7

Motion

1984/85:40

Hugo Bergdahl

Förslag till lag om ensamrätt till bärgning, m. m. (prop. 1984/85:7)

I propositionen beskrivs de regler som f. n. gäller om någon hos myndigheterna
begär ensamrätt till bärgning. Sådant tillstånd skall då ges den eller
de som först ansöker om ensamrätt. Dessa regler har gällt sedan 1841.

Föredraganden föreslår nu en ny lag som bl. a. innebär att myndigheterna
i stället för att ge ensamrätten till den som först anmäler sig gör en
bedömning av skilda sökandes lämplighet. Ensamrätt skall ges till den som
"är lämplig med hänsyn till allmänna och enskilda intressen".

Av propositionen framgår inte vad som är att betrakta som sådan olägenhet
med nuvarande regler att det krävs förändringar. Uppenbarligen kan
det i dag uppkomma situationer där den som finnér sjunket gods inte får
tillfälle att bärga detsamma, nämligen om annan bärgare hinner före att
begära ensamrätt. Om detta är en olägenhet är det dock att märka att den
uppenbarligen har gällt sedan 1841 och därför torde vara välkänd i bärgarkretsar.
Jag är inte övertygad om att den föreslagna ordningen där tjänstemän
på länsstyrelsen skall göra skälighetsbedömningen utifrån opreciserade
kriterier leder till större rättvisa mellan bärgarföretag eller andra
intressenter. Däremot torde det med säkerhet leda till en ökad byråkrati
inom statsförvaltningen.

Folkpartiet har som allmän målsättning att motsätta sig införandet av
nya lagar eller lagändringar om dessa inte fyller ett viktigt behov. Den
föreslagna lagändringen synes mig inte göra detta.

Jag anser därför att nuvarande ordning där ensamrätt till bärgning skall
ges den som först söker tillstånd skall fortsätta att gälla. Den föreslagna
lagen bör ändras i enlighet med detta.

Med anledning av vad jag ovan framfört hemställer jag

att riksdagen beslutar att i förslag till lag om ensamrätt till bärgning
göra sådana ändringar att ensamrätt till bärgning även i fortsättningen
skall ges den som före annan inger ansökan därom.

Stockholm den 17 oktober 1984
HUGO BERGDAHL (fp)