Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

12

Motion

1984/85:6

Bengt Kindbom m. fl.

Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/
85:1)

Föreliggande proposition berör frågor om en regional musikpolitik vari
bl. a. ingår en omorganisation av de statliga och regionala musikinstitutionerna.
Detta innebär, att ansvaret för utvecklingen av det regionala musiklivet
överförs till regionala huvudmän. På skilda håll i landet samarbetar
regionmusiken och Rikskonserter redan med landsting och andra regionala
företrädare. Ett sådant exempel är "Musik i Väst”-samarbetet, vilket också
nämns som föregångsexempel i propositionen.

Detta samarbete har sin bakgrund i att Rikskonserter genom sitt regionkontor
i Göteborg ända sedan dess tillkomst 1969 aktivt arbetat för att
involvera olika länsorgan, i synnerhet landstingen, i den regionala musikplaneringen.
Landstingen i Västsverige började samarbeta i musikfrågor redan
1973. Till en början avsåg samarbetet en körkonsulentverksamhet för hela
Västsverige. Successivt har landstingens och Göteborgs kommuns samarbete
med varandra och de statliga institutionerna utökats. Göteborgs kommun.
Bohuslandstinget och Skaraborgs läns landsting gick 1979 samman som
huvudmän för Stiftelsen Västsvensk musikverksamhet. Sedan 1982 samarbetar
denna stiftelse med Älvsborgs läns landsting, regionmusiken och
Rikskonserter inom ramen för avtalet "Musik i Väst”. Under verksamhetsåret
1983-1984 svarade landstingen och Göteborgs kommun för drygt lika
stor ekonomisk andel i "Musik i Väst”-samarbetet som rikskonserter.
Regionmusiken är dock genom ett knappt 80-tal anställda den största
samarbetspartnern.

De regionala parterna har i olika sammanhang hävdat, att de betraktar den
aktuella regionaliseringspropositionen som en reform om regional musikpolitik
och inte enbart som ett förslag om omorganisation av de statliga,
regionala musikresurserna. Landstingen satsar redan engagemang och medel
i verksamheter tillsammans med regionmusiken och Rikskonserter. De har
emellertid också engagerat sig i andra musikverksamheter.

En stor västsvensk fråga vid sidan av regionaliseringen av regionmusiken
och Rikskonserter är frågan om ett regionalt utnyttjande av Stora teatern och
Göteborgs symfoniker.

Stora teatern har ett akut lokalproblem. De västsvenska landstingen har
ställt sig positiva till att diskutera ett samarbete med Göteborgs kommun dels
beträffande ett nytt teaterhus, dels beträffande en musikteaterverksamhet i
länen. Kommunen och landstingen har i skrivelsen Västsvenskt musikcentrum
- ny lyrisk teater i Göteborg för regeringen särskilt påpekat vikten av ett
statligt åtagande i denna fråga:

Mot. 1984/85:6

13

Om de fysiska och ekonomiska förutsättningarna förbättras bör Stora
Teatern i enlighet med vad som redovisas i propositionen 1974:28 om den
statliga kulturpolitiken kunna utvecklas till ett av fyra musikteatercentra i
landet för att täcka behovet av musikteaterverksamhet i den västsvenska

musikteaterregionen. Skillnaderna mellan villkoren för utveckling av

den kulturella verksamheten i Stockholmsregionen och i övriga landet
tenderar att förstärkas. En stor del av institutionerna i Stockholmsområdet
har staten som huvudman medan stödet till verksamheten i riket i övrigt
grundar sig på ett bidragssystem som successivt urholkats på flera sätt.

I skrivelsen exemplifieras de regionala parternas uppfattning i denna
fråga. Konkreta diskussioner förs regionalt om utvecklingen av den uppsökande
verksamheten i regionen med Symfonikerna och Stora teatern. Man
planerar inte enbart traditionella gästspel med konserter och föreställningar
på kvällstid utan också mera genomarbetade aktiviteter för barn och ungdom
i samarbete med grundskolor och kommunala musikskolor m.fl., arbetsplatsbesök,
offentliga repetitioner m. m. Liknande aktiviteter planeras också
för hemmascenerna för en regional publik i olika åldrar och med olika
kulturell bakgrund. Vid sidan av de innehållsliga diskussionerna förs också
resonemang kring ökade insatser i publikarbetet både för hemmascenerna i
Göteborg och som stöd för de regionala arrangörernas lokala aktiviteter. Det
gäller bl. a. bussning, postens datoriserade biljettbokningssystem m. m.

Även vad gäller de musikresurser som propositionen avser finns ett
samarbete som är av västsvenskt intresse. I några uppsättningar har Stora
teatern samarbetat med regionmusiken. Föreställningar gavs i Göteborg och
i regionen. Idéer och önskemål finns såväl i som utanför institutionerna om
fortsatt och utökat samarbete. Detsamma gäller Symfonikernas verksamhet i
regionen.

Propositionen behandlar särskilt verksamheten ute i länen. Den länsbaserade
verksamheten kommer att få sin resursmässiga grund i de nuvarande
regionmusikavdelningarna. Redan i dag finns en påtaglig profil- och
arbetsfördelning mellan avdelningarna i Västsverige. Det är uppenbart att en
framtida biåsorkester i Uddevalla behöver arbeta i hela Västsverige för att få
en meningsfull roll i det civila musiklivet. Detsamma kommer säkert att gälla
för övriga fast anställda ensembler i framtiden.

På ”Musik i Väst”-kansliet i Göteborg har man successivt byggt ut en
konsulentorganisation. Det finns sakkunskap inom flera olika genrer till
gagn såväl för ”Musik i Väst”-organisationerna själva, som för amatörmusiklivet,
arrangörsledet m. fl. i hela Västsverige.

Propositionens betoning av verksamheten i länen pekar mot en positiv
utveckling av den hittillsvarande regionala musikverksamheten. Det är
emellertid vår mening, att det vore olyckligt om en fungerande verksamhet
och ett fungerande samarbete över länsgränserna i Västsverige inte får
möjlighet att fortsätta utvecklas. I vår motion har vi pekat på en del
verksamheter som på detta sätt berör hela Västsverige och som man
diskuterar i regionen i samband med den aktuella propositionen.

Mot. 1984/85:6

14

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående samarbetet över länsgränserna i
Västsverige i samband med omorganisationen av regionmusiken
och Rikskonserter.

Stockholm den 17 oktober 1984

BENGT KINDBOM (c)
ELVER JONSSON (fp)
ELVING ANDERSSON (c)
CHRISTER EIREFELT (fp)

LENNART BRUNANDER (c)
OLLE GRAHN (c)