7

Motion
1984/85: 46

Einar Larsson m. fl.

Ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m.m. (prop. 1984/85:10)

Frågan om urlakning av växtnäringsämnen har ofta diskuterats under de
senaste tio åren. Bakgrunden är näringsförlusternas inverkan på sjöarnas
och vattendragens eutrofiering med igenväxning som följd.

Eutrofiering och algblomning är miljöproblem som måste åtgärdas. Men
för att få effekt av de åtgärder som sätts in är det nödvändigt att välja rätt
åtgärder.

Regeringen föreslår i propositionen om ändring av miljöskyddslagen att
lagen utvidgas så att länsstyrelsen får möjlighet att utfärda generella föreskrifter
avseende gödselhanteringen i särskilt föroreningskänsliga områden.
Ringsjön har föreslagits som ett försöksområde för denna verksamhet.
I propositionen framställs jordbruket som miljöfarlig verksamhet. Den
som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskriften kan dömas till
böter eller fängelse i högst två år.

Eutrofiering orsakas från flera källor. Det kan vara utgående avlopp,
läckage från jordbruk, syrebrist på grund av ökad växtlighet, låg genomströmning.
gamla utsläpp och avlagringar m.fl. orsaker. 1 propositionen
utpekas speciellt jordbruket.

Vattenföroreningarna i Ringsjön är inget nytt problem. Naturvårdsverket.
länsorganen och jordbrukets företrädare har under flera år arbetat för
att få en förbättring till stånd. När det gäller läckage från jordbruket har
också detta kunnat minskas, om än inte i tillfredsställande grad. Det finns
ett stort intresse från de jordbrukare som är berörda att medverka till
åtgärder som minskar läckage. Bl. a. har ett initiativ till en studieplan tagits
där alla jordbrukare runt Ringsjön ingår. En lagstiftning som regeringen nu
föreslår med hot om fängelse eller böter skulle slå undan förutsättningarna
för att fortsätta samarbetet.

Innan någon lagstiftning över huvud taget skall diskuteras måste man
kartlägga vilka förändringar som kan uppnås med rådgivning som syftar till
att minska vattenföroreningen och samtidigt förbättrar eller i varje fall inte
försämrar jordbrukarnas lönsamhet. Jordbruket bör ta sitt ansvar för sitt
bidrag till föroreningarna.

Rådgivning bör vara ett effektivt styrmedel för att minska den del av
utsläppen som kommer från jordbruket. Kan man uppnå miljöförbättringar
med rådgivning minskar behovet av styrning med hjälp av lagstiftning.

Eutrofiering och algblomning är miljöproblem kring vilka det råder stor
osäkerhet. Det är därför angeläget att forskningsverksamheten kring dessa
frågor intensifieras. Miljövårdsberedningen gjorde år 1981 en redovisning

Mot. 1984/85:46

8

av forskningsläget rörande det dåvarande forskningsläget vad gällde algblomning
och därmed sammanhängande problem. Vid naturvårdsverket
och lantbruksuniversitetet pågår omfattande forskningsprojekt som syftar
till att öka kunskapen. Skogs- och jordbrukets forskningsråd har fått ansvaret
för att utarbeta samordnade långsiktiga forskningsprogram för alternativa
produktionsformer. Rådet har också anordnat seminarier kring
bl.a. stallgödselhanteringen. Det är angeläget att myndigheterna tar till
vara dessa ökade kunskaper i arbetet med att begränsa vattenföroreningarna.

Genom särskild gödslingsrådgivning till jordbrukare i södra Halland har
visats hur läckaget kan minskas främst genom gödsling på våren i stället
för på hösten. Överskottsgödseln kan också säljas till gårdar med behov av
stallgödsel. Det minskade växtnäringsläckaget är förenligt med bibehållen
eller förbättrad lönsamhet.

Riksdagen beslutade under våren 1984 att den handelsgödselavgift som
regeringen föreslagit skulle användas till att finansiera forskning, rådgivning
och miljöförbättrande åtgärder. Det är förvånansvärt att regeringen
varken tidigare eller i denna proposition redovisat den fördelning av medlen
som beräknas uppgå till 110-120 milj. kr./år. Vi anser att det ligger helt
i linje med riksdagens beslut att dessa medel används för att åtgärda de
näringsläckageproblem som åsyftas i propositionen.

Bidrag bör utgå till rådgivning innefattande upprättande av gödslingsplaner,
utbyggnad av lagringskapacitet, växtföljdsplaner m.m. Bidrag
skulle även underlätta vissa andra vattenvårdande åtgärder. Bidrag för
utsäde för kväveupptagande mellangrödor är ett exempel. Bidrag till stallgödseltransporter
mellan överskottsgårdar och potentiella köpargårdar är
ett annat exempel.

Schablonartade bestämmelser om t. ex. högsta tillåtna kvävegiva eller
minsta tillåtna lagringskapacitet för stallgödsel kan bli mycket dyrköpta
miljöförbättringar. Om man däremot väljer rådgivning som metod är nyttan
ur miljö- och lönsamhetssynpunkt flerdubbelt större än kostnaden.

Den tillsynsavgift som riksdagens majoritet beslutat om och som trädde i
kraft den I juli i år har redan visat sig slå hårt både mot miljövården och de
verksamheter som avgiftsbeläggs. Det är angeläget att den beslutade tillsynsavgiften
inte drabbar åtgärder som syftar till att förbättra situationen i
föroreningskänsliga vattenområden. Regeringen bör undanta dessa från
avgiftsuttag.

Miljöskyddslagen i sin nuvarande utformning ger tillräckliga förutsättningar
att kunna komma till rätta med eutrofieringsproblemen. Vi avstyrker
därför regeringens proposition i denna del och föreslår att det
gemensamma arbetet fortsätter mellan länsorganen och jordbrukets företrädare
för att minska näringsläckage. Vi föreslår också att de medel som
inflyter från handelsgödselavgiften används i enlighet med riksdagens tidi

Mot. 1984/85:46

9

gare beslut och med en särskild satsning på åtgärder för att förbättra
situationen kring Ringsjön.

Vi tillstyrker propositionens förslag vad gäller samordning av miljöskyddslagen
och vattenlagen för att undvika onödig dubbelprövning av
vissa verksamheter i vatten.

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1984/85:10 vad gäller
ändring av miljöskyddslagen med anledning av övergödning
av föroreningskänsliga vattenområden.

2. att riksdagen begär att regeringen anvisar medel från handelsgödselavgiften
för att åtgärda näringsläckageproblem vid Ringsjön.

3. att riksdagen uttalar sig för att det samarbete som pågår mellan
naturvårdsmyndigheter. lantbruksnämnd och jordbrukets företrädare
bör fortsätta och få samhällets stöd.

Stockholm den 17 oktober 1984

EINAR LARSSON (c)
LENNART BRUNANDER (c)
KERSTIN ANDERSSON (c)

STIG JOSEFSON (c)
BERTIL JONASSON (c)