10

Motion

1984/85:3145

Karin Israelsson och Elis Andersson

Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/
85:181)

Hälso- och sjukvårdens insatser för att förebygga ohälsa måste ses i ett
perspektiv som omfattar såväl hälsorisker i det omgivande samhället som de
risker som är relaterade till den enskilda individens livsstil. Detta står att läsa
i regeringens proposition 1984/85:181 om utvecklingslinjer för hälso- och
sjukvården m. m. Insatser görs i dag genom utvecklingsarbete inom det
förebyggande området bl. a. inom primärvården vid samhällsmedicinska
enheter, hygien- och miljömedicin. Stor vikt läggs vid att förebygga ohälsa
och skaderisker och för att på så sätt förbättra folkhälsan.

Här krävs ett samarbete mellan hälso- och sjukvårdshuvudmännen,
folkrörelser och massmedia för att nå ut med information. Denna inställning
till förebyggande insatser kan och måste utnyttjas för att förhindra ett
spridande av HTLV-III-virus som kan orsaka sjukdomen AIDS.

I USA diagnostiserades cirka ett nytt fall av AIDS per dag hösten 1981.
Sommaren 1983 var den siffran 4-5, i augusti 1984 har siffran stigit till 13 nya
fall dagligen. Utvecklingen har varit lika dramatisk i Sverige i förhållande till
befolkningsunderlaget. I USA fördubblas fallen varje halvår. Inom en snar
framtid kommer det att kosta stora resurser och stort mänskligt lidande om
inte snabba insatser sker nu.

Olika vägar måste prövas för att förebygga spridning av viruset; i dag
saknas möjligheter att bota en person med fullt utvecklad AIDS. Det saknas
även medicin som återställer immunförsvaret. Endast en av fem överlever
två år efter insjuknandet. Sjukdomens inkubationstid är sannolikt lång mellan
sex månader och två år. Där smitta skett genom blodtransfusion finns
enstaka fall med upp till fem års inkubationstid. Sjukdomens smittsamhet är
uppenbarligen låg och sker genom exempelvis transfusioner eller genom
sexuella kontakter. Här krävs insatser för att förhindra smittospridande. För
att undvika smittospridning via blodtransfusioner bör en blodtest av varje
blodgivare ske på samma sätt som i dag sker för att kontrollera förekomsten
av syfilis och hepatit. Det finns i dag tillförlitliga laboratorietester som visar
på förekomst av HTLV-3-virus. För att spåra smittade personer borde även
denna test användas i screening vid hälsokontroller och rutinbesök i
sjukvården. Även andra grupper bör testas, exempelvis vid värnplikt, besök
vid MVC o. d.

Insatser för ökad information måste ske för att förändra ett sexuellt
beteende som innebär många olika partner. Hittills har det varit främst bland
homo- och bisexuella män som HTLV-3-virus spårats. Men med kännedom

Mot. 1984/85:3145

11

om hur epidemin sprids bland heterosexuella i de centralafrikanska staterna,
framför allt Zaire, krävs insatser för att förebygga samma epidemiologiska
spridning i vårt land.

Kravet på förbättrade möjligheter för homosexuella till social gemenskap
förebygger också en spridning.

Information till sjukvårdspersonal, till riskgrupper och till allmänheten
måste ske med stor effektivitet. Detta kräver naturligtvis ekonomiska
insatser som måste ställas i relation till de förväntade kostnader det innebär
med en fortsatt ökning av AIDS-fall.

Med stöd av det anförda hemställer vi

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om insatser för att förebygga AIDS och på
sådant sätt som anförs i motionen konkret följa upp förslaget i
proposition 1984/85:181 om förebyggande av ohälsa.

Stockholm den 15 april 1985

KARIN ISRAELSSON (c)

ELIS ANDERSSON (c)