9

Motion

1984/85:67

Lennart Pettersson m. fl.

Vissa frågor rörande internationella adoptioner (prop. 1984/85:16)

Kostnaderna för svenska adoptionsföräldrar vid internationella adoptioner
har på senare år ökat starkt. Det finns en uppenbar risk att möjligheterna
för ofrivilligt barnlösa par att skaffa sig adoptivbarn utvecklar sig i alltmer
ojämlik riktning. De i stort sett enda möjligheterna att skaffa sig adoptivbarn
i dag är att vända sig till utlandet. Därmed blir också kostnadsfrågan vid
utländska adoptioner av central betydelse.

Statens nämnd för internationella adoptioner (NIA) har visat hur antalet
ansökningar om utländska adoptivbarn har minskat på grund av kostnadsökningarna.
Undersökningen visar också att de som faller bort är familjer med
låga och medelstora inkomster.

De stora adoptionsländerna för svenska adoptivföräldrar är numera
avlägsna länder som Sydkorea och Colombia. Normala adoptionskostnader
är i dag 30 000-40 000 kr., men det är ingalunda ovanligt med kostnader som
uppgår till 50 000 kr. Kostnaderna har mer än fördubblats under 1980-talet.
Vad som framför allt har ökat under senare år är resekostnader samt de
kostnader som hänger samman med de ökade kraven på en allt längre vistelse
i värdlandet.

Även om ofrivilligt barnlösa par ingenting hellre önskar än att kunna
skaffa sig ett adoptivbarn, så utgör självfallet en utgift av den storleksordning
det numera är frågan om ett oöverstigligt hinder för många med låga och
medelstora inkomster.

Resultatet har också blivit att barnlösa par med mindre och medelstora
inkomster slås ut ur adoptionskön just därför att de inte har råd att betala.
Det är därför som antalet sökande har minskat. Par med höga inkomster
utgör numera en allt större andel av de adoptionssökande.

Vi anser att det inte kan få vara så att plånbokens tjocklek skall bli alltmer
avgörande för barnlösa pars möjligheter att skaffa sig adoptivbarn. På den
nyligen avslutade socialdemokratiska partikongressen togs också frågan om
de ökade adoptionskostnaderna upp och hur detta slår mot de ekonomiskt
svaga. Kongressen beslöt att uttala sig för att en utredning borde tillsättas.
Det är uppenbart att om begreppet solidaritet skall ha någon mening för
barnlösa familjer som befinner sig i denna ekonomiska situation, så måste
samhället på ett eller annat sätt gå in med ett ekonomiskt stöd.

Frågan bör därför nu utredas snabbt. Eftersom statens finanser är
ansträngda är det självfallet rimligt att också olika varianter av ett selektivt
stöd prövas. De som i första hand bör komma i åtnjutande av statligt
ekonomiskt stöd är barnlösa par med låga och medelstora inkomster. Kanske

Mot. 1984/85:67

10

måste man också i ett inledningsskede begränsa det ekonomiska stödet till att
bestrida kostnaderna för det första adoptivbarnet, även om det på många sätt
kan vara socialt lämpligt att de utländska adoptivbarnen växer upp i
flerbarnsfamiljer.

Enligt vår mening bör en utredning om detta tillsättas omedelbart, så att
ett förslag kan föreläggas riksdagen våren 1986.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att se över
kostnaderna för adoptivföräldrar vid internationella adoptioner.

Stockholm den 26 oktober 1984

LENNART PETTERSSON (s)

ULLA-BRITT ÅBARK (s) OLLE GÖRANSSON (s)