10

Motion

1984/85:3105

Per-Richard Molén m. fl.

Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)

Regeringen framlägger i propositionen förslag bl. a. om stöd till jordbruket
i norra Sverige. Motionen kommer i sin helhet att ägna sig åt detta avsnitt.

Inledning

Stödet till jordbruket i norra Sverige är avsett att ge jordbruket kompensation
för det högre kostnadsläge som råder i denna del av landet. Prisstödet
måste justeras i takt med kostnadsökningarna, så att jordbrukarnas ekonomiska
villkor i norra Sverige inte skall försämras i förhållande till deras
yrkesbröder i övriga delar av landet. Livsmedelskommittén, vars utredning
legat till grund för regeringens proposition, anslöt sig till den speciella
Norrlandsutredningens förslag (statligt stöd till jordbruket i norra Sverige,
Ds Jo 1982:7) om årliga justeringar utifrån utvecklingen av PM-index.

Det är därför ytterst förvånande - inte minst mot bakgrund av de
uttalanden som gjorts från skilda regeringsledamöters sida vid deras besök i
Norrland - att regeringen inte antyder något om eventuella framtida
uppräkningar, varken med angivande av tidpunkter eller principer för
prisstödets justeringar.

Om inte stödet räknas upp årligen, kommer jordbruket i norra Sverige att
utsättas för en hårdare ekonomisk press än jordbruket i övriga delar av
landet. För dem som är beroende av jordbruksproduktionen är det mycket
otillfredsställande, att inte de långsiktiga reglerna klargörs vid detta tillfälle.
Detta skapar en osäkerhet inför framtiden och försvårar den långsiktiga
planering som fordras inom såväl jordbruket som förädlingsindustrin och
övriga servicenäringar. För att undanröja denna osäkerhet och skapa
förutsättningar för långsiktiga satsningar i denna del av landet, bör riksdagen
nu markera att prisstödet för jordbruket i norra Sverige skall justeras årligen i
takt med kostnadsutvecklingen.

Nuläget för norrländsk jordbruksproduktion

Kommittén för översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige påvisar att
Norrlandslänen har underskott på flera av jordbrukets baslivsmedel.

1. För mjölkproduktionen och därmed också för köttproduktionen
konstateras att denna i dag - dock med vissa regionala variationer - har en i
fredstid godtagbar omfattning och spridning i norra Sverige. Lönsamheten är
dock så låg att risken är uppenbar att den redan nu konstaterade neddrag

Mot. 1984/85:3105

11

ningen kommer att förstärkas och leda till en underskottssituation.

2. Norra Sverige har ca 5 % av fläskproduktionen, medan dess andel av
landets folkmängd är drygt 20 %.

3. Äggproduktionen är av betydligt mindre omfattning än konsumtionen.

4. Matpotatis är en från försörjningssynpunkt viktig gröda. Odlingen har
under 1970-talet minskat kraftigt i de flesta länen i norra Sverige, vilket
medfört bl. a. svårigheter att upprätthålla en organiserad uppsamling av
matpotatis.

Från beredskapssynpunkt är det otillfredsställande att notera att det i dag
råder en stor obalans mellan tillgång och efterfrågan och att regeringens
förslag inte kommer att leda till några påtagliga förbättringar av situationen i
Norrland.

Den kortsiktighet som präglar regeringens förslag vad gäller jordbruket i
norra Sverige kommer att bidra till att en yngre generation varken kan eller
ekonomiskt orkar ta över jordbruken efter de i dag många äldre jordbrukare,
som av åldersskäl måste dra sig tillbaka.

Det är inte bara försvarspolitiska motiv - även om de väger mycket tungt utan
även kulturpolitiska, regionalpolitiska och turism- och rekreationspolitiska
motiv som talar för ett kraftfullt stöd av norrländsk jordbruksproduktion.
Utan överdrift kan hävdas, att ingen - oberoende av var de bor i Sverige
- är tilltalad av en utveckling som leder till att det öppna landskap, som är
insprängt i de stora skogsområdena i Norrlandslänen, skulle förbuskas och
därmed förlora sin charm. Det är betydande kulturhistoriska värden som är
förknippade med jordbruket i Norrland. Likaså skulle några av grundförutsättningarna
för turismens utveckling ryckas undan. Sett mot denna bakgrund
finns det starka skäl för ytterligare statliga insatser för en utveckling av
Norrlandsjordbruket.

Allmänna åtgärer för att förbättra jordbrukets möjligheter i norra Sverige

En levande landsbygd måste vara ett av de mera angelägna och eftersträvansvärda
målen för svensk regionalpolitik. Den ogynnsamma åldersstrukturen
inom jordbruket kräver snabba åtgärder. En ny generation måste
omedelbart ges ekonomiska förutsättningar att ta över jordbruket.

Knytningen mellan jord- och skogsbruk har alltid gett jordbrukets
arbetskraft en stabil bas för sin utkomst. Men med den jordbrukspolitik som
förts sedan slutet av 1960-talet har förutsättningarna successivt försämrats.
Skattesystemets förändringar har gjort att en normalbeskattad grundinkomst
från skogsbruket har övergått till att bli en högbeskattad marginalinkomst,
som inte ens mildras om skogskonton används. Sålunda är det i dag, med de
höga marginalskatterna, omöjligt att bygga upp det startkapital som är
nödvändigt för en yngre person för att kunna överta ett jordbruk.

Det behövs - förutom en annan skattepolitik i Sverige - en ny jordpolitik
för norrländskt jord- och skogsbruk. Prisregleringen på jordbruksfastigheter

Mot. 1984/85:3105

12

hämmar utbudet och bör avskaffas. En avreglering som leder till en ökad
omsättning av jord- och skogsmark på den öppna marknaden och en
uppmjukning av reglerna för handeln mellan fysiska personer är eftersträvansvärd.
Förvärvstillstånden för fysiska personer bör avskaffas. Den enskilda
individens förfoganderätt skall garanteras av en fri fastighetsmarknad.

Jordbruket och arbetsmarknadspolitiken

Under snart 20 år har inom det regionalpolitiska stödområdet, som i stort
sett sammanfaller med den region som innefattas av Norrlandsstödet till
jordbruket, betydande resurser avsatts för utveckling av näringslivet. För år
1985/86 föreslår regeringen att 1 720 miljarder kronor skall anslås för
regionalpolitisk verksamhet.

Det har under årens lopp visat sig dyrt att skapa ny sysselsättning.
Uppemot 150 000 kr. har det kostat att skapa varje enskilt arbetstillfälle
inom industrin.

Drygt 2 000 personer behövs under den kommande tioårsperioden för att
ta över de jordbruk, där de nuvarande ägarna av åldersskäl måste träda
tillbaka. Det måste vara en ur regionalpolitisk synvinkel billig åtgärd, att
avsätta en del av de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska anslagen
för att underlätta för ungdomar att ta över jordbruken.

Det av regeringen nu framlagda förslaget leder - som redan påpekats - inte
till att generationsväxlingen inom norrländskt jordbruk underlättas.

Nuvarande stöd tryggar inte jordbruksproduktionen i norra Sverige

Jordbruket har en stor regionalpolitisk betydelse för hela samhället i norra
Sverige. Detta har understrukits av såväl Norrlandskommittén, glesbygdsdelegationen
som livsmedelskommittén. I propositionen anförs att produktionen
i stödområdet bör behållas i stort sett i nuvarande omfattning. Eftersom
det nuvarande prisstödet endast är avsett att överbrygga de kostnadsskillnader
som råder mellan mellersta och norra Sverige utgör Norrlandsstödets
nuvarande utformning och nivå inte någon garanti för att nuvarande
produktion kan bibehållas. De lönsamhetsförändringar som sker inom
jordbruket totalt sett kommer att beröra det norrländska jordbruket i minst
samma utsträckning som jordbruket i övriga delar av landet.

Erfarenheterna från 1960-talet visar att den neddragning som då skedde av
jordbruket drabbade de svagaste jordbruksbygderna hårdast. Om inte stödet
förstärks ytterligare utöver vad regeringen nu föreslår kommer det norrländska
jordbruket att drabbas särskilt hårt i den nu förestående neddragningen
av animalieproduktionen. Norrlandskommittén observerade detta
problem och påtalade att en anpassning av produktionen till efterfrågan
kommer att drabba de svagaste jordbruksbygderna särskilt hårt. Kommittén
betonade därför att Norrlandsstödet bör ha en sådan inriktning och ligga på

Mot. 1984/85:3105

13

en sådan nivå att produktionen, i åtminstone de nordligaste delarna, i stort
sett kan upprätthållas även under den period när totalproduktionen anpassas
till efterfrågan.

Under de senaste åren har jordbruket i norra Sverige halkat efter övriga
landet, bl. a. till följd av att prisstödet inte räknats upp i takt med
kostnadsökningarna. Landshövdingarna i de fyra nordligaste länen har i en
särskild skrivelse till regeringen redovisat hur allvarlig situationen är.

Den lönsamhetspress som jordbruket för närvarande är utsatt för har
redan lett till att produktionen börjat minska i stora delar av norra Sverige.
Bl. a. har antalet mjölkkor under de senaste åren minskat kraftigare i norra
Sverige än i övriga delar av landet. Det finns stor risk för att denna
produktionsminskning kommer att accelerera om inte lönsamhetssituationen
förbättras. Härvid är det självklart av stor betydelse att ca 45 % av
jordbrukarna i området är 55 år eller äldre. Vidare måste observeras att
företagen under de senaste åren inte kunnat reinvestera och underhålla
produktionsresurserna i erforderlig omfattning. Detta gäller även de företag
som byggts upp med hjälp av särskilt statliga rationaliseringsstöd. Vidare
föreligger i stora delar av norra Sverige ett stort behov av dikning och andra
markförbättrande åtgärder. Samtliga dessa faktorer inger stor oro inför den
framtida utvecklingen. Minskar produktionsvolymerna i jordbruket kommer
det att uppstå svårigheter för jordbrukets förädlingsföretag, men även i stor
utsträckning för övrigt näringsliv och för samhällsservicen i glesbygderna. En
sådan utveckling kommer att leda till att behovet av andra former av
regionalpolitisk! stöd kommer att öka.

Den uppräkning av Norrlandsstödet som föreslås i propositionen är inte
tillräcklig för att undvika att produktionen minskar i denna del av landet.
Därför bör prisstödet per den 1 juli 1985 förstärkas med 80 milj. kr. utöver
det belopp som regeringen föreslagit. Beloppet kan tas från de regionalpolitiska
anslagen.

Finansiering

Regeringen föreslår att ökningen av prisstödet skall ske genom att minska
vissa budgetmedel som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Avsikten är således att ta i anspråk medel som i dag är reserverade
för andra ändamål. Regeringen försöker således än en gång att övervältra
ansvaret för vissa delar av regionalpolitiken på konsumenterna eller på
jordbrukarna. Så sent som förra året avvisade riksdagen ett liknande förslag
från regeringen. Riksdagen markerade då att Norrlandsstödet är ett regionalpolitisk!
stöd och att särskilda budgetmedel skulle tillföras. Riksdagen bör
därför vid detta tillfälle åter markera att prisstödet till jordbruket i norra
Sverige är ett regionalpolitisk! stöd som skall finansieras via särskilda
budgetmedel.

Mot. 1984/85:3105

14

Rationaliseringsstödet

Mot bakgrund av det uppdämda investeringsbehov som föreligger i norra
Sverige, ett mycket stort antal förestående generationsväxlingar, och att två
enhälliga utredningar lagt förslag till nya regler för rationaliseringsstödet till
jordbruket i norra Sverige, är det anmärkningsvärt att denna fråga nu skall
bli föremål för en tredje utredning. En ytterligare försening av införandet av
nya regler för rationaliseringsstödet kommer att vara till nackdel för
jordbruket i norra Sverige. Den föreslagna utredningen bör därför genomföras
skyndsamt och behandla Norrlandsfrågorna med förtur.

Hemställan

Med åberopande av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen uttalar att prisstödet till jordbruket i norra Sverige
skall bli föremål för årliga justeringar utifrån utvecklingen av
PM-index,

2. att riksdagen beslutar att utöver av regeringen föreslaget belopp
om 352 000 000 kr. anvisa ytterligare 80 000 000 kr. och att dessa
medel, som nämnts i motionen, tas från de regionalpolitiska och
arbetsmarknadspolitiska anslagen,

3. att riksdagen uttalar att prisstödet till jordbruket i norra Sverige
skall finansieras via särskilda budgetmedel,

4. att riksdagen begär att regeringen under hösten 1985 återkommer
med förslag om nya regler för rationaliserings- och finansieringsstöd
till jordbruket i norra Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
övrigt i motionen anförts.

Stockholm den 15 april 1985

PER-RICHARD MOLÉN (m)
TORE NILSSON (m)

HÅKAN STJERNLÖF (m)
PER PETERSSON (m)

ERIK OLSSON (m)
ROLF DAHLBERG (m)