Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion
1984/85:3174
Ulf Adelsohn m. fl.

Förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180)

Det svenska skattesystemet är utomordentligt komplicerat och därför
mycket svårt att överblicka. Efter bl. a. skatteuppgörelsen med begränsningar
av underskottsavdragen har svårigheterna blivit ännu större. Det är
självfallet ett utbrett önskemål att alla tänkbara förenklingsåtgärder skall
vidtas både vad gäller skattesystemet och deklarationsförfarandet. Vår
principiella inställning är emellertid att förenklingar skall utformas så att den
enskilde skattebetalaren inte förlorar det faktiska inflytandet över sin
deklaration. Inte heller får orättvisor skapas genom alltför stora schabloniseringar.
Även med dessa restriktioner kan högst betydande förenklingar av
deklarationsförfarandet och deklarationsblanketten ske. Flera av våra
förslag om förändringar av skattesystemet i samband med ett sänkt
skattetryck leder till förenklingar. Våra förslag om avskaffande av uppdelning
av inkomsterna i A- resp. B-inkomster, avskaffad sambeskattning av
förmögenhet, slopad underskottsavdragsbegränsning m. m. leder också till
ett förenklat skattesystem. Därmed ökar den enskildes möjligheter att
överblicka systemet samtidigt som taxeringsarbetet blir enklare.

Regeringens förslag innebär att förenklad självdeklaration skall uppnås
genom utvidgad uppgiftsskyldighet, flitigare användning av personnummer,
ökad kontroll och central samköming av dataregister med uppgifter om
privatpersoners hela ekonomiska situation. Förslaget innebär inte att
skattesystemet förenklas. Krångliga deklarationer och ett skattesystem som
blir allt svårtillgängligare är ett symptom på att skattetrycket passerat
smärtgränsen.

Deklarationerna kan och bör förenklas men förenklingen får inte innebära
att den skattskyldige in blanco skall skriva under att han godtar utsända
kontrolluppgifter utan vetskap om alla kommit honom tiil handa eller
inte.

Risken för fel är uppenbar, liksom risken att många inte kommer att veta
hur man bär sig åt för att rätta till en tvivelaktig uppgift. Moderata
samlingspartiet begär nytt förslag till förenklad deklaration med hänsyn till
den kritik som ovan framförts. Det ansvar och den kontroll som det innebär
att varje deklarant själv fyller i uppgifterna bör därvid i första hand behållas.
Om det längre fram - i motsats till vad som föreslås i propositionen - blir
möjligt att åstadkomma en blankett där uppgifterna från kontrolluppgifterna
redan är förtryckta bör frågan tas upp till förnyat övervägande. Moderata
samlingspartiet begär ett nytt förslag till förenklad blankett med hänsyn till
den kritik som ovan framförts.

Mot. 1984/85:3174

Uppgiftsskyldigheten, personnummer och datasamkörningar

Banker och andra penninginrättningar föreslås i propositionen få obligatorisk
uppgiftsskyldighet till skattemyndigheterna i fråga om räntor och
kapitalbehållning. Uppgiftsskyldigheten skall gälla samtliga banker, postgirot,
fondkommissionsbolag, bankirer och bankirföretag, finansbolag, finansieringsföretag,
försäkringsföretag, jordbrukets organisationer, kooperativa
företag, riksgäldskontoret, VPC m. fl. Uppgiftslämnandet kommer att helt
baseras på personnumret.

I propositionen uttalas att det inte kan anses innebära något otillbörligt
från integritetssynpunkt att man tar ADB-tekniken till hjälp vid skattekontrollerna.
Vi menar att dessa dataregister kan komma att användas till annat
än att förenkla deklarationsförfarandet och utgör en sådan omfattande
uppluckring av banksekretessen att det från integritetssynpunkt inte kan
godtas.

Nyligen har en parlamentariskt tillsatt kommitté tillkallats för att utreda
användningen av personnummer i samhället. Det är mot den bakgrunden
anmärkningsvärt och oroande att regeringen framlägger förslag som
förutsätter en kraftig ökning av användningen av personnummer. Regeringsförslaget
innebär bl. a. att Konsum, HSB, OK och alla andra som förvaltar
pengar utan att ha använt personnummer kommer att tvingas göra det.

Vi menar att kontroll av medborgare som bygger på datasamkörningar av
principiella skäl bör avvisas. Användning av personnummer som underlättar
datasamkörningar av personregister skall begränsas.

Datatekniken har inneburit att den enskildes integritet beskurits med
hänvisning till samhällets krav på effektivitet vid hanteringen av känsliga
personuppgifter. Vi kan inte acceptera att effektivitets- och förenklingskrav
tillåts vara utgångspunkten för åtgärder på integritetsskyddsområdet. Det är
tvärtom så att den enskildes krav på integritet och sekretess måste vara
styrande för lagstiftningen och myndigheternas praktiska hantering av olika
dataregister. Bland så många konton det här är fråga om - drygt 15 miljoner där
många saknar personnummer blir det oundvikligen, liksom vid
VPC-rapportering om aktieinnehavet vid årsskiftena, att en mängd fel
uppstår. Många av dé aktieförsäljningar och aktieköp som sker vid årsskiftet
kommer t. ex. inte att hinna registreras. Problem kan vidare uppkomma när
makar har gemensamt bankkonto eller när någon förvaltar föreningsmedel.
Förutom svårigheten att vinna rättelse kommer detta att medföra att de som
omfattas av det s. k. enklare deklarationsförfarandet noga behöver kontrollera
lämnade uppgifter från banker, kreditinstitut m. fl. Härigenom minskar
enkelheten i deklarationsförfarandet.

I propositionen uppskattas den utvidgade uppgiftsskyldigheten för kreditinstituten
vad gäller inlåningsräntor ge en ökning av skatteintäkterna med
400 milj. kr. Detta förutsätter emellertid att beskattningen av dessa hittills
obeskattade räntor inte leder till att kapitalet går till den s. k. grå och svarta
kreditmarknaden, vilket är långtifrån säkert.

Mot. 1984/85:3174

Höjning av schablonavdraget vid inkomst av tjänst

Schablonavdraget föreslås höjt från nuvarande 1 000 kr. till 3 000 kr. dock
högst 10 % av inkomsterna. Samtidigt slopas den nuvarande avdragsbegränsningen
på 1 000 kr. för resor. Arbetsresekostnader får således dras av
under posten övriga kostnader.

Den föreslagna höjningen av schablonavdraget är ett exempel på att
regeringen i växande utsträckning går in för skatt efter inkomsttagarkategori
i stället för skatt efter bärkraft. Enligt vår mening bör principen för skatt efter
bärkraft vara vägledande för skatteuttaget. Både den föreslagna höjningen
av schablonavdraget och den tillfälliga skatterabatten som införts i år berör
endast inkomst av tjänst. Pensionärer, kulturskapare, jordbrukare och andra
egenföretagare får ingen skattelättnad. För pensionärer föreslås dessutom
att hundrakronorsavdraget slopas. Skattelättnaden blir störst för dem som
inte har några kostnader alls. Deltidsarbetande och feriearbetande studerande
tjänar mest.

Eninkomstfamiljerna som endast får ett schablonavdrag missgynnas i
förhållande till dem som har två inkomster, något som är särskilt
anmärkningsvärt med hänsyn till att det blir allt vanligare med en enda
inkomst ju fler barn det finns i familjen. Redan nu betalar t. ex. en
industriarbetare med en enda lön och flera barn drygt 6 000 kr. mer i skatt än
två sammanboende ungdomar utan försörjningsbörda som tillsammans har
samma inkomst som industriarbetarfamiljen.

Höjningen av schablonavdraget beräknas kosta 3,2 miljarder kronor.
Huvuddelen av skattebortfallet - ca 2 miljarder kronor - får kommunerna
och landstingen stå för. Skattebortfallet för staten begränsas till drygt 1,1
miljard kronor. Samtidigt med förändringen av schablonavdraget slopar
regeringen inflationsskyddet av den statliga inkomstskatteskalan vilken
höjer skatteuttaget med minst 2,6 miljarder kronor. Effekten blir med andra
ord att en skattesänkning för dem som har inkomst av tjänst och inga större
kostnader för inkomstens förvärvande finansieras med en skattehöjning för
alla andra.

De som redan har lägre bärkraft vid en viss bruttoinkomst genom höga
omkostnader får skatteskärpningar, vilket framgår av nedanstående tabell.
De som har högre bärkraft genom att ha låga omkostnader för inkomsternas
förvärvande får däremot skattelättnader.

Effekten av höjt schablonavdrag och slopad indexreglering för några olika hushållstyper

Inkomst i kr.	Omkostnader	Skattesänkning genom höjt schablonavdrag	Skatteskärpning Total skattegenom slopad förändring indexreglering
100 000+ 80 000	Högst 1 000 kr.	-2 000	+ 1 124	- 876
100 000+0		-1 000	+ 612	- 388
100 000+ 80 000	Minst 3 000 kr.	0	+ 1 124	+ 1 124
100 000+0		0	+ 612	+ 612

Mot. 1984/85:3174

Det nuvarande schablonavdraget på 1 000 kr. beaktas inte vid uttagandet
av preliminär A-skatt. När regeringen nu föreslår en höjning till 3 000 kr.
hade det varit naturligt att beakta detta avdrag vid det preliminära
skatteuttaget. Inte minst mot bakgrund av att uttaget av preliminär skatt för
1984 låg drygt 5 miljarder kronor högre än det slutliga skatteuttaget.
Regeringen har emellertid för avsikt att bara beakta halva schablonavdraget
vid fastställandet av preliminärt skatteuttag, varför överuttaget av skatt
kommer att öka med ytterligare ca 1 miljard kronor. Den enda anledningen
till en sådan åtgärd är att regeringen vill hålla nere det kassamässiga
budgetunderskottet under det kommande året. Det är ingenting annat än en
ren bokföringsmässig manipulation.

Med utgångspunkt från våra grundläggande skatteprinciper kan vi inte
acceptera en höjning av schablonavdraget till 3 000 kr. Förslaget är dessutom
statsfinansiellt alltför dyrbart. Vi förordar att schablonavdraget ligger kvar
på 1000 kr., högst 5 % av intäkterna.

Förslaget att flytta avdrag för räntor i inkomstslaget tjänst till inkomstslaget
kapital kan medföra en skatteskärpning genom att sparavdraget
påverkas. Därtill träder avdragsbegränsningen in.

Inkomst av kapital

Vi har inga invändningar mot att räntan på överskjutande preliminärskatt
görs skattefri och att räntesatsen därför halveras till motsvarande halva
diskontot.

Höjningen och individualiseringen av sparavdraget till 1 600 kr. accepteras.

Med hänvisning till förbättringen av sparavdraget godtas även förslaget om
att avdrag för förvaltningskostnader endast medges till den del kostnaderna
överstiger 1 000 kr.

Avdragsrätten vid realisationsvinst på aktieförsäljningar

Från den realisationsvinst som uppstår vid försäljning av aktier som
innehafts i två år får man för närvarande avdrag med 3 000 kr. För gifta
makar beräknas avdraget gemensamt.

Regeringen föreslår nu ett nytt avdrag på 1 000 kr. från vinster vid
försäljning av aktier som innehafts mindre än två år, vilket vi inte har några
invändningar mot. Det nuvarande 3 000-kronorsavdraget föreslås sänkt och
omvandlat till ett individuellt avdrag på 2 000 kr. För ensamstående innebär
det en försämring på 1 000 kr.

Realisationsvinstbeskattningen vid aktieförsäljning skärptes i oktober
1983. Skattehöjningen vid schablonmässig beskattning innebar att anskaffningskostnaden
sänktes till 25 % av försäljningspriset mot tidigare 50 %.
Därigenom minskade det belopp med vilket aktier kunde säljas skattefritt,

Mot. 1984/85:3174

från 15 000 kr. till 10 000 kr. Under förutsättning att de tidigare reavinstreglerna
återinförs accepterar vi förändringen av avdraget. Som andrahandsyrkande
föreslår vi ett individuellt avdrag på 3 000 kr.

Hemmamakeavdraget, avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn och
för nedsatt skatteförmåga

Vi delar uppfattningen att hemmamakeavdraget som ger skattereduktion
på maximalt 1 800 kr. och skattereduktionen på 1 800 kr. för ensamstående
med hemmavarande barn inte bör slopas. Regeringen har gått på de
borgerliga reservanternas linje. Det är som framhållits i vår familjepolitiska
motion 1984/85:2689 inte acceptabelt att ytterligare missgynna eninkomstfamiljerna.

Det är bra att regeringen behåller avdraget för underhåll av icke
hemmavarande barn. Skatteförenklingskommittén har föreslagit att avdraget
avskaffas. Även här har regeringen gått på reservanternas linje.

Avdraget för underhållsbidrag utgår i dag med högst 3 000 kr. per barn
medan underhållsbidrag normalt fastställs till bortåt 9 000 kr. eller mer för
varje barn och år. Kommitténs förslag skulle leda till att man ytterligare
försvårar för en underhållsskyldig att bidra till sina barns försörjning vilket
också skulle urholka inställningen att båda föräldrarna har ansvar för barnen.
Vi tar bestämt avstånd från förslagen. Det är enligt vår mening också viktigt
att underlätta, inte urholka, den underhållsskyldiges möjlighet att bidra till
sina barns försörjning.

Vi accepterar att reglerna om existensminimum bibehålls. I vår familjepolitiska
motion har vi föreslagit betydande förbättringar i regelsystemet.

Vad gäller skatteförenklingskommitténs förslag om folkpensionärernas
extra avdrag har regeringen gått på reservanternas linje att det extra avdraget
skall beräknas med hänsyn till värdet av makarnas sammanlagda förmögenhet.
Förslaget om ändrad avdragsmöjlighet för den som inte uppburit
pension under hela beskattningsåret godtas.

Pensionsgrundande inkomst

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI) föreslås i propositionen
att avdrag skall göras för kostnader som arbetstagaren haft i anställningen
i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning
överstiger 3 000 kr. För närvarande är beloppsgränsen 1 000 kr. Vi förordar
att beloppsgränsen i enlighet med vårt förslag om schablonavdrag ligger kvar
på 1 000 kr.

Deklarationsskyldigheten

Regeringen föreslår att möjligheterna att slippa redovisa resekostnadsersättning
i deklarationer och kontrolluppgifter utvidgas från nuvarande

Mot. 1984/85:3174

maximala 500 kr. till högst 1 000 kr. Beträffande traktamentsersättningen
behålls de nuvarande reglerna. Vi har inga erinringar mot förslagen.

Vad gäller redovisning av aktieförsäljningar som inte är deklarationspliktiga
föreslås att försäljningssumman får uppgå till högst 6 600 kr. för
tvåårsaktier. Denna regelförändring är anpassad till förslaget om att
3 000-kronorsavdraget skall omvandlas till ett individuellt avdrag på 2 000 kr.
Vi föreslår att beloppsgränsen anpassas till våra förslag om förändrad
realisationsvinstbeskattning.

De övriga förslagen i propositionen om deklarationsskyldigheten faller till
följd av våra tidigare ståndpunkter om s. k. förenklad självdeklaration.

Besluts- och underrättelseförfarandet

Enligt regeringens förslag får beslut om taxering ”meddelas utan att den
skattskyldige upplyses om innehållet i de kontrolluppgifter som taxeringsmyndigheterna
fått del av”. Detta är oacceptabelt.

Regeringen föreslår också att en skattskyldig som avgett en förenklad
självdeklaration före utgången av juni månad taxeringsåret skall få ett
särskilt meddelande om taxering. I propositionen sägs också att skatteförenklingskommittén
överväger att i ett kommande betänkande föreslå att
skattsedelsutskriften tidigareläggs med fyra till fem månader i det förenklade
deklarationssystemet. Effekten blir att återbetalning av överskjutande skatt
liksom inbetalning av kvarstående skatt tidigareläggs för de fyra miljoner
inkomsttagare som berörs. Denna uppdelning i två helt skilda skattekategorier,
de som har resp. de som inte har skatteförenkling, är från principiella
synpunkter mycket tvivelaktig.

Straffrättsliga sanktioner

Regeringen föreslår att straffskalan i taxeringslagen för den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet åsidosätter uppgiftsskyldigheten utvidgas till
att omfatta utöver böter även fängelse i högst sex månader.

I konsekvens med att vi tar avstånd från regeringens förslag om s. k.
förenklad självdeklaration ställer vi oss också avvisande till de förslag om
straffskärpningar som propositionen innehåller. Redan enligt nuvarande
bestämmelser i taxeringslagen finns sanktioner mot den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra kontrolluppgiftsskyldigheten.
Straffet är dagsböter. Det finns inte något behov av ytterligare
straffsanktioner.

56 § i taxeringslagen

Från början fanns i den lagrådsremiss som föregått den aktuella
propositionen ett förslag till ändring i 56 § i taxeringslagen innebärande att

Mot. 1984/85:3174

taxeringsrevision skulle få ett utvidgat användningsområde. Förslaget
innebar bl. a. att det utanför den hittillsvarande taxeringsrevisionen skulle
skapas en allomfattande rätt till uppgiftsinsamling från företag och andra, om
dem själva, om deras kunder och om andra. Hade detta förslag genomförts,
skulle taxeringsrevisionen ha övergått till att bli en allmän intrångs- och
undersökningsrätt, utan de allmänna begränsningar som bör gälla för
taxeringsrevision. Efter hård kritik drog regeringen tillbaka förslaget. I
propositionen sägs dock att regeringen ansåg ”det vara lämpligast att avvakta
med ändringar i 56 § i taxeringslagen”.

Föredragande statsråd anför dessutom att ”något förslag till lagändring i
den delen lägger jag inte fram nu”.

Dessa formuleringar tyder på att regeringen för tillfället endast genomfört
en taktisk reträtt. Vi vill därför i sammanhanget anföra att alla förändringar
av 56 § i taxeringslagen i linje med vad som föreslogs i lagrådsremissen är
synnerligen olämpliga.

Tvärtom talar starka skäl för att den enskildes ställning vid taxeringsrevision
skall stärkas. Skattemyndigheter kan nu med stöd av bevissäkringslagen
genomföra husrannsakan och beslagta egendom i människors hem eller på
deras arbetsplatser utan att ens misstanke om brott föreligger. Lagen sätter
alltså skattemyndigheternas intressen i första hand. Såsom vi utvecklat i vår
partimotion om ökad rättstrygghet, 1984/85:454, måste bevissäkringslagen
skärpas till den enskildes förmån.

Indexregleringen

Med beslutet att avskaffa inflationsskyddet av skatteskalan har regeringen
övergivit alla tidigare antydningar om att den kommit till insikt om
marginalskatteproblemet. I stället sker nu en återgång till 1960- och
1970-talens skadliga politik där inflationen höjer skatterna, rundgången ökar
och regeringen då och då griper in med panikpaket och nya lappar i
lapptäcket. Regeringsförslaget om slopat inflationsskydd och höjt schablonbidrag
innebär att marginalskatterna skärps med minst 2,6 miljarder
kronor.

Därmed framstår alternativen mycket klart. En varaktig och långsiktig
marginalskattesänkning eller fortsatta hastverk och skatteomläggningar,
som slutar med högre skatter. Insatser mot rundgången eller ett växande
bidragsberoende. Inflationsskydd eller skatter som stiger var gång priserna
gör det.

Att ta bort inflationsskyddet innebär att varje procents ökning av
inflationen höjer inkomstskatten med en hundralapp för en vanlig inkomsttagare
- totalt med 0,5 miljarder kronor. Om inflationen blir 5-6 % (augusti
1984-augusti 1985) ökar skatten med över 600 kr. för inkomsttagare mellan
80 000 och 120 000 kr. i inkomst. Totalt skärps skatteuttaget med 2,6
miljarder kronor.

Mot. 1984/85:3174

Skärpning av den statliga inkomstskatten 1986 till följd av utebliven indexreglering vid
5-6 procents inflation

Inkomst före underskottsavdrag 1986	Skatteskärpning
60 000 kr.	16 kr.
80 000 kr.	512 kr.
100 000 kr.	612 kr.
120 000 kr.	612 kr.
140 000 kr.	932 kr.
160 000 kr.	1 616 kr.
180 000 kr.	1 644 kr.
200 000 kr.	2 004 kr.

Om inflationen ligger kvar på nuvarande nivå, dvs. på 8 %, blir
skatteskärpningen 4 miljarder kronor, eller mer än vad schablonavdraget och
det höjda sparavdraget kostar tillsammans.

Dessutom kommer marginalskatterna att stiga redan nästa år för alla som
ligger i närheten av ett trappsteg i skatteskalan. För inkomsttagare strax
ovanför 70 000 kr. höjs marginalskatten med hela 11%, från 34 till 45 %. Ett
par hundratusen människor ytterligare kommer att få mer än 50 %
marginalskatt redan 1986. Utan inflationsskydd är det bara en tidsfråga innan
alla fått högre marginalskatt.

Kostnadseffekter

Skattebortfallet till följd av regeringens förslag kan beräknas uppgå till
3 500-3 900 milj. kr. Stor osäkerhet föreligger vad gäller skatteeffekterna av
den utvidgade uppgiftsskyldigheten för inlåningsräntor.

Våra ställningstaganden vad gäller schablon- och sparavdraget, avdragen
för förvaltningskostnader, reavinsten på aktier m. m. beräknas medföra ett
inkomstbortfall på knappt 600 milj. kr. Därtill kommer inflationsskyddet i
skattetabellen som kan beräknas innebära en utebliven skatteskärpning på ca
2 600 milj. kr.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:180 utom såvitt avser
att räntan på överskjutande preliminär skatt görs skattefri,
förbättringen av sparavdraget, ändringen rörande avdraget för
förvaltningskostnader, avdraget för korttidsaktier, den höjda
redovisningsgränsen för resekostnadsersättning, det slopade
100-kronorsavdraget och den ändrade avdragsmöjligheten för
den som inte uppburit pension under hela beskattningsåret,

Mot. 1984/85:3174

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av den
s. k. schablonregeln vid realisationsvinstbeskattning av aktier i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen därest yrkandet under punkt 2 inte skulle bifallas
begär förslag hos regeringen om ett individuellt avdrag på 3 000
kr. för tvåårsaktier,

4. att riksdagen anhåller att regeringen skyndsamt återkommer
med nytt förslag om förenklad självdeklaration efter de
riktlinjer som ovan anförts.

Stockholm den 24 april 1985

ULF ADELSOHN (m)

ANDERS BJÖRCK (m)

ROLF CLARKSON (m)

NILS CARLSHAMRE (m)

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)

CARL BILDT (m)

L. ARNE ANDERSSON (m)
i Ljung

LARS TOBISSON (m)
INGEGERD TROEDSSON (m)
PER PETERSSON (m)

ROLF DAHLBERG (m)
INGRID SUNDBERG (m)
PER-OLOF STRINDBERG (m)