Motion
1984/85:3131
Rolf Clarkson m. fl.
Vissa telefrågor (prop. 1984/85:158)
Televerket är ett av de mest betydelsefulla statliga verken med en
omsättning på ca 15 miljarder kronor, varav televerkets industridivision
omsätter en dryg miljard och sysselsätter 3 800 personer. Inom bolagssektorn
omsätter televerket ca 1,5 miljard kronor och har ca 2 000 anställda.
Fr. o. m. föregående år har televerket erhållit rätt att självt uppta lån för
verkets investeringar. Televerkets driftbudget behandlas som är fallet med
affärsverken enbart inom verket och sedan riksdagen medgivit att televerket
finansierar också investeringarna och abonnentutrustningarna via finansbolaget
Telefinans har möjligheterna från statsmakternas sida till styrning av
televerkets verksamhet kraftigt begränsats.
Teknik och monopol
Den våg av liberaliseringsåtgärder som för närvarande sveper över
västvärldens telekommunikationer är delvis rent tekniskt motiverad. De
flesta västländer har tidigare haft ett mer eller mindre starkt monopolskydd
för sin televerksamhet. Detta skydd blir allt svårare att behålla allteftersom
datatekniken - som inte känner några gränser - tränger in på kommunikationsområdet.
De generellt användbara elektroniska mikrokretsarna kommer
till användning i allt fler sammanhang. Nya tekniska överföringsmetoder
träder fram: optiska fibrer, effektivare radiolänkar, kommunikationssatelliter.
Uppluckringen av gränser mellan datateknik och teleteknik
tvingar fram förändringar också organisatoriskt.
Dessutom kan satelliterna komma att förändra situationen kraftigt.
Tele-X kommer att skjutas upp 1987, och möjliggöra en rad olika
teletjänster, t. ex. digital ljud- och bildöverföring till företag och organisationer
i Norden. Detta stärker konkurrensen mellan olika parter på
telemarknaden. Digitala kommunikationssystem av olika slag upplöser
uppenbarligen skillnaden mellan ljud-, bild- och datatrafik och skapar en
marknad med tjänster som omfattar både överföring, bearbetning och
lagring av information.
Samtidigt med denna omvälvande tekniska utveckling finns över världen
en allt tydligare tendens till att principiellt ifrågasätta monopol och till att
öppna för nya organisatoriska alternativ.
Inte minst uppluckringen av monopol i några stora industriländer, t. ex.
USA, Storbritannien och Japan, har givit upphov till en intensiv forskning
och utveckling.
1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 3131-3132
Mot. 1984/85:3131
2
Även i vårt grannland Norge anser man att en underlåtenhet att agera nu i
realiteten skulle innebära att telemonopolet utvidgas, eftersom datasystemen
tekniskt glider in i telesystemen och därmed utvidgar marknaderna.
Televerket har i Norge haft en dominerande position vid leverans av
teletjänster, medan datasektorn dominerats av privata leverantörer. Efter en
rad offentliga utredningar av dessa balansförhållanden föreslås nu i en
stortings melding att:
• televerket får behålla sin ensamrätt på ”ett offentligt telenät”
• lokala nät inom företag och bostadsområden släpps fria från monopolet
• försäljning av teleapparater, även inkl. växlar, öppnas för fri konkurrens
• typprovning av teleutrustningar läggs utanför televerket
Samtidigt som en omfattande monopolavveckling således skett internationellt
har det svenska televerkets monopol i stort sett bestått oförändrat.
Endast på låghastighetsmodem och telexapparater har monopolet hävts. Nu
föreslår regeringen en viss uppluckring av monopolet på telefonapparater,
men i normalfallet skall till abonnemanget fortfarande höra en basapparat.
Vi anser att i princip bör all teleutrustning öppnas för konkurrens.
Härigenom kommer konsumenterna snabbare och till lägre kostnad att
erbjudas de rader av nya teletjänster som nu kommer fram i allt snabbare
takt. Televerkets monopol på telefonapparater bör därför slopas helt, dvs.
det bör vara den enskilde konsumentens val även vilken basapparat han/hon
vill ha. Samtidigt bör också monopolet på abonnentväxlar upphävas. I det
sammanhanget måste dock utredas hur underhållsfrågan bör lösas på såväl
telefoner som växlar, så att alla delar av landet garanteras en jämbördig
service.
Därutöver anser vi att monopolet också bör hävas på höghastighetsmodem.
Detta är av särskild betydelse både för utveckling av industriella
produkter och för våra möjligheter att i framtiden kunna uppehålla
konkurrens i fråga om informationsförmedling.
Verk, myndighet och företag
Televerket fungerar i dag som statligt affärsverk med vidsträckta faktiska
monopol, som statlig myndighet med bl. a. provningsuppgifter, men också
som öppet konkurrerande affärsföretag. Dessa samtidiga roller innebär
självfallet stora inbyggda risker. Under senare år har i takt med att
rollkonflikten skärpts en alltmer växande kritik riktats mot televerket.
Framför allt har det gällt misstankar om att televerket utnyttjat sin
monopolskyddade verksamhet för att gynna sina konkurrensutsatta verksamheter.
Samtidigt har televerkets anseende som ett välskött och väl fungerande
Mot. 1984/85:3131
3
verk kommit att ifrågasättas. Dess värre har abonnentservicen i flera
avseenden under senare tid blivit sämre. Ledningsnätet uppvisar brister som
leder till större risk för felkopplingar och till längre väntetider för att komma
fram. Telefonräkningarna har i en del fall visat sig vara opålitliga.
Slutsatsen måste bli att televerkets funktioner bör renodlas. Den
konkurrensutsatta verksamheten bör helt skiljas från televerket. På olika
konkurrensutsatta områden bör fristående bolag bildas. Dessa kan i
inledningsskedet ägas av staten, men målet bör vara en successiv privatisering.
Riksdagen beslöt våren 1982 att televerkets industridivision Teli skulle
överföras till bolagsform den 1 juli 1983. Våren 1983 sköts tidpunkten för
överförandet upp en första gång. I 1984 års budgetproposition föreslogs ett
andra uppskov. Nu föreslår regeringen det tredje uppskovet. Vi ser med oro
den handlingsförlamning som uppenbarligen drabbat regeringen, när det
gäller Teli. Fullföljs inte riksdagsbeslutet från 1982 snarast innebär
regeringens tvehågsenhet att sysselsättningen hotas för många av de
anställda inom Teli-koncernen. Departementschefen har också själv i
propositionen angivit klara skäl för att Teli snarast bör omvandlas till bolag.
Dels ger det nya samarbetsavtalet med Ericsson-koncernen möjligheter att
utnyttja Ericssons världsomspännande försäljningsorganisation, dels innebär
uppluckringen av telefonmonopolet att det blir lättare för Teli att sälja
utomlands. För att dessa potentiella fördelar skall kunna utnyttjas fullt ut
krävs att Teli har bolagsform. Vi anser därför att riksdagens tidigare beslut
om bolagsbildning bör genomföras den 1 juli 1985. Det nybildade bolaget bör
sedan vara ett av dem som frikopplas från televerket.
Vårt förslag innebär således att televerket behåller ansvaret för telenätets
drift samt för övervakningen av telefonins och dataöverföringens kvalitet på
detta nät. Härigenom garanteras samma grundläggande teleservice i landets
olika delar.
Det är nödvändigt att televerket koncentrerar sina krafter på att
upprätthålla ett väl fungerande telefoninät. På detta område är det viktigt att
aktuella investeringar snarast kan genomföras.
Televerkets myndighetsfunktioner och det internationella telesamarbetet
bör också vara uppgifter för själva telemyndigheten. Riksdagen bör med
skärpa lägga fast att denna myndighetsutövning måste utföras opartiskt så att
inte vissa bolag (t. ex. statliga) gynnas på andras bekostnad.
Provningsverksamheten och typgodkännanden m. m. bör däremot läggas i
en annan myndighet än televerket, t. ex. hos statens provningsanstalt.
Samtidigt bör möjligheten att anlita olika laboratorier givetvis stå kvar.
Emedan gränsen mellan informations-, data- och teleområdena alltmer
utsuddats kan man knappast längre definiera ”sektoransvar” för forskning
om telekommunikationer. Televerket bör bedriva och initiera sådan
forskning och utveckling som är nödvändig för att underhålla och vidareutveckla
sitt telenät till ett väl fungerande, rikstäckande nät. Från televerket
Mot. 1984/85:3131
4
fristående telebolag bedriver naturligtvis den forskning och utveckling de
själva finner ändamålsenlig för sin verksamhet.
Slutsatsen av den principiella syn på telefrågorna som vi ovan redovisat blir
att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift att utifrån dessa
riktlinjer lägga förslag om dels televerkets framtida roll, funktion och
organisation, dels statens engagemang i övrigt på teleområdet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att med beaktande av vad som i motionen
anförts om underhållsfrågor helt upphäva televerkets monopol
på telefonapparater, abonnentväxlar och höghastighetsmodem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om den konkurrensutsatta verksamheten
inom televerket,
3. att riksdagen beslutar att Teli överförs till bolag den 1 juli
1985,
4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen i uppdrag
att överföra televerkets nuvarande provning och typgodkännande
av teleprodukter till annan myndighet,
5. att riksdagen beslutar begära att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning med uppgift att utifrån de riktlinjer
som anges i motionen lägga förslag om dels televerkets framtida
roll, funktion och organisation, dels statens engagemang i
övrigt på teleområdet.
Stockholm den 16 april 1985
ROLF CLARKSON (m)
RUNE TORWALD (c)
BJÖRN MOLIN (fp)
GÖRAN RIEGNELL (m)
OLLE GRAHN (fp)
GÖSTA ANDERSSON (c)