11

Motion
1984/85:3150
Margareta Winberg m. fl.

Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/
85:181)

”SVBK = svid-, värk- och brännkärring” (uttryck introducerat vid första
föreläsning i invärtesmedicin 1970)

Från år 1970 då detta djupt kvinnoföraktande uttryck utgjorde en lärdom,
har forskningen med ett specifikt kvinnoperspektiv fått en alltmer ökad
uppmärksamhet. Detta gäller främst inom samhällsvetenskaperna där man
vunnit ny kunskap om kvinnors speciella livsvillkor i dagens samhälle och hur
den rådande maktstrukturen verkat och verkar förtryckande på kvinnor.

Den medicinska vetenskapen har hittills betraktats som en objektiv
vetenskap - och därmed också könsneutral. Med ökad kunskap om
könsskillnader som samhällsvetenskapen har givit oss, har vi dock alltmer
kommit att förstå att kvinnoförtryck också existerar inom det medicinska
området.

Denna insikt kräver en utveckling av en specifik medicinsk kvinnoforskning
med uppgift att bevaka kvinnors behov och intressen när det gäller hälsa
och sjukdom.

Den medicinska vetenskapen är av historisk tradition uppbyggd av, och
fortfarande i stor utsträckning praktiserad av män. Manliga värderingar och
intressen har varit styrande för forskning och utveckling. En utveckling av
den medicinska kvinnoforskningen är därför viktig för att avslöja hittills
okända förhållanden när det gäller kvinnors hälsa och kan därmed bli en länk
i kedjan till ökad jämställdhet i samhället.

Hur yttrar sig då den sjukvård som är uppbyggd av män? Med några
exempel skall vi belysa kvinnornas hittillsvarande situation på hälso- och
sjukvårdsområdet.

1. Kvinnors värk

Värkproblemen är vanligare bland kvinnor än män. Många av dessa
patienter får en psykosomatisk etikett. Patienterna har ofta opererats,
många gånger efter ”övertalning” från patientens sida. De är stora
sjukvårdskonsumenter, medicin hjälper föga. Läkare lyssnar inte ”fullt ut”
på patienten varpå hon utvecklar ett polysymptom, dvs. flera olika symptom.
Kronisk smärta är ofta förbunden med depressivitet. Många forskare anser

Mot. 1984/85:3150

12

att kronisk smärta och depression är två sidor av samma sjukdom.

I den svenska läkartidningen har under 1984 pågått en intensiv debatt om
kronisk smärta. En kontroversiell fråga i sammanhanget är frågan om värken
egentligen bottnar i en oförmåga att uttrycka känslor. Dessa värkbrutna
kvinnor kan ofta mycket målande beskriva sina kroppsliga symptom. På
frågan om hur det känns att ha så ont kan de inte svara. De har inte ord för det
känslotillstånd de befinner sig i, därför upplever och beskriver de en i
grunden olustsituation i konkreta kroppsliga termer och söker somatisk
(kropps-)vård.

För att rätt förstå en kvinna i en sådan här situation är det viktigt att se på
henne ur olika aspekter, en yttre verklighet som t. ex. hemsituation, yrke,
ergonomi, slitage, men också ur en inre verklighet, personlighet, uppväxt,
livssituation nu, akut kris, kronisk belastning.

I denna behandlingssituation är den närhet och kontinuitet bra som
utvecklingen av primärvården står inför.

I en primärvård som lever med i närsamhället kan man hitta våra patienter
tidigare, lära känna dem ordentligt och därmed satsa på en individuellt
upplagd behandlingsplan inriktad på både kropp och själ.

Självfallet måste den långsiktiga målsättningen vara att förebygga den
kroniska värken. Den biologiska forskningen inom områden som kan utlösa
skador på muskulatur och ge värk är viktig att lyfta fram. Kvinnors monotona
arbeten, småbarnsmammors långvarigt störda djupsömn är därvidlag
exempel att ta sig an. Lika viktigt är det att ägna depressionen som
förklaringsmodell vidare uppmärksamhet.

2. Sexuellt överförbara sjukdomar

En annan uppenbar och förbisedd kvinnosjukdom är genitala infektioner.
STD - sexuellt överförbara sjukdomar - är mycket vanligt och frekvensen är i
stigande. Den hotar att äventyra den framtida hälsan hos unga kvinnor i alla
delar av världen.

Det är inte de vedertagna veneriska sjukdomarna, syfilis och gonorré, utan
en ny generation av både bakterier och virus. De är chlamydia, trachomatis
och virustyperna herpes genitalis och papillomvirus.

En förklaring till att dessa sjukdomar ökat är att befolkningen i sexuellt
aktiv ålder ökar. En liberalare attityd och tillgång till effektiva p-medel har
bidragit till kvinnors sexuella frigörelse. Det borde också ha inneburit ett steg
mot ökad jämställdhet eftersom bruket av p-medel frikopplade sexualiteten
ifrån barnalstring. Så blev dock inte fallet eftersom det framför allt är
kvinnan som drabbas av sexuellt överförda infektioners konsekvenser. Det
har därmed blivit uppenbart att det nu föreligger en annan risk än den att bli
oönskat gravid: nämligen den att inte kunna bli gravid när man senare så
önskar.

Hittills har förebyggande åtgärder, dvs sådana som kan förhindra

Mot. 1984/85:3150

13

uppkomsten av STD eller dess komplikationer rönt ett minimalt intresse.
Forskning för att få fram ett preventivmedel som skyddar både mot oönskade
graviditeter och mot infektioner, t. ex. en trådlös hormonspiral, måste
stödjas. Dessutom måste diagnostik och behandling av STD förbättras. De
ökade resursbehov detta medför reduceras på sikt eftersom antalet kvinnor
som blir infertila eller får cancer kommer att minska.

3. Medicinsk teknologi

Propositionen tar upp värdering av medicinsk teknologi och beskriver ett
utvecklingsarbete som påbörjats inom socialdepartementet. Vi understryker
vikten av att en ordentlig utvärdering görs av olika medicinska teknologier.

Teknisk apparatur är bra - i vissa fall. Men man låter dem expandera innan
de är utvärderade och metoder som är avsedda för riskfall smittar av sig till
normalfall. Medicinsk teknologi är mycket påtaglig - ger mätbara effekter
omedelbart. De stärker också utövarens makt och kontroll. Psykologiska
metoder är inte lika synliga och effekterna är ofta långsiktiga och svåra att
mäta. Metoderna för utvärdering är inte accepterade i den naturvetenskapligt
präglade forskningen. Ett sådant exempel är tillgången till ultraljud vid
graviditet. På allt fler ställen börjar man nu ”screena” alla gravida kvinnor,
alltså även de som har normalt graviditetsförlopp. Detta inför man innan
man med säkerhet vet vilka långsiktiga effekter ultraljudet har.

Det är alltså en teknologi som expanderar mycket snabbt innan den är
riktigt utvärderad ens på det medicinska planet.

Men det finns en psykologisk sida dessutom. Vilken betydelse har det för
kvinnan och mannen att för första gången få uppleva sitt barn på en
bildskärm?

Det kan vara så att ett normalt bearbetande av graviditetsupplevelsen
störs. Det kanske är berikande att få gå nio månader och fundera över saker
som besvaras när barnet är fött.

Teknisk övervakning av ”normalfall” kan dessutom lätt bidra till att vi inte
längre lär oss lita till våra egna kroppssignaler utan behöver en läkare och
apparater till hjälp. Detta mönster kan sedan fortsätta i samband med
förlossningen i form av övervakning av fostret.

Kort uttryckt: Vad betyder det för en kvinna att förlora kontrollen över sin
egen kropp och därmed känslan av att själv föda fram sitt barn? Vad betyder
det för hennes självkänsla? För hennes relation till barnet? Vågar man sedan
ta ett eget föräldraansvar eller överlåter man det till de experter som
barnavårdscentral, daghem och skola utgör?

I många länder har föräldrars missnöje med den högteknologiska
förlossningsvården lett till en rad alternativa vårdformer där de psykosociala
sidorna av barnafödandet får större utrymme. För att bl. a. motverka en

Mot. 1984/85:3150

14

sådan utveckling är det av vikt att den tvärvetenskapliga forskningen
utvecklas inom detta område.

4. Bröstrekonstruktion

Avslutningsvis vill vi i anslutning till den pågående mammografidebatten
ta upp bröstcancer ur ett annat perspektiv. När en cancer är konstaterad, när
en kvinna tvingas acceptera att hela eller delar av hennes bröst skall avlägsnas
så befinner hon sig i en mycket svår situation. Att efter operationen dessutom
få klargjort för sig att en bröstrekonstruktion på vissa håll i landet betraktas
som en skönhetsoperation måste vara så nära gränsen till det omänskliga man
kan komma. Det är en grundläggande självklarhet att varje kvinna som
stympas på en kroppsdel skall få en rekonstruktion utan att behöva betala
10 000 kr. och mer. Detta bör riksdagen uttala.

Att ta kvinnor på allvar betyder att lyssna på kvinnliga patienter, ägna
deras vardagssjukdomar respekt och tid, uppvärdera och inkludera kvinnors
annorlunda livsvillkor i alla medicinska bedömningar, ge mer utrymme för
medicinsk kvinnoforskning.

Först då skapas möjlighet till en sjukvård på lika villkor.

5. Hemställan

Mot bakgrund av ovanstående föreslår vi

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
medicinska och biologiska kvinnoforskningen ges en uttalad
prioritet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
forskningen för att framställa ett p-medel mot både oönskad
graviditet och infektioner därvid uppmärksammas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
diagnostik och behandling av sexuellt överförbara sjukdomar
förbättras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
tvärvetenskaplig forskning angående psykologisk och teknisk
utveckling i samband med förlossning och graviditet knyts till
den i socialdepartementet påbörjade utvärderingen av teknisk
apparatur,

5. att riksdagen uttalar sig för att varje kvinna har rätt till en
kostnadsfri bröstrekonstruktion efter borttagande av hela eller
del av bröst.

Stockholm den 9 april 1985

MARGARETA WINBERG (s)

MAJ BRITT THEORIN (s) MAJ-LIS LÖÖW (s)

WIVI-ANNE RADESJÖ (s) LAHJA EXNER (s)