3

Motion

1984/85:3183

Elver Jonsson och Börje Stensson

Förslag om utländska banketableringar i Sverige (prop. 1984/85:191)

Internationellt sett har de nordiska länderna kommit långt i såväl
ekonomiskt samarbete som samverkan på andra områden. Det nordiska
samarbetet är mycket omfattande och djupgående trots att samarbetet har
bedrivits utan nationell överhöghet. Inom Nordiska rådets ram och i det
Nordiska ministerrådet har en långtgående samverkan på det praktiska
planet kunnat etableras. Förutsättningarna för ett nära samarbete mellan
företag i Norden har dock hämmats av begränsningar i kapitalets rörlighet.
Gällande valutaregleringar har haft en klart negativ roll.

De finansiella riskerna i företag är stora och sannolikt kommer de att växa
framöver. Det krävs allt större kapital och ett betydande finansiellt
risktagande för att man skall kunna utveckla nya produkter. Den tid som det
tar att utveckla produkterna har blivit väsentligt längre, samtidigt som
produkternas överlevnadstid har blivit betydligt kortare. Därför är det
viktigt med en bred finansiell bas och att detta gärna sker mellan företag i
olika länder. Det finns en unik industriell kompetens i Norden, och de
nordiska länderna, inte minst Sverige, ligger långt före flertalet andra
jämförbara länder. Samtidigt kan konstateras att av de nordiska länderna
finns det stora kapitalet framför allt i Norge. En starkare integrering av
kompetens och kapital ökar möjligheterna till samarbete och framgångsrik
utveckling. Därför är det positivt att förslag om utländska banketableringar i
Sverige nu föreläggs riksdagen.

Med undantag för Island blir Sverige sista nordiska land att medge
utländsk banketablering. I Danmark har utländska banker varit i verksamhet
i mer än tio år. Antalet utländska banker som har etablerat sig i Köpenhamn
är dock begränsat. Finland öppnade möjligheten för utländsk banketablering
för några år sedan. Erfarenheterna från såväl Danmark som Finland är
genomgående goda.

Fr. o. m. i år medges också rätt för utländska banker att bedriva
verksamhet i Norge. Samtiliga sju icke-svenska banker som anhöll om
etableringstillstånd beviljades detta. Däremot fick de svenska bankerna nej
under hänvisning till reciprocitetsprincipen. I och med att utländska - inkl.
norska - banker fr. o. m. den 1 juli i år kan etablera sig i Sverige undanröjs
också formellt de norska invändningarna mot svensk banketablering i Norge.
Reciprocitetsprincipens krav är då fullt ut uppfyllda. Enligt uppgift har man
dock från norsk sida uppgivit att först efter det att en utvärdering av gjorda
erfarenheter kommit till stånd, vilket kan ta flera år, kan svenska banker få
öppna bankkonto i Norge. För Sverige är detta negativa besked klart

1 * Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr3182-3185

Mot. 1984/85:3183

4

otillfredsställande. Omfattningen av den norsk-svenska handeln och den
ymniga förekomsten av företag med svenska ägarintressen bör leda till att
den svenska regeringen snarast inleder förhandlingar med den norska
regeringen i syfte att möjliggöra omedelbar svensk etablering i Norge.
Med anledning av det anförda vill vi hemställa

att riksdagen begär att regeringen omgående inleder förhandlingar
med Norge i syfte att möjliggöra för svenska banker att etablera sig
i Norge.

Stockholm den 25 april 1985

ELVER JONSSON (fp)

BÖRJE STENSSON (fp)