Motion

1984/85:3128

Gunilla André m. fl.

Domstolarna och eko-brotten m. m. (prop. 1984/85:178)

Första instans i både de allmänna domstolarna och i de allmänna
förvaltningsdomstolarna har var för sig lika kompetens att handlägga och
pröva mål. Detta är en förutsättning för grundprincipen att envars rätt att få
sak prövad lika garanteras.

Propositionen om domstolarna och eko-brotten innehåller förslag om en
koncentration av handläggningen och avgörandet av vissa ”kvalificerade”
eko-mål till ett fåtal av landets tingsrätter. Förslaget är enligt vår mening inte
förenligt med grundinställningen att alla tingsrätter har lika och god
kompetens. Trots att regeringen i allmänt hållna ordalag hävdar att denna
grund kvarstår framgår i propositionen att så inte blir fallet.

I propositionen framhålls att tingsrätternas generella kompetens att
avgöra måpl inte får ifrågasättas. Statsrådet hävdar också att en koncentration
av eko-brott till 13 av 97 tingsrätter inte får uppfattas som en gradering av
tingsrätternas eller den lagfarne domarens kompetens. Trots dessa principiella
uttalanden anför emellertid statsrådet på s. 12 i propositionen:

”Mot bakgrund av den ökande graden av komplexitet hos den kvalificerade
ekonomiska brottsligheten kan man inte längre begära av alla
juristdomare vid de allmänna domstolarna att de utan vidare skall behärska
de ekonomiska och skatterättsliga områdena tillräckligt väl för att kunna
fullgöra sina uppgifter i rättegångar om sådan brottslighet på ett effektivt
sätt.”

Regeringens uppfattning är således att domare vid de allmänna domstolarna
generellt sett inte innehar erforderlig kompetens. Till yttermera visso
anför statsrådet på s. 16 i propositionen som skäl för hur expertmedverkan på
ett optimalt sätt skall kunna tillgodogöras rätten:

”Dels garanteras då att de lagfarna domare som experterna skall
samarbeta med själva har särskilda kunskaper och erfarenheter inom
ämnesområdet, vilket gör att balansen mellan de lagfarna ledamöterna och
expertledamöterna blir bättre.”

Regeringen utgår således ifrån att en skiktning av kompetensen inom det
allmänna domstolsväsendet är en önskvärd utveckling väl förenlig med de
grundteser om rättsordningens organisation som vi hittills funnit anledning
slå vakt om. Vi delar inte regeringens uppfattning.

Mot. 1984/85:3128

10

Allmänt om expertmedverkan

Vi delar eko-kommissionens och rättegångsutredningens inställning att
expertmedverkan i vissa fall på ett positivt sätt kan bidra till handläggning av
komplicerade mål.

En sådan ordning är acceptabel även ur rättssäkerhetssynpunkt vilket
tydligt framgår av remissinstansernas inställning till frågan. Det är dock
viktigt att understryka att expertens uppgifter är att tillsammans med rättens
övriga ledamöter delta i bedömningen av det i huvudförhandling presenterade
processmaterialet.

Expertens roll får inte utvidgas till att omfatta även utredning av målet.
Vid framtagande av processmaterialet skall, liksom hittills, sakkunniga
anlitas.

Medverkan av experter får inte innebära att balansen i processen förskjuts
till den tilltalades nackdel.

Vidga rättsområdet för expertmedverkan

Regeringen har valt att framlägga förslag om en begränsad möjlighet att i
vissa rättsprocesser utnyttja expertmedverkan. Detta är ett resultat av
uppfattningen att de s. k. eko-brotten är en från andra klart avskiljbar
brottstyp. Vi delar inte regeringens uppfattningar härvidlag.

Nyare forskningsresultat, inte minst från Brå, visar klart att den
ekonomiska brottsligheten tenderar att alltmer riktas både mot samhället
och mot enskilda. Det är därför vanskligt att särskilja ekonomiska brott från
andra brottstyper. Systematisk och kontinuerlig databrottslighet i viss
verksamhet torde ha samma negativa skadeverkningar inte minst i ekonomiska
avseenden mot både samhälle och enskilda som den traditionella
ekonomiska brottsligheten.

Miljöbrott kan enligt vår mening ofta vara lika allvarliga både ur
samhällets och enskildas synpunkt som ekonomiska brott. Vi hävdar att ett
miljöbrott därtill ofta kan ses som ett större hot mot allmänna intressen än
den brottstyp som fokuserats i debatten under det sista decenniet.
Miljöbrotten är ofta ett hot mot människors miljö, liv och hälsa nu och
framdeles och är vanligen betingade av ekonomiska motiv. Det hade varit
fördelaktigt att i ett sammanhang pröva frågan om expertmedverkan i
allmänna domstolar.

Vi anser således att möjligheten för domstol att till sig knyta viss
sakkunskap bör finnas även inom andra områden än det som berörs i
propositionen.

Effekter av en förändrad balans i processen

Om regeringen kvarstår vid sin uppfattning att särskild kompetens,
utbildning och erfarenhet av lagfaren domare och/eller åklagare måste

Mot. 1984/85:3128

11

upprätthållas för en effektiv och materiellt riktig process medför det att den
tilltalade på likartat sätt måste kunna garanteras biträde med särskild
kompetens, utbildning eller erfarenhet.

Reglerna om god advokatsed utgår från principen att anslutna till Svenska
advokatsamfundet har en likartad god kompetens. Detta framgår inte minst
av förbudet för advokat att tillkännage specialisering inom viss gren av
juridiken eller förbudet att marknadsföra genom praktisk verksamhet
förvärvad särskild kunskap inom visst rättsområde.

Regeringen påstår att tilltalade i kvalificerade eko-mål ofta företräds av
försvarare med särskilda kunskaper. Detta förutsätter att den försvarade
verkligen har möjlighet att skaffa sig dessa resurser. Däremot avstår
regeringen från att kommentera hur tilltalade som saknar sådana resurser
kan garanteras samma juridiskt kvalificerade försvarare. Om regeringsförslaget
accepteras av riksdagen förutsätter detta att de i dag gällande
vägledande reglerna om god advokatsed på principiellt viktiga punkter kan
ifrågasättas.

Enligt vår mening är en sådan utveckling olycklig. Även dessa skäl bör
förslaget om koncentration och skiktning av den dömande kompetensen i
tingsrätt avvisas.

Behovet av en översyn av domstolarnas organisation

Propositionens förslag om dels en koncentration av vissa eko-brott till ett
fåtal tingsrätter inom den allmänna domstolsorganisationens ram, dels
stadganden om samråd mellan t. ex. förvaltningsdomstol och allmän domstol
är ett exempel på att kompetensfördelningen mellan olika domstolsformer
bör ses över. I motion 1984/85:669 av Gunilla André m. fl. belyses detta och
flera problem. Vi hänvisar till denna motion.

Eko-domstolen kommer att utformas som ett mellanting mellan en allmän
domstol och en förvaltningsdomstol samtidigt som den kan komma att
uppfattas som ett instansled mellan en vanlig tingsrätt och hovrätt.

Detta aktualiserar ytterligare behovet av en översyn i syfte att pröva
möjligheterna till en samordning av domstolsresurser och till en minskad
specialisering som krävs i ovan nämnda motion.

Åtgärder för att effektivisera domstolshandiäggning av eko-brott

Vi har i annat sammanhang krävt insatser i syfte att effektivisera insatserna
mot ekonomisk brottslighet. I motion 1984/85:95 av Karin Söder m. fl.
hemställs bl. a. om satsning på forskning om eko-brotts orsaker och effekter,
ökad effektivitet hos samhällets kontrollinsatser, förbättrad utbildning,
rekrytering och information, ökad samverkan mellan staten och företagen
m. m.

Centern har även påtalat behovet av ett förändrat skattesystem, som

Mot. 1984/85:3128

12

minskar kraven på kontrollinsatser, vilket torde vara en förutsättning för en
effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Våra uppfattningar delas av remissinstanserna som framhåller behovet av
generellt inriktade åtgärder i linje med vad vi föreslagit.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1984/85:178 i vad
gäller koncentration av vissa eko-brott till vissa tingsrätter,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförs om expertmedverkan i underrätt,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om det allmänna domstolsväsendets
generella kompetens.

Stockholm den 11 april 1985
GUNILLA ANDRÉ (c)

BERTIL FISKESJÖ (c)
SVEN-ERIK NORDIN (c)
KERSTI JOHANSSON (c)
SIGVARD PERSSON (c)
KARIN SÖDER (c)

BENGT KINDBOM (c)

ELVING ANDERSSON (c)
BRITTA HAMMARBACKEN (c)
MARTIN OLSSON (c)