Prop. 1984/85:119

Regeringens proposition 1984/85:119

om ändring i vallagen (1972:620) m. m.;

beslutad den 7 februari 1985.

Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

STEN WICKBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås ändrade regler för tilldelning av valsedlar lill de politiska partierna. Etl parti som uppnår eller vid det senasle valet uppnådde mer än en procent av rösterna i riksdagsvalet skall enligt förslagel få gratis valsedlar lill samma antal som riksdagspartierna. Etl sådani parti skall också få parlimarkerade valsedlar utlagda i vallokaler och på postkontor genom riksskatieverkets försorg. 1 gengäld minskas antalet fria valsedlar för riksdagspartierna från fem till fyra gånger antalet röstberättigade personer.

Vidare föreslås atl reglerna om registrering av partibeteckning ändras för att undvika alt uppgifter om enskildas partitillhörighet offentliggörs i registreringsärenden.

1 lagen om kyrkofullmäkligval föreslås en ändring av reglerna om poströstning för att förbättra skyddet för valhemligheten i sådana fall då antalet poströster är litet. Enligt förslaget skall poströstningen avslulas på torsdagen före valdagen, så att poströsterna kan räknas tillsammans med övriga röster i vallokalen på valdagen och inte som nu vid en separat sammanräkning hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

Det föresläs också atl förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland, som försöksvis gällde vid 1982 års val, skall komma till användning även vid det förestående valet. De nya reglerna är också i övrigl avsedda alt lillämpas vid 1985 ärs val.

Slutligen föreslås vissa ytterligare smärre ändringar i vallagsliftningen.

1 Riksdagen 1984185. I sand. Nr 119

Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. 1 ansökningshandlingen skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om ansökningen avser regist rering för val av landsfingsleda-möter eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket.

Ansökan om registrering av partibeteckning görs skriftligen. 1 ansökningshandlingen skall anges för vilkel slag av val regisirering söks och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 & tredje stycket eUer intyg av notarius publicus all sådana förklaringar har visats uppför honom.

För all partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall ansökan om registrering av beteckningen ha kommit in lill centrala valmyndigheten, vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och vid annat vul inom en vecka efler det att beslut om valdagen meddelades.

6 kap.

4§

1 fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än 2,5 procenl av rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter ull valsedlar till ett antal som moisvarar/e«i gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som ulan att ha uppnått den angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och som är eller genom det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller, svarar statsverket för koslnaden för blanketter till valsedlar till etl antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i valet.

1 fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela landet, svarar statsverket för koslnaden för blanketter till valsedlar till elt antal som motsvarar yra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den angivna röstan-delen är eller genom det förestående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäkUge och som är eller genom det förestående valet blir representerat i den församling valel gäller, svarar statsverket för koslnaden för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts för parti som enligt 5 § är berättigat alt få valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet valsedlar som partiet får kostnadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val fill riksdagen/(?m gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat val/ew gånger antalet röstberättigade vid valet. Anlalel röstberättigade beräknas på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.

Har blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts för parti som enligt 5 § är berättigat atl fä valsedelsblanketter kostnadsfritt vid valel, skall förskottet återbetalas i den mån antalet valsedlar som partiet får kostnadsfri» därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val fill riksdagen fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat val fyra gånger antalet röstberättigade vid valet. Antalet röstberättigade beräknas på grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plals där de partier som dellager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren skall tillse atl väljarna där har tillgång lill blanketter för valsedlar och parlimarkerade valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet.

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. 1 anslutning lill vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall lillse atl väljarna där har lillgång lill blanketter för valsedlar och parlimarkerade valsedlar för parii som vid del senasle riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

I eller i anslutning lill lokal där poströstning äger rum skall anordnas lämplig plats där valsedlar kan läggas ut. Räll att där lägga iii valsedlar lillkommer parti som har fån sin partibeteckning registrerad men vars valsedlar ej tillhandahälls enligt 6 kap. 9 §. Endast parlimarkerade valsedlar med den regislrerade partibeteckningen får läggas ut. Parti som har fått sin partibeteckning registrerad för val av landstingsledamöter eller för val av kommunfullmäktigefår dock ej lägga ut valsedlar på postanstali som är belägen utanför den landstingskommun eller kommun som anges i re-gisireringsbeslulet.

1 eller i anslulning lill lokal där poströstning äger rum skall anordnas lämplig plals där valsedlar kan läggas ut (jv partier vars valsedlar ej tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endasl parlimarkerade valsedlar får läggas ut.

Föreligger brist eller felakiighet i något hänseende som valförrättaren skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort åler läggas in i ylterkuverlel. Delsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår atl kuvert innehåller valsedel. Innerkuvert skall dessförinnan äter läggas in i ytlerkuvert för valsedelsförsändelse. Ytterkuverten lägges / sin lur in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses med anteckning om innehållel.

Föreligger brist eller felakiighet i något hänseende som valförrättaren skall kontrollera enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller adresskort åter läggas in i ylterkuverlel. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klarl framgår att kuvert innehåller valsedel. Innerkuvert skall dessförinnan åter läggas in i ytlerkuvert för valsedelsförsändelse. Ytterkuverten lägges åt sidan.

Ytlerkuvert som lagts ål sidan enligt första stycket eller enUgi 3 § andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag.

Nuvarande lydelse

som lillsluies och Jörses med anteckning om innehållel.

3. Kan det antagas alt valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § lägges valsedeln ål sidan. Valsedlar som lagls ål sidan lägges därefter in i etl eller Jlera särskilda omslag som lillsluies och förses med anteckning om anlalel valsedlar som omslaget innehåller.

4. Övriga valsedlar ordnas i grup
per efter partibeteckning. Antalet
valsedlar inom varje grupp räknas
och antalet antecknas i protokollet.
Valsedlarna lägges därefter partivis
in i särskilda omslag. På omslagen
antecknas vilket partis valsedlar
omslaget innehåller och valsedlar
nas antal.

5. De särskilda kuverten och
omslagen förses med uppgift om
valdistriktet och förseglas.

Föreslagen lydelse

3. Kan det antagas atl valsedel är ogiltig enligt 14 kap. 4 § lägges valsedeln tillbaka i kuveriet.

4. Valsedlar stmi lagts lillbaka I sina kuvert enligt punklerna 2 och 3 läggs därefier in i särskilda omslag, som lillsliiis. Vaije omslag förses med anteckning om del antal kuveri som omslaget innehåller.

5. Övriga valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Anlalel valsedlar inom varje grupp räknas och antalet anlecknas i protokollet. Valsedlarna lägges därefter partivis in i särskilda omslag. På omslagen anlecknas vilket partis valsedlar omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

6. De särskilda omslagen förses
med uppgift om valdistriktet och
förseglas.

Har en suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingels respeklive kommunfullmäktiges ordförande vid offenllig förrättning uise ytteriigare en suppleant för varje berörd ledamot. Vid den nya sammanräkningen till-lämpas 18 § när det gäller suppleanter för landstingsledamot och 19 § när det gäller suppleanter för fullmäktig.

Har en suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt som ordinarie ledamoi eller avgått som suppleant av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets respektive kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning utse ytteriigare en suppleant för varje berörd ledamot. Ylleriigare suppleant för fullmäktig sktdl dock utses endast om anlalel suppleanter är mindre än del antal som fullmäktige bar besläml. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 18 § när det gäller suppleanter för landstingsledamot och 19 § när det gäller suppleanter för fullmäktig-

Röstning på postanstali äger rum under tid dä postanstali är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten begränsa den lid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alllid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Finns del särskilda skäl, får cenirala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma atl röslmotlagning skall anordnas endasl pä vissa poslanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alllid kunna äga rum på minsl en postanstalt i varje kommun.

Inrättas med anledning av valet postanstali vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket beslämmer efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall genomföras. På begäran av poslverkel skall valnämnden utse erforderligt antal personer att biträda röstmollagare på poslanstalten.

35 §

Prop. 1984/85:119 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutar, skall behållas av vabiäinii-dcii som därefter förjår med dem på del salt stnn anges i 13 kap. 10 § vallagen.

41 § Omedelbart efter det all röstningen i vallokal förklarats avslutad räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna. Rösträkningen är offentlig och skall genomföras ulan avbrott.

Den preliminära,rösträkningen i Den preliminära rösträkningen i

vallokal genomförs enligt 13 kap. vallokal genomförs enligt 13 kap.

6 § och 7 § försia slycket vallagen 2-6 S§ och 7 § försia slycket valla-

(1972:620). gen (1972:620).

42 a §

Det åligger valnämnden atl se till atl samtliga handlingar som avses i 42 § kommer in till nämnden och alt, om så ej är fallet, infordra det som fattas.

Valnämnden behåller röstläng- Valnämnden vidarebefordrarom-
derna och vidarebefordrar omgåen- gående röstlängder och övrigt ma
de övrigt material till länsstyrelsen, lerial lill länsstyrelsen. Sker över-
Sker översändandet med posten. sändandet med posten, skall för
skall försiindelsen anordnas som sändciscn anordnas som värdeposl.
värdeposl.

Denna lag Iräder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1984/85:119 10

3 Förslag till

Lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom föreskrivs följande.

1 S Vid 1985 års val till riksdagen och vid samma års val av landstingsle
damöter och kommunfullmäktige får röstberättigade som vislas i För
bundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar
lill valnämnden med posten (brevröstning).

Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inte annal följer av denna lag.

2 § Brevröstning skall gå lill på följande säll.

Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. 1 närvaro av tvä vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i elt ytlerkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete all han förfaril på detta sätt och att försändelsen har gjorts i ordning i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare anger han på ytterkuvertet den dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning samt silt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att de inte känner lill någol förhållande som strider mol de uppgifier väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne.

Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra styckel lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluler delta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, lill valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1972:620) skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelsen får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad. Brevröstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god tid all den kan beräknas vara valnämnden till hända senasl andra dagen efter valdagen.

3 § Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelserna förvaras på betryggande sätt.

4 § Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsändelser ske vid den offentliga förrättning som avses i 13 kap. 9 § vallagen (1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelserna granskas på följande säll.

Granskningen inleds med alt inkomna omslagskuvert med brevröstningsförsändelser räknas, varpå antalet anlecknas i protokollet. Därefter granskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att

I. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efler tillslutandel.

Prop. 1984/85:119 11

2. omslagskuverlet har avlämnats för postbefordran i Förbundsrepubliken Tyskland,

3. brevröslningsförsändelsen inte har avgetts senare än dagen före valdagen.

1 de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars med omslagskuvertet pä del sätt som föreskrivs i 5 §. 1 annal fall läggs omslagskuvertet ål sidan. Omslagskuvert som lagts ät sidan läggs därefier in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

5 § När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som
inle lagts ål sidan. Därefter kontrolleras att

1. omslagskuverlet innehåller väljarens röstkort,

2. samma väljåre inte avgivit sådant ytlerkuvert som avses i 13 kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröstningsförsändelse,

3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen.

I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars med ytterkuvertet på det sätt som föreskrivs i 6 §. 1 annal fall läggs ylterkuverlel tillsammans med väljarens röstkort åler in i omslagskuvertet, som läggs ål sidan. Omslagskuvert som lagls åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 § När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytterkuverten lill de
valförsändelser som inte har lagts ål sidan. Därvid kontrolleras att försän
delsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tid
samt alt ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Innerku-
verten granskas. Därvid kontrolleras all de är av föreskriven beskaffenhel,
alt väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att
innerkuverten ej är försedda med obehörig märkning. Godkända innerku
vert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i
röstlängden alt han har utövat sin rösträtt.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valnämnden skall kontrollera enligt första slycket, skall det eller de bristfälliga kuverten tillsammans med väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas in i om-slagskuvertet. Detsamma gäller om etl innerkuvert är tomt eller om det inte klart framgår atl ell kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten läggs i sin tur in i ett eller flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållel.

Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i 13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).

Denna lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till utgången av är 1985.

t2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 119

Prop. 1984/85:119 12

Uidrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-02-07

Närvarande: statsrådet 1. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i vallagen (1972:620) m. m.

1 Inledning

Ijanuari 1983 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för justitiedepartementet alt tillkalla en kommitté för att ulreda frågan om invandrare som inte är svenska medborgare bör ges rösträtt vid riksdagsval m.m. Kommiltén, som antog namnet 1983 års rösträtlskommitté', avlämnade i mars 1984 betänkandet (SOU 1984:11 och 12) Rösträtt och medborgarskap. Kommiltén har i betänkandet lagt fram förslag som rör rösträtt för invandrare och utlandssvenskar. Vidare har kommillén ulvärderal ertarenheterna av försöksverksamheten med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland vid 1982 års val.

Kommitténs förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval och om utlandssvenskarnas rösträtt har utsatts för betydande krilik under remissbehandlingen. Däremot har kommitténs förslag om brevröstning fält etl övervägande positivt mottagande.

Sedan det har visat sig att röstning vid de svenska uilandsmyndigheierna i Förbundsrepubliken Tyskland inte kommer au kunna genomföras vid 1985 års val, tar jag nu upp frågan om brevröstning i del valel. Däremot skall jag inte i detta sammanhang behandla frågorna om rösträtt för invandrare och utlandssvenskar.

Riksskalteverket (RSV) har i egenskap av central valmyndighet sammanställt och analyserat erfarenheterna från 1982 års allmänna val. Resultatet av analysen har RSV redovisat i en promemoria den 27 januari 1984,

' F.d. riksdagsledamoten fil. dr Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamöterna Karin Ahrland och Lahja Exner, f.d. riksdagsledamoten Eivor Marklund samt riksdagsledamöterna Sven-Erik Nordin, Per-Olof Strindberg och Gunnar Thollander.

Prop. 1984/85:119 13

"Erfarenheter m. m. från 1982 års allmänna val", som har överlämnats till justitiedepartementet. 1 promemorian har RSV ocksä redovisal länkbara besparingsmöjligheter inom valadministrationen saml lagt fram vissa förslag till ändringar i valförfarandet.

Vidare har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria den 13 april 1984 om förutsättningarna för registrering av partibeteckningar. 1 promemorian diskuieras om man bör behälla den nuvarande ordningen att ell parti som vill registrera sin partibeteckning måste offentliggöra ett visst antal partimedlemmars namn, personnummer och kyrkobokföringsort i registreringsärendet.

Vissa valfrågor har också behandlals av folkstyrelsekommittén', som jag med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade i juni 1984 för atl utreda frågor om folkstyrelsens villkor. Kommittén skall bl.a. överväga frågor som rör valsystemet. I direktiven (Dir 1984:23) nämns särskilt frågan om möjlighelerna alt minska skillnaderna mellan slora och små partier när det gäller ersättning för kostnader för valsedlar, valsedelsdistribution m. m. Kommiltén har också i uppdrag all göra en översyn av kyrkofullmäktigvalens utformning.

Folkstyrelsekommittén har behandlat vissa valfrågor med förtur. De frågor som kommittén nu har tagit upp gäller dels en begränsning av tiden för poströstning i kyrkofullmäktigvalen, dels reglerna för lillhandahållande av valsedlar till de politiska partierna i riksdagsvalen. Kommitténs förslag i dessa frågor har redovisals i en skrivelse till juslitiedeparlementet den 7 december 1984.

RSV:s promemoria och departementspromemorian har remissbehandlats. Däremot har folkstyrelsekommitténs skrivelse inle remissbehandlats. De frågor som tas upp i skrivelsen - poströstningen i kyrkofullmäktigvalen och valsedelstilldelningen till partierna - har emellertid delvis också behandlats i RSV:s promemoria.

Jag skall i det följande ta upp dels de frägor som har behandlats i folkstyrelsekommitténs skrivelse, dels vissa andra frågor som har berörts i RSV:s promemoria och i departementspromemorian.

En förteckning över de remissinslanser som har yttrat sig över betänkandet och de båda promemoriorna bör fogas som bilaga till protokollet i della ärende. En sammanställning av remissyttrandena har upprättats i justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 251-84, 720-84. 1050-84).

' F.d. riksdagsledamoten fil. dr Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamö-tema Nils Berndtson, Anders Björck och Bertil Fiskesjö, kommunalrådet Sven Hulterström, riksdagsledamöterna Björn Molin, Mona Sahlin och Olle Svensson saml partisekreteraren Bo Toresson.

Prop. 1984/85:119 14

2 Allmän motivering

2.1 Tillhandahållande av valsedlar in. in.

Mill förslag: Antalet kostnadsfria valsedlar lill riksdagspartierna minskas från lem till fyra gånger antalet röslberätligade. 1 gengäld lilldelas ell parti som uppnår eller vid föregående val uppnådde mer iin en (f n. 2,5) procenl av rösterna i riksdagsvalet gratis valsedlar till samma antal som riksdagspartierna. Etl parti som vid föregående riksdagsval har fåll mer än en (f.n. 2,5) procenl av rösterna får parlimarkerade valsedlar utlagda i vallokaler, på posikontor etc. genom RSV:s försorg. Motsvarande justeringar görs beträffande valen till kommunfullmäktige och landsting.

Folkstyrelsekoniniitléns förslag: Överensstämmer med milt förslag utom så till vida att kommitténs förslag endast avser riksdagsvalen.

Remissinstanserna: 1 de yttranden som avgetls över RSV:s promemoria, i vilken bl.a. diskuieras en minskning av aniaiei kostnadsfria valsedlar pä del sätl jag här har föreslagit, har någon erinran inle gjorls mot en sådan ordning. Flertalet remissinstanser förordar allmänt alt möjligheterna lill befogade kostnadsbesparingar tas till vara. En del instanser framhåller atl kostnadsaspekterna måste spela en underordnad roll och påpekar all övergripande mäl som en säker och förtroendeingivande valprocedur och elt stort valdeltagande inte får äventyras.

Skälen för milt förslag: Gällande beslämmelser om tillhandahållande av valsedlar finns i 6 kap. vallagen (1972:620). Enligt I S skall till valsedlar användas särskilda blanketter som lillhandahålls av centrala valmyndigheten, dvs. RSV.

Efter beställning av etl parti, som är representerat i den församling valel gäller, tillhandahåller RSV blanketter till valsedlar lill det antal partiet önskar. Om beställning görs av något annal parti, måste beställaren betala valsedelsblanketterna i förskott (6 kap. 4 §).

För partier som är eller vid del föreslående valet blir representerade i den församling valet gäller svarar statsverket för koslnader för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i valet (6 kap. 5 §). För riksdagsvalet gäller detsamma också för partier som får eller vid föregående val fick mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet. Om elt sådant parti har betalat valsedlar i förskott, skall förskottet efter ansökan återbetalas (6 kap. 6 §).

Om beställaren begär del, förser RSV utan särskild ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidainamn samt valkrets- och valbeteckningar (6 kap. 7 §).

Prop. 1984/85:119 15

1 lokal där röstning äger rum lillhandahålls genom RSV:s försorg parlimarkerade valsedlar för partier som vid del senaste riksdagsvalet har fått mer än 2.5 procent av rösterna i hela landel. Även lantbrcvbiirarc som tar emot valsedelsförsändelser bör medföra sådana valsedlar (6 kap. 9 S).

Totalt iryckles 638 milj. valsedlar vid 1982 års allmänna val, vilkel moisvarar drygt 100 valsedlar per röstberättigad. Dessa 638 milj. fördelades på följande sätl:

- beslällda av riksdagspartierna

inom den kostnadsfria kvoten ca 450 milj.

- beställda av övriga partier inom den

kostnadsfria kvoten ca 25 milj.

- genom RSV tillhandahållna valsedlar i

röstningslokaler ca 37 milj.

- av beställaren betalda valsedlar

a) riksdagspartierna 39 milj.

b) miljöpartiet 43 milj.

c) kristen demokratisk samling 28 milj.

d) övriga partier 16 milj.

Den samlade förbmkningen av valsedlar för de fem riksdagspartierna uppgick till cn 519 milj., vilkel utgör 5,6 gånger antalet röstberättigade per parti och val. Av dessa ca 519 milj. valsedlar utgjorde ca 30 milj. sådana som RSV tillhandahöll i röstningslokaler. Molsvarande förbrukning för miljöpartiet och kds uigjorde två gånger antalet röstberättigade per parti och val.

Totalt kostade valsedlarna 14,8 milj. kr., vilkel utgör ca 23 kr./l 000 st. Om man bortser från den grund- och expeditionsavgift som debiterades vid betalning av valsedelsblankelter, uppgick inkomsterna av debiterade valsedelsblanketter till (127 milj. ä 15 kr./l 000 st.) 1.9 milj. kr. Statsverkets nettokostnad för valsedlar vid 1982 års allmänna val uppgick därmed lill 12.9 milj. kr.

RSV har i sin promemoria behandlat tvä frågor som rör tilldelningen av valsedlar. 1 anslulning fill sin analys av erfarenheterna från 1982 ärs val har verkel försökt bedöma möjlighelerna atl uppnå kostnadsbesparingar inom valadministrationen. En minskning av antalet kostnadsfria valsedlar från fem till fyra gånger antalet röstberättigade skulle innebära en inle obetydlig kostnadsbesparing för slalsverkel.

Vidare redovisar RSV sin lillämpning av reglerna i 6 kap. 7 § vallagen, där del föreskrivs att RSV, om beställaren begär det, ulan särskild ersättning förser valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn m.m. Koslnaden för denna tryckning har hittills inte inräknats i det av RSV faslslällda prisel för valsedelsblankeller. Den lotala självkostnaden för valsedlar uppgick vid 1982 års val lill 23 kr. per 1 000 st. Enligt beslut av RSV kostade valsedelsblanketterna 15 kr./l 000 st. Dessutom tillkom

Prop. 1984/85:119 16

en grund- och expeditionsavgift om 50 kr. för varje listtyp. RSV påpekar att mellanskillnaden mellan priset och självkostnaden ulgör en form av subventionering som främsl gynnar de partier som inte fär valsedlar kostnadsfritt.

Folkstyrelsekommittén har, som jag inledningsvis nämnde, också tagit upp frågan om lillhandahållande av valsedlar lill de politiska partierna i riksdagsvalen. Kommillén behandlar i huvudsak fyra frågor:

- antalet kostnadsfria valsedlar

- "procentgränsen" för kostnadsfria valsedlar vid riksdagsval

- "procentgränsen" för tillhandahållande av parlimarkerade valsedlar i vallokaler, på postkontor etc.

- valsedelspriset för partier som belalar valsedlarna.

Kommiltén har undersökt vilka ekonomiska konsekvenser olika förändringar skulle få för statsverket, riksdagspartierna och övriga partier. Härvid har kommittén hafl kontakter med riksdagspartiernas organisationer.

För egen del gör jag följande bedömning.

De nuvarande beslämmelserna om tillhandahållande av valsedlar har utsatts för krilik från olika håll, främst från de mindre partierna, som har menat sig vara missgynnade i förhållande till riksdagspartierna. Enligt min mening har denna kritik visst fog för sig. Det kan redan av den anledningen finnas skäl atl överväga att ändra de regler som gäller f n. Härtill kommer att det är angeläget att ta till vara de möjligheter till kostnadsbesparingar som kan finnas inom valadministrationen.

Det kan på goda grunder ifrågasättas om partiernas behov av val.sedlar generellt är så stort att det motsvarar den mängd som trycktes vid 1982 års val (ca 638 milj.). Man kan konstatera att ett mycket stort antal valsedlar med nuvarande system aldrig kommer till användning vid valen.

En minskning av andelen kostnadsfria valsedlar skulle kunna medföra alt partierna noggrannare beräknar behovet och planerar användningen av valsedlar. Enligt RSV visar erfarenheterna från tidigare val att partierna i stor utsträckning besläller valsedlar med utgångspunkt från det antal kostnadsfria valsedlar de erhåller och inte med ledning av det fakiiska behovet. Även del nu anförda talar för en ändring av de regler som gäller f n.

1 likhet med folkstyrelsekommittén anserjag att man bör sträva efter att finna en ordning som

- minskar kostnaderna för statsverket

- inte ökar kostnaderna för riksdagspartierna

- minskar kostnaderna för övriga partier.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker jag kommitténs förslag, som innebär följande:

- antalet kostnadsfria valsedlar minskas från fem lill fyra gånger antalet röstberättigade

- partier som uppnår eller vid del senaste valet uppnådde en procent av rösterna vid riksdagsvalet lilldelas valsedlar gratis till samma antal som riksdagspartierna

Prop. 1984/85:119 17

- partier som vid föregående riksdagsval har fåll en procenl av rösterna

får genom RSV:s försorg parlimarkerade valsedlar ullagda i vallokaler,

på postkontor och i andra lokaler där röstning äger rum.

Kommitténs förslag gäller endast valen lill riksdagen. Minskningen av antalet kostnadsfria valsedlar bör emellertid enligt min mening kunna genomföras även i fråga om landstings- och kommunalvalen. Erfarenhelerna från tidigare val visar visserligen att partiernas behov av valsedlar är någol större vid kommunalvalen än vid riksdags- och landstingsvalen. Även med beaktande härav bör emellertid partiernas behov av valsedlar i allmänhet kunna tillgodoses genom tilldelning av gratis valsedlar av den föreslagna omfattningen. I den mån etl parti har behov av ytteriigare valsedlar kan partiet liksom hittills beställa sådana på egen bekostnad. Den kostnad.sökning .som etl parti kan åsamkas genom den föreslagna ändringen torde i vari fall vara av marginell betydelse.

Jag förordar alltså alt anlalel kostnadsfria valsedlar minskas från fem lill fyra gånger antalet röstberättigade såväl i riksdagsvalen som i landstings-och kommunalvalen.

Det bör observeras atl rälten lill gratis valsedlar i landstings- och kommunalvalen inte är knuten till om ett parti har fåll eller fär en viss procenl av rösterna ulan till om partiet är eller blir representerat i den församling valel gäller. Det finns därför inte anledning att föreslå någon motsvarighet lill bestämmelsen om all partier som får mer än en procenl av rösterna skall få gratis valsedlar. Däremol bör de bestämmelser om utläggning av valsedlar i vallokaler och på postkontor o.d. som jag har föreslagit beträffande riksdagsvalen kunna tillämpas också i landstings- och kommunalvalen.

Förslagen föranleder ändringar i 6 kap. 4-6 och 9 §S samt 9 kap. 6 § vallagen.

Den föreslagna minskningen av antalet fria valsedlar i alla tre valen medför enligt kommitténs beräkningar en minskning av koslnaderna för staten med ca 2,75 milj. kr. Om partierna minskar sina beställningar i samma utsträckning, drabbas de inle av några ökade koslnader för valsedlar.

Gratis tilldelning av valsedlar till partier som har fått en procenl av rösterna i riksdagsvalet och utläggning av parlimarkerade valsedlar i vallokaler, på posikontor etc, innebär en kostnadsökning för staten med ca 1.79 milj. kr. För de partier som kan komma i fräga innebär sädana förändringar avsevärda förbättringar inte bara av ekonomisk art utan även när det gäller möjlighelerna atl nå ul till väljarna med valsedlar.

Sammanlagel medför alltså de föreslagna ändringarna en besparing för statsverket på omkring en milj. kr.

När det gäller frågan om priset för de valsedlar som belalas av partierna ansluter jag mig till kommitténs bedömning. Jag anser alltså att det inte finns anledning atl föreslå någon ändring av nuvarande ordning. En prisök-

Prop. 1984/85:119 18

ning till full kostnadstäckning skulle som kommittén har funnit ge mycket begränsade besparingar och kunna uppfattas som stötande av de partier som inte får valsedlar gratis. Nuvarande regler bör därför enligt min mening bibehållas.

2.2 Registrering av partibeteckning

Mitt förslag: För att styrka atl en ansökan om registrering av partibeteckning biträds av föreskrivet antal röstberättigade medlemmar skall elt parti kunna välja atl - i stället för atl till RSV ge in egenhändigt undertecknade förklaringar från medlemmarna — förete ett intyg av notarius publicus om alt de föreskrivna förklaringarna har visats upp för honom.

Departementspromemorians förslag: 1 promemorian diskuteras fyra alternativa sätt alt undvika atl uppgifter om partitillhörighet måsle offentliggöras i ärenden om registrering av partibeteckning. I promemorian förordas atl nuvarande system ersätts med en ordning enligt vilken de aktuella förklaringarna visas upp för notarius publicus.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. En del anser att det inte finns något behov av atl ändra nuvarande regler, som infördes så sent som 1982. Andra menar alt den nuvarande ordningen inte är invändningsfri och all notarius publicus-alternativet är den smidigaste lösningen om regelsystemet skall revideras.

Skälen för mitt förslag: Genom att registrera sin partibeteckning vid ell val kan elt parti uppnå fördelar i två avseenden. Dels får partiet etl skydd mot illojalt utnyttjande av partibeteckningen. Dels får partiet rätt att lägga ut sina valsedlar på postkontoren (se vidare nedan i avsnitt 2.3).

Skyddel för registrerade partibeteckningar är konstruerat på i huvudsak följande sätt. Ett parti, dvs. en sammanslutning eller grupp av väljare som upplräder i val under en särskild beteckning, kan registrera beteckningen och anmäla officiella kandidater hos RSV. Valsedlar med registrerade partibeteckningar måste som första namn ha någon av de anmälda kandidaterna. Annars anses alla namn på valsedeln obefintliga, och rösten tillfaller det registrerade partiet.

En förutsätining för att en ansökan om registrering av en partibeteckning skall bifallas är att beteckningen inte kan förväxlas med en lidigare registrerad beteckning (5 kap. 3 § vallagen).

En annan förutsättning för registrering är att ansökningen biträds av ell vissl minimiantal röstberättigade medlemmar i partiet (1.500. 100 och 50 för riksdags-, landstings- resp. kommunfullmäktigval). Elt liknande krav

Prop. 1984/85:119 19

har gälll i snart 50 år och motiverades ursprungligen med atl del syntes "lämpligt atl till förekommande av missbruk av regislreringsrällen hindra alltför obetydliga organisalioner atl erhålla registrering" (prop. 1935:139 s. 27). Kravet gäller dock inle partier som är representerade i riksdagen.

De medlemmar som biträder registreringsansökningen må.ste lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om detla och därvid uppge personnummer och kyrkobokföringsorl. Förklaringarna blir hos RSV allmänna handlingar som det slär var och en frilt att ta del av. Från olika håll har hävdats att denna ordning skulle stå i mindre god överensstämmelse med regeringsformens regler om skydd för åsiktsfriheten.

Den bestämmelse i regeringsformen (RF) som därvid närmast torde åsyftas är 2 kap. 2 §. Det föreskrivs där atl varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.

I propositionen med förslag lill regeringsform (prop. 1973:90 s. 145) uttalade departementschefen att beslämmelsen bl.a. innebär atl reglerna om vittnesplikt inle i något fall medför skyldighet för ett vittne att lämna uppgift om sin uppfattning i t.ex. politiska eller religiösa frågor. Bestämmelsen utgör däremol, framhöll han vidare, inte något hinder mot regler som innebär att någon för att komma i åtnjutande av en särskilt förmånlig behandling, l.ex. all få fullgöra vapenfri tjänst eller helt befrias från värnplikt, måste lämna vissa uppgifter om sin inställning t.ex. i religiöst hänseende. Dessa uttalanden godtogs av riksdagen.

Här kan också nämnas förbudet mot åsiktsregistrering i 2 kap. 3 § RF. Där föreskrivs att anteckningar om en medborgare i ett allmänt regisler inle ulan hans samtycke får grundas enbari pä hans politiska åskådning. Som framgår av bestämmelsen gäller förbudet bara anteckningar som görs utan den registrerades samtycke. Det anses därför möjligl att ange personers politiska hemvist i förteckningar över kandidater i politiska val och ledamöler i politiska församlingar (Holmberg-Sljernquisl, Grundlagarna, 1979, s. 85).

Enligt min mening finns del inte fog för uppfattningen att gällande ordning för registrering av partibeteckningar skulle innebära att enskilda tvingas att ge till känna sin politiska åskådning eller all den skulle innefatta en förbjuden åsiktsregistrering. Registreringen är ju frivillig, och de upplysningarom enskildas partitillhörighet som lämnas i registreringsärendena förutsätter att den enskilde har lämnat sitt samtycke. Den nuvarande ordningen kan alltså inte anses strida mot RF:s regler om skydd för åsiktsfriheten.

Alt gällande ordning för registrering av partibeteckningar är förenlig med grundlagen hindrar emellertid inle atl del kan framstå som en från olika synpunkter oönskad konsekvens av systemet atl ett parti i praktiken måste offentliggöra namnen på ett stort antal medlemmar för atl få sin partibeteckning regisirerad. Jag anser att reglerna lämpligen bör ändras så

Prop. 1984/85:119 20

att man kan undvika att uppgifter om enskildas partilillhörighet måste offentliggöras i registreringsärenden. 1 departementspromemorian diskuteras olika lösningar för att uppnå det angivna syftet.

Ett alternativ är atl slopa kravet på att ett minimiantal medlemmar skall biträda en registreringsansökan. För att stävja ett evenluellt missbruk av registreringsrätlen kunde man i stället överväga att låta RSV ta ut en mindre ansöknings- eller registerhällningsavgift. Mol tanken pä avgiftsbeläggning av ansökningar till valmyndigheten kan dock principiella invändningar riktas.

Elt annat sätt att undvika att uppgifter om enskildas partitillhörighet offentliggörs i registreringsärenden är enligt promemorian att i sekrelesslagen (1980:100, omtryckt 1982:1196) föreskriva aft sekreless gäller för sådana uppgifter hos RSV.

Mot en sådan lösning kan invändas att valmyndigheternas verksamhet bör bedrivas i så öppna former som möjligt. För tilltron till demokratin är det viktigt att allmänheten har full insyn i verksamheten och möjlighel att kontrollera att denna sköts på rätt sätt. En föreskrift om sekreless i registreringsärenden är därför inte något bra alternativ.

De egenhändigt undertecknade förklaringar av röstberättigade partimedlemmar som nu krävs för registrering blir allmänna handlingar och därmed ocksä offentliga så snart de kommer in till RSV. En tänkbar möjlighel atl undvika detta som diskuteras i promemorian är atl ändra vallagen så all förklaringarna inle behöver ges in till RSV ulan bara visas upp för en tjänsteman där. Denna lösning är dock som jag ser det osäker till sina rättsliga konsekvenser och har dessutom ett mindre tilltalande drag av kringgående av offenflighetsprincipen.

En variant på alternativet alt förklaringarna skall visas upp för en tjänsteman hos RSV är att föreskriva att förklaringarna skall visas upp för notarius publicus.

Notarius publicus är en offentlig institution, vars verksamhet gär ut på att enskilda skall kunna få ett officiellt bevis om vissa faktiska förhållanden. Verksamheten ulövas av enskilda uppdragslagare. Den regleras genom förordningen (1982:327) om notarius publicus.

Enligt särskilda föreskrifter i sekretesslagen gäller offentlighetsprincipen också hos notarius publicus (1 kap. 8 §). Undantag görs dock för sådana uppgifter beträffande vilka det kan antas att klienten har förutsatt atl de skall bli behandlade förtroligt liksom för uppgifter i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas alt han lider skada eller men om uppgiflerna röjs (9 kap. 9 §). Sådana uppgifter skyddas av sekretess hos notarius publicus.

Om man ändrar vallagen så att det för registrering av en partibeteckning räcker med ell intyg av notarius publicus om alt partiet för honom har uppvisat de föreskrivna förklaringarna av röstberättigade partimedlemmar, undviker man alltså alt uppgifier om medlemmarna måste offentlig-

Prop. 1984/85:119 21

göras. En sådan ordning ligger också inom ramen för de uppgifter som notarius publicus redan har. Denne bör av omständigheterna eller av uppgifter som lämnas i samband med uppvisandet utan svårighet kunna sluta sig till i vad mån sekreless gäller för de uppgifter som partiet lämnar honom.

Av de olika lösningar som kan väljas om man vill undvika att uppgifter om partitillhörighet måsle offentliggöras i registreringsärenden anser jag att notarius publicus- alternativet erbjuder den smidigaste utvägen. Den har också förordats i promemorian och har godtagits av många av de remissinstanser som uttalat sig för en ändring av de nuvarande reglerna. För etl parti som vill registrera sin partibeteckning bör det alltså i fortsättningen räcka med ett intyg av notarius publicus om att partiet för honom har visat upp de föreskrivna förklaringarna av röslberätligade partimedlemmar. Partiet bör emellertid också kunna välja den nuvarande ordningen och ge in förklaringarna i ansökningsärendet, om partiet skulle föredra deUa.

Förslaget föranleder en ändring i 5 kap. 2 § vallagen.

2.3 Rätten att lägga ut valsedlar på postkontoren

Mitt förslag: Alla partier får, oavsett om de har registrerat sin partibeteckning eller inte, rält att lägga ut parlimarkerade valsedlar i eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum.

Riksskatteverkets förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten tillstyrker förslagel eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 10 kap. 5 a § vallagen skall det i eller i anslulning till lokal där poströstning äger rum anordnas lämplig plats där partimarkerade valsedlar kan läggas ut. Endast partier som har fått sin partibeteckning registrerad har rätl alt lägga ut sina valsedlar på postkontoren.

RSV har nu gjort bedömningen att det är olyckligt alt utläggningen av valsedlar pä postkontoren har kopplats till att ett parti har registrerat sin partibeteckning. De flesta partier bedömer det som värdefulll att kunna lägga ul sina valsedlar på postkontoren, särskilt med tanke på det ökande antalet poströstande. Vissa partier har tvingats registrera sin partibeteckning enbart för att kunna utnyttja möjlighelen att lägga ut valsedlar på postkontoren. Ett parti med regisirerad partibeteckning måste för att inte avföras ur registret dels anmäla särskilt ombud, dels anmäla kandidater.

Prop. 1984/85:119 22

För RSV:s del innebär den ökande mängden registreringsansökningar ell visst merarbete.

RSV har därför föreslagit att alla partier oavsett regisirering ges rätl att lägga ut partimarkerade valsedlar i eller i anslutning till lokal där poströstning äger rum. Även från demokratisk synpunkt är enligt RSV denna ordning att föredra, bl. a. med hänsyn till all etl parti kan beslula atl ställa upp i etl val så senl all fiden för regisirering av partibeteckning har gått ut. Enligt RSV:s bedömning kan inle antalet partier som lägger ut valsedlar på postkontoren antas öka i sådan omfattning att del nämnvärt skulle påverka postkontoren i deras arbete eller påverka statsverkels kostnader för postverkets medverkan i valadministrationen.

Postverket har i sitt remissyttrande tillstyrkt RSV:s förslag. Även övriga remissinstanser har så gott som undantagslöst ställt sig bakom att den nuvarande begränsningen avskaffas.

Enligt min mening är del önskvärt alt alla partier som deltar i ett val har möjlighet atl tillhandahålla sina valsedlar i eller i anslutning till de lokaler där röstning äger mm. Jag anser därför att kravet atl etl parti skall vara registrerat för atl få lägga ut valsedlar på postkontoren om möjligt bör tas bort.

Av förarbetena fill 10 kap. 5 a § vallagen (SOU 1980:45 s. 140 ff och prop. 1980/81: 170 s. 54 f och 68) framgår att den nuvarande begränsningen i rätten all lägga ut valsedlar på postkontor har motiverats huvudsakligen av praktiska skäl. Möjlighelerna för postpersonalen alt ulöva tillsyn över ullagda valsedlar, överskädlighelen för väljarna och önskemålet all kunna hålla god ordning i poströstningslokalen har sålunda åberopats som skäl för den gällande ordningen.

Som RSV har påpekat kan det förväntas att det antal ytteriigare partier som skulle komma alt utnyttja rätlen atl lägga ut partimarkerade valsedlar på postkontoren om registreringskravet tas bort blir tämligen begränsat. Möjlighelerna att utöva tillsyn över valsedlarna och att även i övrigt hålla ordning i lokalerna torde därför komma alt påverkas endast marginellt. Problemen kan inte vänlas bli större än att de ulan svårighei bör kunna bemäslras. Den nuvarande begränsningen i fräga om rälten att lägga ut valsedlar på postkontoren bör därför kunna avskaffas. Jag förordar atl så sker.

Förslaget föranleder vissa mindre ändringar i 10 kap. 5 a § vallagen.

Prop. 1984/85:119 23

2.4 Poströstning i kyrkofullmäktigvalen

Mitt förslag: Röstningen på postkontor i kyrkofullmäktigvalen får i fortsättningen bara ske lill och med torsdagen före valdagen. Den preliminära röslräkningen av poslröslerna skall vidare ske i vallokalen och inle som nu hos valnämnden.

Folkstyrelsekommitténs förslag: Överensslämmer med mill förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande regler kan man poströsla i kyrkofullmäkligval fram till dagen före valdagen. Samlliga poströster räknas preliminärt hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

RSV har i samband med sin analys av erfarenhelerna från 1982 års val funnii all kyrkofullmäktigvalen ger upphov lill problem i olika avseenden. De flesla problemen har samband med del låga valdeltagandet i dessa val (15,2 %). En särskilt allvarlig följd härav är atl valhemligheten har visat sig kunna komma i fara i vissa fall.

Trots att samlliga poströster vid kyrkofullmäktigvalen granskas och räknas av valnämnden onsdagen efler valdagen medför det låga valdeltagandet alt det i många församlingar är så få poströster atl valhemligheten ävenlyras. Som exempel har RSV nämnt atl det av prolokoll förda vid preliminär rösträkning hos valnämnderna i Östergötlands län framgår alt av totalt 119 församlingar och samfälligheter hade 18 st. inga poströster alls och 48 st. 10 poströster eller färre. 1 många församlingar och samfälligheter hade endast en person posirösiat. Valhemligheten kommer härigenom givelvis i uppenbar fara. För alt undanröja detta problem anser RSV alt poströstningen bör avslulas i sä god tid atl samtliga poströster kan granskas och räknas i vallokalerna på valdagen.

Som jag inledningsvis nämnde har folkslyrelsekommiltén fått uppdragel att se över kyrkofullmäkiigvalen. Frågan om poströstningen i dessa val har kommittén behandlat med förtur.

Enligi kommittén lämnades vid 1982 ärs val ca 190 000 poströster. 1 många församlingar var anlalel poströster så litel att valhemligheten inte kunde skyddas. 1 samband med den preliminära rösträkningen begicks dessutom på flera håll formella fel, vilket i fyra fall ledde till omval.

Kommittén framhåller alt de olägenheler som är förknippade med den nuvarande ordningen inle kan godias.

Poströslningen i kyrkofullmäkligvalel bör därför även enligt kommitténs mening avslutas i sådan lid alt poströsterna kan räknas i vallokalen på valdagen. Därigenom kan valhemligheten skyddas bällre. Vidare elimineras risken för formella fel av del slag som ledde lill omval 1982. Det är dock väsentligt atl poströstningen inte avslutas så tidigt au väljarnas möjlighet att utöva sin rösträtt onödigtvis begränsas.

Prop. 1984/85:119 24

Enligt vad kommittén har inhämtat från postverket kan alla poströster nå fram i sådan tid att de kan räknas i vallokalen på valdagen, om poströstningen avslutas torsdagen före valdagen. Denna förändring skulle enligt postverket leda till att kostnaderna för poströstningen i kyrkofullmäkligvalel skulle öka med högst 150 000 kr. Å andra sidan skulle de kommunala valnämndernas kostnader för den preliminära rösträkningen försvinna.

Mot bakgrund härav har kommittén förordat att poströstningen vid kyrkofullmäkligval avslutas torsdagen före valdagen.

I likhet med RSV och folkstyrelsekommittén anser jag att det är ett allvarligt problem att valhemligheten inte alltid har kunnat upprätthållas i kyrkofullmäktigvalen. Det är ett gmndläggande krav i en demokrati att valförfarandel är utformat så att valhemligheten inte äventyras. Jag anser därför att åtgärder måsle vidtas för att motverka de brisler som påvisats.

Om man avslutar poströstningen senast på torsdagen före valdagen, kan poströsterna räknas tillsammans med övriga röster i vallokalen. Valhemligheten bör därmed kunna garanteras, samtidigt som väljarnas möjligheter alt delta i valen endast får vidkännas en marginell inskränkning, som måste anses acceptabel med hänsyn till syftet med åtgärden. Jag ansluter mig således till den av RSV och folkstyrelsekommittén förordade lösningen.

Förslaget föranleder en mindre ändring i 30 § lagen om kyrkofullmäkligval samt en del ändringar i reglerna om preliminär rösträkning. Jag återkommer härtill i specialmotiveringen.

2.5 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Mitt förslag: Vid 1985 års val lill riksdagen och vid samma ärs val av landstingsledamöter och kommunfullmäkUge får röslberätligade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar lill valnämnden med posten (brevröstning). Brevröstningen är avsedd att gå till på samma sätt som vid valen 1982.

Rösträttskommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att brevröstning vid behov används även vid kommande val. En del förordar all brevröstning införs generellt för röstberättigade som är bosatta utomlands.

Skälen för mitt förslag: För atl de röstberättigade som vislas utomlands skall kunna utöva sin rösträtt anordnas vid de allmänna valen röslmotlagning på svenska beskickningar och konsulat (10 kap. 7-11 §§ vallagen). Inför 1982 års val visade det sig dock att Förbundsrepubliken Tyskland inte längre godtog röslmotlagning på de svenska utlandsmyndigheterna där. Som en försöksverksamhet infördes därför år 1982 en särskild ordning

Prop. 1984/85:119 25

med brevröstning för de röstberättigade som vistades i Förbundsrepubliken Tyskland (prop. 1981/82:224, KU 1981/82:37, rskr 1981/82:384).

Regleringen av förfarandet togs in i en särskild lag (1982:414) om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Lagen trädde i kraft den I juli 1982 och gällde till uigången av del året. Lagen innehöll bestämmelser om hur brevröstningen skulle gå till (2 §) och om förfarandet vid granskning, rösträkning, konlroll m.m. (3-6 §§). I övrigt tillämpades vallagens beslämmelser pä brevröstningen.

Brevröstningsförfarandet innebär i korthel följande. o Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i elt innerkuvert o 1 närvaro av två vittnen lägger väljaren innerkuvertet/en i ett särskilt

ytlerkuvert för brevröstning som undertecknas av väljaren och vittnena o Ytterkuvertet läggs tillsammans med väljarens röstkort i etl särskilt

omslagskuvert o Omslagskuvertet lämnas för postbefordran direkt till berörd valnämnd.

Förutsättningar för brevröstning var 1982 all väljaren o någon gång under perioden 26 augusti lill 18 seplember befann sig i Förbundsrepubliken Tyskland, varmed i detla sammanhang även avsågs Västberlin, och där iordningställde brevröslningsförsändelsen o använde de speciella kuvert m. m. som RSV fastställt för brevröstnings-förfarandet o hade röstkort.

För brevröstning erforderligl material (kuvert, valsedlar och anvisningar) tillhandahölls dels av RSV, dels av flertalet svenska utlandsmyndigheter i Förbundsrepubliken Tyskland. Väljare som enligt 1982 års särskilda röstlängd var bosatta i Förbundsrepubliken fick genom RSV:s försorg i mitten av augusti 1982 erforderligt material. Övriga väljare kunde anlingen personligen hämta eller beslälla brevröstningsmaterial från RSV eller utlandsmyndigheterna i Förbundsrepubliken.

1 den proposition som låg till grund för brevröstningen (prop. 1981/82:224 s. 10) anförde föredragande statsrådet bl. a. att brevröstnings-förfarandet borde införas som etl provisorium. Försl efler en ulvärdering av brevröstningen vid 1982 års val kunde man ta slällning till om förfarandet borde införas mera permanent.

RSV har i sin PM om erfarenheterna av 1982 års val också behandlat försöksverksamhelen med brevröstning. RSV konstaterar att det administrativt inte utgör någol slörre problem atl hanlera brevröstningen. Andelen underkända brevröster (11%) blev dock alltför stor. En viss minskning av andelen underkända röster bör på sikl kunna åstadkommas. Möjligheten alt komma ner till samma andel underkända som vid annan förtids-röstning är dock lilen enligt RSV, som pekar på all den personliga kontakten mellan väljare och röstmollagare vid iradilionell förlidsrösining har en avgörande betydelse för alt begränsa antalet underkända röster. RSV anser inte att det behövs någon ändring av reglerna om brevröst-

Prop. 1984/85:119 26

ningsförfarandel för den händelse del skulle komma till förnyad användning vid 1985 års val. Däremot framhåller RSV att informationen till väljarna bör förbättras och alt åtgärder bör vidias för all garanlera att avlämnade brevröster behandlas korrekt.

Som jag nämnde inledningsvis har 1983 års rösträtlskommitté utvärderat erfarenheterna av brevröstningen vid 1982 års val. Kommittén har också tagit upp den principiella frågan om brevröstningen skall användas mera generellt i framtiden.

Kommillén konstaterar atl en utvidgad användning av brevröstningsförfarandet skulle innebära att det blev praktiskt genomförbart för fler personer som vislas utomlands att delta i de svenska valen. Det skulle dock medföra alt många väljare började använda denna röstningsmelod i stället för atl utnyttja del säkra och väl utvecklade förfarandel att rösta hos utlandsmyndigheterna. Därigenom skulle antalet underkända rösteröka.

Även om man med ökad informalion och förbättrade anvisningar på sikt skulle kunna minska andelen underkända röster skulle enligt kommittén en alltför Slor andel av utlandssvenskarnas röster komma att underkännas om brevröstning infördes generellt.

Enligt kommillén är det mycket viktigt atl man gör så få undantag som möjligl från de grundläggande principerna i valsystemet för att de allmänna valen även i framliden skall behålla den säkerhet som alltid har kännetecknat dem. De vinster som etl ulvidgal brevröstningsförfarande skulle kunna ge i form av ökade möjligheter att delta i valen uppväger enligt kommitténs mening inte de ökade riskema för att röster skulle underkännas. Kommittén finner därför inle tillräckliga skäl föreligga för att föreslå att brevröstning införs permanent.

Om det även vid kommande val uppslår problem av den art som föranledde försöksverksamheten med brevröstning från Förbundsrepubliken Tyskland, bör enligt kommittén riksdagen vid varje tillfälle la slällning till om brevröstning skall utnyttjas eller ej. Erfarenhelerna av försöksverksamheten visar att brevröstningsförfarandet i undantagsfall kan användas om röstmottagning inte kan ordnas på traditionellt sätl. Förfarandel bör enligt kommittén kunna regleras och utformas på samma sätt som vid 1982 års allmänna val.

En ledamot av kommittén har reserverat sig mot majoritetens förslag och förordat atl brevröstning införs generelll för röstberättigade som vistas utomlands.

Genom utrikesdepartementets försorg har inhämtats att Förbundsrepubliken Tysklands inslällning i fråga om röstning pä ambassader och konsulat är densamma nu som inför 1982 års val. Det problem som föranledde försöksverksamheten 1982 kvarstår således oförändrat.

Mot bakgrund av det anförda gör jag följande bedömning. RSV:s analys av brevröstningsförfarandet 1982 har visal alt del administrativt inte utgör något slörre problem alt hantera brevröstningen. Vissa

Prop. 1984/85:119 27

negativa erfarenheter, jag tänker dä på den relativt stora andelen underkända röster, bör åtminstone på någon sikt kunna rättas till genom förbättrad information fill väljarna och genom en säkrare hantering av valsedelsförsändelserna hos valnämnderna.

Det föreligger således inte några avgörande praktiska hinder mot att utnyttja brevröstningsmetoden även i fortsättningen. Liksom kommittén anserjag dock att det inte finns skäl att generellt införa ett förfarande med brevröstning för röstberättigade som är bosatta utomlands eller som av någon annan anledning vistas utomlands i samband med ett val.

Brevröstning bör alltså enligt min mening komma till användning bara i sådana speciella fall då det visar sig att röstning inte på vanligt sätt kan genomföras vid svenska utlandsmyndigheter i något visst land.

Eftersom det nu har visat sig att det inte är möjligt heller vid 1985 års val att genomföra röstning hos beskickningar och konsulat i Förbundsrepubliken Tyskland föreslår jag att brevröstning även vid det förestående valet skall få användas av de röstberättigade som befinner sig i Förbundsrepubliken under tiden närmast före valet.

Förslaget kan enklast genomföras genom att riksdagen antar en lag med regler motsvarande dem som gällde enligt 1982 års lagstiftning.

2.6 Övriga frågor

I det här sammanhanget vill jag också passa på tillfället att ta upp några mindre frågor som RSV har aktualiserat vid underhandskontakter med departementet. Det gäller dels reglerna om återbetalning av förskott för valsedelskostnader i 6 kap. 6 § vallagen, dels vissa bestämmelser om rösträkningen i 13 kap. 3, 5 och 6 §§ och dels bestämmelserna om hur suppleanter utses i 14 kap. 23 § vallagen. Jag återkommer till dessa frågor i specialmofiveringen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval,

3. lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland.

Prop. 1984/85:119 28

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620)

5 kap. 2 §

Den föreslagna ändringen, som gäller reglerna för registrering av partibeteckning, har behandlats i avsnitt 2.2 i den allmänna moliveringen.

De medlemmar som bilräder en ansökan om registrering av partibeteckning måste f n. lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om delta och därvid uppge personnummer och kyrkobokföringsort. 1 ansökningsärendet hos RSV blir förklaringarna allmänna handlingar som det slår var och en fritt atl la del av. För atl man skall undvika aU uppgifter om partitillhörighet måste offentliggöras i samband med registreringen införs i första stycket en bestämmelse som ger ett parti möjlighel att i stället förete etl intyg av notarius publicus om atl partiet för honom har visat upp de föreskrivna förklaringarna. Något krav på atl förklaringarna bevaras hos notarius publicus har inte ställts upp.

Vid sin granskning behöver notarius publicus inle göra någon fullständig kontroll av alt alla förklaringar har avgetls av röstberättigade partimedlemmar. Han bör i allmänhet kunna avslå från att konlrollera att de som har undertecknat förklaringarna verkligen är partimedlemmar. En egenhändigt undertecknad förklaring måste nämligen regelmässigl anses vara elt tillräckligt bevis om medlemskapet.

Däremot kan det behövas en viss kontroll av alt de som har undertecknat förklaringarna är röstberättigade. 1 allmänhet bör del dock räcka med en stickprovskontroll. Rekommendationer och råd om hur notarius publicus kan genomföra kontrollen bör kunna ges av RSV.

6 kap. 4-6 och 9 §§ samt 9 kap. 6 §

Ändringarna i dessa bestämmelser berör tillhandahållandet av valsedlar och frågor som har samband härmed. De ändringar som föreslås i 6 kap. 4-6 §§ samt 9 kap. 6 S har utföriigt behandlats i avsnitt 2.1 i den allmänna motiveringen. 1 6 kap. 6 § har dessutom gjorts en mindre ändring i enlighet med en framställning från RSV. Den är föranledd av praktiska skäl och innebär att RSV, utan att behöva vänta på en formell ansökan, kan återbetala förskott för valsedelskostnader som har eriagts av ett parti som, enligt vad det senare visar sig. är berättigat att få kostnadsfria valsedlar.

10 kap. 5a§

De föreslagna ändringarna, som rör rätten alt lägga ut valsedlar på postkontoren, har behandlats i avsnitt 2.3 i den allmänna motiveringen.

F. n. får endast partier som har låtit registrera sin partibeteckning lägga ul valsedlar på postkontoren. Begränsningen i rälten atl lägga ul valsedlar har motiverats huvudsakligen av praktiska skäl och bedöms nu kunna

Prop. 1984/85:119 29

avskaffas utan att kraven på god ordning i röstningslokalen m. m. åsidosätts. Alla partier får således i fortsättningen lägga ut sina valsedlar på postkontoren. Valsedlarna skall dock liksom hillills vara försedda med parti- och valbeteckning (parlimarkerade valsedlar).

Den särskilda inskränkning som enligt sista meningen i paragrafens nuvarande lydelse gäller för partier som ställer upp i landstings- eller kommunalval kan inte upprätthållas med den föreslagna ordningen, eftersom kontrollmöjligheten är avhängig av registreringen. Bestämmelsen har därför fått utgå.

13 kap. 3, 5 och 6 §§

Beslämmelserna rör hanteringen av valmaterialet i de fall då valförrättaren i samband med den preliminära rösträkningen i vallokal upptäcker brisler eller felaktigheter av olika slag. Ändringarna innebär att RSV:s s. k. omslag B och C ersätts med ett gemensaml omslag.

F.n. skall valförrättare/valnämnd i omslag B lägga de valkuvert och innerkuvert, som innehåller mer än en valsedel eller är helt tomma, och i omslag C de valsedlar, som saknar partibeteckning, har fler än en partibeteckning eller uppenbarligen är märkta.

För alt förenkla för såväl valförrättare och valnämnder som länsstyrelser kan i dessa fall etl omslag användas i stället för två. I så fall måste de valsedlar som tidigare lagts i omslag C läggas tillbaka i sina resp. kuvert och därefier läggas i del nya gemensamma omslaget.

14 kap. 23 §

Ändringen gäller bestämmelserna om hur suppleanter utses i kommunfullmäktige.

Anlalel suppleanter i kommunfullmäktige beslutas av fullmäktige (2 kap. 2 § kommunallagen) och fastställs lill en andel, högsl hälften av ledamöterna.Denna andel skall ligga till grund för tillämpningen av 14 kap. 19 § vallagen. Av reglema i 19 § följer atl anlalel suppleanter ibland kan bli större än den andel som fullmäktige har beslutat. När en suppleant inkallas till ordinarie ledamot eller avgår av annan anledning skall länsstyrelsen utse ytteriigare en suppleant för berörda ledamöter enligt 14 kap. 23 § vallagen. 1 vissa fall kan detta leda till atl antalet suppleanter ökar ytterligare genom atl en avgången suppleant ersätts med flera nya suppleanter.

Enligt RSV har de nuvarande bestämmelserna gett upphov lill vissa olägenheter när det gäller kommunfullmäktige genom alt det har varit nödvändigt att utse ersättare för en avgången suppleant trots atl det resterande antalet suppleanter egenlligen har varit tillräckligt. För atl undvika sådana olägenheter har en spärr-regel lagils in i första slycket.

Prop. 1984/85:119 30

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval

30 §

Bestämmelsen, som rör poströstningen i kyrkofullmäktigvalen, har behandlats i avsnitt 2.4 i den allmänna motiveringen.

Ändringen innebär att tiden för poströslningen i kyrkofullmäktigvalen inskränks något. Röstning på postkontor får i fortsättningen endast ske lill och med torsdagen före valdagen. Inskränkningen sker för att valhemligheten skall kunna garanteras.

35.41 och42a§§

Samtliga poströster räknas f n. preliminärt hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

Antalet poströster har visal sig vara sä lilel alt valhemligheten råkat i fara på många håll. För att man skall komma till rätta med delta missförhållande skall poströsterna i stället räknas preliminärt tillsammans med övriga röster i vallokalen på valdagen.

Det nya förfarandet för preliminär räkning av poströsterna medför att 42 b § upphävs.

Den formella hanteringen av poströsterna regleras i övrigt genom hänvisningar i 35 § första stycket och 41 § till motsvarande regler i vallagen.

Eftersom någon räkning av poströsterna inte längre skall ske hos valnämnden behöver röstlängderna inte behållas där. De kan omgående vidarebefordras tillsammans med övrigt material till länsstyrelsen. Lydelsen av 42 a § har jämkats i enlighet härmed.

Regeln i andra stycket av 35 § innebär atl poströster (ytlerkuvert), som kommer in för senl till valnämnden, utan vidare åtgärd läggs åt sidan och således ej kommer att delta i den slufliga sammanräkningen.

4.3 Förslaget till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen.

Förfarandet vid brevröstning enligt förslaget överensstämmer i sak hell med del förfarande som tillämpades vid 1982 års val enligt den särskilda lagen (1982:414) om försöksverksamhet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Här kan därför hänvisas till specialmotiveringen till den lagen (prop. 1981/82: 224 s. 14-16).

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl anla förslagen till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval,

3. lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1984/85:119 32

Bilaga Förteckning över remissinstanser

Över riksskatteverkets (RSVis) promemoria "Erfarenheler m.m. från 1982 års allmänna val" och departementspromemorian "Förutsättningarna för registrering av partibeteckningar" har remissyttranden avgetts av kammarrätten i Sundsvall, postverket, länsstyrelsen i Slockholms län, länsstyrelsen i Kristianstads län, länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet, Göteborgs kommun, Umeä kommun, folkpartiet samt miljöpartiet.

Över RSV:s promemoria har yttranden dessulom avgetts av Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlet i Uppsala, domkapitlet i Göteborg, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Malmö kommun, valnämnden i Stockholm saml Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

Vidare har yttranden över departementspromemorian avgelts av RSV, valprövningsnämnden, notarius publicus i Stockholm Ingmar Thornell, notarius publicus i Göteborg, centerpartiet samt arbetarpartiet kommunisterna.

Över 1983 års rösträttskommittés betänkande (SOU 1984:11 och 12) Rösträtt och medborgarskap har, såvitt avser frågan om brevröstning, yttranden avgetls av kammarrätten i Stockholm, RSV, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Jönköpings län, länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Norrbottens län, Slockholms kommun, Eskilstuna kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Södertälje kommun, Östersunds kommun, LO, Utlandssvenskarnas förening samt diskrimineringsutredningen.

Prop. 1984/85:119 33

Innehåll

Regeringens proposition ..................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Förfallningsförslag ............................................. ... 2

Förslag till lag om ändring i vallagen (1972: 620) ..... 2

Förslag lill lag om ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäkligval 8

Förslag till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland .... 10

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanlräde 1985-02-07 12

1 Inledning ....................................................... 12

2 Allmän motivering .......................................... . 14

2.1 Tillhandahållande av valsedlar m.m................... 14

2.2 Registrering av partibeteckning ....................... . 18

2.3 Rätten atl lägga ut valsedlar på postkontoren .... 21

2.4 Poströstning i kyrkofullmäktigvalen .................. 23

2.5 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland ..... . 24

2.6 Övriga frågor ......................................... 27

3 Upprättade lagförslag ....................................... 27

4 Specialmotivering ........................................... 28

4.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972: 620) 28

4.2 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval 30

4.3 Förslagel till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland 30

5 Hemslällan ..................................................... 31

6 Beslut .......................................................... 31

Bilaga Förteckning över remissinstanser ........... 32

Norstedts Trycken. Stockholm 1985