5
Motion
1984/85:3132
Sven Henricsson
Vissa telefrågor (prop. 1984/85:158)
Vänsterpartiet kommunisterna delar propositionens uppfattning att informationsteknologin,
dvs. data- och teletekniken, sätter sin prägel på hela den
aktuella samhällsutvecklingen. Enligt vår ideologiska grundsyn aktualiserar
den språngartade utvecklingen, där exempelvis elektroteknik avlöses av
mikrolektronik, nya samhälleliga former för produktion och ägande. För den
framtida tekniska och kulturella utvecklingen principiellt avgörande steg får
inte bestämmas av kapitalistiska gruppers profitintresse utan av ett
långsiktigt samhällsekonomiskt intresse med målsättningen att tillgodose
mänskliga behov.
Mot denna bakgrund ser vpk utvecklingen inom svensk televerksamhet
som en av de viktigaste industripolitiska och framtidspolitiska frågorna
rörande såväl ekonomi, industriell utveckling och masskommunikation som
media- och kulturpolitik. Vi har i andra motioner betonat att den politiska
ledningen och den politiska förankringen av verksamheten måste förstärkas.
Ansvaret för utvecklingen på detta strategiskt viktiga samhällsområde kan
inte överlåtas till en styrelse som inte återspeglar de politiska kraftförhållandena
i riket och där generaldirektören är självskriven som ordförande.
Vi vill i detta sammanhang understryka propositionens riktiga påstående
att Sverige har ett av världens mest utvecklade telekommunikationssystem,
varvid en viktig förutsättning varit att verket arbetat på hela telekommunikationsområdet,
dvs. både inom nät- och terminalområdet och därvid såväl
tillhandahållit som tillverkat och använt egna produkter av hög kvalitét.
Tilläggas bör att även den senaste utvecklingen mot ökad datatrafik med
ett stort antal, ca 300 000 dataterminaler, kopplade till televerkets nät kunnat
klaras på ett i jämförelse med andra länder fullgott sätt. Inte minst vad gäller
digitaltekniken ligger Sverige i täten. Det program för investeringar som
föreligger pekar för övrigt på en hög utvecklingstakt.
Vi kan alltså understryka propositionens beskrivning av televerkets breda
verksamhet. Här vill vi betona den oerhört betydelsefulla roll som televerket
spelat för att möjliggöra Ericsson-koncernens affärsframgångar. Genom
bl. a. utvecklingsbolaget Ellemtel skapades t. ex. telefonsystemet AXE med
överlägsen internationell konkurrenskraft. Härvid framstår även den tillverkande
enhetens, Teli inom televerkskoncernen, avgörande roll för televerkets
utvecklingsinsatser. Det måste framhållas att staten här som på andra
områden inom näringslivet fått ta ansvar för de långsiktiga forsknings- och
utvecklingsinsatserna medan de privata företagen ofta fått exploatera dessa i
rent vinstintresse. I detta sammanhang har den s. k. vertikala integrationen
Mot. 1984/85:3132
6
av televerket ned i tillverkningsledet varit ganska enastående i de statliga
verkens historia. Enligt vår mening har detta varit avgörande för den
långsiktighet och FoU-verksamhet som ändå grundlagt den svenska teleindustrins
framgångar. Integrationen ned i tillverkningsledet är enligt vpk:s
mening också en klar anvisning om att en samhällelig totalsyn på produktion
och användande nu ställs på dagordningen av själva den tekniska utvecklingen.
Enligt vår mening finns det då skäl att inrikta målsättningen på en
total integration genom att åstadkomma ett avgörande socialt ägande av den
svenska tele- och datasektorn. De strategiskt avgörande delarna inkl.
Ericssonkoncernen borde med andra ord nationaliseras. Den motsatta vägen
- en uppsplittring av televerket genom den av högerkrafterna rekommenderade
ökade privatiseringen/bolagiseringen - leder till ett borttagande av de
sociala och regionalpolitiska liksom beredskapspolitiska hänsynen. De
krafter som förordar en sådan strategi talar om nyttan av konkurrens, men i
själva verket kan här öppnas ett hot mot den nationella svenska teleindustrin
via internationella monopol som ITT, IBM, Philips m. fl.
Vi kan på flera punkter godta den i propositionen redovisade strategin för
telekommunikationsområdet. Som vi tidigare framhållit anser vi att en sådan
strategi måste innefatta en klarare politisk ledning av telekommunikationsområdet.
Möjlighet till nationell kontroll av telekommunikationsnätet är en
begränsad målsättning som måste kompletteras med inriktning på en
nationalisering gällande avgörande delar av såväl tele- och datakommunikationer
som dess industriella bas.
När det gäller Telis framtida verksamhetsform föreslår departementschefen
ytterligare uppskov med den tidigare beslutade bolagsbildningen
fr. o. m. 1 juli 1985 att tidigast ske i samband med behandling av 1986/87 års
budgetproposition. Enligt vår uppfattning har nu förutsättningarna för Telis
bolagsbildning helt försvunnit. Det huvudsakliga skälet för kravet på
bolagsform uppges i Teliutredningen 1983 vara den avtalsmässiga skillnaden
mellan verksavtal och industriavtal (lön och pensionsförmåner) samt att
verket inte har tillgång till statligt stöd med avsikt att stödja industrin. Vi kan
för vår del aldrig godta sådana skäl som relevanta i dagens läge. Vi vill
dessutom erinra om att den i propositionen föreslagna försäljningen av aktier
frigör resurser som kan användas för Telis egen utvecklings- och tillverkningsrörelse.
Vidare innebär de nya avtalen med Ericsson rimligen ökade
exportmöjligheter bl. a. genom nyttjande av dess världsomspännande
försäljningsorganisation. Det betyder att Teli kan vara kvar i verksformen
även om man självfallet på olika sätt bör eftersträva effektivast möjliga
driftsformer.
Med hänvisning till det anförda föreslås
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om strategin på telekommunikationsområdet
inkl. dess industriella bas,
Mot. 1984/85:3132
7
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att televerkets styrelse korrekt skall
återspegla de partipolitiska maktförhållandena i landet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Teli bör fortsätta i verksform.
Stockholm den 15 april 1985
SVEN HENRICSSON (vpk)
GOTAB 82711 Slockholm 1985