3
Motion
1984/85: 75
Thure Jadestig
En samordnad och intensifierad narkotikapolitik (prop. 1984/85:19)
Socialstyrelsens narkotikaförteckningar (SFS 1974:712) upptar kokain
(cocainum 1NN) och fencyklidin (phencyclidinum INN) på narkotikaförteckning
2. För medel på denna lista gäller att de fortfarande anses ha visst
medicinskt värde.
En rad forskningsrön och praktiska erfarenheter de senaste tio åren talar
för en omprövning av både kokainets och fencyklidinets medicinska berättigande
och juridiska ställning. Dessa medel bör överföras från narkotikaförteckning
2 till narkotikaförteckning 1. För medel som finns upptagna på
narkotikaförteckning 1 gäller att de bedömts som särskilt farliga med stör
missbruksrisk samt utan medicinskt värde.
Fencyklidin utvecklades i slutet av 1950-talet som narkosmedel. Tidigt
upptäcktes emellertid att medlet gav upphov till allvarliga biverkningar,
främst hallucinationer. Det utmönstrades tidigt ur humanmedicinsk praxis
men utnyttjades länge inom veterinärmedicinen. Det amerikanska livsmedels-
och läkemedelsverket har helt förbjudit användandet av fencyklidin
även i veterinärmedicinska sammanhang.
Ett omfattande missbruk av fencyklidin har sedan mitten av 1970-talet
uppstått i USA. En viktig orsak till detta är den enkla framställningen. Det
kan åstadkommas med ett minimum av kemikunskaper och med enkla
handelskemikalier som råvaror. De använda kemikalierna används även i
många legitima sammanhang. En driftig person kan framställa mycket
stora mängder i ett hem, ett garage eller en källare. Detta ger anledning att
befara att narkotikasyndikaten i första hand kommer att försöka starta
inhemsk produktion av fencyklidin i stället för att smuggla medlet över
gränserna.
Fencyklidin avyttras ofta under falsk varubeteckning såsom tetrahydrocannabinol
(THC), LSD, psilocybin m. m. Köparen har givetvis inga möjligheter
att fastställa vilket medel han fått tag i. Det förekommer också att
fencyklidin sprutas på cannabis (marijuana) för att höja ruseffekten.
Missbruk av fencyklidin kan även i ringa omfattning ge upphov till
allvarliga skador, sjukdomar och störningar. Några av de viktigaste är:
- Dödliga överdoser: döden inträder till följd av andningsförlamning, men
även sekundärt till följd av vansinnesreaktioner, drunkning m. m. under
påverkan.
- Psykosreaktioner med allvarliga förvirringstillstånd med inslag av förföljelsemani
m. m.
- Bestående personlighetsförändringar.
- Grava depressionsgenombrott med åtföljande självmord.
Mot. 1984/85:75
4
För den enskilda missbrukaren kan missbruk av fencykilidin utgöra en
ytterst allvarlig fara för hans kroppsliga och själsliga hälsa samt sociala
funktionsförmåga. Som folkhälsoproblem kan ett utbrett fencyklidinmissbruk
bli lika allvarligt som ett utbrett heroinmissbruk.
1 dag har ännu inga beslag gjorts av fencyklidin i Sverige. Dess farlighet
har i juridiskt hänseende inte prövats i domstol. När så sker bör domstolen
ha ett uttalande från lagstiftaren att gå efter vid bedömning av hur medlet
skall anses vara i farlighetshänseende i förhållande till andra kända narkotika.
Om lagstiftaren ej gör detta kommer denna fråga att få avgöras på
basen av bl. a. sakkunnigutlåtanden. Ett sådant förfarande måste anses
vara mindre lämpligt med hänsyn till att de inhemska erfarenheterna av
fencyklidinmissbruk vid avgörandet av de första ärendena mäste vara
begränsade.
Med hänsyn till den stora lätthet varmed fencyklidin kan framställas får
risken anses vara betydande för att ett missbruk av detta medel uppstår i
vårt land. Genom en markering redan nu skulle lagstiftaren slå fast en
sträng syn på detta medel och kunna föregripa en allvarlig utveckling.
Fencyklidinet som i dag helt saknar medicinskt berättigande bör således
överföras till narkotikaförteckning 1 och vid straffmätning enligt narkotikastrafflagen
jämställas med heroin.
Kokain (cocainum INN) har sedan slutet av 1970-talet blivit föremål för
ett mer omfattande missbruk i Sverige. Det första överdosdödsfallet inträffade
i Stockholm i april 1983. Beslagen har ökat och en rad indikationer
tyder på att kokainet börjat få spridning även bland ungdomar. De första
större målen har nyligen avgjorts, och vid straffmätningen har högsta
domstolen 1983 uttalat att kokainet är att anse som "något farligare än
amfetamin”.
En rad nyare vetenskapliga rön ger dock anledning att skärpa synen på
kokainet. Här skall kort erinras om följande fakta:
- Missbruk av kokain kan leda till dödliga överdoser, även i sådana fall
där kokainet intas genom snusning — ett intagningssätt som normalt
betraktas som en mildare form.
- Kokain utgör i praktiken den enda typ av narkotika som människor och
djur tillför sig till döds om de har riklig tillgång till medlet.
- Vid god tillgång till kokain fortsätter människor (och även försöksdjur)
att inta medlet tills de stupar av utmattning eller avlider.
- För många kokainmissbrukare utgörs den enda egentliga begränsningen
av konsumtionstakten av en praktisk begränsning av tillgången (antingen
genom svårigheter att få tag på medlet eller genom dess höga pris).
- Så kallade intensivmissbruksperioder (eng. "binges"), dvs. perioder
med 24 till 48 timmars intensivt kontinuerligt missbruk till dess att
förråden är uttömda, har visat sig vara mycket vanligare än man tidigare
förmodat. I en undersökning från den amerikanska telefonjouren för
rådgivning i kokainfrågor (”800-COCAINE”) redovisade 709£ av de
hjälpsökande att de haft någon sådan intensivmissbruksperiod.
Mot. 1984/85:75
5
— Kokain ger snabbt upphov till ett intensivt drogberoende. Redan en eller
två intravenösa injektioner kan vara tillräckliga för att framkalla ett
livslångt och svårstyrt kokainbegär av driftsmässig styrka.
- Kokainmissbruk kan leda till svåra psykosreaktioner med förvirringstillstånd
och förföljelseideer.
- 1 dag saknas effektiva behandlingsmetoder för kokainmissbrukare.
— Nyare, än allvarligare tillförselmetoder har tillkommit de senaste åren.
Genom rökning av s. k. fri kokainbas eller s. k. kokapasta kan missbrukaren
uppnå mycket höga påverkansnivåer och snabbt utveckla ett
allvarligt drogberoende. I dessa fall är riskerna för dödliga överdoser
och allvarliga skador mycket stora.
För den enskilde missbrukaren kan ett missbruk av kokain bli minst lika
förödande för hans kroppsliga och själsliga hälsa som ett missbruk av
heroin. Beroendeutvecklingen vid kokainism är minst lika snabb som vid
heroinism. Kokainmissbruket kan, som de senaste årens utveckling i USA
visat, mycket snabbt få en allvarlig spridning i grupper som normalt inte
uppfattas som riskgrupper för narkomani. En kokainepidemi ger upphov
till ett minst lika allvarligt hot mot folkhälsan som en heroinepidemi. Det
finns därför skäl att med utgångspunkt från narkotikapolitiska bedömningar
ompröva den nuvarande juridiska bedömningen av kokain och vid brott
mot narkotikastrafflagen jämställa detta medel med heroin.
Kokainet har tidigare haft en omfattande användning i medicinsk praxis.
I dag återstår egentligen bara användningen som lokalbedövningsmedel
vid ögonoperationer. Även för detta ändamål kan kokainet utmönstras och
ersättas av modernare ersättningsmedel som xylokain m.fl. Inga medicinska
skäl talar således längre för att bibehålla kokainet inom sjukvården.
Kokainet kan därför överföras till narkotikaförteckning I. En sådan ändring
skulle medföra en strängare syn på narkotikabrott avseende kokain
vid straffmätningen. Lagstiftaren bör dessutom genom ett särskilt uttalande
markera att kokain i detta hänseende skall jämställas med heroin.
Slutligen skall erinras om att regeringen vid avgörandet av ett liknande
ärende låtit de narkotikapolitiska övervägandena dominera över de eventuella
sjukvårdsmässiga önskemålen om att alltjämt kunna använda ett
visst medel. Genom ett särskilt regeringsbeslut har användningen av preludin
(fenmetralin) helt förbjudits oaktat att medlet vid tidpunkten för detta
beslut ännu användes vid behandlingen av vissa sjukdomar som narkolepsi.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att kokain (cocainum INN) och
fencyklidin (phencyclidinum INN) skall överföras till narkotikaförteckning
I.
Stockholm den 25 oktober 1984
THURE JADESTIG (s)