2

Motion

1984/85:465

Bertil Måbrink

Industrisatsningen i Blekinge län

Blekinge har sedan mitten av 1970-talet haft en mycket besvärlig sysselsättningsutveckling
och minskad folkmängd. Även de traditionella stödområdeha
har haft en gynnsammare befolkningsutveckling än Blekinge, som sedan
1975 har haft den mest negativa befolkningsutvecklingen i riket. Den
omfattande utflyttningen från länet har medfört att befolkningens ålderssammansättning
påverkats negativt. Utflyttarna är främst personer i produktiv
ålder, vilket även medfört att andelen barn minskar och andelen äldre ökar.

Blekinge är dessutom ett av de län som har den högsta arbetslösheten.
Ungdomar och kvinnor är de grupper som drabbats särskilt hårt. Länet har
utöver en hög öppen arbetslöshet bland kvinnor även en omfattande dold
arbetslöshet. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är låg i Blekinge jämfört med
riket. Utöver ett stort antal direkt arbetslösa berörs ett stort antal personer i
länet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessutom är förtidspensioneringen
på grund av ”arbetsmarknadsskäl” betydande.

Arbetsmarknadens utveckling

Främsta orsaken till den stora utflyttningen från länet är bristen på
arbetstillfällen. Länets industri har drabbats hårt av strukturförändringar och
konjunkturnedgångar. Blekinges industri är av flera orsaker särskilt känslig
för struktur- och konjunkturförändringar. Härvid kan bl. a. följande faktorer

nämnas:

- Industrin är ensidigt sammansatt. Verkstadsindustrin svarar för 65 % av
industrisysselsättningen.

- Ett fåtal stora företag dominerar arbetsmarknaden. De fem största
företagen svarar för mer än hälften av antalet arbetstillfällen inom
industrin.

- Industrin är exportberoende.

Kännetecknande för länets industri är dessutom att många av företagen är
filialföretag med administrativ verksamhet förlagd utanför länet. Mellan
1975 och 1980 var Blekinge det län som hade den sämsta utvecklingen av
arbetsmarknaden. Denna negativa utveckling har även fortsatt under de
första åren av 1980-talet. På många andra håll i landet har minskningen inom
industrin till stor del kunnat kompenseras med en ökning av arbetstillfällen
inom servicesektorn. I Blekinge har dock servicesektorn inte vuxit i samma
omfattning. En viktig orsak till detta är att länet inte har fått del av någon

Mot. 1984/85:465

3

statlig lokalisering av betydelse.

Till skillnad från de flesta andra län har antalet sysselsatta inom den statliga
sektorn minskat i Blekinge. Detta beror bl. a. på nedskärningar och
flyttningar av verksamhet inom försvaret, televerket och SJ. Mellan 1975 och
1982 minskade antalet statligt anställda i länet med över 4 % samtidigt som
antalet ökade med över 15 % i riket som helhet. Vidare kan nämnas att
Karlskrona kommun är det enda primära centrat i riket med minskad statlig
sysselsättning under 1970-talet. I denna kommun har dessutom neddragningar
inom flera stora företag, däribland Karlskronavarvet, Ericsson och
Uddcomb, bidragit till en försämrad arbetsmarknad.

Regionalpolitikens mål och verklighetens Blekinge

Regionalpolitikens syfte är att ge alla människor i landet arbete, tillfredsställande
service och god miljö. Efter riksdagens beslut 1982 sker planeringen
i länet med inriktning mot en befolkning år 1990 på 153 000 invånare. Det
innebär att en befolkningsökning på 1 200 personer erfordras under återstoden
av 1980-talet om riksdagens intentioner skall kunna fullföljas. Mot detta
kan ställas länsstyrelsens prognos som visar på en ytterligare befolkningsminskning
under den aktuella tiden.

Det regionalpolitiska stödet har under perioden 1 januari 1978-31 mars
1984 utgått till 31 företag i Blekinge varav 18 är företag i Olofströms
kommun. Det sammanlagda stödbeloppet uppgår till nästan 40 milj. kr.
Antalet nya arbetstillfällen som erhållits kan beräknas till mellan 400 och
450, att jämföras med dagens arbetslöshetssiffror.

För att bryta den negativa befolkningsutvecklingen och för att minska
arbetslösheten behövs en planerad regionalpolitik. En sådan planerad
regionalpolitik skulle fungera som en motvikt till det privata storkapitalets
styrning av utvecklingen i länet. De här nedan upptagna områdena skulle
kunna utgöra en grund för en planerad regionalpolitik för Blekinge.

Kommunikationer

Länets vägnät är bra utbyggt, men när det gäller kollektivtrafiken finns
mycket att göra. Genom en satsning på järnvägen i länet skulle transporterna
till och från länet underlättas för företagen, länets invånare och turismen.
Kustbanan från Karlskrona till Kristianstad skulle få mycket bättre förutsättningar
att erbjuda en bra gods- och persontrafik i länet, om den elektrifierades.
Turtätheten måste också utökas. Banan är också i behov av en
upprustning och förstärkning så att den kan klara av de allt tyngre
godsvagnarna. Det finns även behov av en terminal för enhetslast (container
och flak). Detta skulle underlätta för företagen att använda järnvägen till
sina transporter. En övergång till mer järnvägstrafik, i stället för den tunga
lastbilstrafiken, innebär en bättre miljö i länet. Planer för en förbättrad

1 * Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr 464-469

Mot. 1984/85:465

4

järnvägstrafik norrut från länet måste arbetas fram. Det är oacceptabelt att
persontrafiken på järnvägen Sölvesborg-Älmhult har lagts ned. Denna bör
snaras återupptas.

Industrisatsningar

Ett finpappersbruk borde byggas i anslutning till det nuvarande pappersmassabruket
i Mörrum. Vidareförädling av pappersmassan till finpapper
innebär många nya arbetstillfällen i Mörrum.

Kockums i Ronneby och Kallinge är beroende av en statligt planerad
stålpolitik. Kockums, som bl. a. tillverkar stålämne till rälstillverkning, är
helt beroende av att satsningar görs på järnvägsutbyggnad i landet.

Karlskronavarvet har tidigare byggt några vindkraftverk, bl. a. Maglarp i
Skåne, men någon rejäl satsning på vindkraften har ännu inte kommit i gång.
Karlskronavarvet kommer helt att tappa sin kompetens på vindkraftsområdet
om inte tillverkningen snarast återupptas. Vindkraftverk är en av de
alternativa produkter som är möjlig att tillverka på varvet. Den militära
tillverkningen dominerar i dag alltför mycket. Vindkraftverken kommer att
behövas i framtiden när kärnkraften skall avvecklas. För att avvecklingen
inte skall innebära att kolkraftverk byggs upp måste en planerad energipolitik
nu framarbetas; en del i denna energipolitik är vindkraftverk.

Länets västra del, fram till Karlshamn, borde kopplas ihop med Sydgasprojektet
i Skåne. En gasledning fram till Karlshamn skulle möjliggöra att
vissa industrier i västra länet kan övergå till gasdrift, vilket är mycket mer
miljövänligt än olja och kol. En projektering av en gasledning till Karlshamn
måste snarast påbörjas.

Fisket

Karlskrona kommun har gjort stora satsningar på Östersjöprojektet.
Detta är viktigt nu när största delen av det svenska fisket bedrivs i Östersjön.
Ett viktigt bidrag till en utveckling av fisket i Östersjön är att ett nytt
laboratorium för forskning i och om Östersjöns fiske och vattenbruk,
förläggs till Karlskrona. Det finns stora skillnader på ost- och västkusten,
därför är det viktigt att forskning bedrivs på båda kusterna och ett nytt
bräckvattenlaboratorium i Karlskrona skulle skjuta fram positionerna på
havsforskningsområdet.

Det finns i länet stora förutsättningar att utrusta ett varv för reparation och
underhåll av den svenska fiskeflottan.

T rädgårdsnäringen

Klimatet är gynnsamt för trädgårdsnäringen i Blekinge. En ökad odling av
grönsaker är fullt möjlig. Här bör en speciell satsning göras på giftfri odling.

Mot. 1984/85:465

5

Dessa grönsaker (de som inte säljs som färskvaror) skulle kunna förädlas
inom länet. Detta kräver att livsmedelsindustri förläggs till Blekinge. Genom
att ha både odling och förädling i närheten av varandra minskar behoven av
långa, dyra transporter.

Turismen

En ökad turism ger många nya arbetstillfällen. För att detta skall vara
möjligt måste tillgängligheten göras bättre - både tillgängligheten inom länet
och en utbyggnad av kollektivtrafiken så att det blir lättare att resa till
Blekinge. Nu finns det stora militära skyddsområden i länet. Dessa hindrar
utländska turister att besöka stora delar av den fina skärgården. Det är därför
viktigt att dessa skyddsområden kraftigt minskas. Det finns i dag ingen rimlig
anledning att ha militära skyddsområden av den storlek som finns i den
blekingska skärgården.

Utbildning och forskning

Länet saknar i dag en högskola. Detta är en av anledningarna att så många
ungdomar flyttar från länet. Det är av mycket stor betydelse för utvecklingen
av länet att en högskola eller högskolefilial förläggs till Blekinge. Den
nuvarande högskolepolitiken med en stark koncentration på ett fåtal orter
missgynnar kraftigt de län som inte har någon högskola. Koncentrationen av
högskoleverksamheten till ett fåtal större orter är ett hinder för en bra
regionalpolitik. En högskola är viktig både för utbildningen och det som finns
knutet till högskolan, t. ex. forskning som skulle gynna länets utveckling. I
Blekinge finns förutsättningar för forskning kring miljöskador på skogen. En
forskningsstation med denna inriktning kunde förläggas i Ronneby. Det
skulle vara ett bidrag till att kartlägga skogsskador som orsakats av
miljögifter.

Hemställan

Under hänvisning till det anförda föreslås*

att riksdagen uttalar sig för en utveckling av näringslivet i Blekinge
län och hos regeringen hemställer om åtgärder innebärande

1. att förutsättningarna för att uppföra ett finpappersbruk i anslutning
till pappersmassafabriken i Mörrum undersöks,

2. att förutsättningarna för ökad produktion av stålämne för rälstillverkning
vid Kockums anläggningar i Ronneby och Kallinge
utreds,

3. en förnyad satsning på vindkraftverk,

* Se även motion 1984/85:466-469.

Mot. 1984/85:465

6

4. att en projektering sker för att inom ramen för Sydgasprojektet dra
fram gasledning till Karlshamn.

Stockholm den 15 januari 1985
BERTIL MÅBRINK (vpk)