Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion

1984/85:3117

Nils Carlshamre m. fl.

Avtal med Apoteksbolaget AB m. m. (prop. 1984/85:170)

Apoteksbolaget bildades 1970 och samma år tecknades avtal mellan det till
två tredjedelar statliga bolaget och staten. Apotekarsocieteten äger genom
en stiftelse en tredjedel av bolaget. Avtalet gäller fr. o. m. 1971 och går ut vid
utgången av 1985. Genom avtalet förstatligades apoteksväsendet. Bolaget
har med ett par smärre undantag ensamrätt på att driva detaljhandel med
läkemedel och har ansvaret för i princip alla inköp och all apoteksdistribution
av läkemedel.

Syftet bakom nyordningen angavs av dess tillskyndare vara ett större
samhällsengagemang i läkemedelsförsörjningens organisation. Vid riksdagsbehandlingen
1970 ställde man sig från moderat sida bakom uppfattningen
att samhället måste övervaka att läkemedelsförsörjningen fungerar effektivt.
Däremot kunde man inte se några skäl till varför det välanpassade svenska
apoteksväsendet skulle ersättas av ett statligt dominerat bolag.

Den väsentligaste frågan oprövad

Vi vidhåller i stort sett den uppfattning som moderata samlingspartiet gav
uttryck för vid riksdagsbehandlingen av förslaget till ny organisation av
läkemedelsförsörjningen (prop. 1970:74), nämligen att det saknas bärande
skäl för att ett i huvudsak statsägt monopolsbolag skall svara för läkemedelsdistributionen.
Dess värre har den kommitté, läkemedelskommittén,
som har att se över bl. a. läkemedelslagstiftningen inte fått i uppdrag att
pröva det nuvarande apotekssystemets lämplighet och ändamålsenlighet,
jämfört med alternativa organisationsformer, t. ex. ett decentraliserat
system med konkurrens och enskilt ägda apotek. Enligt vår mening hade det
varit naturligt att nu göra en sådan bedömning efter snart femton års
erfarenhet av Apoteksbolaget och inför en ny avtalsperiod.

Vi återkommer till denna fråga, som vi anser vara av övergripande
intresse, men vi vill först ta upp några väsentliga avsnitt i den föreliggande
propositionen.

Priskontroll och prisbildning

”Målet för läkemedelspolitiken är att tillgodose människornas behov av
säkra och effektiva läkemedel till så låga kostnader som möjligt för samhället
och den enskilde”, säger det föredragande statsrådet i propositionen och
anknyter till hälso- och sjukvårdslagens (HSL) allmänna krav på en god

Mot. 1984/85:3117

5

hälso- och sjukvård. En väsentlig uppgift för Apoteksbolaget är således att
pressa priserna på läkemedel.

I det utredningsbetänkande av läkemedelskommittén som den nu framlagda
propositionen bygger på (Apoteksbolaget mot år 2000, SOU 1984:82)
har egentligen inte bolagets priskontrollerande funktion prövats, vilket är en
av bristerna i betänkandet - som för övrigt i praktiken förefaller vara en
jubileumsskrift till Apoteksbolagets ära, huvudsakligen författad av bolagets
upphovsman.

Det nuvarande systemet med Apoteksbolaget som priskontrollant är
enligt vår mening tveksamt. Bolaget är läkemedelsföretagens enda kund och
har därmed en gentemot dessa företag mycket stark ställning. Bolagets egna
intäkter utgörs utöver överskott från finans- och fastighetsförvaltning av
påslag på företagens priser.

Tunga instanser har vid remissbehandlingen av utredningsbetänkandet
ifrågasatt prisbildningen, t. ex. näringsfrihetsombudsmannen och riksförsäkringsverket.

Vi anser att principiella skäl talar för att Apoteksbolaget inte bör ha en
priskontrollerande funktion. Även i praktiken kan priskontrollens prispressande
effekt ifrågasättas. Det finns erfarenheter som tyder på att priskontrollen
snarare håller priserna uppe än sänker dem. Läkemedelskommittén
har också tillstått att bolaget trots sin monopolställning här inte lyckats.

Enligt vår mening behövs en förutsättningslös översyn av priskontrollen på
läkemedel.

Partihandeln med läkemedel

Numera sker all partihandelsverksamhet (droghandel) dels genom Apoteksbolagets
partihandelsföretag ADA (Apotekarnes Droghandel AB), dels
genom Kronans Droghandel, som är privatägt. Kronan svarar för 20 % av
distributionen av registrerade specialiteter, ADA för 80 %.

Läkemedelskommittén (majoriteten) menar att Apoteksbolaget bör
befästa sin dominans i partihandelsledet genom att köpa in Kronans
produkter för att distribuera dem med egna resurser. På det viset skulle
Apoteksbolaget praktiskt taget överta Kronan.

Vi tar bestämt avstånd från denna tanke. Allt från stor tvekan till kraftfulla
invändningar har uttryckts av en lång rad remissinstanser, däribland
riksrevisionsverket, riksförsäkringsverket, statskontoret, statens pris- och
kartellnämnd och näringsfrihetsombudsmannen. Och föredragande statsråd
avstår uttryckligen ifrån att uttala sig i frågan.

Enligt vår mening bör ökad och inte minskad konkurrens åstadkommas för
att säkra fortsatt låga partihandelskostnader.

Mot. 1984/85:3117

6

Fria handelsvaror

Apoteksbolaget idkar även handel med s. k. fria handelsvaror och
konkurrerar här med den fria marknaden. Branschorganisationer och
företag på den fria marknaden ifrågasätter inte sällan bolagets prissättning
och dess uppbyggnad av sitt sortiment av fria handelsvaror. Risken är
uppenbar att en monopolsdetaljist satsar på egna märken eller ensidigt
främjar enstaka leverantörer i en i övrigt konkurrensutsatt marknad. Aven
Apoteksbolagets prissättning ifrågasätts när det gäller fria handelsvaror.

Vi anser att det principiellt är olämpligt att ett statligt monopolföretag går
in på marknaden och konkurrerar med fria handelsvaror, dvs. sådana som
inte omfattas av monopolet. Det är vidare anmärkningsvärt att inte övrig
detaljhandel får sälja vissa receptfria läkemedel. Enligt vår mening bör
övervägas om inte lagen om detaljhandel borde ändras så att även andra än
Apoteksbolagets detaljister får den möjligheten.

Vår ståndpunkt

Som vi inledningsvis har anfört har inte läkemedelskommittén - och
således inte heller propositionen - tagit upp den väsentligaste frågeställningen:
Är ett statligt apoteksväsende och en statlig partihandel med läkemedel
den mest ändamålsenliga organisationsformen för svensk läkemedelsförsörjning?
Det betänkande som proposition 170 grundades på kan inte bilda
underlag för ett nytt långvarigt avtal. Regeringen har emellertid inte tagit
konsekvenserna av detta förhållande, utan föreslår ett nytt femtonårsavtal
indelat i tre uppsägningsperioder om fem år.

Vi yrkar avslag på propositionen och föreslår att avtalet med den nya
lydelse som föreslås, frånsett avtalsperiodens längd, skall få gälla provisoriskt
till utgången av 1987 i avvaktan på en ordentlig utredning där den
övergripande frågan om alternativa former för organisation av läkemedelsförsörjningen
skall tillmätas stor vikt.

Priskontrollen på läkemedel bör göras till föremål för en förutsättningslös
utredning.

Regeringen bör i avvaktan på utredningen inte få det nu begärda
uppdraget att träffa överenskommelse om Apotekarsocietetens stiftelses
fortsatta medverkan som delägare av Apoteksbolaget. Endast i den mån
stiftelsen av egen fri vilja, utan påtryckningar från majoritetsägaren, staten,
vill träda ifrån bör dess aktiepost dessförinnan inlösas.

Vi anser slutligen att lagen om detaljhandel bör ses över i syfte att ge
möjlighet för även andra än Apoteksbolagets detaljister att sälja vissa
receptfria läkemedel. Enligt vår mening bör det dessutom vara Apotekarsocieteten
obetaget att sälja sina aktier på den fria marknaden.

Mot. 1984/85:3117

7

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen med undantag för det till propositionen fogade
förslaget om lag om ändring i lagen (1970:205) om detaljhandel
med läkemedel beslutar avslå propositionen samt bemyndiga
regeringen att träffa ett tvåårsavtal mellan staten och Apoteksbolaget
AB i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av det nuvarande
apotekssystemets lämplighet och ändamålsenlighet jämfört
med alternativa organisationsformer,

3. att riksdagen hos regeringen begär en förutsättningslös utredning
av priskontrollen på läkemedel,

4. att riksdagen hos regeringen begär översyn av lagen om
detaljhandel i syfte att ge möjlighet för även andra än
Apoteksbolagets detaljister att sälja vissa receptfria läkemedel.

Stockholm den 12 april 1985

NILS CARLSHAMRE (m)

GÖTE JONSSON (m)

GUNNAR BIÖRCK (m)
i Värmdö

BO ARVIDSON (m)

INGVAR ERIKSSON (m)

HUGO HEGELAND (m)

GULLAN LINDBLAD (m)

EWY MÖLLER (m)

INGEGERD TROEDSSON (m)

GÖRAN ERICSSON (m)

BARBRO NILSSON (m)
i Visby

GÖREL BOHLIN (m)
ANN-CATHRINE HAGLUND (m)
SIRI HÄGGMARK (m)

BLENDA LITTMARCK (m)
SONJA REMBO (m)

ALLAN ÅKERLIND (m)