn till de förberedelser som främsl riksskatteverket behövde göra, au lagförslagel kunde föreläggas riksdagen under våren 1984. Dessulom hade under ärendets beredning i regeringskansliel flertalet av de berörda intresseorganisationerna kontaktats. Jag ämnar i det föl­jande föreslå ett delvis omarbetat förslag till statlig fastighetsskatt. Jag anser atl inle heller delta förslag behöver remitteras, eftersom de berörda intresseorganisationerna genom skrivelser m. m. i samband med lagrådsre­missen om statlig fastighetsskatt har klargjort sin inställning.

Vad sedan gäller lagrådets kritik i övrigt kan jag inte förneka att det redovisade lagförslaget kan te sig komplicerat. Del tog sig uttryck i bl.a. att särskilda undantagsregler föreslogs för hus som omfattas av räntebi­dragssystemel och övergångsvis för småhus som har förvärvats åren


 


Prop. 1984/85:18                                                     15

1977-1983. All småhusen har etl i förhållande lill hyreshusen högre taxe­ringsvärde per lägenhel måste också beaklas. Vidare måsle hänsyn tas lill de olika ekonomiska förutsättningar som schablon- resp. konventionell beskattning innebär för faslighelsägarna.

Jag är medvelen om alt ett system med ell flertal undantagsregler givel­vis blir svårare all förstå för den enskilde och att lillämpa för myndigheter­na än elt system ulan undanlagsregler. Jag har dock gjort den bedömning­en att fastighetsägaren i de allra flesta fall känner lill om hans faslighet är belånad med statliga lån för vilka ränlebidrag lämnas. En motsvarande undantagsregel gäller för övrigt redan beiräffande hyreshusavgifien. Fas­tighetsskatten föreslås dock inte, till skillnad från hyreshusavgiften, vara beroende av fastighetens värdeår, vilkel borde medföra vissa förenklingar. Vidare torde de flesta småhusägare vara medvetna om under vilkel år de har förvärvat sin faslighet. De föreslagna undantagsreglerna borde därför enligt de bedömningar som jag har gjort normall inte medföra några tolk­ningssvårigheler för fastighetsägarna. Däremot skulle givetvis skattead­ministrationen ha belastats med ytterligare arbetsuppgifier. I lagrådsremis­sen redovisade jag det erforderliga resursbehovet hos myndigheterna.

Under beredningen av ärendet om fastighetsskatten prövades olika me­loder för atl genom ändringar inom exislerande skattesystem uppnå de syflen som faslighetsskatien är avsedd atl tjäna. De bostadspolitiska hän­synstaganden som är grunden för undantagsreglerna från fastighelsskatten är emellertid lika svåra atl lillgodose inom dessa system. Jag anser dessut­om alt del ligger etl storl värde i att ha en enheilig statlig skall för huvuddelen av fastighetsbeståndet.

Lagrådet anför i sitt yttrande att det bland de fastighetsägare - särskilt ägare av småhus - som inle har finansierat sitt fastighetsinnehav genom slatliga lån och som därtör omfattas av fastighelsskatten, kan finnas åtskil­liga som har fåu vidkännas kapitalkostnadsökningar jämförbara med dem som har uppkommit på grund av upptrappningar av de garanterade rän­torna.

På denna punkl harjag en annan uppfallning än lagrådet. De undantags­regler somjag har föreslagil för fastighelsskatten innebär atl dei absoluta flertalet av de fastigheter som har producerats efter år 1976 - oavsett finansieringsform - under en övergångsperiod är befriade från skatten. Om hänsyn också tas lill produktionskostnadsutvecklingen, reglerna för boilenlåneinstiiulens långivning, bindningsliden för boltenlån m. m. lär del vara elt myckel litel anlal fastighetsägare som - utslaget på några år -erhållit kapitalkostnadsökningar i nivå med de som de fastighetsägare som enligt undanlagsreglerna skulle vara befriade från skatten erhållit.

Lagrådets resonemang mynnar ut i all det inte är visat att de föreslagna undantagsreglerna kommer att omfalla den grupp fastighetsägare som har den sämsta ekonomiska bärkraften. Lagrådet anser mot bl.a. denna bak­grund all skatten i stället bör göras generell - utan undantag - och att


 


Prop. 1984/85:18                                                     16

fastighetsägare som har lån inom räntebidragssystemel kompenseras för skatten i särskild ordning.

Somjag tidigare nämnt har reglerna för fastighetsskatten på vissa punk­ler utarbetats med reglerna för hyreshusavgiften som förebild.

De principiella invändningar som lagrådel framför skulle enligt min mening kunna riklas också mot den nu gällande hyreshusavgiften, som även den i vissa fall får direkta effekter på boendekostnaderna.

Lagrådets bedömning, atl lagförslagel leder till en lagstiftning som blir så komplicerad och svårtillgänglig att den slår på gränsen lill vad som rimli­gen bör kunna accepteras av rällssäkerhelsskäl, har letl mig lill slutsatsen all vissa ändringar i det remitterade lagförslaget bör göras.

Jag föreslår därför att skatten utformas enligt de riktlinjer som lagrådet har angett så lill vida all några undanlagsregler för hus med lån som omfallas av räntebidragssystemel och för småhus som har förvärvals åren 1977-1983 inte bör finnas.

För atl denna ändring skall vara bostadspolitiskt acceptabel krävs dock atl fastighetsägare med fastigheter som omfattas av räntebidragssystemel schablonvis kompenseras för de koslnadsökningar som skatten beräknas komma all medföra. Delta kan åstadkommas bl. a. genom sänkningar av de garanterade räntorna för såväl tillkommande årgångar av hus som befintliga hus.

Jag ser dock ingen möjlighel atl kompensera samtliga småhusägare som har förvärvat sina hus under åren 1977-1983. I syfte atl mildra effekterna av skatten för denna grupp av småhusägare, som har särskilt höga boende­kostnader, bör i stället skatten för hela småhusbeståndet tas ul med lägre belopp under en övergångsperiod. Skatteuttaget för flerbosladshus bör dock ligga på den nivå som lidigare har föreslagils, nämligen 1,4% för schablonbeskattade fastigheter och 2% för konventionellt beskattade fas­ligheler. Underlaget för skatten utgörs i dessa fall av fastighetens lotala taxeringsvärde.

Fastighetsskatten för schablonbeskattade småhus bör därför under år 1985 uigöra 0,5% av underlaget. För konventionellt beskaltade småhus bör den utgöra 0,7% . Underlaget för skatten bör - i överensstämmelse med det remitterade förslaget - för småhusens del utgöras av en iredjedel av fastighetens totala taxeringsvärde.

Under år 1986 bör skatten uigöra 1,0% för schablonbeskattade och 1,4% för konventionellt beskattade småhus.

Under år 1987 bör skatteuttaget för småhus uppgå till samma nivå som för hyreshus, dvs. 1,4% resp. 2,0%. Fr.o. m. år 1987 kommer således del fakiiska skalteultagel för småhus och hyreshus alt överensstämma. De tidigare föreslagna särskilda bestämmelserna för livförsäkringsanstalternas fastigheter bör behållas.

Den nu föreslagna uppirappningen av faslighelsskalteuttaget för småhus medför trols alll atl småhusägare som har förvärvat sina hus under åren


 


Prop. 1984/85:18


17


1977-1983 får vidkännas kostnadsökningar lill följd av skatten tidigare än vad som skulle ha blivil fallel enligt det remitterade förslaget. Jag anser dock atl del lägre skatteuttaget under de två försia åren gör fastighetsskat­ten bostadspolitiskt acceplabel även för denna grupp. Samiidigi vill jag framhålla att ålskilliga av dessa fastighetsägare har statliga lån med ränte­bidrag och således kommer alt bli kompenserade genom de ändringar som jag har aviserat. Jag avser att senare presenlera etl förslag lill sådana ändringar. I detla förslag måsle också beaktas resultatet av de övervägan­den som f. n. pågår inom regeringskansliet beträffande avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer, eftersom della också kan påverka kostnaderna för vissa fastighetsägare.

5   Statens intäkter från fastighetsskatten

Statens intäkter från fastighetsskatten, med hänsyn tagen till kompensa­tionsåtgärderna, för år 1985 kan beräknas uppgå till ca 2,6 miljarder kr. varav ca 1,8 miljarder kan anses belöpa på bosläder. Merintäkterna för år

1986   p.g.a. det höjda skatieuttaget, utan hänsyn tagen till erforderliga kompensationsåtgärder, kan beräknas till ca 0,7 miljarder kr. Fr. o. m. år

1987   beräknas skatten på samma sätt medföra merintäkler om ca 1,4 miljarder kr. jämfört med 1985.

Hyreshusavgiften för år 1985 skulle ha tillfört staten intäkter om 1,5 miljarder kr. Den nu föreslagna fastighetsskatten kan således beräknas medföra en ökad intäkt om 1,1 miljarder kr. för detta år.

6   Sammanfattning av förslaget till fastighetsskatt

Det förslag lill statlig fasfighelsskatt som jag nu förordar innebär sam­manfattningsvis följande.

Fr.o.m. den 1 januari 1985 skall en statlig faslighelsskall tas ut för samtliga hyreshus, småhus och bostadsbyggnader på lantbruk saml tomt­mark som är avsedd atl bebyggas med någon av dessa hustyper. I begrep­pet hyreshus ingår exempelvis även vissa hus med lokaler saml holell- och restaurangbyggnader.

Underiaget för skatten ulgörs för småhus av en tredjedel av taxerings­värdet och för hyreshus av hela taxeringsvärdet.

De föreslagna skattesatserna framgår av följande tabell.

2   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 18


 


Prop. 1984/85:18

Skattesats fiir fastighetsskatten

1985       1986       1987-

Småhus
schablonbeskallade
              0,5          1,0          1,4

konvenlionelll beskaltade       0,7          1,4         2.0

Hyreshus
schablonbeskallade
              1.4         1.4          1.4

konvenlionelll beskattade      2.0          2,0          2,0

För konventionellt beskattade fastigheter ulgör skatten en avdragsgill driftskostnad.

För den del av livförsäkringsanstalternas fastighetsinnehav som belöper på verksamhet med pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring gäl­ler särskilda regler.

1 samband med alt fastighetsskatten införs avvecklas den nuvarande hyreshusavgiften.

7    Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört i det föregående om införandel av en statlig fastighetsskall och om upphävandet av nu gällande hyres­husavgift.


 


Prop. 1984/85:18                                                     19

BUaga l.l

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET
              PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-04-26

Föredragande: slalsrådel Gustafsson

Anmälan till lagrådsremiss om statlig fastighetsskatt

1    Inledning

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (bil. 9) redovisade jag vissa principer för en framlida faslighelsskall. Jag anmälde samtidigt all en fastighetsskatt med den ulformning somjag därvid skisse­rade krävde ytteriigare överväganden inom regeringskansliel och att jag räknade med alt etl förslag skulle kunna presenteras för riksdagen så att det kan träda i kraft den 1 januari 1985.

Mot denna bakgrund har inom regeringskansliet utarbetats en prome­moria om den tekniska utformningen av en statlig fastighetsskatt. Efler remiss har yltrande avgetts av riksskatteverket, datainspektionen och bostadsstyrelsen. Yttrandena bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 1.1.1-1.1.3. Dessulom har Sveriges fastighelsägareförbund. Svens­ka byggnadsenlreprenörföreningen och Stockholms småhusägares central­organisation/Vi i småhus yttrat sig över promemorian.

Jag vill nu åter ta upp frågan om en staflig fastighetsskatt. Jag kommer i det följande all föreslå att en sådan skall införs och redovisa mina övervä­ganden i fråga om skattens huvudsakliga utformning. I anslulning därtill tar jag även upp vissa frågor om bosiadssiyrelsens resursbehov.

Statsrådet Holmberg kommer senare denna dag atl redovisa sina över­väganden rörande de administrativa mtinerna för faslighetsskatien, riks-skaUeverkets resursbehov samt upprättade lagförslag.

2   De allmänna utgångspunkterna för en statlig fastighetsskatt

2.1 Bostadssubventionernas utveckling

Samhällets stöd till bostadssektorn är omfaUande och beräknas under år 1984 uppgå till ca 27 miljarder kr. Stödel lämnas direkt i form av boslads-


 


Prop. 1984/85:18                                                     20

och räntebidrag och indirekt i form av skattesubventioner för egnahems­ägare. Staten tillförs också intäkter från bostadssektorn genom hyreshu­savgiften.

De till volymen största stödformerna är räntebidragen och skatlesubven­lionerna till egnahemsägare. De beräknas under år 1984 uppgå till 9 resp. 11,5 miljarder kr. Stödformerna är sammankopplade med varandra på så sätt att räntebidragen för egnahem, på grund av att egnahemsägaren även får en skattesubvention, är lägre än räntebidragen för hyres- och bostads­rätislägenheter. Skatiesubventionerna .är således delvis en ersällning för ränlebidrag. Belastningen på räntebidragssystemel skulle ha varit åtskilligt högre och skattesubventionerna åtskilligt lägre om denna sammankoppling inte hade gjorts. Syftet med sammankopplingen är att skapa en bestående ekonomisk rällvisa mellan upplätelseformerna.

Räntebidragssystemel är avsett alt dels skapa förutsättningar för rimliga boendekostnader för ny- och ombyggda bosläder, dels jämna ul de diffe­renser i kapitalkostnader mellan olika årgångar av bostäder som uppkom­mer på grund av ökade produktionskostnader.

Bostadsbidragen är den enda av slödformerna som är behovsprövad. Kostnaderna för dem beräknas under år 1984 uppgå till 6,8 miljarder kr. I detta belopp innefattas såväl de statliga och de staiskommunala bostadsbi­dragen som de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

Kostnaderna för räntebidrag belastar i sin helhet statsbudgeten, medan kostnaderna för bostadsbidrag och för skatlesubvenlioner lill egnahems­ägare fördelas ungefär lika mellan staten och kommunerna.

Somjag nämnde bl.a. i den förut nämnda prop. 1983/84:40 (bil. 9) har subventionerna lill bostadssektorn lolall sell ökal krafligl under senare år. Riksdagen har därför vid flera tillfällen beslutat om ålgärder för att minska ökningslakten. Beslut har också faltals om en budgetförstärkning från bl.a. bostadssektorn i form av en hyreshusavgift. Jag återkommer längre fram i mitt anförande till de olika budgetförslärkningsåtgärderna och lill frågan om den inrikining som dessa ålgärder hillills har haft.

Inledningsvis villjag redovisa en tabell över den beräknade utvecklingen av bostadssubventionerna under åren 1984-1988. Som jämförelse återger jag också uppgifter om den utveckling som har ägt rum under åren 1979-1983. Hänsyn har därvid tagits till effekterna av de beslul om budgelför-stärkningsåtgärder som riksdagen hillills har fattat. Till grund för uppgifterna i tabellen ligger följande anlaganden. Beräkningarna bygger på alt beslutade låne- och skatteregler består under perioden. Den beräknade nyproduktionen uppgår lill ca 33000 lä­genheter, varav ca 12000 i egnahem. Ombyggnadsverksamheten antas omfatta ca 30000 lägenheter, varav 7000 i egnahem. De underhållsåtgärder som utförs med stöd av räntebidrag beräknas uppgå till ca 2 miljarder kr. per år. Beräkningarna grundas vidare på en prisökning om 4% per år fr.o.m. år 1984. Dagens räntenivå antas bestå under år 1984, medan


 


Prop. 1984/85:18                                 ,,,                               21

bosladslåneränlan fr.o.m. år 1985 beräknas uppgå lill 11.25%. Beräk­ningsförutsättningarna innebär antagande om en hög réäl rähtä. På sikt bör regeringens uppsatta mål för den ekonomiska politiken leda till en lägre räntenivå. Detla påverkar främsl beräkningen av ränlebidrag och skatte­subvenlion.

Egnahemsägarens underskottsavdrag till följd av fastighetslån har be­räknats verka mot följande marginalskatter: 60% år 1983, 55% är 1984 och 50% ft.o.m. år 1985.

Kostnaderna för bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. har anlagits öka med 4% per år. Kostnadsutvecklingen för de kommunala bostadstilläggen lill folkpension har beräknats med hänsyn lill att antalet pensionärer som har låg ATP eller ingen ATP alls minskar under perioden.

Bostadssubventionernas och hyreshusavgiflens utveckling för åren 1979—1988. Mil­jarder kr.

1979     80      81      82       83      84      85      86      87      88

Bostadsbidrag' 5.0     6.0    6.0    6.3      6.7 6.9 7,2     7.2     7,2          7,2

Räntebidrag              3,7 5,0 7,2 8.9 9,7  9,0 10.2 11,5 12.5 13,5
Skattesubvention för

egnahemsägare' 6.3     7.9    9.9   11,5    12,0            11,2 11,0   11,3   12,0 12,0

Hyreshusavgifl"                                -0.4 -0,6 -0,8 -0,8 -0,8 -0,8

Summa                 15,0   18,9   23,1   26,7    28,0   26,5   27,6   29,2   30.9   31.9

' Innefattar såväl de statliga och de slatskommunala bostadsbidragen som de kom­munala bostadstilläggen till folkpension. I beloppen ingår de höjningar av bidragen fr.o.m. I januari 1985 som föreslås i prop. 1983/84: 150 bil. 5.  Kalenderåret 1979 motsvarar budgelåret 1979/80 osv.

■* För åren 19791981 redovisas resultatet av riksrevisionsverkets taxeringsstalis­liska undersökningar. Såväl fastigheter med överskott som fastigheter med under­skoll har beaktats. ■* Till den del den berör bostäder.

Av tabellen framgår att den kraftiga tillväxten av subventionsvolymen bryts under år 1984 för att under åren därefter ånyo öka. Tillväxttakten kommer dock alt bli väsentligl lägre än under åren 1979-1983.

Dämpningen av tillväxttakten har främst följande orsaker. En återgång har skett från den historiskt sett myckel höga räntenivå som rådde under åren 1980 och 1981 till en lägre nivå. Effekterna av den höga räntenivån kvarstår dock i betydande omfattning, beroende på främst bindningsliden för botlenlåneräntorna.

Belydande besparingar har genomförts inom räntebidragssystemel. De kan beräknas medföra att anslagsbelaslningen under år 1985 blir ca 3 miljarder kr. lägre än vad som annars skulle ha varit fallet.

Vidare medför begränsningen av underskotlsavdragens skatlemässiga värde genom 1982 års skattereform alt skaltesubventionerna för egna­hemsägare lolalt förblir relativt konstanta under perioden 1983-1986.

Slutligen medför förskjutningen i bosiadsinvesleringarna från nyproduk­tion till ombyggnad och underhåll att anspråken på räntebidrag minskar.


 


Prop. 1984/85:18                                                     22

Trots dessa från samhällsekonomisk synpunkt relativt gynnsamma för­hållanden är bostadssektorns belastning på stalsbudgelen alltjämt för hög. Vid en åriig bostadsinvesteringsvolym av nuvarande storiek ökar dessul­om anspråken på ränlebidrag med ca 2 miljarder kr. och skaltesubvention­erna med ca 400 milj.kr. De åriiga upptrappningarna av de garanterade räntorna tillför inte statsbudgeten ett belopp av denna sloriek. Subvention­erna kommer därför att fortsätta att öka.

Jag anser mot denna bakgmnd atl ålgärder måsle vidlas som minskar bostadssektorns belastning på statsbudgeten.

2.2 Inriktningen av tidigare beslutade budgetförstärkningsåtgärder

Tidigare önskemål atl minska bostadssektorns belastning på stalsbudge­len har man i försia hand försökl lillgodose genom all minska utgifterna för den statliga räntebidragsgivningen. Räntebidrag lämnas till kostnaderna för ränta på bosladslån och underiiggande kredit inom låneunderlaget för bostadslån till den del låneunderlaget avser utrymmen för bostadsändamål. Bidragel skall motsvara skillnaden mellan räntekostnaden för sådana låne­delar och en garanterad ränta. Den garanterade räntan del första året av läneliden beräknas på ursprungligt belopp för samma lånedelar enligt en på visst sätl bestämd räntesats. Denna räntesats - den garanterade räntan -skall för varje påföljande år av låneliden höjas på visst sätl genom s.k. normala upptrappningar. Storleken på de normala upptrappningarna har vid flera tillfällen ökats, och utgör f. n, 0,25 procentenheter för hus med hyres- eller bostadsrätislägenheter och 0,5 procentenheter för egnahem. Vid sidan av dessa generella upptrappningar har för äldre sialsbelanade bostadshus under åren 1981-83 genomförls upptrappningar av selektiv karaktär. Denna typ av upptrappningar kallas för extra upptrappningar.

Även för åren 1984 och 1985 har extra upptrappningar beslutals. Upp­trappningarna medför givetvis ökade kostnader i stora delar av bostads­beståndet, men de bidrar också till atl subventioneringen av tillkommande årgångar av bostäder i dagens slalsfinansiella läge har kunnat hållas oför­ändrad. På gmnd av att hyrorna besläms enligt det s. k. bmksvärdessysle-met, får kostnadsökningarna effekter fiir hela hyressektorn. De påverkar också boendekostnaderna i statligt belånade egnahem och bostadsrätts­hus. De kapitalkostnadsökningar som upptrappningarna medför berör dock endast den sialsbelanade delen av bosladsbeståndet. Med anledning härav beslöl riksdagen (prop. 1982/83:.50 bil. 2 och 5, SkU 15 och CU 8. rskr 106 och 112) att en hyreshusavgift skulle införas. Motiven för hyres­husavgiften är att hindra att upptrappningarna av de garanterade räntorna och den därav följande allmänna höjningen av hyresnivån leder lill en förmögenhetsomfördelning till förmån för fastighetsägare, vars hus inle omfattas av det statliga räntebidragssystemet.

Bestämmelserna om hyreshusavgift finns i lagen (1982:1194) om hyres-


 


Prop. 1984/85:18                         ,                           23

husavgift. Sådan avgift skall betalas av den som vid laxeringen till kommu­nal inkomstskatt skall ta upp garahtibelopp för annan fastighet som in­komst, om fastigheten vid faslighelstaxeringen betecknas som hyreshus-enhet och omfattar byggnad med beräknai värdeår före år 1975. Avgiften omfaltar således alla flerbostadshus med hyres- eller bostadsrätislägen­heter samt vissa hus med affärs- och/eller kontorslokaler. Statligt belånade hyres- och bosladsrättshus som omfattas av räntebidragssystemel är med hänsyn lill motiven för avgiften undanlagna från denna.

Hyreshusavgiften ulgör med vissa undantag 2% av det taxeringsvärde som har legat till grund för beräkningen av garanlibeloppel. 1 inlednings­skedet tas dock ut en lägre avgift. Vid 1984 års laxering skall den utgöra 1 % av taxeringsvärdet och vid 1985 års laxering 1.5%.

Avgiftsuttaget under perioden 1983- 1985 ökar i samma takt som hyres­nivån beräknas öka på grund av de extra upptrappningarna av den garante­rade räntan för sialsbelanade hyreshus.

Hyreshusavgiften medför att staten tillförs inkomsler från bostadssek­torn. Dessa inkomsler bidrar på samma sätt som upptrappningarna av de garanterade räntorna lill all finansiera nödvändiga subventioner för till­kommande årgångar bostäder. Hyreshusavgiften och räntebidragsupp-Irappningarna blir på så säll delar av ett omfördelningssystem inom bo­stadssektorn.

I följande labell redovisas de genomsnitlliga ökade boendekostnader per m för bostäder av olika ålder och med olika upplåtelseform som blir följden av upptrappningarna av de garanterade räntorna och av hyreshus­avgiften under åren 1981-1985. Koslnadsökningar till följd av upptrapp­ningar som berör egnahem har beräknats med utgångspunkt från 50% marginalskatt. De redovisade kostnadsökningarna för bostäder som upp­låts med hyresrätt gmndas på uppgifter om de genomsnittliga effekterna för SABO-företagen. Deras toiala fastighetsbestånd har härvid betraktats som en enhet.


 


Prop. 1984/85:18                                                                    24

Kapitalkostnadsökningar, kr./m, till följd av upptrappningar av de garanterade räntorna' åren 1981 — 1985 och hyreshusavgifien (2 %)

Kr./m

 

Egnahem

 

- med statliga lån

byggda 1980 eller senare normal upptrappning

;.5-45

byggda 1975-79 normal upptrappning extra upplrappning totalt

15-30 15-25 40-45

byggda 1958-74 normal upptrappning extra upplrappning totalt

3-10 5-20 8-30

- utan statliga lån

0

Bostadsrätislägenheter

- med statliga lån

byggda 1977 eller senare normal upptrappning

25-45

byggda 1975-76 normal upptrappning extra upptrappning totalt

15-25

5- 5

2.0-30

byggda 1958-74 normal upplrappning extra upptrappning totalt

10-25 15-35 40-45

- utan statliga lån

med värdeår efter 1974 med värdeår före 1975

0 15

Hyreslägenheter

 

- höjning av den allmänna hyresnivån p.g.a. normal upptrappning extra upptrappning hyreshusavgift

13

17 4

totalt

34

' Riksdagen har beslutat om extra upptrappningar vid tre tilirällen (prop. 1980/81: 63, CU 7 och 12, rskr 95 och 106, prop. 1980/81: 118bil.4, CU 30, rskr 287 och prop. 1981/82: 124, CU 26, rskr 350).

 Beslul om att införa en hyreshusavgift fattades av riksdagen efter förslag i prop. 1982/83: 50 bil. 2 och 5 (SkU 15 och CU 8, rskr 106 och 112).

Av labellen framgår atl slora delar av bostadssektorn har fått vidkännas omfattande koslnadsökningar lill följd av normala och extra upptrappning­ar av de garanterade räntorna.

De normala upptrappningarna medför i regel de högsta kostnadsökning­arna i nyare bosläder på grund av de alll högre produkiionskostnaderna. 1 dagens nyproduktion kan en normal upptrappning beräknas motsvara en ärlig kostnadsökning om ca 15 kr./m' medan den för de äldsta husen medför en kostnadsökning om endasl 2 kr./m". De extra upptrappningarna


 


Prop. 1984/85:18                                                     25

har därför i regel utformats så att de har medförl de högsia kostnadsök­ningarna i äldre hus. Senare årgångar av bosläder har över huvud tagel inle utsatts för några extra upptrappningar av de garanterade räntorna. Sam­mantaget har på delta sätl en viss kostnadsutjämning uppnåtts mellan bostäder av olika ålder.

För egnahem byggda åren 1975-1979 medför de normala upptrappning­arna att boendekostnaderna blir ca 15-30 kr./m högre under år 1985 än under år 1980. De extra upptrappningarna medför en kostnadsökning om ytteriigare 15-25 kr./m

Kostnadsökningarna i bosladsrätislägenheier på grund av upptrappning­arna är av ungefär motsvarande storlek som för egnahem.

För hyressektorn har de normala upptrappningarna medfört koslnadsök­ningar om ca 13 kr./m, medan de extra upptrappningarna ökar kostna­derna med ca 17 kr./m.

Hyreshusavgiften har ökat koslnadema för SABO-företagen med i ge­nomsnitt ca 4 kr./m. För bostadsrätislägenheter ulan slatliga lån och med värdeår före 1975 medför avgiften boendekoslnadsökningar om ca 16 kr./m. Kostnadsökningen för ett enskilt hyreshus till följd av hyreshusav­giften ligger i nivå med den för ett motsvarande bosladsrättshus.

För SABO-förelagens del kommer således omfördelningsåtgärderna sammantagna att medföra att kostnaderna under år 1985 blir ca 35 kr./m högre än under år 1980. I företag med ett yngre fastighetsbestånd än genomsnittet kommer kostnadsökningarna till följd av upptrappningar av de garanterade räntorna att vara högre än genomsnittet, medan effeklerna av hyreshusavgifien blir lägre. För elt företag med ett äldre fastighetsbe­stånd gäller del omvända.

Av vad jag här har redovisal framstår det tydligt atl dagens omfördel-ningssyslem inle har fördelal bördorna på ett rättvist sätl. Mol denna bakgmnd anser jag alt en annan väg måste väljas för all motverka fortsatta koslnadsökningar för staten till följd av subvenlioneringen av ny- och ombyggnadsverksamheten. I sammanhanget villjag framhålla alt det enligt min mening inte är möjligt all minska omfaltningen av dessa subventioner. Lägre subventioner till ny- och ombyggnadsverksamhelen skulle leda till all omfattningen av denna verksamhet drastiskt minskade, vilkel självfal­lel inte kan accepteras från vare sig bostadspolitiska eller sysselsättnings­politiska uigångspunkter.

3   Huvuddragen av en statlig fastighetsskatt

3.1 Allmänt

Ell solidariskt omfördelningssyslem inom bostadssektorn förulsäller alt alla fastighetsägare bidrar till den nödvändiga subventioneringen av ny­och ombyggnadsålgärderna. Alla kan också, vid de lillfällen då del är


 


Prop. 1984/85:18                                                     26

aktuellt atl vidta ny- och ombyggnadsålgärder, dra nytta av all dessa subventioner finns.

Mina överväganden har lell mig fram lill uppfattningen alt en statlig fastighetsskatt är det instrument som tillsammans med räntebidragssyste­mel för ny- och ombyggnad bäst svarar mot kravet på elt rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn. Jag förordar därför att en sådan skatt införs. Av fiskala skäl förordar jag efter samråd med chefen för finansdepartementet all skatten även skall omfatta vissa andra fasligheter än sådana som innehåller bostäder. Tidpunkten för införandel bör sättas till den 1 januari 1985, och skatten bör påföras första gången vid 1986 års taxering. I det följande kommer jag alt närmare redogöra för tillämpningsområdet för skatten och för dess utformning.

Fastighetsskatten är avsedd att ersälta hyreshusavgifien. Jag förordar därför alt lagen om hyreshusavgift upphävs när fastighetsskatten införs.

3.2 Fastighetsskattens tillämpningsområde

Den slatliga fastighetsskatten bör i princip omfatta vad som i faslighels­taxeringssammanhang benämns hyreshusenheter och småhusenheter samt hyreshus och småhus med tillhörande tomtmark på lantbmksenhet.

Det föreslagna tillämpningsområdet medför i princip atl fastighetsskat­ten skall tas ul för samtliga typer av fastigheter som innehåller bostäder eller som i bebyggt skick kan komma atl innehålla bostäder.

För hyreshusenheternas del medför förslaget en utvidgning av skatteba­sen jämfört med den nuvarande hyreshusavgifien. Således kommer även hotell- och restaurangbyggnader att omfattas av fastighetsskatten.

Beträffande småhusen kommer både permanenthus och fritidshus atl omfattas av skatten.

För lantbruksenheternas del kommer endast vad som benämns småhus och hyreshus samt tomtmark för dessa atl omfattas av skatten. Ekonomi­byggnader och övriga delar av lantbruksenheterna blir således undanlagna från skatten.

Skatten bör betalas av den som vid ta;iering till kommunal inkomstskatt skall ta upp garantibelopp för fastigheten. Fastighelsskatten kommer här­igenom att omfatta även fastigheter som upplåts med lomträtt.

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (bil. 9) nämnde jag att frågan om skatten skulle omfatta också industrifastigheter skulle övervägas vidare. Jag har efter samråd med cheferna för finans- och industridepartementen funnit att denna fråga bör tas upp i ett vidare sammanhang där industrins toiala beskattningsförhållanden behandlas. Även exploaleringsfastigheler bör t. v. lämnas utanför systemet.


 


Prop. 1984/85:18                                                     27

3.3 Skattens storlek

3.3.1   Underlag för fastighetsskatten

Underlaget för att beslämma faslighetsskattens storiek bör utgöras av taxeringsvärdet. Med hänsyn till att taxeringsvärdet för en småhuslägenhet normalt är ca tre gånger högre än för lägenheler i hyreshusenheler, bör för småhusenheternas del underlaget utgöras av en Iredjedel av taxeringsvär­det.

3.3.2   Skatteuttaget

Uttaget av fastighetsskatt bör bestämmas så, alt de ekonomiska påla­gorna i form av skalt och minskade ränlebidrag fördelas så rättvist som möjligt mellan olika fastighetsägare.

Jag har funnit att ett uttag för konventionellt beskattade fastigheter av 2% av taxeringsvärdet relativt väl svarar mot detta krav. För dessa faslig­heter bör skatten utgöra en avdragsgill driftskostnad. Med konvenlionelll beskattade fasfigheter avses fasligheter där intäkt av fastigheter beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen (1920:370), KL, eller ulgör inläkt av rörelse eller jordbruksfastighet.

Det skatteuttag somjag nu har förordat vad gäller konventionellt beskat­tade fastigheter avviker beträffande nivån från vad jag nämnde i prop. 1983/84:40 (bil. 9). Jag har även funnit atl skatten bör vara avdragsgill i dessa fall. Anledningen till detta är att de undersökningar som därefter har gjorts visar att de konventionellt beskattade fastighetsägarnas skatlemäs­siga fömtsättningar är mycket varierande.

Det skatteuttag som jag angav i nyssnämnda proposition skulle visserii­gen i flertalet fall i stort setl ha motsvarat vad fastighetsägaren skulle ha erhållit i inkomst efter skatt till följd av de hyreshöjningar som de extra upptrappningarna av de garanterade räntorna har gelt och kommer atl ge upphov till. Men en icke avdragsgill skatt skulle kunna få ogynnsamma effekter för ägare av hyreshus med huvudsakligen lokaler. Orsaken härtill är främst att lokaler har etl högre taxeringsvärde per ytenhet än vad bostäder har.

Med hänsyn till de skillnader i skatlemässiga förhållanden som finns mellan olika kategorier av ägare till konventionellt beskattade fastigheter hade det givetvis varit önskvärt all en valfrihet hade kunnal medges mellan en lägre icke avdragsgill och en högre avdragsgill skalt. Jag har låtit undersöka möjligheterna att införa en sådan ordning. Undersökningen har dock visat att en så utformad valfrihet skulle ge upphov till betydande svårigheter för säväl den skallskyldige som myndigheterna. Jag har därför stannat för att föreslå en avdragsgill skatl för alla konvenlionelll beskalta­de fastigheter.

För schablonbeskattade fasfigheter - dvs. normala småhus samt fastig­heter som innehas av allmännyttiga företag eller bostadsrättsföreningar -bör skatten utgöra 1,4 %.


 


Prop. 1984/85:18                                                     28

Skatten bör för dessa fasligheler inle vara avdragsgill vid laxering.

För allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar översiiger räntekostnaderna i regel schablonintäkten. En rält att dra av fastighels­skatten vid beskattningen skulle i dessa fall vara av ringa värde för fastig-helsägaren, eftersom denne saknar övriga inkomster atl utnyttja ev. under­skott av fastigheten mot.

För villaägare skulle en avdragsrält för fastighetsskatten i regel medföra alt kostnadsökningen nelto lill följd av skatten minskar till ca hälften. Kravel på rättvisa i förhållande till allmännyttiga bostadsföretag och bo­stadsrättsföreningar skulle då kräva en fördubbling av skalleullaget. Enligt min mening skulle avdragsrält för villaägare innebära en onödig administ­rativ omgång. Dessulom skulle en sådan ordning missgynna personer med lägre marginalskatt än 50%.

Mol bakgrund av vad jag här har redovisal anser jag all faslighetsskatien inle bör vara avdragsgill vad gäller schablonbeskattade fastigheter. I stället bör, somjag tidigare har förordat, skalleullaget för dessa vara lägre än för konventionellt beskattade fasfigheter.

För de flesla egnahem och bostadsrätislägenheter medför milt förslag etl skatteuttag om ca 8-12 kr./m. För de bosladsrättsfastigheler som omfat­tas av hyreshusavgifien innebär övergången från denna lill fastighelsskat­ten en kostnadsminskning om ca 4 kr./m. För SABO-företagen innebär övergången en kostnadsminskning om i genomsnitl ca 1 kr./m.

För det stora flertalet egnahem kommer ökningen av boendekostna­derna till följd av fastighetsskatten att understiga 100 kr./månad. I elt litet antal fall kommer ökningen att översliga 150 kr./månad.

Del förekommer en grupp privata fastighetsägare som för delar av sitl fastighetsinnehav i skattesammanhang behandlas enligt särskilda regler. Jag avser här sådana livförsäkringsanstalter vars faslighelsinnehav belöper på verksamhel med pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring. Dessa anslaller är inle skattskyldiga för nettointäkt som belöper på sådan verksamhel och kan därför inte utnyttja en avdragsrält för fastighetsskat­ten för denna del av sitt fastighetsbestånd. Med hänsyn härtill anser jag att skatteuttaget för fasligheter av della slag bör vara lika slort som för schablonbeskattade fasfigheter, dvs. 1,4%.

3.5 Undantag från fastighetsskatten

Vad jag tidigare har nämnt om faslighetsskatten som en del i elt omför­delningssystem inom bostadssektorn innebär all det bostadsbestånd som omfattas av systemels andra del, nämligen upptrappningarna av de garan­terade räntorna inom bostadslånesystemets ram, bör undantas från skat­ten. Undantag bör övergångsvis också göras för vissa fastigheter som har förvärvats under senare år.


 


Prop. 1984/85:18


29


3.5.1 Statligt belånade bostadshus

Ägare lill hus som uppförs eller byggs öm med slöd av slatliga bostads­lån erhåller räntebidrag fill den del av räntekostnaderna som belöper på bosläder och bostadskomplement. Så länge ränlebidrag lämnas, omfattas sådana bostadshus av det omfördelningssystem somjag lidigare har redo­gjort för. De bör då givetvis vara undantagna från fastighetsskatten. Un­dantaget bör gälla fr. o. m. det år då bostadslånet belalas ul.

Räntebidragssystemet omfattar i huvudsak hus med hyres- och bostads­rätislägenheter byggda efter år 1957 och egnahem byggda efler år 1974. Räntesubvenlioner som i slor utsträckning liknar räntebidragen lämnas även lill ägare av vissa studentbostadshus som har uppförts före år 1958 med slöd av tilläggslån. Även sådana studenlbostadshus bör vara undan­lagna från fastighetsskatten.

Amorteringar av de slatliga bostadslånen följer olika regler, beroende på om lånel avser egnahem eller hyres- och bosladsrättshus. Denna skillnad har betydelse för hur anslutningen till faslighetsskallesyslemet bör ske i det ena och det andra fallet.

Bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) som avser sådana egnahem, för vilka inläkl av fasligheten beräknas enligt 24 § 2 mom. KL, amorteras enligt en fast amorteringsplan. Så snarl den garante­rade räntan har trappats upp lill en nivå som medför all de garanterade räntekostnaderna översiiger de fakiiska upphör räntebidraget. Fastighets­ägaren kan dock åter komma atl erhålla räntebidrag. Om räntenivån stiger eller om en konvertering av bollenlånen sker, som leder lill all de faktiska räntekostnaderna ånyo överstiger de garanterade räntekostnaderna, bela­las nämligen ränlebidrag åter ut.

En strikt lillämpning av principerna om omfördelning skulle pä grund härav kunna leda lill atl egnahem del ena årel inträder i fastighetsskatte­systemet och påföljande år blir undantagna från detla. En sådan ordning blir självfallet adminislralivi tungrodd.

Jag förordar därför alt reglerna för räntebidrag lill egnahem ändras så att fastigheterna definitivt lämnar bidragssystemet det år då den garanterade räntan första gången når marknadsräntan. Denna regeländring bör med hänsyn lill den väntade ränteutvecklingen m. m. inte medföra några större belastningar för fastighetsägarna. För att mildra övergången från räntebi­dragssystemel lill fastighetsskatiesystemet bör fastighetsskatten påföras fr. o. m. andra beskallningsårel efter del då räntebidragen har upphört.

Statliga bostadslån som avser hyres- och bosladsrättshus amorteras enligt flera olika principer. För huvuddelen av de fastigheter, för vilka räntebidragen kommer atl upphöra under de närmasle åren, är amorle­ringslaklen för hela eller delar av lånet beroende av bl.a. takten i upptrappningarna av den garanterade räntan. Amorteringarna påbörjas nämligen först när de garanterade räntekostnaderna överstiger de fakiiska och moisvarar då skillnaden mellan de garanterade och de faktiska ränle-


 


Prop. 1984/85:18                                                     30

kostnaderna. Amorteringarna ökas därefter allteflersom den garanterade räntan trappas upp.

För dessa fasligheter upphör således inte bosladslånesystemels omför­delande effekter i och med all räntebidragen upphör ulan fortsätter tills de statliga lånen har slulamorierats. Dessa fastigheter bör därför undanlas från fastighetsskatten under de slalliga lånens hela löplid och påföras fastighetsskatt först andra beskaiiningsiirel efter del då bosladslånel har slutbelalats. Dröjsmål med inbetalningar av lånekostnaderna bör självfallel inte berättiga till förlängt undanlag från faslighetsskatten. Om slutbetal­ningen på grund av dröjsmål skjuls framåt i tiden, bör faslighelsskall därför påföras fasligheten andra årel elter det då bostadslånet skulle ha slutbelalats.

Även för hyres- och bosladsrättshusen finns bosladslån med fast amor­teringsplan. Jag vill också erinra om atl regeringen i prop. 1983/84:90 om ändrade former för finansiering av bosladslån m.m. har föreslagit nya principer för amortering av bosladslån till nybyggnad av hyres- och bo­stadsrättshus. De nya amorteringsprinciperna innebär atl alla bosladslån som utbetalas fr.o.m. den 1 juli 1985 föreslås löpa med fast amorterings­plan. Med hänsyn till räntenivån och takten i upptrappningarna av den garanterade räntan kommer de hyres- och bosladsrättshus som har bo­stadslån med fast amorteringsplan alt vara förenade med räntebidrag under hela 1980-talet. De nu redovisade undanlagsreglerna bör därför t. v. omfal­ta alla hyres- och bosladsrättshus.

Statliga bosladslån lämnas också för ny- eller ombyggnad av utrymmen som är avsedda för annal än bostadsändamål (lokaler) under föruisättning all lokalerna kan anses fylla ell normall behov av boendeservice i etl bostadsområde och i huvudsak är avsedda för dem som bor i områdel. För lån som avser sådana lokaler lämnas inte ränlebidrag. De omfallas således inte av det nämnda omfördelningssystemet. Jag anser dock, främst av administrativa skäl, atl del f.n. inle är möjligt atl ta ul en faslighelsskall för sådana slatligt belånade hus som innehåller lokaler.

Taxeringsenheter med fiera byggnader

På vissa taxeringsenheter förekommer flera självständigt värderade byggnader. Samtidigt kan slatliga bosladslån med räntebidrag lämnas för byggnadsåtgärder som enbart berör vissa av dessa byggnader. Enligt min mening bör i dessa fall enbart den del av enhelen som har sådana lån undantas från fastighetsskatten.

Spärregler för undantagsreglerna

De nu föreslagna reglerna för undantag från fastighetsskatten innebär att elt relativt litet bostadslån - som är förenat med låga kostnadsökningar fill följd av upptrappningarna av den garanterade räntan - skulle kunna med­föra befrielse från fastighetsskatten. Detta är naturiiglvis inle lämpligt. Jag


 


Prop. 1984/85:18                                                     31

anser därför alt en spärregel bör införas så atl de byggnadsåtgärder för vilka slatliga bostadslån med räntebidrag lämnas måsle ha en viss omfatt­ning för alt berättiga till undantag från fastighetsskatten. Reglerna bör utformas på följande säll.

För andra hus än egnahem bör krävs att låneunderlagel för ålgärderna överstiger 50% av del taxeringsvärde som gäller när lånet beviljas. Med hänsyn till atl taxeringsvärdet för sådana fastigheter som är aktuella för ombyggnad i genomsnitt kan beräknas uppgå lill ca 800-1000 kr./m" måsle en sådan spärregel anses vara lämligen generös. Den bör därmed få den effekten alt ombyggnaden inte görs mer omfattande än vad som krävs för all erhålla en god bostadsstandard. Spärregeln medför också så låga krav på byggnadsåtgärdernas omfattning, att den enligt min mening kan lillämpas både i de fall kosinader för mark inräknas i låneunderiaget och i övriga fall.

För egnahem, dvs. småhus som avses i 38 § första slycket I bostadsfi­nansieringsförordningen, bör regeln ulformas så all del fastställda låneun­derlaget för åtgärderna skall överstiga 75000 kv. för att fastigheten skall undanlas från skatten. AU jag i dessa fall föreslår ett fast belopp i stället för en andel av fastighetens taxeringsvärde hänger främst samman med all taxeringsvärdena för småhus kan variera mer än för hyreshus.

Med hänsyn till alt både om- och nybyggnadsåtgärder kan genomföras på ett sådant sätl atl de i lånesammanhang uppdelas i etapper bör vid jämförelse av låneunderiag och taxeringsvärde även låneunderlagel för lidigare etapper beaklas.

De spärregler somjag har föreslagit bör gälla i ärenden där bostadslånet betalas ut efter ulgången av år 1984. Av främst administrativa skäl är det inte lämpligt att ha några spärregler för tidigare utbetalda lån.

Bostadslån som avser enbart energibesparande åtgärder, åtgärder för atl minska radondollerhallen eller åtgärder för alt förbättra avfallshanteringen bör på grund av sin i regel begränsade omfattning inte heller berättiga lill undantag från fastighetsskatten.

I de fall det förekommer flera självständigt värderade byggnader på en taxeringsenhet bör de föreslagna undantagsreglerna prövas med utgångs­punkt i taxeringsvärdet för den del av enheten som berörs av byggnadsåt­gärderna.

3.5.2 Småhus som förvärvats 1977-1983

Somjag lidigare har nämnt bör övergångsvis även vissa fastigheter som har förvärvals under senare år undantas från fastighetsskatten. Jag anser atl en sådan undantagsregel bör gälla för småhus som har förvärvats under åren 1977-1983. Som skäl för elt undantag med denna utformning kan anföras att överlålelsepriserna på småhus under senare år har varit höga och att förvärven har skett ulan att parterna har haft vetskap om den kommande fastighetsskatten. De småhusägare som har köpt sitl hus under


 


Prop. 1984/85:18                                                     32

senare år bör därför ges elt skäligt rådrum för alt anpassa sin ekonomi till de nya förulsältningarna. Med hänsyn fill alt införandet av en statlig fastighetsskatt aviserades redan hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9) bör undantag däremoi inte medges för förvärv som har skell efler utgången av år 1983.

De under åren 1977-1983 förvärvade småhusfastigheterna bör succes­sivt införas i fastighetsskaltesyslemet. Jag förordar all reglerna ulformas på följande sätt.

Under år 1985 bör småhus som har förvärvals under något av åren 1977-1983 undanlas från skallen och under år 1986 småhus förvärvade under något av åren 1978-1983. Därefter bör varje år två årgångar föras in i systemet. Samtliga årgångar kommer diirmed atl ha förts in i skattesyste­met under år 1989.

Vad jag har anfört om höga boendekostnader till följd av fastighelsför­värv som skäl för undantag från fastigfielsskall borde i och för sig leda fram lill atl endasl vissa lyper av förvärv, i försia hand s.k. rena köp, skulle berättiga till undantag. Jag har dock funnit aft det inte är möjligt att på ell rättvisande sätt skilja ul olika typer av förvärv. Mot denna bakgmnd förordar jag alt samtliga förvärv skall berättiga fill undantag från skallen.

I skaltesammanhang, dvs. vid inkomsi- och förmögenhetsbeskattning, anses äganderättens övergång vid ell fastighelsförvärv ske den dag då köpekontraktet undertecknas, om inte någon annan tidpunkt uttryckligen har avtalats. Jag anser atl del är nalurligl all knyta an till denna definition av förvärvstidpunkten, när det gäller de nu redovisade undantagsreglerna. Av praktiska skäl bör dock förvärvstidpunklen också kunna bestämmas till datum för den fångeshandling som har legal till grund för lagfart. Två alternativa säll all ange förvärvstidpunl.;len kan i och för sig medföra alt förvärvel kan anses ha skett under olika år. I dessa fall bör den lolkning fillämpas som är förmånligast för fastighetsägaren.

4   Statens intäkter från fastighetsskatten

Statens inkomster från fastighetsskauen kan beräknas uppgå lill totalt ca 2,8 miljarder kr. per år. Av dessa kan ca 2,0 miljarder kr. anses belöpa på bosläder. Intäkterna av hyreshusavgiften vid 2% avgiftsuttag kan beräk­nas till ca 1,5 miljarder kr. En fastighetsskau med den ulformning somjag här har förordal ökar således slatens inkomster med 1,3 miljarder kr. år 1985 jämförl med vad hyreshusavgiften skulle ha getl.

5    Resursbehov inom lånemyndigheiterna

Införandet av en fastighetsskatt kommer att kräva ell omfattande förbe­redelsearbete hos såväl skatlemyndighelerna som lånemyndighetema.


 


Prop. 1984/85:18                                                     33

Konsekvenserna för skaltemyndigheterna behandlas av statsrådet Holm­berg (bil. 2).

För lånemyndigheterna kommer arbetet i första hand alt bestå av att lämna uppgifler till riksskatteverket om vilka fastigheter som skall undan­tas från skatten.

Bosiadssiyrelsens arbelsuppgifter beräknas bli mesl resurskrävande un­der förberedelsearbetet för skattens införande. Under denna period krävs relativt omfattande bearbetningar av styrelsens ränlebidragsregister för alt slyrelsen skall kunna överlämna maierial i direkl bearbelningsbarl skick lill riksskaileverket. Bostadsstyrelsen har beräknat kosinaderna för detta till ca 430000 kr. Eflersom del är av största belydelse atl förberedelsearbe­tet påbörjas omgående ämnar jag inom korl föreslå regeringen atl bostads­styrelsen tilldelas dessa medel.

Beträffande förberedelsearbetet hos länsbostadsnämnderna har styrel­sen uppskattat resursbehovet till i genomsnitt en halv årsarbetskraft per nämnd, dvs. totalt ca 13 årsarbetskrafter. Jag ämnar åierkomma till della resursbehov när närmare erfarenheler har vunnits om arbetets omfallning.

3   Riksdagen 1984185. I saml. Nr 18


 


Prop. 1984/85:18                                                     34

BUaga 1.1.1

Yttrande från riksskatteverket

Det i promemorian framlagda förslaget är inle enkelt vare sig för de skattskyldiga atl förstå och följa eller för skattemyndigheterna att hanlera. Tvärtom är den skisserade fastighelsskatten ett tydligt exempel pä hur regelsystemet ytterligare kan kompliceras. Om en fastighetsskatt skall införas utan att alltför mycket kollidera med förenklingssträvanden så krävs del en mycket mer schablonmässig ordning än den föreslagna. En beskaltning som till viss del sker utifrån schabloner kan naturligtvis påstås vara orättvis och i förevarande fall också kanske påstås innebära att bidrag som utbetalas i vissa fall återtas (neutraliseras). Till skillnad från del framlagda förslaget kan emellertid en mer schablonmässig beskattning förslås och kontrolleras av de flesta skattskyldiga.

RSV är således starkt kritiskt till det framlagda förslaget. RSV ser det -om det leder till lagstifining - som ett mycket allvarligt bakslag för förenk­lingssträvandena, strävanden som så klart och entydigt uttrycks att hänvis­ningar till tryckt skrift är övertlödiga.

Enligt RSVs bedömning måste skai.temyndigheternas förberedelsear­bete starta senast den 15 maj 1984 om förslaget skall kunnu genomföras vid den tidpunkt som föreslås. Så som redovisas i slutet av delta yttrande kommer förberedelsearbetet atl kräva stora resurser. För att förberedel­searbetet skall kunna igångsättas och genomföras ertordras att skattemyn­dighelerna får ett underhandsgodkännande av finansdepartementet att er­hålla de resurser som krävs för arbelet. RSV förutsätier atl verkel, under tiden för proposilionsarbetet, löpande hålls informerat om propositionsar-belet och utformandet av lagtext samt bereds möjlighel alt lämna syn­punkter.

FASTIGHETSSKATTENS OMFATTNING

Enligt förslagel skall skatten betalas av den som vid taxeringen till kommunal inkomstskatt skall ta upp garantibelopp för fastighet. 1 lagråds­remiss om slopad uibotaxering och proposition nr 1983/84:133 angående kommunalekonomiska frågor, har det förls fram förslag att den kommuna­la taxeringen för juridiska personer skall slopas from 1 januari 1985. Så vitt RSV känner till har frågan huruvida juridiska personer även i framti­den skall la upp garaniibelopp för sina fastigheter diskuterats men inle lösts. Frågan är väsentlig m h t alt fastighetsskatten anknyter till garanlibe­loppel. Det måsle också klargöras vilken lokal skattemyndighet (LSM) som skall debitera fastighetsskatten och annan preliminär skatt för juridis­ka personer för inkomståren 1985 och därefler.


 


Prop. 1984/85:18                                                     35

För konventionellt beskattade fastigheter skall skallen beräknas efler en högre procentsats än för övriga fastigheter. För dessa fasligheler är skallen avdragsgill vid taxeringen. 1 2§ anges de lolv olika varianter av fastighets­kombinationer som kan förekomma vid beräkning av fastighelsskatten. Att använda ett så detaljerat och varierande underlag för beräkning av skatten vållar problem. Alla fastighetsägare för vilka skatten är avdragsgill är tvungna all sätta sig in i de komplicerade reglerna i 1 och 2§§. Båda procentsatserna måsle i vissa fall tillämpas för en fastighet. Fastigheten måste i dessa fall delas in i andelar för vilka de olika procentsatserna skall gälla. Atl beteckningar som används i laglexlen har samma betydelse som i FTL och KL skapar i och för sig förutsättningar för en enhetligare tillämp­ning av myndigheterna men laglexlen blir myckel svårläst, vilkel försiärks av de många undantagen i 1 § och alternativen i 2 §, för de som skall eriägga skatten.

Enligt promemorian sid två fömtsätts bedömningen av procentsatsens storlek ske med hänsyn till alt skallen i fråga om konventionellt beskattade fasligheter avses vara avdragsgill medan så icke avses vara fallel i övrigt. Enligt RSVs mening blir det administrativa förfarandet, med lillämpning av två procentsatser och avdragsrält för skattens belopp i vissa fall, myck­el komplicerat. Bl a granskningsarbelel, beslulsredovisningen, registre­ringen och uppbördsföriarandet skulle väsentligt underlättas om en pro­centsats lillämpade. För att uppnå samma effekt oavsett om skallen är avdragsgill eller inle lorde procenlsalsen kunna anpassas till viss nivå. Ell sådant alternativ skulle bli likvärdigt för fastighetsägarna ur rättvisesyn­punkt.

Från faslighetsskatien undantas bl a egnahem för vilka lämnas räntebi­drag eller bostadslån med slöd av framförallt bostadsfinansieringsförord­ningen. Undantag från undantagen görs i vissa fall pga bostadslånels syfle. Uppgifter om räntebidrag och lån skall erhållas från bosladssiyrel­sen. Bostadsstyrelsen skall bara lämna dessa uppgifter i de fall de medför atl fastighetsskatt skall beräknas. Systemet är komplicerat utformat. Pro­blem uppkommer för såväl fastighetsägare som myndigheler vad gäller atl mottaga och lämna information. Faslighelsägarna måsle kunna kontrollera om och i vilken mån myndigheternas bedömning av när skatl skall utgå är korrekt. Akluella förordningar är svåra all tillgå då de lex inle finns återgivna i "Sveriges Rikes Lag". Lån som utbetalas from 1 januari 1985 måsle dessutom ha viss omfattning. Taxeringsnämnderna skall besluta om faslighelsskall i försia insians. Taxeringsnämnderna är beskurna sin kon­trollmöjlighet vad avser om skatt inle skall tas ut i fall som redovisats som "skattepliktiga" av bosladssiyrelsen. Detta i kombination med den enskil­des svårigheter all göra sin egen kontroll talar mol all införa en sådan bestämmelse.

Från fastighetsskatten undanlas övergångsvis fastigheter förvärvade åren 1977-1983. Dessa fastigheter skall successivi återföras till skatiesys-


 


Prop. 1984/85:18                                                     36

temet. Så som RSV uppfattat övergångsreglerna skall vid förvärv under åren 1977-1983 förvärvstidpunkl kunna fastställas lill antingen lidpunkl enligt det skatterätlsliga förvärvsbegreppet eller datum på den handling som ligger till grund för beslut om lagfart. Undantagsreglerna skall gälla även om förvärvet eller lagfarten avsett endast en del av fasligheten. Detta lillägg kan leda lill lolkningslvister. Tillägget kan tolkas så att om en del av en faslighet förvärvals 1980 skall hela rastigheten undanlas från beskatt­ning lika väl som atl endast den del förvärvel avser skall undantas.

Molsvarande principiella problem uppkommer när t ex en småhusenhet delvis används i rörelse. I lagtexten bör på ett enklare sätt anges hur beräkningen av fastighetsskatten skall ske. Så som texten är uiformad kan tolkningen leda lill tveksamhet om reglerna innebär att den del av fastighe­ten som beskattas enligt schablonregeln skall beräknas enligt den lägre procentsatsen eller om en procentsats skall tillämpas för hela fastigheten varefter skallen fördelas mellan de olika förvärvskällorna.

Enligt 1 § skall den som vid taxering fill kommunal inkomstskall skall ta upp garaniibelopp för fastighet beiala faslighetsskatt. Garantibelopp er­läggs för fastigheter för vilka taxeringsvärde fastställts. Enligt 2§ tjärde stycket anges att "om taxeringsvärde inle bestämls uppskattas värden som avses i denna lag enligt de grunder som enligt FTL gäller för åsätlande av taxeringsvärde. Uppskattningen skall ske med hänsyn till fastighetens beskaffenhel vid den tidpunkt uppskattningen äger rum". Enligt gällande regler för eriäggande av garaniibelopp skall sådant inte erläggas för fastig­heter utan taxeringsvärde. Dessa fastigheter skall således inte heller er­lägga faslighetsskatt. Enligt RSVs uppfattning lorde de återgivna reglerna icke bli tillämpbara i praktiken och hela slyckel borde utgå ur lagtexten. För det fall regeln är avsedd atl åsyfta andra fall än där taxeringsvärde saknas för faslighel måste i lagtexten klart specificeras vid vilken tidpunkt fastighetens beskaffenhet skall uppskallas. Så som regeln nu är utformad förefaller den både godtycklig och orätlvis. Uppskattningen kan äga rum vid minsl tre tillfällen lex när fastighetsägaren ansöker om särskild skatte­beräkning eller upprättar sin deklaration samt av TN under gransknings­perioden. Uppskattningstidpunkien kan alltså ligga någonslans under en dryg tvåårsperiod. RSV föreslåratl det taxeringsvärde som gäller vid årets ingång skall utgöra underlag för beräkning av fastighelsskatten.

FÖRFARANDET

1 promemorian konstaleras atl del finns slarka önskemål om förenkling av taxeringsförfarandet och av de skattskyldigas uppgiftslämnande. Det anges vidare att del framstår som oundgängligen nödvändigt alt förfaran­det kan ulformas så alt redan lillgängliga uppgifler kan utnyttjas i största möjliga ulslräckning och taxeringsnämndernas arbete med fastighelsskat­ten begränsas så långl som möjligt.


 


Prop. 1984/85:18                         ,                           37

ADB-stöd

Grundförutsättningen för ett väl fungerande ADB-stöd är egentligen en självklarhet, nämligen alt ADB-register som skall bearbetas är konstruera­de för bearbelningsändamålel. I annal fall blir det ett dåligi ADB-stöd. Gångna års erfarenheter hos RSV är absolut entydiga härvidlag. Eftersom inget av de i promemorian uppräknade registren är konstruerade för att användas som underlag för fastighetsskatten kan redan nu sägas all ADB-stödet kommer att få stora brister.

På sid 8 i promemorian sägs atl det kan bli nödvändigt för RSV att återfå uppgifter från SCB. Vidare kommer bostadsstyrelsen att lämna uppgifter lill RSV på ADB-medium. RSV vill här betona att det är viktigt att det regleras alt RSV får använda de aktuella regisiren.

Uppbördsförfarandet

I promemorian behandlas som tidigare påpekals inle förfarandel med preliminär debitering elc. Vid jämkning av A-skatt och B-skall saml vid beräkning av särskild beräkningsgrund (3§ UBL) skall hänsyn tas till faslighelsskall.

Den som äger en fastighet och skall betala faslighelsskall och som inle har jämkning eller särskild beräkningsgrund får en automatisk höjning av eventuell kvarskatl. I A-skattetabellen kommer inle fastighetsskallen att ingå. Den som får kvarskatl på 700 kr eller mer får betala en kvarskatleav­gift på 8 eller 10%. För atl undvika kvarskatl kan man antingen betala ytteriigare A-skatt under årel eller göra en fyllnadsinbetalning. Man kan också begära jämkning och på så sätt få preliminärskalten korrekt beräk­nad.

Preliminära självdeklaralioner för 1985 skall i regel lämnas senast den 1 december 1984. Blanketterna måsle vara så konstmerade att nödvändiga uppgifter för beräkning av fastighetsskatten lämnas i deklarationen.

Särskild beräkningsgrund och jämkning kan begäras av skatlskyldig alternativt åsättas ex officio av LSM. LSM har inte resurser att göra detla för samtliga som berörs av fastighelsskatten varken på del ena eller andra sättet.

För beskattningsåret 1985 beräknas ca 850000-900000 personer ha särskild beräkningsgrund. De flesla som har särskild beräkningsgmnd har delta pga faslighelsinnehav.

För inkomstår 1983 och lidigare var samtliga som ville ha särskild beräkningsgrund tvungna att sända in en ansökan till LSM. För inkomst­året 1984 behövde endasl ca 40% sända in en ansökan. För inkomståret 1985 är det planerat alt endasl 15-20% skall behöva sända in en ansökan.

För att undvika atl hela denna grupp som har särskild beräkningsgmnd får kvarskatl och evenluell kvarskatleavgift skulle en ansökan med under­lag för fastighetsskatt behöva lämnas till LSM redan under oklober 1-984. Underiaget för blanketterna måsle då vara framtaget senasl månadsskiftet


 


Prop. 1984/85:18                                                     38

maj/juni 1984 men hos LSM lorde inle underiag för fastighetsskatten finnas förrän under 1985.

Om hänsyn till fastighetsskatten skall tas vid särskild beräkningsgrund för 1985 måsle information om skallen lämnas i samband med att handling­ar för särskild beräkning.sgrund sänds ui:. Vidare måste LSM ha fått utbild­ning på fastighetsskallen under sommaren/förhöslen 1984.

För LSMs del skulle förberedelsearbelet för fastighetsskatten, inklude­rande ovan nämnd handläggning av ansökningar, komma all kollidera med införandel av samordnade avgifts- och källskatteuppbörden liksom med genomförandet av "tredje steget" av den reformerade inkomstbeskatt­ningen, bl a införandet av nya regler för A- och B-underlag och ändringen av sambeskallningen från gmndbelopp till tilläggsbelopp.

LSM saknar i slor utsträckning personella resurser för genomförandet av en faslighelsskall enär alla lillgängliga resurser utnyttjas för framförallt det pågående laxeringsarbelel. Arbelel skulle näslan helt få ulföras av nyanställd personal.

I kommentaren lill ändringarna i uppbördslagen är del viktigt att det utvecklas hur fastighetsskatten skall kunna beaktas vid preliminärskalleul-tagel. I synnerhet beiräffande inkomståret 1985.

Information

Inforamation har beräknats ske i två sleg.

Till en början bör en allmän informalion gå ul till fastighetsägare. Denna information bör innehålla en redogörelse för maleriella regler. Med ledning av denna informafion bör faslighelsägarna kunna bedöma om och i vilken mån de skall erlägga fastighetsskall. Hos länsslyrelserna finns på datame­dium uppgifter om fasfigheter inom länet. Om information skulle sändas ut till fastighetsägare med ledning av dessa register skulle personer med flera fasligheter erhålla flera exemplar av informationen och ett inle oväsentligt antal fastighetsägare (nya ägare) inte få någon alls. Möjligheter finns inte under förberedelsearbelet att sortera ul de fastighetsägare som skall er­lägga fastighetsskatt. RSV har ur praktisk och ekonomisk synpunkt be­dömt del lämpligasl atl informalionen går ut lill samtliga hushåll samt atl den finns lillgänglig på vissa "ullämningsslällen". Det förutsätts aft de juridiska personer som har behov av informalionen på egel initiativ inför­skaffar materialet i den mån del inte når dessa via "hushållen". Upplagan har beräknats till 4.3 miljoner exemplar.

Det kommer att bli svårt att på ett lättförståeligt och informativt sätt kunna lämna information om de detaljerade reglerna i lagförslagel. Regler­na innehåller en mängd undanlag liksom även undanlag från undantagen. Vidare är reglerna när den ena och den andra procentsatsen skall tillämpas myckel komplicerat utformade. För de enskilda fastighetsägarna lorde del utan ingående detaljkunskap vara svårt att särskilja och tolka de olika varianterna. Vidare fordras att fastighetsägarna har kännedom om olika lånekungörelser.


 


Prop. 1984/85:18                        ,, .                         39

Den informalion som skall gå ul i "steg 2" bör vara adresserad direkt till de fastighetsägare som berörs av fastighetsskatten. Även denna informa­tion bör gå ut innan lex ansökan om särskild beräkningsgrund skall inges till LSM. Fastighetsägarna måsle redan vid denna lidpunkt kunna beräkna sin skall. Denna information skall innehålla en redogörelse för vilka upp­gifter myndigheterna har för alt beräkna underlag för fastighetsskatten för vatje enskild faslighel och fastighetsägare liksom motivering lill den preli­minära bedömning som skallemyndigheten gjort. Den detaljrikedom med vilken lagförslagel är ulformal kommer alt ställa stora krav på den enskilde fastighetsägaren att sätta sig in i bestämmelserna. Del är av stor vikt för fastighetsägarna alt kunna bedöma om skatt skall utgå eller inte. atl kunna avgöra efler vilken procentsats skallen skall utgå samt att kunna beräkna lill vilket belopp skatten kommer alt uppgå eftersom fastighetsägarna skall ha möjlighel att kortigera och komplettera de uppgifter de erhållit från RSV. Enligt RSVs bedömning kan en sådan information framställas tidi­gast i slutet av kalenderåret 1984.

Atl informera ägarna til 3.2 miljoner fasligheter på ett lättförståeligt och konkret sätt om dessa komplicerade regler ställer myckel slora krav på myndigheterna. En gmndfömlsältning för all la fram ett bra informations­material är att myndigheterna disponerar såväl skälig tid som skäliga resurser för detta arbele. RSVs erfarenhet från införandet av andra lagreg­ler är att risk för felaktigheter föreligger då arbetet skall ulföras under stor tidspress. Som information bifogas kopia av PM från riksdagens ombuds­män samt kopia av RSVs yttrande i ärendel som belyser etl fall där den givna informalionen feltolkats.

De korrigerade uppgifterna avseende fastigheterna, lån. räntebidrag etc skall förtryckas på den allmänna självdeklaralionen. Så som angivits i promemorian kommer alla för taxeringsnämnden erforderiiga uppgifter inle att kunna förtryckas. Om exempelvis en taxeringsenhet har flera byggnader och befrielsegrunder för skatten pga lån föreligger för endast en byggnad kan taxeringsnämnden inte erhålla erforderiiga uppgifter. Sam­ma gäller exempelvis i fall där en fastighet delvis används i rörelsen. Bl a dessa fall måste utredas separat av taxeringsnämnden.

I promemorian anges inle hur uppgifter skall tryckas i den allmänna självdeklaralionen i de fall en person har mer än en fastighet. Inte heller anges hur taxeringsnämnden skall erhålla uppgifterna i de fall fastighets­ägaren inle inkommer med de förtryckta blanketterna.

FÖRENKLING

I promemorian anges att den allmänna fastighetsskatten går atl passa in i den förenklade deklaration som kommer all föreslås. Enligt den under­handsinformation som inhämlats från skatteförenklingskommitlén (SEK) framgår alt den utformning som förslaget givits i föreliggande promemoria, minskar värdet av del förslag som kommer all läggas fram angående


 


Prop. 1984/85:18                                                     40

innehållel i och hantering och kontroll av de förenklade deklarationerna. En av de väsenUigaste fördelarna med den förenklade deklarationen är all den begränsals på sådanl sätt all egentliga rörelseproblem och tolknings­frågor inte kan uppkomma. Atl beträffande delta förenklade deklarations-material la in bedömningar lex om vilka fastigheter som skall undantas från fastighetskatt ulgör en belastning för systemet.

I promemorian anges att "det är självklart att en slörre förändring av deklarations- och taxeringsförfarandel - oavsett alt det innebär en förenk­ling - tar i anspråk betydande administrativa resurser och kan därför vara svår eller omöjlig att förena med genomförandeperioden för den allmänna fastighelsskatten".

Inom skatleförvallningen har man länge eftersträvat en förenkling av deklarationsskyldigheten liksom av handläggningsförfarandel hos de be­rörda myndigheterna. Samma strävan och önskemål har återspeglats i den allmänna opinionen. Enligt RSVs uppfattning är det djupt beklagligt alt införandel av en statlig fastighetsskatt skall försena eller förhindra genom­förandet av eftersträvade förenklingar.

FÖRSLAG PÅ LAGÄNDRINGAR

Ändringar i skalleregisieriagen.

Uppgifler enligt punkterna 13 och 21 i7§böri 10§ ges riksåtkomst pga bl a uibotaxering.

I 2 § h) och i) måste tilläggas all hänvisning sker till 4 kap i fastighelstax-eringslagen.

I 1 § undantag 3 undanlas visa fasligheter som uppförts med stöd av liläggslån. I lagförslagel definieras inte denna typ av lån och anges inle heller var de är reglerade.

I 4§ anges reglerna för avrundning av skattebeloppen. Enligt RSVs mening måste beräkningarna göras sä all öretalen "kastas" vid beräkning av skattebeloppet för varje separat fastighet.

RESURSMÄSSIGA KONSEKVENSER

En bedömning av resursmässiga konsekvenser med utgångspunkt i pro­memorians förslag måsle i dagslägel med nödvändighet baseras på över­siktliga antaganden. Först sedan länsstyrelsens fastighelstaxeringsregisler samkörts med registret över lagfarter och bosiadssiyrelsens regisler över lån och räntebidrag kommer behovel av utredningsinsatser att kunna överblickas med någon säkerhet. Härtill kommer svårigheterna att bedöma antalet utredningsfall av andra skäl än de :5otn uppkommer vid samkörning­en.

Resursbehov hos LSM

En beräkning med utgångspunkt i att anlalel uiredningar hos LSM under förberedelsearbetet kommer atl uppgå fill minsl 500000 fall och en genom-


 


Prop. 1984/85:18                        <-q                        41

snittlig utredningstid av 15-30 minuter visar ell resursbehov i storleksord­ningen 100-200 årsarbetskrafter.

Taxeringsnämnderna

Även med en ovan angiven arbetsinsais från LSMs sida kommer taxe­ringsnämndernas arbetsuppgifier atl bli belydande. Del tillkommer ell anlal beslutssituationer som endast nämnden kan pröva, exempelvis hum­vida inläkt av småhusenhet utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskalle­lagen. Även om statistik saknas i dag kan arbetsuppgifterna antas bli betydande.

Ulformning av ADB-stöd

Hos RSVs drifttekniska avdelning beräknas systemerings- och program­meringsbehovet till 2 personår. RSV har inle personella resurser för atl uiarbeta ADB-slöd. Ell stort anlal tjänsler avseende programmerare och systemerare är sedan lång lid tillbaka vakanta. Om nu befintliga personella resurser skall tas i anspråk för fastighetsskatten innebär det att annat ADB-slöd som LSM är i slort behov av väsentligt måsle inskränkas. LSM kommer därigenom atl behöva utöka sina personella resurser.

ADB-drift Behovet av ökade ADB-resurser kan i delta utredningsläge inte anges.

Information

Kostnaderna för information angående fastighetsskatten har för RSVs del beräknals lill ca 3.2 miljoner kronor exklusive portokostnader.

Vid beräkning av kosinaderna har fömtsätls alt en allmän informations­broschyr lill hushållen trycks i 4.3 miljoner exemplar och distribueras i september-oktober 1984. Portokostnaden för denna information kan be­räknas lill 1.6 miljoner kronor.

Den "riklade" informationen till fastighetsägarna har beräknats tryckas i 3.5 miljoner exemplar och distribueras i mars 1985. Kosinaderna för porto och prinlning har inte kunnat beräknas för detta material.

BUDGETFRÅGOR

Medel för granskningsorganisationen

Taxeringsnämnderna skall besluta om underiag för fastighetsskatten. Granskningen kommer atl ulföras av frilidsgranskare så väl som ijänste-mannagranskare. Extra medel behövs för ökad ersäitning åt fritidsgrans­karna saml ökade arvoden ål ordföranden. Därutöver krävs ytterligare resurser för utökat anlal Ijänslemannagranskare.

Upplysningsvis kan nämnas atl det finns 3.2 miljoner registerfasligheler. Mer än 500000 fastigheter ägs av fler än en person. Antalet utredningsfall har beräknats till ca 500000. Till varje utredningsfall torde åtgå ca 20 minuler.


 


Prop. 1984/85:18                                                     42

Systemering och programmering

Systemerings- och programmeringsbehovel har beräknals till ca 2 per­sonår. Koslnaden kan beräknas lill 500CI00 kr. Behovel av och koslnaden för ökade ADB-resurser har inte kunnat beräknas.

Taxeringssektionens arbete

Resursbehovet har beräknats till drygt eU halvt personår till en kostnad av 100000 kr.

LSMs förberedelsearbete

Resursbehovet har beräknats till 100-200 årsarbelskrafter. Kostnaden kan beräknas till ca 20 miljoner kr.

Information

RSVs kosinader har beräknals till 3,2 miljoner kr.

Vid beräkning av kosinaderna har fömtsätts att RSV kan tillhandahålla myndigheterna det ADB-stöd som behövs.


 


Prop. 1984/85:18                                                     43

Bilaga 1.1.2

Remissyttrande från datainspektionen

Datainspektionen begränsar sill yltrande till sådana förhållanden i pro­memorian som bedömis beröra datainspektionens verksamhetsområde en­ligt datalagen (1973:289), dvs. frågorna om skydd mot otillböriigt intrång i den personliga inlegritelen vid användande av automatisk databehandling.

Datainspektionen har på grund av den korta remisstiden inle kunnat göra någon mera djupgående analys av förslagel och dess verkningar från inlegriletssynpunkl.

Inledningsvis vill dalainspektionen emellertid påpeka atl förslagel inle synes göra del möjligt alt föra del akluella personregistret på etl sådant sätt atl del vid varje lidpunkt innehåller korrekta uppgifter angående dels vilka som är skattskyldiga dels vilka fasfigheter eller delar av fastigheter som omfallas av fastighetsskatten. Detla kommer all föranleda belydande ad­ministrativa svårigheler men del kommer också atl få konsekvenser från iniegritelssynpunkt. De förtryckta deklarationsblanketterna kommer all bygga på uppgifter i registret som kan vara inaktuella eller oriktiga. Hur stor omfattningen av orikliga uppgifler kommer atl bli går inte all fömtse. För den händelse den enskilde inte självmant reagerar är risken stor för att rättelse ej sker och all de orikliga uppgiflerna kvarstår i registret.

Med hänsyn till de administrativa och organisatoriska problem som kommer att uppslå och som innebär risk för intrång i den personliga integriteten betonar datainspektionen viklen av alt ett mycket noggrant förberedelsearbete genomförs.

Datainspektionen har valt all i korta punkler redovisa vissa förhållanden som bör uppmärksammas i förberedelsearbetet. Enligt inspektionens me­ning bör följande särskilt beaktas:

att faslighel byter ägare

att skallemyndigheterna inte omgående underrättas av inskrivningsmyn­digheterna om att lagfart har beviljats

att absolut lagfartsskyldighel inle föreligger vid vissa typer av förvärv

att den som enligt lag är skyldig att ansöka om lagfart inte alltid fullgör sin skyldighet

alt systemets komplexitel kan medföra nya kontrollbehov som idag inle kan förutses

att riksskatteverket kan behöva hämta vissa uppgifter om meddelade lagfarter som överlämnats till statistiska cenlralbyrån (SCB). Della förfa­rande slrider mot datainspektionens - och så viu bekant också SCB:s uppfattning alt slalislikregisler inte skall användas för administrativa ända­mål


 


Prop. 1984/85:18                                                     44

att skalleregisteriagsliftningen urspmngligen tillkom för atl begränsa registreringen och användandet av taxeringsuppgifter. Sedan lagstiftning­en trädde i kraft har den ändrals så snart nya behov uppkommil. Med den föreslagna ändringen kommer lagens begränsade syfte att ytterligare urhol­kas

att om allmänheten eller annan myndighel får del av registeruppgift som senare visal sig vara oriklig, kan della för den regisirerade medföra stora olägenheter som är svåra att rätla till. För den händelse den registrerade varken känner till aU registret innehåller oriktig uppgift eller att sådan lämnals ul uppslår särskilt svårhanteriiga problem. I promemorian lämnas ej någon redogörelse för vilka rällelsemtiner som i detla hänseende skall tillämpas.

Avslutningsvis vill datainspektionen framhålla atl det är ytterst angelä­get att del klargörs vilken myndighel som skall ansvara för den verksamhet som den nya fastighetsskatten kommer au föranleda i fråga om skaUe-läggning och uppbörd. De regisler som inrättas skall nämligen användas till stöd för den verksamheten. För atl de skyldigheter som ankommer på registeransvarig enligt datalagen skall kunna konkretiseras är det en förut­sätlning aft dessa grundläggande frågor klarals ul.


 


Prop. 1984/85:18                                                     45

Bilaga 1.1.3

Remissyttrande av bostadsstyrelsen

Bostadsverkets befattning med den föreslagna skallen blir med den föreslagna ordningen enbari av lekniskl-administrativ natur. Del slutliga avgörandet av betydelsen av förekomsten av statliga ränlebidrag och/eller lån ankommer således på skattemyndigheten.

Med det föreslagna förfarandel lorde bosladsverkels befattning med beskallningen såvitt styrelsen kan bedöma ha begränsats till vad som är oundgängligen nödvändigt. Trols delta innebär verksamhelen - som även antyds i promemorian - ell relativt omfallande merarbeie inom verket både vad gäller datamässiga ruiiner som manuell bearbelning av vissa uppgifter. Till detla kommer elt belydande anlal förfrågningar från skatt­skyldiga/låntagare såväl vid införandel som forllöpande. Slyrelsen kom­mer i della sammanhang endasl alt ta upp behovet av resurser vid genom­förandet för all senare återkomma beträffande behovet av resurser på längre sikl.

Bosladssiyrelsen förutsätter inledningsvis att de uppgifler om lån och bidrag som styrelsen i början av året översänder lill RSV skall avse förhållanden under föregående kalenderår. Detla innebär i fråga om undan­lag på grund av lån och/eller bidrag all bedömningen skall ske ulifrån den period aviseringen avser oavsett om räntebidraget utbetalas den 2 januari eller, vilket kan förekomma för en del äldre lån, sluiamorlering sker en bit in på nästkommande kalenderår.

Vad gäller möjligheterna atl på grundval av uppgifler i låneregistret avgöra om undantag gäller från skattskyldighet uppstår problem vad gäller fastigheter som enbart fåll lån för atl förbättra avfallshanteringen eflersom dessa registermässigt sammanförts med vanliga bosladslån för ombygg­nad. Detsamma gäller lån till särskilda åtgärder i områden med oulhyrda lägenheter. Om dessa ärenden skall urskiljas på grundval av uppgifter från lånemyndighelen krävs manuell bearbetning.

Den omsländighelen alt fastigheterna undantas från beskattning fr. o. m. det år det statliga lånet belalas ut innebär sannolikl ett starkt tryck på utbetalningsarbelei vid årsskiftena. Bostadsverkel kan med nuvarande resurser endasl i begränsad omfattning möla sådana arbetstoppar, vilkel kan medföra irritation från låntagarnas sida.

Vad gäller inträde av skattskyldighet på grund av alt räntebidrag för småhus upphör bör noteras alt detla förhållande förutom vid sedvanlig avlrappning av den garanterade räntan/sänkt ränla på boslads- och/eller boltenlån även kan inträffa vid tillämpning av 45 § bostadsfinansieringsför­ordningen 1974:946 vad gäller kommunal köpeskillingskoniroll saml vid krav på extra inlösen enligt den s. k. 15000-kronorsregeln.


 


Prop. 1984/85:18                                                     46

Bosladssiyrelsen förulsäller atl förlida inlösen jämställs med slutamor­tering. Det kan således inte vara rimligt atl beräkna en länkl återbetalning enligt ursprungliga amorteringsvillkor om lånel inlöses i förtid.

Avgörande vid en för sen återbetalning är enligt förslagel tidpunkten för när lånel skulle ha slulamorierats enligt plan. I de fall anstånd med belal­ning av lånekostnaderna medgivits, vilkel kan ske i högst ett år, måste länsbosladsnämnden särskilt underrätta skattemyndigheten om delta. Sty­relsen förulsäller vidare att en förtida uppsägning l.ex. på gmnd av bris­tande belalning eller att elt bosladshus övergår till fritidshus måsle hante­ras på samma säll, dvs. all den dag lill vilken lånel är uppsagt lill betalning blir avgörande för beräkning av undantagets upphörande. Om så blir fallet kräver även detta en särskild bevakningsrutin för att inte försumliga lånla­gare skall kunna befrias yllerligare elt år från skall om de trots uppsägning vägrar betala.

Bosladssiyrelsen konstaterar i delta sammanhang att vissa problem uppkommer med lån som inlöses i nära anslutning lill årsskiftena på grund av all körningslillfällel inte sker i direkt anslulning till årsskiftel. Om lån som inlösts strax efler årsskiftet inte kan anges maskinelll kräver detla manuella insalser.

Vad gäller bosladslån som utbetalats fr.o.m. den 1 januari 1985 gäller krav på viss minsta omfattning av låneunderlaget för alt fastigheten skall undanlas från skatl. Bosladssiyrelsen förutsätter all detla avser låneunder­lag för bosläder eflersom endast denna uppgift finns lagrad i låneregistrel och räntebidrag endasl ulgår för bostadsdelen.

Förberedelsearbetet för införande av faslighetsskatten kräver bl.a. sy­stem- och programändringar inom bostadsstyrelsens lånehanieringssystem för all så långl möjligt anpassa della fil! de krav redovisning av låne- och bidragsförhållandena till RSV kräver. I anslutning lill della krävs nya ruiiner för det löpande arbelet på länsbostadsnämnderna i form av fellisie-hantering, rällningsrutiner m. m. Efler den första samkörningen mol del av RSV för ändamålet upprättade regislret krävs en genomgång av de ärenden i vilka "träff inte erhållits. Orsakerna till felen måste utredas och därefter måsle styrelsens register rättas. Sedan det preliminära underlaget redovi­sats för den skallskyldige kan ell slort anlal förfrågningar till länsboslads­nämnden förvänlas från enskilda låntagare, vilkel kan leda lill förnyade uiredningar och rättelser.

För dessa åtgärder bedömer styrelsen kosinaderna för systemering och programmering samt datordrift för test m. m. lill ca 180 000 kr. Eftersom styrelsens resurser bl.a. med hänsyn till pågående UDS-projekt saml övrigl rationaliseringsarbete inte medger ytterligare ansträngningar krävs vidare en lillfällig tjänsl under ca ett och ell halvt år för upprättande av rutiner samt stöd till nämndernas arbele med uppgiftslämnandet under förberedelsearbetet. Kosinaderna för denna tjänsl beräknas till ca 250000 kr. under nyssnämnda period.


 


Prop. 1984/85:18                                                     47

Arbelsuppgifterna på länsbosladsnämnderna är av manuell och därmed personalkrävande natur. Omfattningen är bl. a. beroende på den "iräffpro-cenl" som uppnås inledningsvis. Eu omfattande rältningsarbete kan emel­lertid förutses. Till detla kommer del manuella arbele som blir nödvändigl för alt klarlägga skattskyldighetens omfattning t. ex. om endasl vissa bygg­nader på fastigheten är belånade, särskilda förhållanden på jordbruksfas­tigheter, lån för förbättrad avfallshantering m. m. Efter del att fastighets­ägarna fåll underrättelse om att fastighetsskall skall påföras eller inle kan vidare som tidigare nämnts ett stort antal muntliga eller skriftliga förfråg­ningar förvänlas. Della kräver besked fill låntagarna saml i åtskilliga fall kompletterande utredning och rättningsbesked till del centrala registret.

Det samlade resursbehovet för länsbosladsnämnderna är mot denna bakgrund svårt att beräkna i förväg. Slyrelsen gör dock den bedömningen all resursbehovet uppgår till i genomsnitt minst en halv årsarbetskraft per nämnd under etl år, vilket moisvarar en kostnad på 1 225 000 kr.

För den cenirala delen krävs fortsättningsvis resurser för drifl och programunderhåll av överföringsprogram.

Bosladssiyrelsen avser självfallet alt fortlöpande anpassa lånehante-ringsregister och rutiner i syfte all minimera arbetet med överföring av uppgifter om lån och räntebidrag lill skatlemyndighelen. Oaktat detta kommer - som också antyds i promemorian - ett belydande merarbete av manuell karaktär alt uppkomma även i fortsättningen, när nya fastigheter faller inom ramen för beskaltning, helt eller delvis, fasligheler överlåts eller undantagen blir lillämpliga. Som framgår inledningsvis avser styrel­sen emellertid senare all återkomma med en bedömning av behovet av resurser för det fortlöpande arbelet med fastighetsskatten.


 


Prop. 1984/85:18                                                     48

Bilaga 1.2

Utdrag
LAGRÅDET
                                    PROTOKOLL

vid sammanträde 1984-05-17

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller, justi­tierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 26 april 1984 har rege­ringen efler föredragning av statsråden Gustafsson och Holmberg och på hemställan av den sistnämnde beslulal inhämla lagrådels yltrande över förslag till

1. lag om statlig fastighetsskatt,

2.    lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift,

3.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Curt Rispe. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagen om statlig fastighetsskatt: Allmänna synpunkter

Den föreslagna fastighetsskatten är enligt remisshandlingarna förestavad av behovet att motverka en fortsatt kostnadsökning för staten till följd av subventionerna till ny- och ombyggnadsverksamhelen inom bostadssek­torn. Fastighetsskatten anges enligt uttalande i remissprolokollet uigöra del instrument som tillsammans med räntebidragssystemel för ny- och ombyggnader bäsl svarar mol kravel på ett rättvist och solidariskt omför­delningssystem inom nämnda seklor. Skatten föreslås i princip utgå för vad som i faslighelstaxeringssammanhang betecknas småhusenheter och hyreshusenheler samt småhus och hyreshus med tillhörande tomtmark på lantbruksenheter. Alla fastigheter som omfattas av de statliga lånesubven­tionerna på området skall dock undantas från skyldighel att betala skall.

Skalteförslaget har inle föregåtts av någon sedvanlig utredning och inle heller varit föremål för annat sådant remissförfarande som avses i 7 kap. 2§ regeringsformen än atl från några myndigheler inhämla yttrande an­gående innehållet i en departementspromemoria rörande den laglekniska konstruktionen av skatten och om beskartningsförfarandet; vissa enskilda organisationer har därjämte på egel initiativ inkommii med yllrande över nämnda promemoria. Lagrådels möjligheter att bedöma del remitterade förslaget är därför begränsade, särskilt i de hänseenden som avses i 8 kap, 18 § tredje stycket 3-5 regeringsformen.

I den grundläggande förutsällningen alt en skallereglering, liksom annan


 


Prop. 1984/85:18                                                     49

normgivning, skall vara rättvis ligger främsl elt krav på all lika fall skall behandlas lika. En just i skaltesammanhang inte sällan angiven förutsätt­ning är vidare all den akluella pålagan bör fördelas med ledning av de påtänkta skattskyldigas ekonomiska bärkraft.

En bedömning av det remitterade förslaget mot bakgrund av bl.a. berör­da principer synes skapa fler problem och större osäkerhel än som annars är vanligt. Härtill bidrar lill en början den föreslagna regleringens kompli­cerade uppbyggnad, som i och för sig inle beror på författningstextens utformning ulan främsl har sin grund i den valda lösningens invecklade natur. Utgångspunkten för förslagel är alt den nya skallen skall påföras den som innehar egendom som vid fastighetstaxering åsatts eller skolat åsättas vissa särskilda beteckningar. Främst avses innehavare av s.k. hyreshus- och småhusenheter samt tomtmark för sådan bebyggelse. Från denna, i och för sig varken hell enlydigl sammansatta eller klart avgränsa­de grupp skattskyldiga, undantas sedan en rad olika kategorier av faslig-helsägare. Del som i huvudsak utmärker dessa undantagsgrupper är för­hållanden som hänger samman med när den innehavda egendomen be­byggdes eller ändrades och hur den därvid belånades. Möjligheterna att tydligt och klart kunna överblicka den tänkta regleringens omfattning, liksom dess innebörd i enskilda fall, minskas sedan yllerligare av del förhållandel alt flera av undantagen i sin tur förenas med särskilda undan­tag. Till bilden hör vidare atl skatten föreslås utgå med olika procenttal på etl efler skilda kvotdelar av taxeringsvärdet eller enligt annan melod beräknai gmnd värde. En ytterligare komplicerande faktor i förslaget är att skatten ibland skall ulgå efler olika regler för olika delar av samma fastig­het.

En reglering som byggs upp på nu angivet säll ger enligt lagrådets mening upphov lill principiella betänkligheter av skilda slag. Det kan sålunda ifrågasättas om inte den valda lekniken i detta fall leder lill en lagsliftning som blir så komplicerad och svårtillgänglig atl den slår på gränsen till vad som rimligen bör kunna accepteras av rättssäkerhetsskäl. Att den enskilde medborgaren skall ha möjlighet atl själv förstå regleringen framstår för övrigt här som särskilt angeläget eftersom det fömtsätts alt han aktivt skall medverka i förberedelsearbetet till beskatlningen genom atl konlrollera del underlag härför som skall tas fram genom samkörningar av visst hos myndigheler tillgängligt ADB-baserat material. Och atl detta material ibland kan vara inaktuellt eller felaktigt framgår av remissen.

Del valda lillvägagångssältel synes också aktualisera frågan hur långl del kan anses försvarligt att gå när det gäller att genom rader av begräns­ningar och undantag saml valel av kriterier för sådana avgränsningar ange en krets av personer som skall belastas med särskilda åligganden.

Frågan hur den föreslagna nya pålagan förhåller sig till principen om en fördelning av skatter efler bärkraft aklualiseras framförallt därav atl vissa statligt belånade fastigheter föreslås bli undantagna från skatteplikt. Vad 4    Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 18


 


Prop. 1984/85:18                                                     50

som härvid främsl kommer i blickpunkien är de skallskyldigas boende­kostnader. I detta hänseende kan konstaleras att någon slutsals inle kan dras med ledning av det i remissen redovisade materialet. Där lämnade uppgifter om de ökade kapitalkostnader som under angiven period har uppkommil för olika kategorier fastighetsägare gäller således enbari de fördyringar som orsakats av att de garanterade räntorna på vissa statliga lån har trappats upp och att hyreshusavgiften har införts. Vilka ökningar av kapitalkostnaderna som under motsvarande lid i genomsnitl uppkommit för fastighetsägare vilka finansierat silt innehav på annat sätt - och då särskilt ägare av småhus - har däremoi inte redovisats. Det finns emeller­tid skäl antaga alt del inom sistnämnda grupp av fastighetsägare kan finnas åtskilliga vilkas kapitalkostnadsökningar under samma tid varit ungefär jämförbara och ibland även större. Del må i sammanhanget tilläggas att. eftersom de statliga bostadslånen inle är behovsprövade, del inom den förstnämnda gruppen av fastighetsägare mycket väl kan finnas en inle obetydlig kategori för vilken den aktuella kostnadsutvecklingen inneburit en förhållandevis mindre kännbar belastning än den som samtidigt drabbat vissa ägare av i övrigt fulll jämförbara men ej statligt belånade fastigheter. Mot bakgrund av nu redovisade principiella överväganden ter det sig enligt lagrådels mening mindre tillfredsställande att det remitterade försla­gel läggs lill grund för lagstiftning i oförändrai skick. Det skulle således enligt lagrådets mening av berörda skäl vara en klar fördel och stämma bälire med kravet på en skatts principiellt allmängiltiga karaktär om fas­tighetsskatten i slället ges en utformning som i huvudsak innebär att den utan undantag träffar alla som innehar vissa klarl avgränsade och lämligen läll identifierbara kategorier av egendom samt att de syflen. som de före­slagna undantagen för det sialsbelanade fastigheterna avses ijäna, i stället tillgodoses inom det statliga lånesystemets ram. Frän praktisk synpunkt skulle en sådan ordning innebära en avsevärd lättnad för skatteadministra­tionen i den arbetsbelastning, som kan väntas om fastighetsskatten genom­förs i remissförslagels form, och lagrådet föreställer sig att även berörda myndigheters totala arbelsinsats skulle kunna begränsas.

1§

I första stycket anges som förutsätlning för atl fastighetsskatt skall betalas atl "fastigheten" vid fastighetstaxering betecknas som småhusen­het, hyreshusenhet etc. Avsiklen är emellertid, såsom framgår av remiss­prolokollel, alt skatt skall erläggas även om endast en del av fastigheten utgör sådan särskild enhet, som anges i lagtexten. På motsvarande sätt avses uttrycket "fastigheten" skola omfalla även det fallet, alt sådan taxeringsenhet bildats av fiera fastigheter eller delar av fastigheter. För att missförstånd inte skall behöva uppstå synes lagtexten böra förtydligas i detta hänseende. Eftersom den åsyftade preciseringen kan ha betydelse även för tillämpningen av 2 § lorde förtydligandet lämpligen böra komma


 


Prop. 1984/85:18                        3   .                       51

lill uttryck i en särskild paragraf. Lagrådet förordar alt en sådan paragraf, förslagsvis inplacerad som 3S, ges följade lydelse: "Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet, hyreshusenhet eller lant­bruksenhet gäller också beträffande del av faslighel, flera fasligheter eller delar av fasligheler som utgör sådan enhet".

Lagrådel förordar vidare att sisla stycket i paragrafen ges följande förenklade formulering: "Undanlag enligt andra slycket gäller från och med del beskaltningsår lånet betalas ul lill och med ulgången av beskatt­ningsåret efter det år lånet har slutbelalats eller skulle ha slutbelalats. I fråga om lån som avses i 38 § försia stycket 1 bosladsfinansieringsförord-ningen skall undanlaget dock gälla endasl till och med ulgången av beskatt­ningsåret efter del år då räntebidraget har upphört all utgå".

Regeln i försia stycket 13 ulgör rätteligen ett undantag från bestämmel­serna i j) och k) av samma siycke. Del synes därför naturligare atl innehål­let i punkten 1) kommer till uttryck i ell särskilt stycke. För att innebörden av regeln skall framgå tydligare föreslår lagrådel att etl sådant siycke formuleras förslagsvis enligt följande: "Till den del taxeringsvärdet av en faslighet, som ägs av en i 30 § 2 eller 5 mom. kommunalskallelagen angiven livförsäkringsanstalt, belöper på verksamhel avseende sådana pensions­försäkringar eller avgångsbidragsförsäkringar som nämns i 30§ 2 mom. samma lag, skall dock procenttalet, i ställer för vad som därom föreskrivs i första stycket j) eller k), uigöra 1,4."

Övriga lagförslag Lagrådel lämnar förslagen utan erinran.


 


Prop. 1984/85:18                                                     52

Bilaga 2

Uidrag
FINANSDEPARTEMENTET
                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-04

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till proposition om statlig fastighetsskatt

1    Inledning

Chefen för bostadsdepartementet har i det föregående lämnat en redogö­relse för bakgrunden lill förslaget om en statlig fastighetsskatt liksom för en inom regeringskansliet uppräitad promemoria och inhämtade yllranden över denna.

Regeringen beslöl den 26 april 1984 alt inhämla lagrådets yttrande över följande inom finansdeparementet uppräiiade lagförslag, nämligen

1.    lag om statlig faslighelsskall,

2.    lag om upphävande av lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift,

3.    lag om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370).

Utdrag ur underproiokoll för finansdepartementet vid anmälan lill lag­rådsremissen bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 2.1.

En redogörelse för lagrådels yttrande (bilaga 1.2) har - såvitt gäller de allmänna synpunkterna på förslaget lill lag om statlig faslighelsskall -lämnats av chefen för bostadsdepartementet som också förordat alt skat­ten i anledning härav i viss utsträckning ges en från förslaget i lagrådsre­missen avvikande utformning.

2   Fastighetsskattens utformning

Fastighetsskatten skall omfalla hyreshusenheler och småhusenheter samt hyreshus och småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet.

Skatten skall betalas av den som vid taxering till kommunal inkomst­skaft skall ta upp garaniibelopp för fastigheten.

Underlaget för fastighetsskatten utgörs av taxeringsvärdet. För småhus­enheter utgörs dock underlaget av en tredjedel av taxeringsvärdet. I fråga om hyreshus och småhus på lantbruksenhet utgörs underlaget av hela resp.


 


Prop. 1984/85:18                                                    

en tredjedel av bostadsbyggnads- och lomtmarksvärdet. Särskilda bestäm­melser skall gälla för fastigheter som ägs av livförsäkringsanstalter.

För konventionellt beskattade fasligheter. dvs. fastigheter där intäkt av fastighet beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen (1928:370), KL. eller ulgör intäkt av rörelse eller jordbruksfastighet, är fastighetsskat­ten 2 % av underlaget.

För dessa fasligheler utgör skatten en avdragsgill driftkostnad.

För övriga fastigheter utgör skatten 1.4 % av underiaget.

Procenttalen har avvägts med hänsyn till att skatten i fråga om konven­tionellt beskaltade fasligheler skall vara avdragsgill medan så icke skall vara fallel i övrigt.

I fråga om taxeringsåren 1986 och 1987 gäller särskilda bestämmelser för skatteuttaget i fråga om småhusenheter samt småhus och hyreshus på lantbruksenhet.

3   Förfarandet

Som anfördes i lagrådsremissen har beskattningsmyndigheterna en be­sväriig arbetssituation. Det är därför angelägel att ständigt ta lill vara möjligheter till förenklingar och att nya skatter ulformas så all de föranle­der minsta möjliga merarbete. Detla är viktigt också av hänsyn till de skallskyldiga.

Det nu framlagda förslaget innebär betydande förenklingar i förfarandet i jämförelse med det som lagrådsremissen innehöll. Det var nämligen främst undantagen från skattskyldighet på grund av vissa låneformer eller på grund av all fastigheten förvärvats under senare år som medförde kompli­cerande moment.

Som nämndes i lagrådsremissen finns del hos länsstyrelsen på dalame­dium uppgifter om samtliga fastigheter såvitt avser bl.a. fastighelsbeteck-ning. ägare, slag av fastighet och taxeringsvärde. Genom bearbelning av dessa regisler kan alltså ett register framställas över fasligheter, vars ägare skall påföras fastighetsskatt, och en korrekt förtryckning på deklarations­blanketten ske i fiertalet fall.

Undantag från skattskyldigheten föreligger endast i sådana fall då fas­tighetens ägare inte skall ta upp garantibelopp för fasfighelen vid taxering­en. I dessa fall är fastigheten emellertid vanligen inle heller åsatl någol taxeringsvärde och kan därför sorteras borl vid den maskinella bearbet­ningen.

Detla innebär dock inte atl undertaget för fastighetsskatt kan till alla delar bestämmas på grundval av det maskinellt framställda materialet. Exempelvis kan en fastighet ha bytt ägare. Elt annal fall är alt beskatt­ningsåret omfattar kortare eller längre tid än tolv månader.


 


Prop. 1984/85:18                                                     54

Molsvarande gäller de frågor som har all göra med vilken skattesats som skall användas för fastighetsskatten. Avgörande för detla är efter vilka grunder inkomsten av fastigheten beräknas vid inkomsttaxeringen (kon­ventionell melod eller schablonmetod). Frågan huruvida hela taxeringsvär­det eller en tredjedel därav skall användas som underiag bedöms på grund­val av uppgifter från fastighetslaxeringeri.

Det är här emellerlid inte fråga om några bedömningar uiöver dem som ändå måsle företas vid inkomsttaxeringen. Vad det rör sig om är atl dessa skall läggas lill gmnd vid beräkningen av fastighetsskatt. Del kan också nämnas att vissa av uppgifterna redan finns maskinelll lillgängliga.

Genom den utformning av fastighetsskatten som nu föreslås underlättas också samordningen med elt förenklat deklaralionsförfarande för löntaga­re.

Den enklare utformningen påverkar också i betydande omfattning beho­vet av information och förberedande kommunikalion med de skattskyldi­ga. Det får ankomma på riksskaiteverket (RSV) atl närmare bedöma på vilkel säll och i vilken omfattning information skall lämnas.

Trols den förenkling som förslaget innebär jämfört med lagrådsremissen kvarslår etl visst resursbehov inom skaUeadministrationen. Jag kan emel­lertid inle f.n. ange hur slort detta resursbehov är utan yllerligare övervä­ganden erfordras innan slutlig ställning kan tas. Jag avser atl återkomma fill denna fråga i annal sammanhang.

4   Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättals förslag lill

1. lag om statlig fastighetsskatt,

2.    lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift,

3.    lag om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370),

4.    lagom ändring i taxeringslagen (1956:623),

5.    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

6.    lag om ändring i skaftebrottslagen (1971:69),

7.    lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Förslagen bör fogas fill prolokollet i detta ärende som bilaga 2.2.

Som tidigare nämnts har lagförslagen under punkterna I -3 granskats av lagrådet. Övriga lagförslag innebär endast följdändringar till dessa förslag. Jag anser därför att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.


 


Prop. 1984/85:18                                                                ?'

5   Författningskommentar

5.1 Lagen om statlig fastighetsskatt

I §

Paragrafen motsvarar 1 § i lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift. I para­grafen har i förhållande till det remitterade förslagel gjorts vissa ändringar. Således har samtliga bestämmelser som skulle medge undantag från skatte­plikt på grund av atl fastigheten hade viss lyp av bostadslån tagits bort. Skalt skall därför betalas för samtliga småhusenheter, hyreshusenheter och småhus eller hyreshus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. Andra - femte styckena i remissen utgår som en följd härav.

1 paragrafen anges vem som är skattskyldig till fastighetsskatt och under vilka förutsättningar skatt skall utgå. Skatlskyldig är således den som skall la upp garaniibelopp för faslighet som inkomsi. Skatt skall eriäggas för faslighel som vid faslighelstaxeringen betecknas som småhusenhet, hyres-husenhel eller lantbruksenhet om del pä lantbruksenheten finns småhus eller hyreshus eller tomtmark för sådana hus.

I paragrafen regleras undertaget för skatten och med vilket procenttal skallen skall utgå. Principen är att hela taxeringsvärdet skall ligga lill grund för skatten. När del är fråga om småhus ulgörs underlaget emellertid av en iredjedel av taxeringsvärdet. Procenttalet är 1.4% om fastigheten är schablonbeskaltad och eljest 2 %. Det finns särskilda regler för småhus och hyreshus på lantbruksenhet och för livförsäkringsanstalter. Särskilda bestämmelser gäller för skatteuttaget vid 1986 och 1987 års taxeringar i fråga om småhusenheter saml småhus och hyreshus på lantbmksenhet.

Som lagrådet föreslagit bör innehållet i första stycket 1) i del remitterade förslagel komma lill utiryck i elt särskilt andra stycke med den lydelse lagrådel föreslagil.

Tredje slyckel föreslås få ny lydelse bl.a. på grund av all undantagen för hus med lån lagils bort i I §. Om fastigheten är sådan att skilda delar av den skall beskattas enligt skilda bestämmelser - en del som intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. KL och en annan del som intäkt av rörelse - skall underiaget för skatten fördelas på dessa öch skatteuttaget på dessa delar följa de allmänna principerna. Således skall skallen på den del som beskattas enligt 24 § 2 mom. KL utgå med 1,4 % och skatten på den del som ingår i rörelsen med 2 %.

1 fiärde slycket anges atl med taxeringsvärde, bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses de värden som legat lill gmnd för eller ingått i beräkning av garanlibeloppel. Bestämmelsen, som motsvarar I § fjärde stycket lagen om hyreshusavgift, medför all såväl byggnadsvärde som lomtmarksvärde ingår i underiaget och detla även i fråga om faslighet som innehas med tomträtt.


 


Prop. 1984/85:18                                                     56

Bestämmelserna i femte stycket motsvarar 1 § ijärde stycket lagen om hyreshusavgift. Den innebär all om beskattningsåret omfallar kortare eller längre lid än lolv månader eller om fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret skall underlaget för beräkning av fastighetsskatten jämkas.

Som lagrådel förordal bör elt förtydligande göras av vad som avses med ordel faslighet i I och 2 §§. Den av lagrådel förordade bestämmelsen bör tas in i 3 §. Paragraferna 3-7 i lagrådsremissen får därvid beteckningarna 4-8.

4-7 §

Paragraferna moisvarar 2-5 §§ lagen om hyreshusavgift. 4 § reglerar ansvarigheten för fastighetsskatt vid dödsfall. 6 § anger all fastighetsskal­len skall debiteras och uppbäras enligt uppbördslagen (1953:272), UBL.

8 § anger atl beteckningar i lagen som används även i fastighelstaxe-ringslagen (1979: 1152) eller KL skall ha samma betydelse som i dessa lagar. En redaklionell ändring har gjorls i paragrafen.

Övergångsbestämmelserna

Lagen skall träda i krafl den 1 januari 1985 och lillämpas första gången vid 1986 års taxering. För skattskyldiga som har bmtel räkenskapsår omfaltar beskattningsåret vid 1986 års taxering normall även tid före 1985 års ingång. I dessa fall skall skalt genom en proportionering beräknas för den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet.

I fråga om småhusenhet som schablonbeskattals skall skallen utgå med 0,5 % vid 1986 års taxering och med I % vid 1987 års taxering. 1 fråga om småhusenhet som är konventionellt beskattad samt småhus och hyreshus på lantbmksenhet skall skatten ulgå med 0,7 % vid 1986 års taxering och med 1,4% vid 1987 års laxering. Dessa övergångsbestämmelser gäller dock inte i fråga om fasligheter som ägs av livförsäkringsanstalter.

I övergångsbestämmelserna har vidaie gjorls vissa redaktionella änd­ringar i förhållande lill det remillerade förslagel.

5.2 Övriga lagar

Lagen om Ityreshusavgift

Lagen föreslås upphöra atl gälla den I januari 1985 men fortfarande tillämpas i fråga om beskattningsår som har påbörjats före den I januari 1985. För skallskyldiga som har brutet räkenskapsår skall avgift beräknas genom en proportionering för den dei av beskattningsåret som infaller före den 1 januari 1985.


 


Prop. 1984/85:18                             ,                                 57

Åndringar i kommunalskattdagen 25  I mom.

I momentet anges all från bruttointäkten av annan faslighel som beskat­tas konvenlionelll får avdrag göras för hyreshusavgift. Ändringen innebär alt avdrag fortsättningsvis får göras för fastighetsskatt.

41 §

Tillägget i paragrafen innebär alt skallskyldiga med redovisning enligt konlantprincipen skall få göra avdrag för fastighelsskatten för del beskalt­ningsår lill vilkel skatten hänför sig, dvs. del år skatten enligt UBL skall ingå i den preliminära skallen. Molsvarande föreslås gälla i fråga om skogsvårdsavgiflen, vilken debiteras och uppbärs enligt samma principer som fastighetsskatten.

Punkt 3 av anvisningarna tUl 20 §

Även här byts ordet "hyreshusavgift" ul mol "statlig fastighetsskatt". Således kommer fastighetsskatten inte atl räknas som allmän skalt, Detla innebär alt skatten blir avdragsgill, liksom hyreshusavgifien f n. är, såsom driftkostnad enligt 22 § och 29 § 1 mom.

Åndringar i taxeringstagen 25%

I denna paragraf regleras vad den allmänna självdeklarationen skall innehålla.

1 andra stycket i paragrafen införs en bestämmelse om alt allmän själv­deklaration skall innehålla de uppgifter som erfordras för beräkning av statlig fastighetsskatt.

6ħ

I paragrafen ges regler om uppgifter som skall antecknas i skaUelängden vid införing av taxeringsnämndens beslut. F.n finns en bestämmelse all anteckning skall ske om underlag för hyreshusavgift. Den föreslagna änd­ringen innebär att anteckning i fortsättningen i stället skall ske om underiag för fastighetsskatt.

72a §

Bestämmelserna i paragrafen ger länsstyrelse och lokal skattemyndighet befogenhel att rätta vissa förbiseenden vid laxeringen. Förslaget innebär att dessa myndigheler fär rälla laxeringen i den mån den blivil oriktig till följd av uppenbar felaktighet i fråga om uppgift lill ledning för påförande av fastighetsskatt.


 


Prop. 1984/85:18                                                     58

indringar i uppbördslagen

Ändringarna innebär alt i 7 J och 3 § I mom. ordel "hyreshusavgift" lyts ul mol "slallig fastighetsskatt". Delta innebär all fastighetsskatt skall lebileras och uppbäras enligt bestämmelserna i UBL. Del kan i många fall 'ara förenal med problem alt få fastighetsskatten all ingå i den preliminära katten. Det är därför viktigt atl berörda myndigheter går ut med nödvän­lig informalion.

Åndringen i skattebrottslagen innebär aU i / § fastighetsskatten ersätter lyreshusavgiften. Dock skall äldre bestämmelser gälla i fråga om hyres-»usavgiften.

indringar i skatteregislerlagen

Fastighetsskatten har föranlett två ändringar i skatteregislerlagen. I 7 § lar inlagits en bestämmelse atl del centrala skatteregislret får innehålla ippgifter för beräkning av fastighetsskall. Enligt förslaget i 10 § får läns-ityrelse och lokal skaltemyndighet ha lerminalåtkomst lill dessa uppgifter, ven RSV skall enligt förslagel få åtkomst till uppgifterna.

)   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen öreslår riksdagen atl anta dds de av lagrådel granskade förslagen lill

1.    lag om statlig fastighetsskatt,

2.    lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift,

3.    lag om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370), dels förslagen till

4.    lag om ändring i laxeringslagen (1956:623),

5.    lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

6.    lagom ändring i skattebrottslagen (1971:69),

7.    lag om ändring i skalleregisieriagen (1980:343).


 


Prop. 1984/85:18                                                     59

Bilaga 2.1

Uidrag
FINANSDEPARTEMENTET
                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-26

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till lagrådsremiss om statlig fastighetsskatt

1    Inledning

Chefen för bostadsdepartementet redovisade under hösten 1983 i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (bil. 9) vissa principer för en framtida fastighetsskatt. I sammanhanget uttalades atl regeringen avsåg alt återkomma till riksdagen under år 1984. Mot denna bakgrund har inom regeringskansliel utarbetats en promemoria om statlig faslighetsskatt. Promemorian, som behandlar den lekniska utformningen av en sådan skatt, har remissbehandlats. En närmare redogörelse härför och av moiiven för skallen m.m. har lämnals av chefen för bostadsdeparte­mentet i det föregående. Fastighetsskatten är liksom hyreshusavgiften och skogsvårdsavgiften till sin natur en speciell skatt. Frågan om faslighets-skallens laglekniska ulformning är därför en uppgifl för finansdepartemen­tet. Jag lar i del följande upp denna fråga liksom vissa följdändringar.

2   Fastighetsskattens utformning

Fastighetsskatten skall med vissa undanlag omfalla hyreshusenheter och småhusenheter samt hyreshus och småhus med lillhörande tomtmark på lantbruksenhet.

Skatten skall betalas av den som vid laxering till kommunal inkomst­skall skall la upp garantibelopp för fasligheten.

Underiaget för fastighetsskatten utgörs av taxeringsvärdet. För småhus­enheter utgörs dock underlaget av en Iredjedel av taxeringsvärdet. I fråga om hyreshus och småhus på lantbruksenhet utgörs underlaget av hela resp. en Iredjedel av bostadsbyggnads- och tomtmarksvärdet. Särskilda besläm­melser skall gälla för fastigheter som ägs av livförsäkringsanstalter.

För konventionellt beskattade fastigheter, dvs. fasligheter där inläkt av faslighel beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskaUelagen (1928:370). KL. eller ulgör inläkt av rörelse eller jordbruksfaslighel, är faslighetsskat­ten 2 % av underlaget.


 


Prop. 1984/85:18                                                     60

För dessa fastigheter ulgör skatten en avdragsgill driftkostnad.

För övriga fastigheter utgör skatten 1.4 % av underlaget.

Procenttalen har avvägts med hänsyn lill att skallen i fråga om konven­lionelll beskattade fasligheler skall vara avdragsgill medan så icke skall vara fallel i övrigl.

Från fastighetsskatten undanlas sådana egnahem där inläkl av fastighet beräknas enligt 24 § 2 mom. KL och för vilka lämnas räntebidrag enligt bosiadsfinansieringsförordningen (1974:946).

Från skatten undantas också andra fastigheter om dessa uppförts eller byggts om med slöd av bosladsfinansieringsförordningen eller motsvaran­de äldre förordningar.

Bosladslån som enbart avser energibesparande älgärder, åtgärder för atl minska radondollerhallen eller ålgärder för all förbättra avfallshanteringen medför inte all fastigheten undanlas från skatten.

Fastigheterna undanlas från faslighetsskatten fr.o.m. del år del slalliga bostadslånet betalas ut. Egnahem omfattas åler av fastighelsskatten fr.o.m. andra året efter det atl räniebidragen har upphört. Övriga fastighe­ter omfattas åter av faslighetsskatien fr.o.m. andra årel efter det att del lån som berättigar till undantag från skatten har slulamorierats.

Om taxeringsenheten omfattar två eller flera byggnader och lån som berättigar till undantag från fastighetsskatten endast finns på vissa byggna­der skall från fastighetsskatten undantas endast den del av fastigheten som har sådant lån.

Bostadslån som utbetalas fr.o.m. den 1 januari 1985 berättigar till undan­tag från skatten endast om de låneberättigade åtgärderna har viss omfatt­ning. Således skall det av länsbostadsnämnden fastställda låneunderlaget för ålgärden överstiga 75 000 kr. i fråga om småhus som avses i 38 § första stycket 1 bostadsfinansieringsförordningen och för övriga byggnader 50 % av fastighetens taxeringsvärde före åtgärdernas genomförande. Genomförs åtgärderna i etapper beaktas vid jämförelse av låneunderlag och taxerings­värde även låneunderlag för lidigare etapper.

Från fasfighelsskatlen undanlas övergångsvis småhusenheter eller små­hus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet om nuvarande ägare förvärvat fastigheten under åren 1977-1983. Fastigheterna förs successivt in i skattesystemet. Under år 1986 undanlas fasligheler förvärvade under åren 1978-1983 från skatten. Därefter förs vaije år två årgångar in i systemet.

3   Förfarandet

3.1 Utgångspunkter och huvuddrag

Beskattningsmyndigheterna har f.n. en besväriig arbetssituation. Inom den närmasle framtiden kommer förändringar i beskattningen alt medföra


 


Prop. 1984/85:18


61


ytteriigare arbelsuppgifter. Den slalliga fastighetsskatten har visserligen   , likheter med hyreshusavgiften men berör elt långl slörre antal skallskyldi­ga. Till saken hör också atl det finns starka önskemål om förenkling av

taxeringsförfarandel och av de skallskyldigas uppgiftslämnande. Insatser­na måste inriklas mol angelägna kontrollåtgärder och inle ål en mekanisk avstämning av de skattskyldigas uppgifter i deklaralionen mol samma uppgifter som skauemyndighelerna inhämtat från annal håll.

Mot denna bakgrund framslår del som oundgängligen nödvändigl aU förfarandet kan utformas så att redan tillgängliga uppgifter kan utnyttjas i största möjliga utsträckning och taxeringsnämndernas arbete med faslig­hetsskatten begränsas så långt som möjligt. Det är emellertid också viktigt alt de skattskyldiga får lillfälle att korrigera eller kompletlera de uppgifter som finns hos myndigheterna innan skatten påförs.

För alt lillgodose dessa önskemål bör ell grundligt förberedelsearbete ske inför den taxering då fastighetsskatten första gången skall påföras, dvs. 1986 års taxering. Arbelet bör ulföras under åren 1984 och 1985.

Förberedelsearbelet kommer atl omfatta, förutom beskallningsmyn­dighelerna, även de slatliga lånemyndigheterna - bosladssiyrelsen och länsbostadsnämnderna - i de fall fastigheten skall undanlas från skatten till följd av lån med räntebidrag. Även lånemyndighetema har en besväriig arbetssituation. Detta beror främst på det nyligen igångsatta bostadsför­bättringsprogrammet och etl pågående utredningsarbete rörande utvidgat datorstöd till verksamhet vid styrelsen och nämnderna. Båda dessa arbets­områden binder omfattande resurser.

1 ett första sleg i förberedelsearbelet bör på grundval av de uppgifter som finns fillgängliga göras en preliminär bedömning av vilka fastigheter som skallen skall avse, underlaget och skattesatsen i det akluella fallel. I första hand bör arbetet utföras maskinelll men manuellt granskningsoch utredningsarbete kommer också all behövas hos såväl beskattnings- som lånemyndigheterna.

Näsla steg innebär atl fastighetsägarna informeras om den nya fastig­hetsskatten och om resultatet av den preliminära bedömningen. De får då möjligheter atl framföra erinringar samt komplelterande upplysningar och utredning-

Efter de ytterligare uiredningar och korrigeringar som föranlelts av vad som framförls, bör del vara möjligt att på deklarationsblanketterna för­trycka etl i de flesta fall korrekt underlag för fastighetsskatt. Taxerings­nämndens arbele med skallen blir då i huvudsak begränsat till de fall då fastigheten överiålits under årel eller den skatiskyldige av annat skäl riklar erinringar mot det förtryckta underlaget.


 


Prop. 1984/85:18                                                     62

3.2 Närmare om förberedelsearbetet

Hos länsstyrelsen finns på datamedium uppgifter om samtliga faslighe­ter. Uppgiflerna avser bl.a fastighetsbeteckning, ägare, slag av fastighet och taxeringsvärde. Genom automatisk bearbetning av dessa uppgifler kan man alltså få fram en stomme till ell register över de fasligheler vars ägare skall påföras fastighetsskatt.

Ur della register skall sedan sorteras borl de fastigheter som skall undantas antingen på grund av låneförhållandena eller på grund av för-värvsfidpunkten.

Uppgifler om dessa lån och om ulbetalade räntebidrag finns hos bostads­styrelsen. Redan nu lämnas uppgifler härom till riksskatieverkel, RSV. Bakgrunden är dels atl avdrag inle får göras för räntekostnader som täcks av ränlebidrag, dels all fastigheter med vissa typer av lån är undantagna från den nuvarande hyreshusavgiften.

Skattemyndighelerna får undertättelser om meddelade lagfarter från inskrivningsmyndigheterna. Uppgiflerna används för laxeringsarbelel, varjämte de vidarebefordras lill statistiska cenlralbyrån för statislikända­mål.

I princip finns del därför möjligheter aU genom datamaskinen bearbel­ning sorlera bort de fastigheter som skall undanlas från fastighetsskatten. Av olika skäl är det emellertid inte möjligt atl uppnå eu hell korrekt resultat.

Vad gäller fastigheterna som skall undanlas på grund av låneförhållan­dena, kan sortering ske ulifrån fastighetsägarens person- eller organisa­tionsnummer. Svårigheter kan främst uppkomma i fråga om fastigheter som bytt ägare i nära anslutning lill sorleringen eller i fråga om fasligheter som bytt beteckning. Sådana ändringar har främst samband med beleck-ningsformen men även med ombildning av fastigheten. Lånemyndighe­terna bör i förekommande fall anpassa sina regisler så alt identifikations­problemen för en faslighel blir av engångskaraktär.

Även i fråga om förvärv kan ändrade beteckningar vålla problem. Vikti­gare är dock alt lagfart över huvud taget inle meddelas på byggnad som inte är fast egendom (ägs av annan än markägaren) eller likställd med fast egendom. Det finns också vissa lyper av förvärv där någon absolut lag­fartsskyldighel inte föreligger.

Genom manuell granskning och ulredningsarbele efter de maskinella bearbetningarna kan vissa brislande överensstämmelser undanröjas. Detta arbete torde lämpligen böra utföras av lokal skallemyndighel.

Sedan detta arbeie slutförts bör underrättelse sändas ut lill alla som enligt tillgängliga uppgifler är ägare till fastighet av sådant slag all fastig­hetsskatt skall påföras, dvs. även i fall där fastigheten på grund av låne­form eller förvärv skall undantas från skatl. Underrättelsen bör uppta -förutom allmän information om fastighetsskatten - också uppgifler om


 


Prop. 1984/85:18                                                     63

resultatet av förberedelsearbetet, dvs. underiaget för faslighelsskall, i förekommande fall uppdelat på de olika skattesatserna, tillämplig skatle­sals saml, om fastighetsskatt inte skall påföras, uppgift om detla och om skälel därtill.

Fastighetsägarna har sedan möjlighet att inkomma med synpunkier och erinringar i anledning av underrättelsen, vilket kan föranleda ytterligare utredning och eventuellt rättelse i registret. Om frågan rör huruvida fas­tigheten på grund av låneförhållandena skall vara undantagen från skall kan det vara lämpligt att kontakt i första hand las med lånemyndighelen. Del är dock att märka att något formligt beslul inte fallas i anledning av detla. Resultatet av förberedelsearbelet kommer till synes som en för­tryckning på deklarationsblanketten. Är den skattskyldige inle nöjd, får han upprepa sina synpunkter. Prövningen sker sedan som i fråga om vilken annan taxeringsfråga som helst.

Ett alternativ är, som RSV angivii, att först ge en allmän informalion och därefler en mer riktad informalion till de fastighetsägare som berörs av fastighetsskatten. Hur utformningen av informationen bör se ut får be­stämmas av berörda myndigheter.

I sammanhanget kan påpekas alt det naturligtvis i stor omfattning kom­mer all föreligga båda undantagsgrunderna beiräffande samma fastighet. Det är emellerlid inle möjligt alt utnyttja detta förhållande för att underiät­ta arbelel, eflersom sammanträffandet alls inte är heltäckande och undan­tagandet dessutom i allmänhet skall upphöra vid olika tidpunkt.

Slutligen kan nämnas all det blir nödvändigt för RSV att få använda vissa av de uppgifler om meddelade lagfarter som RSV ställt lill statistiska centralbyråns förfogande, eftersom de inte är tillgängliga i användbar form hos RSV.

3.3 Det fortlöpande förfarandet

Del är uppenbart att det merarbeie som fastighetsskatten för med sig är särskilt accentuerat under de försia åren. Ett merarbeie är en nödvändig följd av varje ny skatt och här är del viktigaste arbetskrävande inslaget aU identifiera de fasligheter som skall undantas från skatten.

När del gäller tiden därefter kan - med bortseende lill en början från undantagssituationerna - fastighetsskatten anses medföra något påtagligt merarbete endast i samband med atl en fastighet byter ägare.

Även om man i samband med förberedelsearbelet registrerar inle bara alt en fastighet blivit föremål för förvärv under någol av åren 1977-1983 utan också vilket år, kan det i samband med del successiva införandel i systemet uppkomma tvisier. De skattskyldiga lorde nämligen ofta nöja sig med en felaktig uppgift så länge den inte påverkar beskaltningen. Dessa problem blir ju dock av kortvarig natur.

Varje år kommer emellertid vissa fastigheter att behöva undantas på


 


Prop. 1984/85:18                                                     64

gmnd av lån med räntebidrag och andra fastigheter atl behöva föras in i beskaltningen på grund av atl undantaget upphört. Här kvarslår alltså de identifikaiionsproblem som belastar förberedelsearbelet.

Med den föreslagna utformningen av skatten kan detta arbete inle undvi­kas. Del är därför angeläget atl bostadsstyrelsen och RSV gemensamt undersöker vilka ålgärder som kan vidlas för all minska svårighelerna. Del får därvid förutsättas all de ändringar som behövs i della syfte kan ske i bosiadssiyrelsens register. Del bör vara möjligt att inom relativt kort fid vidta sådana åtgärder atl några problem inte behöver uppkomma i fråga om nytillkommande lån.

Två frågor bör emellertid särskilt uppmärksammas i delta hänseende. Den ena är det fallel alt del på taxeringsenheten finns flera byggnader och endast någon av dem uppförts eller byggts om med sådant lån alt befrielse skall ske. Svårigheter föreligger såväl för bostadsstyrelsen att lämna un­derrättelse om alt etl sådanl fall är för handen och om vilken byggnad undantaget skall avse som för skattemyndigheterna all konslalera att inte hela taxeringsenheien skall undantas från skatten. Den andra situationen avser de fall där lånen underskrider gränsen för atl föranleda befrielse från skalt. Även om bostadsstyrelsen i många fall skulle kunna inhämta upp­gifter om taxeringsvärdet och därefter underlåta att lämna uppgifier om lån som underskred den angivna gränsen, uppkommer svårigheter i del förul angivna fallel all del finns flera byggnader på fastigheten.

I del förra fallel torde det inte gå att undvika en manuell utredning så snart fråga uppkommer om atl undanta en fastighet med flera byggnader från fastighetsskatt på grund av låneform. I det senare fallet finns anled­ning atl skilja mellan de fall där en absolut beloppsgräns skall gälla och de fall där gränsen slår i relation lill taxeringsvärdet. Beiräffande lån understi­gande den absoluta beloppsgränsen torde det få ankomma på bostadssty­relsen atl inte rapportera lånet till skallemyndigheterna om gränsen un­derskrids. I övrigt får prövningen ankomma på skattemyndigheterna.

RSV har angivii alt den ulformning som förslagel givits minskar värdet av skatleförenklingskommitléns (B 1982:03) förenklingsförslag angående innehållet i och hantering och kontroll av de förenklade deklaralionerna. Kommittén har nyligen avlämnat betänkandet (SOU 1984:21) "Förenklad självdeklaration" med förslag lill elt förenklat deklaralionsförfarande.

Den allmänna fastighetsskatten torde emellertid i huvudsak gå att passa in i ett förenklal deklarationsförfarande. Däremoi är det självklarl alt en större förändring av deklarations- och taxeringsförfarandet - oavsett atl det innebär en förenkling - lar i anspråk betydande administrativa re­surser och därför kan vara svår att förena med genomförandeperioden för den allmänna fastighetsskatten.


 


Prop. 1984/85:18                                                     65

3.4 Resursbehov inom skatteadministrationen

Som nämnls i det föregående kommer införandel av den slatliga faslig­hetsskatten atl kräva etl omfattande förberedelsarbeie vid beskattnings-myndigheterna. Detla arbete bör så långt möjligt utföras innan skatten vid 1986 års taxering skall påföras försia gången. När fastighelsskatten väl har inordnats i systemet lorde resursbehovet för det löpande arbelet bli mar­ginellt. Vad som sålunda krävs är ett relativt stort tillfälligt resurstillskott i inledningsskedet avseende främsl lokala skatlemyndighelerna.

Med hänsyn lill svårigheterna atl för förberedelsearbetet snabbi rekryle­ra personal med erforderlig kompetens kommer det atl bli nödvändigt för de lokala skattemyndigheterna all göra omprioriteringar. Detta kan even­tuellt komma all tillfälligt påverka ambitionsnivån vid arbetet med den årliga laxeringen.

Det är f.n. svårt att beräkna hur slora personella insatser som krävs vid de lokala skallemyndighelerna för atl klara förberedelsearbetet. Först sedan datamaskineli bearbetning av länsstyrelsens fastighetstaxeringsre­gister skell mot uppgifler om lagfarter och uppgifter om lån och räntebi­drag kommer behovet av utredningsinsatser atl kunna överblickas med någon säkerhel. Härtill kommer svårighelerna alt bedöma antalet uired-ningsfall av andra skäl än de som uppkommer vid denna bearbelning.

För de lokala skatlemyndighelernas del kan det tillfälliga resursbehovet av personal för förberedelsearbetet uppskattas till ca 15 milj. kr. F.n, ärdet inle möjligt atl.ange hur detta belopp skall fördelas mellan myndigheterna. Eu belopp av denna storieksordning kommer därför alt slällas till RSV:s förfogande för senare fördelning.

På RSV:s drifltekniska avdelning måsle elt visst systemerings- och programmeringsarbete utföras. Koslnaden härför kan beräknas lill ca 500 000 kr. som bör tillföras verket lillfälligt. Även för RSV:s del torde del bli nödvändigl med vissa omprioriteringar.

RSV och bosladssiyrelsen är berörda av ADB-frågor i samband med fastighetsskattens införande. I viss mån kommer det atl bli nödvändigt atl anpassa befintliga register lill det akluella behovet. Det är av slor vikl för RSV alt arbetet på detta område löper utan svårigheler.

Kostnaderna för informalion till faslighelsägarna beräknarjag lill ca 3,2 milj. kr.

4  Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

t. lag om statlig fasfighelsskatt.

2. lag om upphävande av lagen (1982: 1194) om hyreshusavgift,

5  Riksdagen 1984185. I saml. Nr 18


 


Prop. 1984/85:18                                                     66

3. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370).

Förslagen bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga 2.1.1.

Lagförslagen är av sådan karaklär au lagrådels yltrande bör inhämtas. Förslagen föranleder vissa följdändringar i andra lagar vilka kommer atl redovisas i ett senare sammanhang.

5   Författningskommentar

5.1 Lagen om statlig fastighetsskatt

I §

Paragrafen moisvarar i huvudsak 1 § i lagen (1982: 1194) om hyreshusav­gift.

1 första stycket anges vem som är skatlskyldig till fastighetsskall och under vilka förutsättningar skall skall utgå. Skatlskyldig är således den som skall la upp garaniibelopp för faslighet som inkomst. Skatt skall erläggas för fastighet som vid fastighetstiaxeringen betecknas som småhus­enhet, hyreshusenhel eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns småhus eller hyreshus eller tomtmark för sådana hus.

I andra stycket anges undantag från skallen. Dessa undanlag överens­slämmer i det stora hela med undantagen från hyreshusavgift beroende på låneform. Med tilläggslån för anordnande av studentbostäder som anges i punkten 3 avses lån som enligt särskilt bemyndigande av Kungl. Maj:l beviljades under åren 1951-1962.

Tredje stycket reglerar förhållandet dä skaltebefriande lån som avses i andra slyckel bara finns på vissa av de byggnader som ingår i enhelen. I sådant fall skall från skatten undanlas endast den del av enheten som har sådant lån. Om på enheten finns s.k. komplementhus och på della inte finns skaltebefriande lån, skall någon uppdelning dock inle ske.

1 fiärde stycket finns en begränsning av rätlen lill undantag från skatten. Detla gäller vid byggnation om koslnaden understiger för småhus 75 000 kr. och för övriga fasligheler 50 % av taxeringsvärdet eller i vissa fall av bosladsbyggnadsvärdet och lomtmarksvärdet.

1 femle slycket sägs alt faslighel som har uppförts eller byggts om med stöd av skaltebefriande lån skall undantas från och med del beskattningsår lånet belalas ut. Vidare sägs all om sådeint lån har slutbelalats eller skulle ha slutbelalats skall undantaget inte längre gälla fr.o.m. ingången av andra beskattningsåret efter betalningen. Med slutbetalning avses även förtida inlösen av lån. Om förtida uppsägning av ett lån har sketl av lånemyndig­heten blir dagen lill vilket lånet är uppsagt till belalning avgörande för beräkning av undanlagets upphörande. Detta kommer i huvudsak atl gälla i fråga om hyreshus. För småhus kommer oflasl alt gälla en annan ordning. Om ränlebidrag har upphört i fråga om lån som avses i 38 § första stycket I bosladsfinansieringsförordningen skall nämligen undantaget från skall inle


 


Prop. 1984/85:18                                                                   67

gälla fr.o.m. ingången av andra beskattningsåret efler del räniebidragel upphört att utgå.

I paragrafen regleras underlaget för skatten och med vilkel procenttal skatten skall utgå. Principen är att hela taxeringsvärdet skall ligga till grund för skatten. När det är fråga om småhus utgörs underiaget emellertid av en tredjedel av taxeringsvärdet. Procenttalet är 1,4 % om fasfighelen är schablonbeskaltad och eljesi 2 %. Del finns särskilda regler för småhus och hyreshus på lantbruksenhet och för livförsäkringsanstalter.

Andra stycket behandlar underlaget för skallen för del fall som avses i 1 § Iredje stycket, nämligen atl skatl bara skall betalas för del av faslighel. 1 sådant fall skall skalt beräknas på den del av värdet som belöper på den delen. Om fastigheten är sådan atl skilda delar av den skall beskattas enligt skilda bestämmelser - en del som intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. KL och en annan del som intäkt av rörelse — skall underlaget för skatten fördelas på dessa och skalleultagel på dessa delar följa de allmänna principerna. Således skall skatten på den del som beskattas enligt 24 § 2 mom. KL ulgå med 1,4 % och skatten på den del som ingår i rörelsen med 2%.

I tredje stycket anges att med taxeringsvärde, bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses de värden som legat till gmnd för eller ingått i beräkning av garantibeloppet. Bestämmelsen, som moisvarar 1 § Qärde stycket lagen om hyreshusavgift, medför att såväl byggnadsvärde som lomtmarksvärde ingår i underlaget och detla även i fråga om faslighet som innehas med tomträtt.

Bestämmelserna i fiärde stycket motsvarar 1 § fjärde stycket lagen om hyreshusavgift. Den innebär alt om beskattningsåret omfattar kortare eller längre tid än lolv månader eller om fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskallningsårel skall underlaget för beräkning av fastighetsskauen jämkas.

3-6 §§

Paragraferna motsvarar 2-5 §§ lagen om hyreshusavgift. 3 § reglerar ansvarigheten för fastighetsskatt vid dödsfall. 14 § finns avmndningsregler avseende skatten. Avmndning skall ske för varje fastighet för sig. 5 § anger att fastighetsskatten skall debileras och uppbäras enligt uppbördsla­gen (1953:272), UBL.

7 §   anger   atl   beteckningar   som   används   i   faslighelstaxeringslagen (1979: 1152) eller KL skall ha samma belydelse i denna lag.


 


Prop. 1984/85:18                                                     68

Övergångsbestämmelserna

Lagen skall träda i krafl den 1 januari 1985 och lillämpas försia gången vid 1986 års laxering. För skattskyldiga som har brutet räkenskapsår omfaltar beskallningsårel vid 1986 års taxering normalt även lid före 1985 års ingång. I dessa fall skall skatl genom en proportionering beräknas för den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet.

Vidare skall faslighet som utgör småhusenhet samt småhus och tomt­mark för småhus på lantbmksenhet undantas från skallen om egendomen har förvärvals under perioden 1977-1983. Med förvärv avses samtliga förekommande slag av förvärv.

Som förvärvstidpunkl skall härvid i princip gälla den tidpunkt som används för äganderättens övergång vid inkomstbeskattningen och förmö­genhetsbeskattningen. Denna tidpunkt är dagen för köpekontrakt om inte annan tidpunkt för äganderättens övergång uttryckligen avtalats. Av prak­tiska skäl bör emellertid bedömningen av förvärvstidpunklen också kunna ske på grundval av fångeshandling som. har legal lill grund för lagfart. Vid 1986 års laxering skall också sådan egendom undantas för vilken lagfart beviljats när fångeshandlingens datum infallit under perioden 1977-1983. Således skall vid nämnda taxering undantas även egendom som förvärvats enligt köpekontrakt utfärdai under år 1976 om tagfart beviljas på köpebrev utfärdat under år 1977. Fastigheterna skall sedan successivi föras in i systemet med början vid 1987 års taxering.

Undantagen gäller även om den skatiskyldige förvärvat eller fått lagfart på endasl en del av fasfighelen men skaill gälla för hela den del av fastighe­ten som ägs av honom.

Om fasligheten har flera ägare och del av fasligheten har förvärvals av någon av delägarna under angivna period skall endasl denna delägare undanlas från skattskyldighet.

Vidare finns en bestämmelse som innebär alt kravel i I § fjärde stycket på att byggnadsåtgärderna skall ha viss omfattning för atl beviljade lån skall medföra undantag från skatt inte skall gälla i fråga om lån som har utbetalats före ikraftträdandet.

3.2 Övriga lagar

Lagen om hyreshusavgift

Lagen föreslås upphöra atl gälla den 1 januari 1985 men fortfarande tillämpas i fråga om beskattningsår som har påbörjals före den 1 januari 1985. För skallskyldiga som har brutet räkenskapsår skall avgift beräknas genom en proportionering för den del av beskattningsåret som infaller före den I januari 1985.


 


Prop. 1984/85:18                                                     69

Åndringar i kommunalskallelagen 25 § 1 mom.

I momentet anges att från bruttointäkten av annan fastighet som beskat­tas konventionellt får avdrag göras för hyreshusavgift. Ändringen innebär att avdrag fortsättningsvis fär göras för fastighetsskatt.

41 §

Tillägget i paragrafen innebär atl skattskyldiga med redovisning enligt konlantprincipen skall få göra avdrag för fastighelsskatten för det beskalt­ningsår lill vilkel skallen hänför sig. dvs. det år skatten enligt UBL skall ingå i den preliminära skatten. Motsvarande föreslås gälla i fråga om skogsvårdsavgiften, vilken debileras och uppbärs enligt samma principer som fastighetsskatten.

Punkl 3 ov anvisningarna till 20 §

Även här byts ordet "hyreshusavgift" ut mot "statlig fastighetsskatt". Således kommer fastighetsskatten inte alt räknas som allmän skatt. Della innebär atl skatten blir avdragsgill, liksom hyreshusavgiften f n. är, såsom driftkostnad enligt 22 § och 29 § I mom.

6   Hemställan

Jag hemställer atl lagrådets yltrande inhämtas över förslagen till

1.    lag om statlig fastighetsskatt.

2.    lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift,

3.    lag om ändring i kommunalskallelagen (1928: 370).


 


Prop. 1984/85:18                                                     70

Bilaga 2.1.1 De remitterade förslagen 1    Förslag till

Lag om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den som vid taxering lill kommunal inkomstskatt skall ta upp garan­tibelopp för fastighet som inkomst skall betala fastighetsskatt om faslighe­ten vid fastighetstaxering betecknas som småhusenhet, hyreshusenhel el­ler lantbruksenhet om på lantbmksenheten finns vad som vid fastighets­taxering betecknas som småhus, hyreshus, tomtmark för småhus eller tomtmark för hyreshus. Från fastighetsskatt undantas dock

1.   småhusenhet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 2 mom.
kommunalskallelagen (1928:370) saml småhus med lillhörande tomtmark
på lantbruksenhet om byggnaden har uppförts eller byggis om efter år 1974
med slöd av lån enligt bosladsfinansieringsförordningen (1974:946), ränte­
bidrag lämnas och lånel inte avser enbari följande ålgärder, nämligen

åtgärder för en bättre hushållning med energi eller användning av annat energislag än olja vid uppvärmning,

åtgärder vilka behövs för atl minska radondollerhallen till en nivå som är godtagbar från allmän hälsovårdssynpunkt,

2.   hyreshusenhet, småhusenhet om intäkt av fasligheten beräknas enligt
24 § 1 eller 3 mom. kommunalskattelagen saml hyreshus med lillhörande
tomtmark på lantbruksenhet om byggnaden har uppförts eller byggts om
efter år 1957 med stöd av lån enligt kungörelsen (1957: 360) om lertiäriån
m.m. eller kungörelsen (1962:537) om bostadslån eller bosladskungörel-
sen (1967:552) eller med slöd av lån enligt bostadsfinansieringsförordning­
en och lånet inle avser enbart följande åtgärder, nämligen

åtgärder för en bättre hushållning med energi eller användning av annat energislag än olja vid uppvärmning,

åtgärder vilka behövs för all minska ladondotterhalten till en nivå som är godlagbar från allmän hälsovårdssynpunkl,

åtgärder som avser förbättrad avfallshantering,

3.   hyreshusenhet, småhusenhet samt småhus och hyreshus med lillhö­rande tomtmark på lantbruksenhet om byggnaden har uppförts år 1957 eller tidigare med stöd av tilläggslån för anordnande av studentbostäder.

4.   hyreshusenhet, småhusenhet saml småhus och hyreshus med lillhö­rande tomtmark på lantbruksenhet om byggnaden har uppförts efter år 1957 och lån har lämnats enligt räntelånekungörelsen (1967:553),

5. taxeringsenhet med ett taxeringsvärde understigande I 000 kronor.
Om taxeringsenhet omfattar två eller fiera byggnader och lån som avses i

andra stycket finns endast på vissa byggnader skall från fastighetsskatt undantas endast den del av enheten somi har sådant lån.

Vad som i andra stycket sägs om undanlag från fastighetsskatten gäller endast om del i låneärendet fastställda låneunderlagel för ålgärderna över­stiger 75000 kronor i fråga om småhus som avses i 38 § första slycket i bostadsfinansieringsförordningen eller i övriga fall låneunderlaget över­stiger 50 procent av det vid lånets beviljande gällande taxeringsvärdet eller i fråga om småhus och hyreshus på lantbruksenhet del gällande boslads­byggnadsvärdet och lomtmarksvärdet. I fall som avses i tredje slycket


 


Prop. 1984/85:18                                                     71

t

skall prövning ske med ulgångspunkl i värdel på den del som fått sådant lån. Om åtgärderna ulförs i etapper beaktas vid jämförelse av låneunderlag och taxeringsvärde även låneunderlag för tidigare etapper. Om laxerings-värde inte bestämls uppskattas värdet enligt de grunder som enligt fastig-helstaxeringslagen (1979:1152) gäller för åsätlande av taxeringsvärde. Uppskattningen skall ske med hänsyn till fastighetens beskaffenhel vid tidpunkten för lånels beviljande.

Faslighel med byggnad som har uppförts eller byggis om med slöd av lån som avses i andra slycket skall undanlas från fastighetsskatt från och med det beskattningsår lånet betalas ut. Från och med ingången av andra beskattningsåret efter del år lånel har slutbelalats eller skulle ha slutbela­lats skall fastigheten inte längre undanlas från skatt. När ränlebidrag har upphört att utgå i fråga om lån som avses i 38 § första slycket I bostadsfi­nansieringsförordningen skall undantaget från skatt inle gälla från och med ingången av andra beskattningsåret efter räntebidragets upphörande.

2 §   Fastighetsskallen ulgör för varje beskaltningsår

a)   2 procent av taxeringsvärdet om inläkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen (1928:370) och fasfighelen ulgör hyres­husenhel,

b)  2 procent av en iredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen och fasfighelen ulgör småhusenhet,

c)   1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fasfighe­len beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskallelagen,

d)   1,4 procenl av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas
enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fastigheten ulgör hyreshus­
enhel,

e)   1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastighe­
ten beräknas enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fastigheten
ulgör småhusenhet,

f)   2 procent av bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende
hyreshus på lantbmksenhet,

g)   2 procent av en Iredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarks-
värde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2 procenl av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket faslighelstaxeringslagen (1979; 1152) skall ha beskattnings­naturen jordbruksfaslighel,

i) 2 procenl av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket faslighelstaxeringslagen skall ha beskattningsna­turen jordbruksfastighet,

j) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskallelagen och fastigheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procenl av en iredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör inläkl av rörelse enligt kommunalskallelagen och fasligheten ulgör småhusenhet,

1) 1,4 procenl av den del av taxeringsvärdet av fastighet, ägd av livför­säkringsanstalt som avses i 30 § 2 och 5 mom. kommunalskallelagen, som belöper på verksamhet avseende pensionsförsäkringar eller avgångsbi­dragsförsäkringar som avses i 30 § 2 mom. kommunalskattelagen och 2 procent av resterande del av taxeringsvärdet om fastigheten ulgör hyres­husenhel. Om fastigheten utgör en småhusenhet ulgör underlaget en tred­jedel av nämnda delar av taxeringsvärdet.


 


*rop. 1984/85:18                                                     72

Om faslighelsskall enligt I § iredje slyckel endast skall belalas för del av äsiighei skall underlaget för beräkning av faslighetsskatten utgöras av den lel av värdet som belöper på denna del av fastigheten. Vad som nu sagls )m uppdelning av underlag skall gälla även i de fall intäkt av en fastighet kall beräknas enligt skilda beslämmelser i kommunalskallelagen.

Med taxeringsvärde, bostadsbyggnadsvärde och lomtmarksvärde avses le värden som legat lill grund för eller ingått i beräkning av garantibelop-)et.

Har garanlibeloppel jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket :ommunalskattelagen skall också underiaget för beräkning av fastighets­skatten jämkas.

I § Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om itaUig inkomstskatt om ansvarighet för sådan skalt gäller också beträffan-le faslighelsskall.

I § Fastighetsskatt utgår i helt antal kronor. Skattebeloppet avrundas till lärmast lägre hela krontal.

5 § 1 fråga om debitering och uppbörd av fastighetsskatt gäller besläm-nelserna i uppbördslagen (1953:272).

i §   Fastighetsskau tillfaller staten.

' § Beteckningar som används i faslighelstaxeringslagen (1979: 1152) el-er kommunalskallelagen (1928: 370) har samma belydelse i denna lag.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1985 och fillämpas första gången .'id 1986 års taxering. I fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret lar börjal före ikraftlrädandet skall avgiften vid 1986 års taxering påföras ned så stor del som svarar mot förhållandel mellan den del av beskatt-lingsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

Fastighetsskatt skall inte belalas för småhusenhet eller för småhus eller omlmark för småhus på lantbruksenhet om den skattskyldiges förvärv iller datum för fångeshandlingen som legat till gmnd för hans lagfart infallit enligt följande:

Undantas vid taxeringsår      År för förvärv eller för fångeshandling som legat till grund för lagfart

1986                                                       1977-1983

1987                                                       1978-1983

1988                                                       1980-1983

1989                                                       1982 eller 1983

Vad som nu sagls gäller även om förvärvet eller lagfarten avsett endast :n del av fastigheten.

Med lagfart likställs inskrivning av upplåtelse eller förvärv av tomträtt.

Bestämmelserna i 1 § fjärde stycket gäller inte i fråga om lån som har itbetalats före ikraftträdandet.


 


Prop. 1984/85:18                                                               73

2   Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift

Härigenom föreskrivs alt lagen (1982:1194) om hyreshusavgift skall upphöra att gälla vid utgången av år 1984.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. Därvid skall avgift påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före den 1 januari 1985 och hela beskattningsåret.

6   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 18


 


Prop. 1984/85:18                                                                74

)    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskallelagen (1928: 370)' dels alt i 25 § I mom. och punkt 3 av anvisningarna lill 20 § ordet "hyreshusavgift" skall bytas ut mot "statlig fastighetsskatt", dels atl 41 § skall ha nedan angivna lydelse.

'Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

41 §= Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokfö­ringsmässiga grunder, i den mån dessa icke stå i slrid med särskilda bestämmelser i denna lag. Även inkomst av annan fastighet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt 1 av anvisningar­na.

1 andra fall än som nu sagls eller 1 andra fall än som nu sagts eller
som anges i punkt 4 a av anvisning-
som anges i punkt 4 a av anvisning­
arna skall intäkt anses hava ålnju-
arna skall intäkt anses hava åtnju­
tits det beskattningsår, under vilket
lits det beskattningsår, under vilket
intäkten blivil för den skattskyldige
intäkten blivit för den skatiskyldige
tillgänglig för lyftning, och skall ut-
tillgänglig för lyftning, och skall ul­
gift eller omkostnad anses belöpa
gift eller omkostnad anses belöpa
på del beskaltningsår, varunder ut-
på det beskattningsår, varunder ut­
giften betalats eller omkostnaden
giften betalats eller omkostnaden
ägt mm. Sådan speciell skatt, avgifi
ägl rum. Sådan speciell skatt, avgift
eller ränla, som ingår i slutlig eller
eller ränta, som ingår i slullig eller
tillkommande skall enligt upp-
          tillkommande skatl enligt upp­
bördslagen, ävensom ränla å kvar-
bördslagen, anses dock belöpa på
stående skatt enligt samma tag
del beskattningsår då den slutliga
anses dock belöpa på det beskall-
eller lillkommande skatten påförts,
ningsår då den slutliga eller tillkom-
Skogsvårdsavgiji och statlig Jäs-
mande skallen påförts.
             tighetsskatt skall emellertid anses

belöpa på det år lill vilkel avgijten och skatten hänjör sig.

I fråga om inkomsi av annan fastighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder saml inkomst av kapital gäller beträffande rän­ta som har erlagts i förskott aU avdrag vid 1982-1985 års taxeringar inle medges för den del av räntan som belöper på tid efter taxeringsårets utgång. För ränta som enligt denna beslämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avseit.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre beslämmelser gäller dock fortfarande i fråga om hyreshusavgift.

' Senasle lydelse av

25 §lmom. 1982:1195

punkl 3 av anvisningarna lill 20 § 1982:1195.  Senasle lydelse 1983:452.


 


Prop. 1984/85:18                                                               75

Bilaga 2.2

1    Förslag till

Lag om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Den som vid laxering lill kommunal inkomstskatt skall ta upp garan­tibelopp för faslighel som inkomsi skall betala faslighetsskatt för fastighe­ten om den vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, hyres­husenhet eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus, hyreshus, tomtmark för små­hus eller tomtmark för hyreshus.

2   §   Fastighetsskauen utgör för varje beskaltningsår

 

a)   2 procent av taxeringsvärdet om inläkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen (1928:370) och fastigheten utgör hyres­husenhet,

b)   2 procent av en Iredjedel av taxeringsvärdet om inläkt av fastigheten beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskallelagen och fastigheten utgör småhusenhet,

c)   1,4 procenl av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastighe­ten beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen,

d)   1,4 procent av taxeringsvärdet om inläkl av fastigheten beräknas
enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fastigheten utgör hyreshus­
enhet,

e)   1,4 procent av en Iredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastighe­
ten beräknas enligt 24 § 3 mom. kommunalskallelagen och fasligheten
utgör småhusenhet,

O 2 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avseende hyreshus på lantbruksenhet,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarks­värde avseende småhus på lantbruksenhet,

h) 2 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligt 4 kap. 11 § andra slycket faslighelstaxeringslagen (1979:1152) skall ha beskattnings­naturen jordbmksfaslighet,

i) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om småhusenhet enligt 4 kap. 11 § andra stycket faslighelstaxeringslagen skall ha beskattningsna­turen jordbruksfastighet,

j) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten ulgör inläkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och fasligheten utgör hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskallelagen och fasligheten ulgör småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en fastighet, som ägs av en i 30 § 2 eller 5 mom. kommunalskattelagen angiven livförsäkringsanstalt, belöper på verksamhet avseende sådana pensionsförsäkringar eller avgångsbidrags­försäkringar som nämns i 30 § 2 mom. samma lag, skall dock procenttalet, i stället för vad som därom föreskrivs i första stycket j eller k, utgöra 1,4.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar uigöras av den del av värdel som belöper på respektive fastighetsdel.


 


Prop. 1984/85:18                                                     76

Med taxeringsvärde, bosladsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde avses ie värden som legat lill grund för eller ingåtl i beräkning av garantibelop-3et.

Har garanlibeloppel jämkats enligt bestämmelserna i 47 § sjätte stycket kommunalskallelagen skall också underlaget för beräkning av fastighets­skatten jämkas.

3   § Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet, hy­reshusenhet eller lantbruksenhet gäller otkså beträffande del av fastighet, (lera fastigheter eller delar av fastigheter som utgör sådan enhet.

4   § Vad som föreskrivs i 15 § 2 mom. försia slyckel lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt om ansvarighet för sådan skalt gäller också beträffan­de fastighetsskatt.

5 § Fastighetsskatt ulgår i hell anlal kronor. Skattebeloppet avrundas till
närmast lägre hela krontal.

6   § I fråga om debitering och uppbörd av fastighetsskatt gäller bestäm­melserna i uppbördslagen (1953:272).

7   §   Fastighetsskatt tillfaller staten.

8   § Beteckningar i denna lag som används även i faslighelstaxeringsla­gen (1979:1152) eller kommunalskallelagen (1928:370) har samma belydel­se som i dessa lagar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken beskatt­ningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1986 års taxering påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattnings­året.

I stället för vad som därom föreskrivs i 2 § första stycket b. f, g, i och k skall procenttalet vid 1986 års taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års taxering 1,4. I stället för vad som därom föreskrivs i 2 § första stycket c och e skall procenttalet vid 1986 års taxering utgöra 0,5 och vid 1987 års taxering 1.


 


Prop. 1984/85:18                                                               77

2    Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1982:1194) om hyreshusavgift

Härigenom föreskrivs att lagen (1982:1194) om hyreshusavgift skall upphöra att gälla vid ulgången av år 1984.

Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om beskaltningsår som har påbörjats före den I januari 1985. Därvid skall avgifi påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller före den 1 januari 1985 och hela beskattningsåret.


 


Prop. 1984/85:18                                                               78

3   Förslag till

Lag om ändring i knmmunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)' dels att i 25 § 1 mom. och punkt 3 av anvisningarna lill 20 § ordet "hyreshusavgift" skall bytas ut mot "statlig fastighetsskatt", dels alt 41 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

41 § Inkomst av jordbmksfaslighet eller rörelse skall beräknas enligt bokfö­ringsmässiga gmnder, i den mån dessa icke stå i strid med särskilda bestämmelser i denna lag. Även inkomsi ,av annan fasfighel beräknas enligt bokföringsmässiga grunder i de fall som angivas i punkt I av anvisningar­na.

I andra fall än som nu sagts eller I andra fall än som nu sagts eller
som anges i punkt 4 a av anvisning-
som anges i punkl 4 a av anvisning­
arna skall intäkt anses hava ålnju-
arna skall intäkt anses hava åtnju­
tits det beskattningsår, under vilket
lits det beskattningsår, under vilket
intäkten blivit för den skattskyldige
intäkten blivit för den skattskyldige
tillgänglig för lyftning, och skall ut-
tillgänglig för lyftning, och skall ut­
gift eller omkostnad anses belöpa
gift eller omkostnad anses belöpa
på det beskattningsår, varunder ut-
på det beskattningsår, varunder ut­
giften betalats eller omkostnaden
giften betalats eller omkostnaden
ägt mm. Sådan speciell skatt, avgift
ägt rum. Sådan speciell skatt, avgifi
eller ränta, som ingår i slutlig eller
elter ränta, som ingår i slutlig eller
tillkommande skatt enligt upp-
tillkommande skalt enligt upp­
bördslagen, ävensom ränla å kvar-
bördslagen, anses dock belöpa på
slående skatt enligt samma lag
det beskattningsår då den slutliga
anses dock belöpa på det beskatt-
eller tillkommande skatten påförts,
ningsår då den slulliga eller tillkom-
Skogsvårdsavgifi och statlig fas­
tnande skatten påförts.
  tighetsskatt skall emellertid anses

belöpa på det beskattningsår tUl vUket avgiften och skatten hänför sig.

1 fråga om inkomst av annan fastighet som inte skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder samt inkomst av kapital gäller beträffande rän­ta som har eriagts i förskott att avdrag vid 1982- 1985 års taxeringar inte medges för den del av räntan som belöper på tid efter taxeringsårets utgång. För ränta som enligt denna beslämmelse inte kunnat dras av omedelbart medges avdrag med lika stora belopp varje år under återstoden av den tid som förskottsbetalningen har avsett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om hyreshusavgift.

' Senaste lydelse av

25 § 1 mom. 1982:1195

punkt 3 av anvisningarna till 20 § 1982:1195.

 Senaste lydelse 1983:452.


 


Prop. 1984/85:18                                                              

4   Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dds atl i 68 § ordet "hyreshusavgift" skall bytas ul mol "statlig fastig­hetsskau". dds atl 25 och 72 a §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

25 §= Allmän självdeklaration skall upptaga:

1)   den skaltskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom utfärdad skallsedel å preliminär skatl för årel näst före taxeringsåret även­som beträffande ullänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk per­son det land, där styrelsen hafl sill säte. saml beiräffande skatlskyldig, som allenast under någon del av beskallningsårel varil i rikel bosatl, uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2)   alla förvärvskällor, beiräffande vilka skallskyldighet för beskall­ningsårel åligger den skatiskyldige: och skall därvid i fråga om förvärvs­källa, i vilken skattepliktig faslighet ingått, särskilt angivas dels beskaffen­heten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxe­ringsvärde årel näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fasligheten åsätt, dess eljesi antagliga värde vid taxeringsårets in­gång, dels ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten ingått däri endast till viss del, hum lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3)   de inläkler och de avdrag, som äro atl hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § I mom. 1. g) icke behöver upplagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklaralio­nen såsom intäkt,

4)   de allmänna avdrag, som den skatiskyldige yrkar fa tillgodonjuta vid taxeringen,

5)   den skaltskyldiges tillgångar och skulder vid slulel av beskattnings­året, ändå att förmögenheten icke uppgår till skaUepliktigl belopp, dock endast om och i den män skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6)   beloppel av den preliminära skatt, som genom skalleavdrag eriagls för årel näst före laxeringsåret, ävensom

7)   garantibelopp, dock för annan skatlskyldig än fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse endasl om beloppet skall tas upp som skattepliktig inkomsi i den skaltskyldiges hemortskommun,

8)   om deklaralionen avser fåmansförelag, delägares eller honom när­stående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma, dock alt uppgifter icke behöva lämnas för när-

' Lagen omtryckt 1971: 399.

Senaste lydelse av

68 § 1983;1091

lagens rubrik 1974:773.

- Senaste lydelse 1984: 360.


 


>rop. 1984/85:18                                                    80

'Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

tående person, som ej uppburil ersättning från, träffat avtal eller haft nnat därmed jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av underlag för till­äggsbelopp samt gmnderna för beräkning av räntetilläggel.

Allmän    självdeklaration    skall    Allmän    självdeklaration    skatl

lärjämte innehålla de uppgifler, därjämte innehålla de uppgifter,
;om för särskilda fall föreskrivas i som för särskilda fall föreskrivas i
lenna lag eller som erfordras för denna lag eller som erfordras för
)eräkning av pensionsgrundande beräkning av pensionsgrundande
nkomst enligt lagen om allmän för- inkomst enligt lagen om allmän för-
läkring.
                               säkring eller för beräkning av fas-

tighetsskatt enligt lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och inder detla år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen 1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida nkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom. lämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla i råga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen 1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl upp-;iva sådan boets elter andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken örvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra itaken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall axeras för barns eller annans förmögenhel, skall uppgift lämnas jämväl om iådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så itt överskjulande öretal bortfalla.

72 a § Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxe­ringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarli­gen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skatte­myndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattnings­bar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) orn sjömansskaft eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar för vilka skaUskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skatl myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte lärskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse IV taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i leklaration.

Senaste lydelse 1984:349.


 


Prop. 1984/85:18                                                     8'

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2)   uppenbar felaktighet i fråga 2) uppenbar felaktighet i fråga
om uppgift lill ledning för påfö-
om uppgift till ledning för påfö­
rande av skogsvårdsavgift eller om
rande av skogsvårdsavgift eller
fastighets taxeringsvärde,
slallig   faslighetsskatt   eller   om

fastighets taxeringsvärde,

3)   uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § försia slycket kommunalskallelagen eller beräkning av garanti-belopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4)   uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig ulan särskild utredning,

5)   uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av allmänl avdrag,

6)   uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7)   uppenbar felaktighet i fråga om sådana fömtsättningar för skattere­duktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8)   uppenbar felaktighet i fråga om fömtsättningar för tillämpning av bestämmelserna i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdel­ning av A-inkomst och B-inkomst,

9)   uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava­rande barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögen­hetsskatt,

 

10)  uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om slallig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av Ijänsl, lill den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämföriig periodisk intäkt, har betecknats som A-inkomst,

11)  uppenbariigen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskallelagen eller molsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av laxeringen i de fall då denna uppenbariigen blivit för hög till följd av

1)   att den skatiskyldige på gmnd av elt felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt som han inle har haft,

2)   aU den skatiskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rält lill elt i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat av­drag,

3)   att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skaltskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter ulgången av maj månad året efter taxeringsåret får räftelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rätlelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från


 


»rop. 1984/85:18                                                    82

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

axeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller järde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle 'ttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rätlelse som den skattskyldige har yrkat, kall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor illställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i råga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslul.

Talan mol beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom )esvär över den taxering som avses med rältelsebeslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i råga om 1986 års taxering. Äldre bestämmelser om hyreshusavgift gäller lock fortfarande i fråga om hyreshusavgift vid taxering för beskattningsår ;om börjat före ikraftträdandet.


 


Prop. 1984/85:18                                                               83

5   Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att i 1 § och 3 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' ordet "hyreshusavgift" skall bytas ut mot "stafiig fastighets­skau".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och fillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1985 och slutlig skatt på gmnd av 1986 års taxering. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om hyreshus­avgift.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av

I § 1983:1090

3 § 1 mom. 1983:1090

lagens rubrik 1974:771.


 


Prop. 1984/85:18                                                               84

6   Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (11971:69)

Härigenom föreskrivs att i 1 § skaltebiottslagen (1971:69)' orden "lagen (1982:1194) om hyreshusavgift" skall bytas ut mot "lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt''.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om avgift enligt lagen (1982:1194) om hyreshusav­gift.

Senaste lydelse av 1 § 1984:601.


 


Prop. 1984/85:18                                                              

7   Förslag till

Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)

Härigenom föreskrivs all 7 och 10 §§ skaueregislerlagen (1980:343)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 f För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregislret innehålla följande uppgifter.

1.   Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansförelag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2.    Uppgifter angående avslutad revision, verkställt laxerings- eller mer-värdeskaltebesök eller annal sammanträffande enligt 31 § 2 mom. iredje slyckel taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968:430) om mervärdeskau. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskallningsperiod, skatleslag, myn­dighets beslul om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatl med anledning av åtgärden saml uppgift huruvida bokföringsskyl­dighet har fullgjorts.

3.    Uppgifl om registrering av skyldighet alt betala skatl, uppgifler som behövs för alt bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen om mervärdeskatl samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbe­talning av sådana skatter.

4.    Uppgift om maskinelll framställt förslag till sådant beslut som enligt lag eller förordning skall anlecknas i skattelängd.

5.    Uppgifl om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med betalning av skalt, dock ej skälen för beslulen, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6.    Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskaltningen.

7.    Uppgifter som skall lämnas i självdeklaration i sammanställningarna för statlig och kommunal inkomstskatt saml i förmögenhetsredovisningen om skattepliktig förmögenhet.

8.    Uppgift om beslul om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbörd slagen.

9.    Uppgift om alt fordran mot personen registrerats hos kronofogde­myndighet, uppgifl om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, Hkvidalion eller konkurs samt uppgift om betalningsinsiällelse.

10. Uppgifl om anlal anslällda och de anslälldas personnummer.

11.   Uppgift om telefonnummer samt särskild adress för skattsedelsför­
sändelse.

12.   Uppgift från kontrolluppgift enligt 37 § 1 -3, 3 b-3 f och 4 laxerings­lagen.

13.   Uppgift om beleckning, taxe- 13. Uppgift om beteckning, taxe­ringsvärde, delvärde och beskatt-   ringsvärde, delvärde och beskatt­ningsnatur för fastighet som ägs el- ningsnatur för faslighel som ägs el­ler innehas av personen, andelens ler innehas av personen, andelens storiek  om  fasligheten  har  flera       storiek  om  fastigheten  har flera

I ägare samt sådan uppgift om fas-     ägare samt sådan uppgift om fas-

' Lagen omtryckt 1983: 143. - Senaste lydelse 1984: 358.


 


Prop. 1984/85:18


86


Nuvarande lydelse

tigheten som behövs för bedömning humvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats med fillämpning av nämnda lagrum.

Föreslagen lydelse

tigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskallelagen (1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats med tillämpning av nämnda lagrum samt övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt.

14.   Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskallningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat taxerings- eller meivärdeskattebesök eller annal sammanträffan­de enligt 31 § 2 mom. tredje stycket laxeringslagen eller 26 a § lagen om mervärdeskall.

15.   Uppgifl om postgiro- och bankgironummer, om personen är närings­idkare.

16.   Uppgift om bruttointäkt av tjänsl och dennas fördelning på olika kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas fördelning på kosinader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan och övriga kostnader å andra sidan.

17.   Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18.   Uppgift angående varulager, resultat av bmttovinstberäkning, an­nan beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare, skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått lill förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkoslnader samt pri­vat andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån, avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogs­konto eller liknande, nedskrivning av fordringar saml av- och nedskrivning med högsia möjliga belopp, dock endasl uppgifl om alt här angivet förhål­lande föreligger och om belopp, procenllal eller årtal.

19.   Uppgifl från cenirala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, lyp och årsmodell.

20.   Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

10 §' Terminalålkomsl lill uppgifter i register enligt denna lag får finnas endast för de ändamål som anges i 1 § och i den ulslräckning i övrigt som anges i andra-femte styckena.

Länsstyrelse och lokal skalte­myndighet får ha lerminalåtkomst till uppgifler som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 9, 15 och 17 samt de upp­gifter därutöver som behövs för ut­färdande av skattsedel och dublett­skattsedel.

Länsstyrelse och lokal skalte­myndighet får ha terminalåtkomst till uppgifter som avses i 5 och 6 §§, 7 § 1-6, 9, 13, 15 och 17 samt de uppgifter därutöver som behövs för utfärdande av skattsedel och dub-lettskaltsedel.

' Senaste lydelse 1983:449.


 


Prop. 1984/85:18                                                     87

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Länsstyrelse och lokal skalle-  Länsstyrelse och lokal skalte­
myndighet får vidare ha lerminalål-
myndighel får vidare ha lerminalåt­
komst till uppgifter som avses i 7 §
komst lill uppgifler som avses i 7 §
7, 8, 10-14, 18 och 20 och som
7,8, 10-72, 14, 18 och 20 och som
hänför sig till länet.
                             hänför sig lill länel.

Riksskatteverket får ha terminalålkomsl till uppgifter som avses i 5 och 6 §§ samt 7 § 1-15, 17, 18 och 20.

Kronofogdemyndighet får ha terminalålkomsl lill det cenirala skattere­gislret i fråga om uppgifter enligt 5 och 6 §§ samt 7 § 1, 3 och 4. Kronofog­demyndighet i del län där ell mål är registrerat för exekutiva ålgärder får vidare ha sådan terminalåtkomst i fråga om uppgifler enligt 7 § 7, 8, 12 och 13. Terminalåtkomslen får avse den som är registrerad som gäldenär hos kronofogdemyndighet eller make till gäldenären eller annan som sambe­skattas med gäldenären. I fråga om uppgifter enligt 7 § 1 får terminalåt­komslen avse också den som är delägare i fåmansförelag där någon som avses i iredje meningen är delägare.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1985.

Norstedts Trvckeri. Stockholm 1984