14

Motion

1984/85:3212

Alf Wennerfors m. fl.

Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1984/85:150)

1 Arbetsmarknadsläget

Hela kompletteringspropositionen präglas av en omfattande skönmålning.
Regeringen vill ge intryck av att den har lyckats lösa problemen på
arbetsmarknaden och påstår att Sverige är på rätt väg. En analys av
utvecklingen på arbetsmarknaden sedan den socialdemokratiska regeringen
tillträdde visar tydligt att arbetslöshetsproblemet har förvärrats trots en
uppåtgående industrikonjunktur. Det är därför en anmärkningsvärt dålig
utveckling som ägt rum. Visserligen har arbetslösheten minskat jämfört med
motsvarande tid för ett år sedan, men den ligger fortfarande betydligt högre
än samma tid 1982 (se tabell).

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1982-1985

(tusental personer)

	Första kvartalet 1982	Första kvartalet 1983	Första kvartalet 1984	Förstakvartalet 1985
Öppet arbetslösa	137,1	150,4	144,3	136,0
(enl. AKU)	3,2 %	3,5 %	3,3 %	3,1 %
Arbetsmarknads utbildning	42,1	45,7	47,7 %	42,0
Beredskapsarbete	46,6	72,2	75,5	31,6
Ungdomslag			22,3	37,2
Rekryteringsstöd			7,0	18,3
AMI	4,7	5,3	5,2	5,6
Samhällsföretag	23,0	24,2	25,3	25,9
Lönebidrag	33,2	35,0	36,6	38,5
Summa arbetsmark	149,6	182,4	219,7	199,1
nadspolitiska	3,6 %	4,2 %	5,0 %	4,5 %
åtgärder Totalt antal	286,7	332,8	364,0	335,1
arbetslösa	6,7 %	7,6 %	8,3 %	7,6 %
Sysselsättning enligt AKU	4 159,3	4 171,7	4 182,7	4 238,3
Verklig sysselsättning	4 055,1	4 038,5	4 014,0	4 084,1

Det är mot denna bakgrund föga förvånande att socialdemokraterna
fortfarande försöker beskriva arbetslöshetens omfattning enbart i termer av
öppen arbetslöshet. Ingen kan emellertid rimligtvis förneka att även

Mot. 1984/85:3212

15

personer i beredskapsarbete, ungdomslag, arbetsmarknadsutbildning och
vissa andra s. k. arbetsmarknadspolitiska åtgärder också är arbetslösa.
Kriterier för att komma i fråga för dessa åtgärder är ju just att personerna är
arbetslösa.

Inkluderas de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna finner man att ca
50 000 fler människor i dag står utanför den reguljära arbetsmarknaden än
vid det socialdemokratisk regeringstillträdet. Tar man hänsyn till de latent
arbetslösa understryks ytterligare hur allvarlig situationen är. Även antalet
partiellt arbetslösa, dvs. de som arbetar deltid men skulle vilja arbeta fler
timmar, har ökat jämfört med 1982. Regeringen framhåller som positivt att
vakanstiderna vid tillsättningen av nya tjänster inte har ökat under den
innevarande konjunkturuppgången. Förklaringen till detta är naturligtvis att
sysselsättningsökningen under den innevarande konjunkturuppgången varit
synnerligen svag jämfört med normalt.

Även beträffande arbetsmarknadsutvecklingen för ungdomar lämnar
regeringen vilseledande uppgifter. Att redovisa en arbetslöshet på 6 % är
bara ett försök att dölja verkligheten. 35 000 arbetslösa ungdomar är nu
överförda till s. k. ungdomslag. I verkligheten uppgår ungdomsarbetslösheten
till ca 100 000 personer eller omkring 14 % av arbetskraften i åldersgruppen
16-25 år.

I stället för att stärka ungdomarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden
leder socialdemokraternas politik till att ungdomen låses till konstlade
arbetsuppgifter i statlig eller kommunal regi.

Arbetslöshetsproblemen kan inte lösas genom åtgärdspaket, subsidier
eller utökad offentlig sysselsättning. Vi har flera gånger, senast i motion
1984/85:900, presenterat förslag för hur såväl den allmänna ekonomiska
politiken som arbetsmarknadspolitiken bör förändras för att vi skall kunna
skapa förutsättningar för sysselsättningstillväxt. I en partimotion (1984/
85:3201) med anledning av kompletteringspropositionen för vi fram våra
synpunkter på regeringens ekonomiska politik.

2 Regeringens förslag

2.1 Byggarbetsmarknad.

Det är knappast ägnat att väcka förvåning att situationen på byggarbetsmarknaden
är mycket dålig med hänsyn till hur kraftigt bostadsbyggandet
minskat under de senaste åren. Under 1984 slutfördes endast 38 000
lägenheter jämfört med 51 000 1980. Under 1982 års valkampanj lovade
socialdemokraterna att ett utökat bostadsbyggande skulle hjälpa upp
arbetslöshetssituationen. I dag vet alla vad det löftet var värt.

Redan tidigare har regeringen konstaterat att byggarbetslösheten är mest
omfattande inom de regioner där förutsättningarna för tillväxt inom byggnadsindustrin
är sämst. Speciella beredskapsarbeten förhindrar den nödvändiga
anpassningen av arbetsstyrkan till den förväntade kommande efterfrå

Mot. 1984/85:3212

16

gan. Den överdimensionerade byggnadsarbetarkåren i Norrlands inland är
delvis också emellertid ett resultat av att många blir klassificerade som
byggnadsarbetare bara för att de deltagit i ett beredskapsarbete.

De av regeringen införda förändringarna i permitteringsbestämmelserna
kan därutöver leda till att färre byggen kommer att vara i gång under
vintermånaderna.

Under en följd av år har offentliga investeringar i Norrlands inland
”tidigarelagts”. Regeringen avser även i år att avsätta över 300 milj. kr. för
tidigareläggning av investeringar och kommunala beredskapsarbeten inom
ramen för finansfullmakten. Vi har flera gånger tidigare framhållit faran med
denna typ av ”framflyttade” offentliga investeringar. Även om själva
investeringen i sig kan ske på förmånligare villkor för kommunen medför
dessa byggnader eller anläggningar också betydande drift- och underhållskostnader.
Utgifterna kan dessutom leda till skattehöjningar, vilka knappast
gynnar sysselsättningssituationen.

Regeringen föreslår att 2 milj. kr. av innevarande års anslag til!
beredskapsarbeten skall få användas av AMS och Byggnadsarbetarförbundet
för uppsökande verksamhet bland arbetslösa byggnadsarbetare. Vi anser
att sådan verksamhet i första hand måste ske på frivillig grund. I vissa
situationer kan det vara en kommunal uppgift att bedriva uppsökande social
verksamhet. Det finns enligt nuvarande regler också möjlighet att ordna
beredskapsarbeten inom det sociala området. Det finns däremot ingen
anledning att i detta sammanhang särbehandla byggnadsarbetarna.

Regeringen meddelar vidare att den kommer att ge AMS i uppdrag att
utreda möjligheterna att ge arbetshandikappade byggnadsarbetare långsiktiga
arbeten inom och utanför byggnadsverksamhet. Det är väsentligt att
skapa arbetsmöjligheter för arbetshandikappade byggnadsarbetare. Det
måste dock röra sig om frivilliga åtaganden från företagens sida. Arbetsmarknadsmyndigheterna
får inte utnyttja den specialreglering som för
närvarande finns på byggarbetsmarknaden för att utöva påtryckningar
gentemot byggnadsföretagen.

Regeringen föreslår ändrade regler för starthjälp m. m. Det innebär att
samtliga byggnadsarbetare i skogslänen skall kunna beviljas ersättning för
två hemresor per månad under ett år vid de tillfällen de arbetar på
byggplatser som ligger så långt bort att dagpendling inte är möjlig. Dessutom
bör starthjälp med 2 000 kr. kunna utgå till byggnadsarbetare som tar
arbeten som beräknas vara minst tre månader. Lönesättning och traktamentsregler
inom byggnadsbranschen är redan utformade med hänsyn till att
byggnadsarbetar ofta arbetar på annan ort än hemorten. Det är därför
knappast motiverat att med offentliga medel betala resor till och från
hemmet.

Mot. 1984/85:3212

17

2.2 Arbetsmarknadsutbildning m. m.

Regeringen föreslår förändrade former för stöd till arbetsmarknadsutbildning
i företag. I första hand skall de s. k. förnyelsefonderna användas. Vi har
tidigare motsatt oss att förnyelsefonderna infördes. Vi ser det som ett statligt
försök att styra företagens utvecklings- och utbildningsverksamhet. Vidare
har vi haft allvarliga invändningar mot de fackliga veton som därmed
instiftats. Enligt vår mening bör förnyelsefonderna avvecklas. Det finns
enligt vår mening ingen anledning att ändra de nuvarande reglerna för AMU
inom företagen. I första hand bör företagen själva betala sin personalutbildning.
Endast om det med hänsyn till arbetsmarknadsläget är särskilt påkallat
bör offentliga medel nyttjas för verksamheten. Detta skall dock ske utan
hänsyn till om det finns tillgängliga förnyelsefondsmedel eller ej.

Regeringen föreslår att 16 milj. kr. anslås till fortsättningen av det förra
året inledda projektet med särskild datorutbildning för kortutbildade. Det är
väsentligt att fler individer får kunskap om datorer och deras användning.
Detta bör enligt vår mening ske dels genom studieförbundens kursverksamhet,
dels genom vanlig arbetsmarknadsutbildning som främst är avsedd för
arbetslösa personer. Medel för datorutbildning bör finnas inom ramarna för
redan anslagna medel för dessa två ändamål. De av regeringen föreslagna
extraanslagen avvisas.

2.3 Arbetslöshetsförsäkring

Regeringen behandlar även frågan om långtidsarbetslösa, dock utan att
framlägga några konkreta förslag.

Som redovisas i propositionen stiger antalet långtidsarbetslösa. Detta kan
delvis bero på en ökning av antalet personer som egentligen inte kan eller vill
återgå till arbetslivet. En stor del av de personer som närmar sig utförsäkring
avstår från de beredskapsarbeten de nu alltid erbjuds. Samtidigt är det
oroande att långtidsarbetslösa avskärmas från arbetslivet. I motion 1983/
84:2873 har vi föreslagit hur problemen kring de s. k. 58,3-pensioneringarna
kan lösas.

Ddt är väsentligt att det skapas ett tillfredsställande grundskydd vid
arbetslöshet. Det nuvarande systemet är i många avseenden otillfredsställande.
I motion 1984/85:2665 har vi utvecklat våra förslag beträffande förändringar
i arbetslöshetsförsäkringen. Förslagen syftar till att skapa en allmän
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.

2.4 Rekryteringsstöd

Rekryteringsstöd vid anställning av ungdom bör utgå i en mycket restriktiv
omfattning och endast, i enlighet med gällande bestämmelser, till någon som
varit i ungdomslag en längre tid och där andra alternativ är uteslutna.
Regeringens upprepade påpekanden på denna punkt förstärker dock

Mot. 1984/85:3212

18

farhågorna att rekryteringsstödet nu i stor utsträckning används som ett
generellt medel. Nyligen publicerade uppgifter ger vid handen ätt rekryteringsstöd
resulterar i låg andel fasta anställningar. Regeringen bör inför
riksdagen snarast redovisa hur stödet har använts och vilka effekter det haft
för att skapa varaktiga arbetstillfällen.

3 Hemställan

Med stöd av ovanstående hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående tidigareläggning av offentliga investeringar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående ”kontakt- och uppsökarverksamhet för
arbetslösa byggnadsarbetare”,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående åtgärder för att bereda arbete åt
arbetshandikappade byggnadsarbetare,

4. att riksdagen beslutar avslå de av regeringen föreslagna reglerna
för månadsresor och starthjälp till byggnadsarbetare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående arbetsmarknadsutbildning i företag,

6. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av effekterna av
rekryteringsstödet.

Stockholm den 9 maj 1985

ALF WENNERFORS (m)

BENGT WITTBOM (m)

GULLAN LINDBLAD (m)

SONJA REMBO (m)

GÖREL BOHLIN (m)

BARBRO NILSSON (m)
i Visby

INGRID HEMMINGSSON (m)
ANDERS G. HÖGMARK (m)
HÅKAN STJERNLÖF (m)
STEN SVENSSON (m)