Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1984/85:3172

Karin Söder m. fl.

Förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180)

Motionens innebörd

• 3,2 miljarder kronor i skattesänkningar bör användas till att sänka
marginalskatterna och inte till att införa ett orättvist schabloniserat
avdragssystem.

• Grundprincipen i taxeringsförfarandet får inte vara att det är skattemyndigheten
som upprättar din deklaration och du som kontrollerar vad
myndigheten deklarerat. Det blir ett utvecklat ”storebrorssamhälle”.

• 1 000-kronorsbegränsningen av reseavdraget slopas.

• Sparavdraget bör höjas från 800 kr. till 1 600 kr. men också i fortsättningen
kunna utnyttjas gemensamt av makar.

• Den utvidgade uppgiftsskyldigheten för banker och kreditinstitut bör inte
genomföras nu utan personnummerutredningens (data- och offentlighetskommittén)
arbete bör först inväntas.

Detta är de centrala synpunkterna i motionen där centerpartiet avvisar
regeringens förslag till förenklad självdeklaration.

Synpunkter på propositionen

Självdeklarationen skall vara så enkel att var och en utan problem kan
upprätta sin deklaration och därigenom få en rättvis behandling ur
skattesynpunkt. För de allra flesta uppfyller det nuvarande deklarationsförfarandet
högt ställda krav i detta sammanhang. Trots detta upplever många
att deklarationen är så svår att de måste anlita hjälp för att klara av denna
skyldighet.

Råden till den enskilde är många. Tidningarna översvämmas av anvisningar
och uppgifter i långa rader. För de flesta människor ger detta ett intryck av
att här finns en massa smarta avdrag att göra. Samtidigt kan de inte se hur
dessa möjligheter skall kunna passa in på den egna situationen. Alltför
många lever därmed i förvissningen om att andra kan göra avdrag och minska
sin skatt, men själv klarar man inte av detta.

I denna situation vänder man sig till någon deklarationsbyrå. Det sker i en
strävan att känna visshet om att alla till buds stående möjligheter har
utnyttjats. Sanningen är dock att för de allra flesta vanliga deklaranter står
inga smarta möjligheter till buds.

Mot denna bakgrund finns det skäl förmoda att inte heller en drastiskt
förenklad deklarationsblankett, så som t. ex. propositionen förordar, skulle
komma att upplevas som någon väsentlig förenkling. Människor skulle

Mot. 1984/85:3172

fortsätta förmoda att där finns avdragsmöjligheter som andra utnyttjar, men
som de själva inte funnit på. Enligt vår mening måste ambitionen att utforma
en förenklad självdeklaration ligga kvar exempelvis genom att en särskild
sådan blankett utformas där löntagarna själva enbart kan ange inkomst och
eventuella avdrag.

En genomgång av propositionen ger vid handen att det inte i första hand är
förenklingen för den enskilde som väglett regeringen. Avgörande har varit
att nå en förenkling för skattemyndigheten. För det första finns det skäl
ifrågasätta detta motiv då den enskilde knappast skulle komma att känna sig
till freds med att skattemyndigheten gör det lätt för sig. För det andra vill vi
peka på att som en följdeffekt av detta kommer en uttunning av
förtroendemannaorganisationen i taxeringsarbetet, vilket skärper myndighetsintrycket
och uttunnar allmänhetens kunskaper om taxeringsarbetet. Vi
vill starkt ifrågasätta denna konsekvens av regeringens förslag.

Det är mot denna bakgrund man måste se propositionens principiella och
praktiska innebörd. För närvarande är det så att den enskilde upprättar sin
deklaration varefter skattemyndigheterna granskar den utifrån de uppgifter
som står till förfogande. Förslaget innebär att den enskilde i stället intygar att
de uppgifter skattemyndigheten förfogar över är korrekta, varefter myndigheten
upprättar en deklaration och meddelar mig resultatet. Det blir således
den enskilde som granskar skattemyndigheten - inte tvärtom. Sannolikt ger
detta underlag för en ”storebrorsdebatt” av sällan skådat slag.

Materiellt innebär propositionen stora förändringar av skattesystemet.
Regeringen väljer uttryckligen att avstå från ett års inflationsskydd av
skatteskalan för att i stället schablonisera avdragen. Alla löntagare kommer
att få tillgodogöra sig 3 000 kr. avdrag för inkomstens förvärvande oberoende
av om man haft kostnaderna eller inte. Det är först de som har högre avdrag
som skall upprätta sin deklaration på i huvudsak nuvarande sätt. 3 000kronorsgränsen
innefattar såväl resekostnaderna som övriga allmänna
avdrag.

Avdragsschablonen innebär lägre skatter för dem som har nära till arbetet
eller har tillgång till billiga allmänna kommunikationsmedel. Egenföretagare,
långpendlare och glesbygdsbor får ingen del av detta utan drabbas av en
försämrad skatteskala och uteblivet inflationsskydd. Centerpartiet konstaterar
också att regeringen driver schabloniseringen väsentligt längre än vad
skatteförenklingskommittén gjorde.

Kostnaderna för den föreslagna förenklingen anges till 3,2 miljarder
kronor. Centerpartiet anser att en skattesänkning i den omfattningen kan
utformas på ett väsentligt mycket mera rättvist sätt än vad regeringen
föreslagit. Vårt förslag att justera skatteskalan och att fullfölja inflationsskyddet
av skatteskalan enligt de ursprungliga planerna och från denna nivå
ha ett fullständigt inflationsskydd är från rättvisesynpunkt överlägset
regeringens förslag. Förslagets effekter på den kommunala ekonomin och
utdebiteringen måste också vägas in i detta sammanhang.

Mot. 1984/85:3172

När det gäller uppdelningen av de nuvarande avdragen är det rimligt att
jämställa reseavdraget med övriga allmänna avdrag för inkomstens förvärvande.
I detta sammanhang är det rimligt att den s. k. självrisken om 1 000
kr. för reseavdraget försvinner. Riksdagen bör i anledning av propositionens
förslag ge regeringen denna uppfattning till känna.

Uppgiftslämnandet till taxeringsmyndigheterna utgör nu, och också enligt
regeringens nya förslag, en hörnsten för deklarationsgranskningen. Det är
naturligt och knappast integritetskränkande att förhållandet är så. Enligt vår
mening bör det inte heller vara integritetskränkande om uppgiftslämnandet
till taxeringsmyndigheterna vidgas till att inte enbart avse inkomst av tjänst
utan också inkomst av kapital. Från integritetssynpunkt måste dessa
inkomstslag betraktas som likvärdiga.

Trots vår principiella inställning till uppgiftslämnandet finner vi det inte
vara lämpligt att nu fatta beslut om en utvidgning. Skälen härtill är att
regeringen nyligen tillsatt en utredning vars uppgift är att pröva integritetsfrågor
m. m. vid användande av personnummer i ADB. Det är viktigt att
man genom en sådan utredning kan dra upp precisa regler för när
personnummer får användas och när det inte får användas. Därvid bör
prövas om det är möjligt och rimligt att dra en absolut gräns vid sådana frågor
som rör den enskildes förhållanden till myndigheter i skatte- och bidragshänseende.
Inför en sådan prövning bör inte nuvarande förhållanden
förändras, men vi vill påpeka att taxeringsmyndigheten även i avvaktan på ett
beslut har möjlighet att göra stickprovskontroller.

Den sparstimulans det innebär att höja det s. k. sparavdraget från 800 kr.
till 1 600 kr. finner vi vara väl motiverad utifrån ekonomisk-politiska
utgångspunkter. Däremot kan vi inte finna att en sådan justering nödvändigtvis
måste innebära att avdraget individualiseras så att makar inte kan
utnyttja den andra makens outnyttjade avdrag. Detta ter sig opraktiskt inte
minst mot den bakgrunden att många makar har gemensamma bankböcker.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändring av kommunalskattelagen
(1928:370) med undantag av förslaget om
ändring av 39 § 3 mom. (höjningen av sparavdraget),

2. att riksdagen beslutar att i övrigt avslå proposition 1984/
85:180,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om inriktningen av skattepolitiken,

1** Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 3170-3175

Mot. 1984/85:3172

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
känna vad som anförts beträffande slopad begränsning
reseavdraget.

Stockholm den 23 april 1985
KARIN SÖDER (c)

BRITTA HAMMARBACKEN (c) BERTIL FISKESJÖ (c)

BERTIL JONASSON (c)
ANDERS DAHLGREN (c)
GUNNEL JONÄNG (c)
KJELL A. MATTSSON (c)
STIG JOSEFSON (c)

EINAR LARSSON (c)
NILS G. ÅSLING (c)
ARNE FRANSSON (c)
GUNILLA ANDRÉ (c)

KARL BOO (c)

GUNNAR BJÖRK (c)

OLOF JOHANSSON (c)

i Gävle