Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion
1984/85:3191
Rune Rydén m. fl.

Uppdragsutbildning (prop. 1984/85:195)

Genom att erbjuda uppdragsutbildning kan den kompetens som finns
samlad inom t. ex. högskola och gymnasieskola utnyttjas också för de
utbildningsbehov som finns i näringsliv och offentlig förvaltning. Det är
därför positivt att regeringen föreslår vidgade möjligheter för sådan verksamhet.

Regeringen sätter upp vissa krav för att huvudmännen för de olika
utbildningarna skall få erbjuda uppdragsutbildning. Vad gäller avgränsningen
av vilken utbildning inom reguljär utbildning som också skall få erbjudas
som uppdragsutbildning föreslår regeringen att sådan inte skall gälla
utbildning på linjer i gymnasieskolan och på allmänna linjer i högskolan.
Motiveringen till regeln är att uppdragsutbildning, som inte är arbetsmarknadsutbildning,
förutsätts avse fortbildning, vidareutbildning eller annan
utbildning som syftar till att höja kompetensen hos anställda.

Linjeutbildningen inom gymnasieskolan och högskolan är visserligen
avsedd att ge s. k. grundläggande utbildning.

Vi anser emellertid att det måste vara uppdragsgivarens uppgift att
bedöma vilken typ av utbildning som är bäst lämpad ”att t. ex. höja
kompetensen hos de anställda”.

Däremot anser tydligen regeringen att lokala linjer inom högskolan har
karaktär av sådan fortbildning och vidareutbildning, eftersom de skall kunna
ges som uppdragsutbildning. Syftet med de lokala linjerna framgår av

proposition 1975:9 (s. 438): ” genom samverkan mellan högskolan och

arbetslivet bör ett lokalt förankrat utredningsarbete kunna leda till bl. a. att
nya utbildningslinjer kommer fram.” Vidare att ”det är naturligt att sådana
först prövas lokalt för att senare, om de visar sig svara mot mera varaktiga
behov, bli allmänna utbildningslinjer. De lokala linjerna bör sålunda bli
betydelsefulla hjälpmedel i det fortlöpande utvecklingsarbetet, hjälpmedel
av ett slag som i dag i stort sett saknas inom högskoleutbildningen.” Syftet
med lokala linjer var således att utveckla nya, allmänna linjer, inte
fortbildning och vidareutbildning. Det bör också nämnas att lokal linje enligt
högskoleförordningens 3 kap. 1 § är grundläggande högskoleutbildning.

Frånsett att vi anser att regeringen har antytt en uppgift för de lokala
linjerna som ursprungligen inte avsågs, ifrågasätter vi det lämpliga i att över
huvud taget undanta linjeutbildningen. Gör uppdragsgivaren den bedömningen
att också en viss linje kan vara intressant och inga kostnader uppstår
för staten, ser vi inget hinder för att också en sådan uppdragsutbildning skall
kunna komma till stånd. Ett undantag för linjeutbildningen ger bara upphov

Mot. 1984/85:3191

4

till att uppdragsgivaren får söka sig fram på andra vägar för att få den önskade
utbildningen. Vi avstyrker därför förslaget att undanta möjligheten att ge
allmänna linjer inom högskolan och linjer i gymnasieskolan som uppdragsutbildning.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag att uppdragsutbildning som
motsvarar linjer i gymnasieskolan och allmänna linjer i högskolan
inte får ges som uppdragsutbildning.

Stockholm den 2 maj 1985
RUNE RYDÉN (m)

ELISABETH FLEETWOOD (m) PER STENMARCK (m)

minab/gotab Stockholm 1985 82781