25

Motion
1984/85:3236

Karin Söder m. fl.

Förskola för alla barn (prop. 1984/85:209)

En viktig utgångspunkt för utformningen av familjepolitiken måste vara
att familjen är samhällets hörnsten och att föräldrarna har det grundläggande
ansvaret för barnens fostran.

Ett krav måste vara att samhällets familjepolitik underlättar för föräldrarna
att ta och bära detta ansvar och att stödet till barnfamiljerna baseras
på valfrihet. Regeringens politik gynnar institutionsbunden barnomsorg
och barnomsorg på heltid. Enskilda initiativ missgynnas.

Enligt centerns uppfattning måste statsbidraget till barnomsorgen utformas
så att det utgår lika för olika former av barnomsorg. Det gäller såväl
kommunala som kooperativa, ideella eller privata daghem, det gäller familjedaghem
och deltidsförskola. Regeringen kan inte anföra något godtagbart
skäl till varför man vägrar privata initiativ inom barnomsorgen.

Det utbyggnadsprogram som aktualiseras i propositionen medför mångmiljardkostnader
för stat och kommun. Någon finansiering av förslagen
anges inte. Men helt klart är att regeringen genom sitt program avser att
utesluta varje möjlighet att bygga ut familjepolitiken i enlighet med valfrihetens
princip. Socialdemokraterna vill inte ge en möjlighet att välja barnomsorgsform
efter vad som bäst passar den egna familjesituationen och de
egna barnen. Socialdemokraterna är fortfarande helt avvisande till den
kraftiga opinion för vårdnadsersättning som finns i landet. Det finns skäl
understryka att vårdnadsersättning är ett väl dokumenterat önskemål hos
många föräldrar.

Den socialdemokratiska regeringen vägrar fortfarande erkänna den omsorg
som utförs i hemmet med små barn, som ett arbete. Regeringen inser
inte heller nödvändigheten av att göra det möjligt för den som så vill att
kombinera föräldraskap med förvärvsarbete utan att barnen kommer i
kläm. Vård av barn måste enligt vår uppfattning alltid betraktas som en
lika viktig uppgift oberoende av om den utförs av föräldrarna själva eller
om omsorgen sköts i daghem, kommunala eller privata, eller i familjedaghem.
En vårdnadsersättning är därför avgörande för en familjepolitik
präglad av valfrihet.

Valfrihet i barnomsorgen

Propositionen har påtagliga brister. Den innebär en fortsatt ensidig satsning
på kollektiv barnomsorg. Det brister när det gäller mångsidighet och
valfrihet. Det nuvarande statsbidragssystemet ger inte alls det handlingsut

Mot. 1984/85:3236

26

rymme för kommunerna så som det påstås i propositionen. Den tidsmässiga
styrningen av bidraget tvingar kommunerna till intagningsregler och
taxesättningar som missgynnar barnfamiljerna.

Anrättningen görs visserligen litet smakfullare genom att den garneras
med omsorgsformer som man hittills bekämpat, och med att barn i deltidsomsorg
får ett något bättre stöd.

Centern tar avstånd från regeringens njugga inställning till olika alternativa
lösningar t. o. m. till familjedaghem. I den socialdemokratiska familjepolitiken
får det inte vara ett alternativ i barnomsorgen, bara ett komplement
för barn med särskilda behov. Daghem är för många ett uppskattat
alternativ. Olika undersökningar har visat att en bred majoritet av svenska
folket anser att de vill ha valfrihet i barnomsorgen. Centerpartiet får
därmed stöd för sin grundläggande linje i familjepolitiken. Olika önskemål
beroende på arbetstider, lokala förhållanden och föräldrars värderingar
måste få komma till uttryck.

Inom en rad kommuner tas initiativ för att lokalt införa vårdnadsersättning.
Detta skall ses som ett resultat av en bred folklig opinion för rättvisa
mellan olika barnfamiljer när det gäller omsorgen om småbarn. Centerpartiet
har tidigare krävt lagändring för att möjliggöra kommunal vårdnadsersättning.
Vi kvarstår vid den uppfattningen.

Propositionens förslag till pedagogiskt program bygger på förutsättningen
att barnen vistas större delen av veckans dagar inom den kommunala
barnomsorgen. De flesta föräldrar ställer i dag krav på att få påverka
barnomsorgens innehåll. Detta har inte beaktats i regeringens förslag. Det
är viktigt med ett nära och förtroendefullt samarbete mellan föräldrar och
personal. Ett pedagogiskt program för barn i förskola måste också understryka
nödvändigheten av att barn på egen hand och spontant får utveckla
lekar utan byråkratiskt tvingande program. En överambitiös och ensidig
inriktning på schemalagd verksamhet kan göra att vuxenvärlden berövar
barn tid och möjlighet att fritt få utvecklas.

Familjedaghemmen måste ges ökat stöd t. ex. genom fortbildning av
dagbarnvårdare. Detta är nödvändigt då vi anser att familjedaghem inte
endast utgör ett komplement till den övriga förskolan utan ett verkligt
alternativ. En förbättrad föräldrautbildning är också nödvändig.

En återerövrad föräldraroll

Barn behöver sina föräldrar främst av allt. Det gäller inte bara under
spädbarnsåldern. Behovet av föräldrarnas stöd gör sig gällande under hela
skoltiden.

Det är främst i familjen som barnens fostran sker och bör ske. Föräldrarnas
roll bör stödjas och stärkas. I en tid med tendenser till familjesplittring
och då båda föräldrarna ofta arbetar heltid blir konsekvensen att barnomsorg
i ökande grad förläggs utanför hemmet. Men det behöver inte betyda

Mot. 1984/85:3236

27

en ensidig satsning på institutionell barnomsorg. Konsekvensen av en
sådan inriktning kan bli att föräldraansvaret reduceras. Därför är det
viktigt att olika alternativ står till förfogande och att föräldrarna självständigt
och med valfrihet kan välja mellan olika möjligheter.

Huvudansvaret för barnens fostran åvilar föräldrarna. Samhällets insatser
bör vara inriktade på att ge föräldrarna ökade möjligheter att vara
tillsammans med sina barn. En återerövrad föräldraroll med den insikt,
självkänsla, kunskap och glädje som det kan innebära skulle kunna vara en
ny utgångspunkt för familjerna och familjepolitiken.

Statsbidraget

Statsbidraget skall enligt vår tidigare redovisade uppfattning för nästa år
utgå med 40% av bruttokostnaden för all barnomsorg som finns upptagen i
kommunernas barnomsorgsplan, dvs. daghem, familjedaghem, deltidsförskola,
öppen förskola, föräldradrivna daghem och kooperativ barnomsorg
samt förskolor med alternativ pedagogisk inriktning och förskolor i privat
regi. En sådan reform ger flera positiva effekter. Ett statsbidrag med denna
uppläggning tillgodoser enligt vår mening bättre behovet av en flexibel,
obyråkratisk och utvecklingsbar barnomsorg än den i proposition 1984/
85:209 föreslagna. Centerns förslag ger ökad rättvisa mellan olika kommuner
och olika delar av landet.

Med vår inriktning för valfrihet mellan olika omsorgsformer är det fel att
utge ett särskilt anordningsbidrag för en omsorgsform.

Reformprogram för valfrihet

Barnfamiljernas situation och barnens rättmätiga behov ställer krav på
ett långsiktigt reformprogram, där viktiga första steg bör tas redan nu.
Under resten av 1980-talet måste enligt centern följande reformer genomföras.

Vårdnadsersättning om 24000 kr./år införs till alla familjer med barn i
förskoleåldern och där ersättning enligt föräldraförsäkringen inte utgår.
Ersättningen skall i skattehänseende och inom det sociala trygghetssystemet
betraktas som inkomst av förvärvsarbete. Ersättningen skall i normalfallet
utgå till den förälder/vårdnadshavare som har lägst inkomst, exempelvis
den som minskat sin arbetstid.

Statsbidraget till daghem m. m. läggs om så att bidrag utgår till all
barnomsorg, som ingår i den kommunala barnomsorgsplanen. Statsbidraget
utgår som procent av bruttokostnaden för daghem, fritidshem, familjedaghem,
föräldraledd barnomsorg, öppen förskola, deltidsförskola m.m.
och anpassas successivt till gängse statsbidragsnivå på den sociala sektorn.
Den kommunala barnomsorgsplanen skall täcka den faktiska efterfrågan,
vilket också innefattar efterfrågan under viss tid av året från t. ex.

Mot. 1984/85:3236

28

jordbrukare och andra grupper vars arbete präglas av intensiva arbetstoppar.

Föräldradrivna och kooperativa daghem samt förskolor med alternativ
pedagogisk inriktning och förskolor i privat regi skall liksom deltidsförskolan
vara berättigade till statsbidrag.

Privata dagmammor (och motsvarande) får vid taxeringen göra avdrag
med 6000 kr. per barn, vilket är att betrakta som kostnadsersättning.

Skattereduktion för familjer med en inkomst och barn under 18 år höjs i
en första etapp till 4000 kr., och därefter till 6000 kr. dvs. återställs till sitt
ursprungliga värde.

Föräldrarnas lagstadgade rätt till tjänstledighet för vård av små barn
förlängs till tre år.

Barnbidraget utgör stommen i det familjeekonomiska stödet och bör
successivt byggas ut.

Flerbarnsstödet byggs ut till att utgå fr. o. m. det andra barnet.

Studiestödet för barn i gymnasieåldrarna (16-18 år) förstärks.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:209,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om barnomsorgens framtida utformning
och inriktning,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förenklade regler
för barnomsorgens statsbidrag och ett rättvisare system i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 28 maj 1985

KARIN SÖDER (c)

BERTIL JONASSON (c)

KARL BOO (c)

ANDERS DAHLGREN (c)

TAGE SUNDKVIST (c)
NILSG. ÅSLING (c)

GUNNEL JONÄNG (c)

KJELL A. MATTSSON (c)

ARNE FRANSSON (c)

OLOF JOHANSSON (c)

GUNILLA ANDRE (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c) BERTIL FISKESJÖ (c)

GUNNAR BJORK (c)
i Gävle

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985